Ulf Sandström 2016-12-07 Rapport till Polarforskningssekretariatet: Vetenskapliga publikationer relaterade till expeditioner med isbrytaren ODEN (version 2) Föreliggande delrapport beskriver publikationsutvecklingen för ODEN-relaterad forskning under perioden 2001-2015 med inriktning på följande frågeställningar: Volym av publicering Fältnormaliserad citeringsgrad och percentilgrupper Fördelningen på ämnesområden Fördelning på lärosäten Nationella och internationella samarbeten Volymutvecklingen i faktiska publiceringar framgår av tabell 1 kolumn Full P. Under den första hälften av perioden, fram till 2007 var antalet publikationer relativt få, men efter 2006 ligger antalet konstant på mellan tjugo till drygt ett trettiotal internationella vetenskapliga publikationer i WoS-indexerade tidskrifter (Web of Science). Tabell 1 är grundläggande och rapporten kommer i fortsättningen att hänvisa till de resultat som framkommer i denna. Tabell 1. Årsvisa bibliometriska grundvärden för ODEN-relaterade publikationer under perioden 2001-2015 PY Full P Frac P NCSj NJCS NCSf TOP1 TOP5 TOP10 TOP25 TOP50 AUm IntCOLLm 2001 13 4,5 1,10 0,96 0,98 0,0% 0,0% 6,3% 37,0% 83,7% 3,6 1,7 2002 4 1,3 2,21 0,74 1,28 0,0% 0,0% 26,0% 61,0% 61,0% 4,7 2,6 2003 5 2,3 0,61 1,25 0,75 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 63,0% 3,6 2,4 2004 12 3,5 0,77 1,48 1,15 0,0% 5,8% 7,4% 55,8% 66,9% 4,3 2,1 2005 11 4,5 1,82 1,01 1,73 0,0% 19,5% 29,8% 52,1% 94,7% 3,1 1,4 2006 14 4,3 0,51 1,16 0,60 0,0% 0,0% 5,6% 7,7% 33,3% 4,9 2,3 2007 26 9,1 0,90 1,05 0,97 0,0% 0,0% 10,9% 38,5% 59,4% 4,2 2,0 2008 29 10,6 1,38 1,31 1,80 1,9% 9,9% 30,5% 64,6% 76,1% 4,8 2,3 2009 20 8,7 1,40 1,01 1,45 0,0% 8,4% 29,5% 49,4% 75,9% 3,3 2,0 2010 28 8,8 1,07 1,28 1,35 0,0% 9,4% 19,1% 37,4% 74,6% 5,7 2,4 2011 28 9,1 0,86 1,27 1,19 0,0% 4,4% 12,7% 41,1% 69,6% 4,4 2,4 2012 34 10,8 1,31 1,37 1,62 0,9% 3,3% 23,8% 57,9% 86,0% 4,8 2,4 2013 30 7,8 1,14 1,20 1,28 0,0% 13,4% 17,4% 39,6% 67,3% 5,0 2,5 2014 28 7,1 0,75 1,94 1,41 0,3% 3,2% 31,5% 39,9% 68,8% 5,2 2,5 2015 14 4,2 Total 296 96,3 1,11 1,25 1,33 0,3% 6,2% 19,7% 44,3% 71,9% 4,5 2,2 Anm: NCS=Normalized Citation Score; j=journal; f=field; NJCS= Normalized Journal Citation Score (=Journal Impact); TOPx=Andel i bästa percentilgrupp; AUm=medeltal författare per pek; IntCOLLm=medeltal länder per pek
Vad gäller volymen är det självfallet av största betydelse att ha ett referensvärde att förhålla sig till och det finns i FAP-värdet som anger hur många nordiska normalforskares produktion under en fyraårsperiod som ett antal publiceringar innebär. I tabell 2 ser vi att ODENrelaterade publikationer närmar sig ett trettiotal heltidsforskares produktion under perioderna efter 2006. Tabell 2. Fältjusterad produktion per fyraårsperiod 2001-2014 Period FAP 2001-2004 9,3 2002-2005 9,2 2003-2006 11,6 2004-2007 17,2 2005-2008 23,3 2006-2009 27,1 2007-2010 30,7 2008-2011 30,5 2009-2012 30,5 2010-2013 29,4 2011-2014 28,0 2012-2015 24,1 Anm: FAP är fältjusterad produktion där 1 motsvarar en nordisk normalforskares produktion under en fyraårsperiod. I tabell 3 framkommer de sammanlagda bibliometriska värdena för fältnormaliserad citeringsgrad under hela perioden. NCSf, den fältnormerade indikatorn, ligger på drygt 30 % över världsgenomsnittet, vilket i utvärderingssammanhang skulle rendera betyget Excellent, men alltså inte det högsta betyget Outstanding. Ser vi till tabell 1 framkommer att citeringsframgången varierar relativt kraftigt över tid. Rimligen bör vi också se till parameteroberoende indikatorer som t ex TOP10 %. En indikator som anger andelen av publikationerna som kvalificerar för att höra till de 10 % mest citerade per ämnesområde under den aktuella perioden. Fördelen med en sådan indikator är att den inte är känslig för skeva citeringsfördelningar, vilket är fallet i publikationsvärlden, och då är medelvärdesberäkningar oftast inte lämpliga är förlita sig till. Top10 %-indikatorn antyder att citeringsframgången är närmare 100% över förväntade värden (tabell 3) och under perioden från 2008 ligger ODEN-relaterade publikationer konstant på en nivå om 20-30% vilket får anses vara ett resultat som gott och väl renderar betyget excellens i forskning (tabell 1).
Tabell 3. Bibliometriska grundvärden för ODEN-relaterade publikationer under perioden 2001-2015 Indikator ODEN Full P 296 Frac P 96,3 NCSj 1,11 NJCS 1,25 NCSf 1,33 TOP1 0,3% TOP5 6,2% TOP10 19,7% TOP25 44,3% TOP50 71,9% AUm 4,5 Anm: NCS=Normalized Citation Score; j=journal; f=field; TOPx=Andel i bästa percentilgrupp; AUm=medeltal författare per pek; IntCOLLm=medeltal länder per pek Ämnesområden är föremålet för rapportens fjärde tabell. Den visar att geovetenskap, oceanografi, väderlekslära och miljövetenskap dominerar. Kategorin Science & Technology Other Topics är de tidskrifter som är svåra att klassificera och som med största sannolikhet avspeglar fördelningen i de angivna områdena. Det bör framhållas att denna ämnesfördelning bygger på tidsskrifternas ämneskategorisering och att det möjligen kan komma en mer adekvat ämnesanalys i den slutgiltiga rapporten. Tabell 4. Fördelning över ämnesområden för Oden-relaterade publikationer Ämnesområde Antal Geology 77 Meteorology & Atmospheric Sciences 64 Environmental Sciences & Ecology 59 Oceanography 55 Science & Technology - Other Topics 19 Geochemistry & Geophysics 15 Biochemistry & Molecular Biology 8 Hur ODEN-relaterade publikationer fördelar sig över lärosäten är frågeställningen bakom tabell 5 (nedan). Tabellen visar med viss tydlighet att det är Stockholms och Göteborgs universitet som utgör de huvudsakliga aktörerna inom expeditionsverksamheten. Observera att varje enskild forskare har förts till sitt dominanta lärosäte och att hänsyn därför inte tagits still eventuella postdoc- eller gästforskarperioder.
Tabell 5. Lärosäten med ODEN-relaterade publikationer LÄROSÄTE MOTSV FRAC P STOCKHOLM UNIV 72,6 GOTHENBURG UNIV 27,0 LUND UNIV 14,8 UPPSALA UNIV 12,5 SWEDISH MUSEUM NAT HIST 4,1 SWEDISH UNIV AGR SCI 1,9 KALMAR UNIV 1,6 CHALMERS 1,6 SWEDISH METEOROL & HYDROL INST 1,0 SWEDISH UNIV AGR SCI SLU 1,0 INT METEOROL INST STOCKHOLM 1,0 LINKOPING UNIV 0,8 Internationella samarbeten präglar i hög grad verksamheten kring isbrytarexpeditionerna. I figuren på nästa sida ges en illustration till detta genom en visualisering som bygger på antalet samarbeten på artiklar mellan länder. Här ingår samtliga 333 ODEN-relaterade publikationer. De länder som ingår i kretsen av mest aktiva nationer ligger samtliga i närheten av den svenska noden: SWEDEN; USA; NORWAY; CANADA; GERMANY; FRANKRIKE; FINLAND Figurens nodstorlek baseras på antal artikelfraktioner.