Särskild utredare: Ingvar Persson, f.d. chefsjurist på Kärnkraftinspektionen Huvudsekreterare: Pernilla Sandgren, verksjurist på Strålsäkerhetsmyndigheten Sakkunniga och experter från regeringskansliet, myndigheter, industrin och miljöorganisationer totalt c:a 35 stycken
Kommittédirektiv Dir. 2008:151 Översyn av lagstiftningen på kärnteknik- och Beslut vid regeringssammanträde den 11 december 2008 Dir. 2009:32 Tilläggsdirektiv: Ny lagstiftning för kontrollerade generationsskiften i det svenska kärnkraftsbeståndet Beslut vid regeringssammanträde den 8 april 2009 Dir. 2009:74 Tilläggsdirektiv: Skadeståndsansvar i samband med radiologisk olycka Beslut vid regeringssammanträde den19 augusti 2009 Ett delbetänkande ska redovisas den 30 oktober 2009.
Uppdraget enligt tilläggsdirektiv (Dir. 2009:32): Ny lagstiftning för kontrollerade generationsskiften i det svenska kärnkraftsbeståndet - att föreslå sådana ändringar i kärntekniklagen och miljöbalken som gör det möjligt för tillståndshavarna till nu befintliga kärnkraftsreaktorer att ersätta dessa med nya kärnkraftsreaktorer -en förutsättning för att få uppföra nya reaktorer i Sverige ska vara dels att den nya reaktorn ersätter en av de äldre reaktorerna, dels att den äldre reaktorn permanent stängs av - de nya kärnkraftsreaktorerna får endast uppföras på någon av de platser där dagens reaktorer i drift är lokaliserade - lagstiftningen ska utformas så att den ger förutsättningar för kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften
Uppdraget enligt tilläggsdirektivet forts.. - ansökningar om tillstånd till nya reaktorer prövas med utgångspunkt i ett helhetsintresse avseende bland annat försörjningstryggheten på energiområdet - ansökningarna ska också prövas enligt lagstiftningens krav på bästa möjliga teknik varvid förutom strålsäkerhet även genereringen av långlivat radioaktivt avfall ska tillmätas stor betydelse. - säkerhetskraven ska skärpas successivt
Följande frågor ska särskilt beaktas: formerna och processen för den samhälleliga prövningen av nya kärnreaktorer, återkommande helhetsbedömning av säkerheten vid reaktorerna och inverkan på försörjningstryggheten, det nya regelverkets påverkan på det nuvarande programmet för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall, avskaffandet av lagen om kärnkraftens avveckling. Utredaren ska också överväga behovet och den eventuella utformningen av en lagreglering av det långsiktiga ansvaret för det förslutna slutförvaret för använt kärnbränsle.
Lagar och andra författningar som styr kärnteknisk verksamhet - fördraget om upprättandet av den europeiska atomenergigemenskapen, Euratom, - miljöbalken (1998:808) - lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) - strålskyddslagen (1988:220) - säkerhetsskyddslagen (1996:627) - lagen (2003:778) om skydd mot olyckor - atomansvarighetslagen (1968:45)
17 kap Miljöbalken Obligatorisk tillåtlighetsprövning 1 Regeringen skall pröva tillåtligheten av nya verksamheter av följande slag: 1. anläggningar för kärnteknisk verksamhet som prövas av regeringen enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet samt anläggningar för att bryta uranhaltigt material eller andra ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle, 2. motorvägar och motortrafikleder samt andra vägar med minst fyra körfält och en sträckning av minst tio kilometer, 3. järnvägar avsedda för fjärrtrafik och anläggande av nytt spår på en sträcka av minst fem kilometer för befintliga järnvägar för fjärrtrafik, och 4. allmänna farleder
Tillåtlighetsprövningen enligt 17 kap 1 miljöbalken ger regeringen ett långtgående utrymme när det gäller att styra verksamheten i den riktning som är önskvärd från närings-, energi-, arbetsmarknads-, klimatpolitiska och regionalpolitiska utgångspunkter. Motsvarande regel infördes i byggnadslagen år 1972. Det motiverades bl.a. med att ingen annan än regeringen kunde åstadkomma en allsidig prövning med en sammanvägning av bl.a. miljöskyddsmässiga, arbetsmarknadspolitiska och regionalpolitiska synpunkter. Framför allt ansågs det viktigt att avgörandet av de ifrågavarande slagen träffades ett organ som det går att utkräva politiskt ansvar av. Vid miljöbalkens införande konstaterades att det fortfarande var viktigt att regeringen behöll tillåtlighetsprövningen som en tidig och betydelsefull länk i prövningskedjan för att därigenom kunna utöva en politisk styrning av vissa beslut
Motiv och författningskommentarer Svensk kärnkraft kommer i ett klimatpolitiskt sammanhang under den tid som nu kan överblickas att förbli en viktig del av svensk elproduktion. För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten måste kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion tillsammans svara för en betydande del av elproduktionen. En förutsättning för en ny kärnkraftsreaktor ska vara att den i ett energipolitiskt sammanhang går att förena med en fortsatt utveckling av förnybar elproduktion. Det ska således vara möjligt för regeringen att med utgångspunkt i en övergripande nationell försörjningspolitik eller för att uppfylla Sveriges förpliktelser gentemot EU i ett klimatpolitiskt sammanhang, kunna säga nej till en ansökan om tillstånd att få uppföra en ny kärnkraftreaktor.
Tillåtlighetsprövning av nya kärnkraftsreaktorer 17 kap 2a (första stycket) Tillåtlighet enligt 1 1. att uppföra en ny kärnkraftsreaktor får endast meddelas om 1. den nya reaktorn avser att ersätta en befintlig kärnkraftsreaktor som var i drift med rätt att utvinna kärnenergi efter den 31 maj 2005, 2. den befintliga reaktorn är permanent avstängd senast vid den tidpunkt då den nya kärnkraftsreaktorn tas i kommersiell drift. 3. den nya kärnkraftsreaktorn ska uppföras på någon av de platser där sådana befintliga reaktorer som anges i 1. är lokaliserade. (Med permanent avstängd reaktor avses en reaktor som inte varit inkopplad på nätet de senaste 5 åren definition som förs in i kärntekniklagen)
Swedish nuclear facilities BWR ASEA Atom PWR Westinghouse Forsmark NPP Other Westinghouse SE Fuel manufacturing Ringhals NPP Barsebäck NPP Closed SFR Final storage Low/interm. waste Studsvik Research reactors closed CLAB Central intermediate Spent fuel storage Oskarshamn NPP
Motiv och författningskommentarer Produktionskapaciteten för en ny reaktor behöver inte begränsas till den som gäller för den reaktor som skall ersättas. En ny reaktor med en produktionskapacitet på 1800 MW elektrisk effekt skall kunna ersätta en äldre reaktor med en betydligt lägre kapacitet. Men regeringen ska i tillåtlighetsprövningen kunna begränsa det tillåtna effektuttaget för en ny reaktor med hänvisning till en planerad utbyggnad av alternativ elproduktion som exempelvis ny vindkraftskapacitet.
Motiv och författningskommentarer Att permanent stänga av kärnkraftsrektorn innebär inte att reaktorn omedelbart måste rivas. Detta kräver särskilt tillstånd enligt miljöbalken och bör ske samordnat med andra liknande projekt och med en anpassning till den slutförvarskapacitet som finns i Sverige. Med begreppet plats avses i sammanhanget det område för kärnkraftanläggningen som enligt kommunens detaljplan enligt plan- och bygglagen är avsatt för industri- eller energiändamål etc. Rätten att ersätta en gammal kärnkraftsreaktor med en ny tillkommer i första hand befintliga tillståndshavare. Om någon eller några av dessa väljer att inte ersätta en gammal reaktor kan nya tillståndshavare bli aktuella.
Författningsförslag 1 Lagändringar i miljöbalken - ny 17 kap 2a, - en vetoventilen för nya kärnkraftverk införs 2 Ändring i förordningen om tillsyn enligt miljöbalken - Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) tar över tillsynsansvaret för strålning, 3. Ändring i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - en permanent avställd kärnkraftsreaktor får inte återuppta driften i syfte att utvinna kärnenergi - begreppen avställningsdrift, servicedrift och rivning införs i författningen
4 Lagändringar i kärntekniklagen -ny lagdefinition: permanent avstängd reaktor (2 ) - tillämpningen av bästa möjliga teknik samt hanteringen av använt kärnbränsle och långlivat kärnavfall ska tillmätas särskilt stor betydelse vill tillståndsprövning samt en hänvisning till 17:2a MB vid tillståndsprövning (5 ) - förbudet mot nya kärnkraftverk slopas, (5a ) - möjlighet för regeringen att meddela generella villkor som avser skadeståndsansvaret (8a ) - ny regel om förmånstagare till en anläggningsförsäkring (ny 8b ) - det långsiktiga ansvaret för avveckling av kärntekniska anläggningar preciseras (10 ) - begreppet kärnkraftreaktor definieras (10 )
4 Lagändringar i kärntekniklagen.. forts - ny regel om återkommande helhetsbedömning (10a ) - krav på tillståndshavarens ekonomiska administrativ och personella resurser (13 ) 5. Ändring i kärnteknikförordningen - Svenska kraftnät ska höras vid tillståndsprövning - nya bemyndiganden till SSM 6. Förslag upphävande av lagen om kärnkraftens avveckling
2004 års ändringsprotokoll Obegränsat skadeståndsansvar för anläggningsinnehavare är möjligt att införa Steg 1 Anläggningsinnehavarens ansvar. 700 miljoner euro - måste vara täckt av försäkring eller annan ekonomisk garanti. Steg 2 Anläggningsstatens folkrättsliga ansvar. Utgör intervallet mellan 700 miljoner och 1 200 miljoner euro Steg 3 Konventionsstaternas gemensamma ansvar. Utgör intervallet mellan 1 200 miljoner euro och 1 500 miljoner euro.
Utredningens förslag Obegränsat skadeståndsansvar för anläggningsinnehavare Steg 1 Anläggningsinnehavarens ansvar. - Reaktorinnehavare 1200 miljoner euro, - övriga 700 miljoner euro - måste vara täckt av försäkring eller annan säkerhet som ställs av anläggningsinnehavarnas ägare -lågriskanläggningar och transporter prövas av SSM dock minst 80 miljoner euro Steg 2 Anläggningsstatens folkrättsliga ansvar. Subsidiärt ansvar för staten upp till 1 200 miljoner euro i den mån ersättning för skada inte täcks av det obegränsade ansvaret. Steg 3 Konventionsstaternas gemensamma ansvar. Det gemensamma statsansvaret i intervallet 1 200 1 500 milj. euro oavsett om anläggningsinnehavarna har ett obegränsat skadeståndsansvar eller inte.