SiS finansierar. forskning

Relevanta dokument
Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem under 2011

Statens institutionsstyrelse. plats för förändring. PRF Alwa Nilsson

Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2017

Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2013

Ungdomar utskrivna från SiS särskilda ungdomshem 2016

Allmän SiS-rapport 2010:9. SiS LVM-vård. En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning

ADAD-intervjuer

ADAD utskrivning. Formulärversion: Ut 2015:1 Statens institutionsstyrelse

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar

Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen

SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS

SiS följer upp och utvecklar 2/05. Uppföljning ADAD. Stefan Nordqvist

Vägen från utredning till åtgärd

Handlingsplan. för en jämställd vård och behandling

Ett år efter avslutad behandling

Dnr Socialdepartementet (S2008/8418/ST)

SiS statistik år 2009

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

SiS strategiska plan

SiS statistik år 2003

SIS KVALITETSSYSTEM 1 SIS KVALITETSSYSTEM 3

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK

Personer intagna på SiS LVM-institutioner 2009

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.

Beslut om barns och ungas rättigheter i tvångsvården handlingsplan för SiS åren

SiS vård och behandling ur ett jämställdhetsperspektiv

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem tillämpning av LVU

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

Personer intagna på SiS LVM-hem 2012

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU

ANVISNINGAR TILL ANSLAGSSÖKANDE

Ålder och kön. LVM-klienter och ungdomar, år

Till dig som vårdas på SiS LVM-hem med stöd av LVM

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem

FORSKNINGSPROGRAM Dnr

SiS i korthet 2015 En samling statistiska uppgifter om SiS

Statens institutions IP styrelse SiS

Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2010

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

Allmän SiS-rapport 2007:4. Årsrapport DOK 06. Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år Tabeller. ISSN

Utredning på Statens institutionsstyrelse (SiS)

SiS statistik år 2005

MAPS-in. Bas MAPS-in MÅL. Namn. Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod. Enhetskod. Arbete/försörjning.

SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ

Tabell- och diagramförteckning

Allmän SiS-rapport 2004:7. Årsrapport DOK 02. Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år Tabeller ISSN

Om att införa obligatoriska föräldrasamtal mot ungdomars alkoholmissbruk

Utvecklingsprojekt vid SiS

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Utveckling av strukturerade kartläggnings - och bedömningsmetoder inom Stockholms stads ungdomsvård.

Förord. Linköping 9 april Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3

UK CH BEHANDLING MISS

Utredning av alkohol- och drogproblem

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?

Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2016

Nationellt perspektiv

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna

Utvärdering av SiS 27-vård i SiS regi Av Ali Hajighasemi och Johan Billsten

Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem 2014

Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem 2013

Allmän SiS-rapport 2009:6. Årsrapport DOK 08. Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år Tabeller ISSN

Reviderad Vårdkedjehandbok

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?

Tabell- och diagramförteckning

Årsrapport ADAD 2004

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS)

Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2015

SAMVERKAN MELLAN SiS OCH SOCIALTJÄNSTEN INOM SLUTEN UNGDOMSVÅRD (LSU)

Allmän SiS-rapport 2006:5. Årsrapport DOK 05. Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år Tabeller ISSN

Årsrapport DOK 07. Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år Tabeller.

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Personer utskrivna från SiS LVM-hem 2014

Allmän SiS-rapport 2006:3. Årsrapport DOK 04. Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år Tabeller ISSN

Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU

SiS statistik år 2007

Ensamkommande flyktingbarn inom SiS

Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2017

MultifunC. Strukturerad vård i tre delar

Allmän SiS-rapport 2009:7. Årsrapport ADAD 08. Ungdomar som skrivits in på särskilda ungdomshem under år Tabeller ISSN

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund


Kunskap för barn & ungas bästa

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Utvecklingsprojekt vid Statens institutionsstyrelse

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Årsrapport ADAD 07 Ungdomar som skrivits in på särskilda ungdomshem under år Tabeller.

AUDIT -DUDIT -ASI -DOK - ADAD

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Ungdomar inskrivna på SiS särskilda ungdomshem under 2009

Utvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem

ADAD och utvecklingen av ett dokumentationssystem för ungdomar

Den sista länken. Ett arbete om eftervården av ungdomar som har varit i behandling för missbruk.

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013

Kunskap för barn & ungas bästa

Utvärdering av kvalitetsgarantin inom verksamhetsområde vuxen/missbruk

Transkript:

SiS finansierar forskning

Ansöknings- och bedömningsförfarande SiS har ett ansökningstillfälle per år för forskningsanslag. Den 1 mars årligen skall forskningsskisserna ha skickats in. Ansökningarna bedöms i två steg vilket betyder att de projekt som anses mest lovande inbjuds att komma in med en fullständig ansökan den 1 juni samma år. Även doktorander kan söka forskningsmedel under vissa förutsättningar. Villkoren är att pengarna förvaltas på högskola/universitet och att den sökande är antagen till forskarutbildning och har en av universitetet utsedd handledare. SiS finansierar forskning motsvarande cirka 10 miljoner kronor per år. Vid varje nytt ansökningstillfälle anslås omkring 3 miljoner kronor. Arbetet med forskningsansökningar leds av SiS FoU. SiS har tillsammans med Forskningsrådet för arbetsliv och samhälle (FAS) finansierat en professur i socialvetenskaplig drog- och alkoholforskning åren 2001 2005 med inriktning på behandlingsforskning. Professuren har varit placerad på Stockholms universitet. I samband med ansökningstillfället den 1 mars 2006 utlyser SiS en doktorandtjänst med inriktning på resultat- eller organisationsforskning (se vidare www.stat-inst.se Särskilda satsningar). Vetenskapligt råd SiS har ett vetenskapligt råd bestående av åtta nio forskare med lägst docentkompetens och fyra verksamhetsföreträdare. Ordförande är SiS generaldirektör. Rådets främsta uppgift är granskning och bedömning av forskningsansökningar. Rådet biträder SiS i principiella frågor rörande forsknings- och utvecklingsarbete. Det har även till uppgift att främja forskning inom ungdoms- och missbrukarvård och att verka för att information om forskning och forskningsresultat av betydelse för ungdoms- och missbrukarvård sprids.

Forskningsprogrammet Ansökningarna skall ta sin utgångspunkt i SiS Forskningsprogram. SiS satsar främst på forskning rörande den egna verksamheten; LVM-vården och de särskilda ungdomshemmen, deras personal och klientgrupper. Prioriterade områden är vårdens insatser och effekter, förändringsprocesser och förhållningssätt, organisations- och samverkansfrågor samt rättstillämpning. Kräver projektet implementering av någon ny metod eller motsvarande kan detta bekostas med särskilda utvecklingsmedel. Huvudinriktningen är samhällsvetenskaplig forskning, men även juridisk och medicinsk forskning, särskilt vad det gäller barn- och ungdomspsykiatri och vuxenpsykiatri, är viktig. Forskningsprojekten Hittills (2005) har SiS betalat knappt 90 miljoner kronor fördelade på cirka 75 forskningsprojekt vid 12 ansökningstillfällen. De största anslagsmottagarna har varit Stockholms respektive Lunds universitet och disciplinmässigt socialt arbete och psykologi. Beviljningsgraden är ungefär 25 procent på SiS jämfört med i genomsnitt 10 procent på forskningsråden. Nedan följer exempel på SiS-finansierad forskning. Projekten kan delas in i följande områden (för information om samtliga beviljade projekt, se www.stat-inst.se/publikationer/ allmänna rapporter/ Forskningsprojekt beviljade av Statens institutionsstyrelse): 1) behandlingens resultat och effekter På ungdomssidan ingår exempelvis en uppföljning av ungdomar inskrivna vid särskilda ungdomshem åren 1997 2001. Särskilt intresse riktas mot samspelet mellan den ursprungliga problemprofilen, SiSinstitutionernas behandlingsinriktning och behandlingsåtgärder och den unges sociala situation efter vården. Andra exempel är en jämförelse av institutionsvård och intensiv fosterhemsplacering

samt sluten ungdomsvård med respektive utan individuell kognitiv beteendeterapi. Inom missbrukarvården har bland annat studerats LVM-behandlingens roll i klienternas långsiktiga rehabiliteringsprocess. Ett annat projekt följer upp kvinnliga klienter (såväl vuxna som ungdomar) från en institution två till tre år efter utskrivningen. 2) behandling och behandlingsprocesser Ett exempel är ett projekt som studerar ungdomars delaktighet i sin behandling genom hela processen från socialtjänstens beslut om placering på ett särskilt ungdomshem till vad ungdomarna anser om de särskilda befogenheterna visitering, urinprov, avskiljning och kontroll av telefonkontakter och eventuella institutionsspecifika regler. Ett annat exempel är ett projekt som studerar frågan om det överhuvudtaget är möjligt att etablera en behandlingsallians mellan ungdom och personal inom ramen för tvångsvård. Inom LVM-vården ingår en vinjettstudie av behovsbedömningar, val av vårdform och LVM-handläggning inom socialtjänsten. Ett annat projekt har studerat familjehemsvård som utslussningsform efter LVM-vården. Särskilda klientgrupper eller särskild problematik behandlas i en studie om mekanismer som skapar och vidmakthåller antisociala problem hos flickor. Ett annat projekt studerar förekomsten av ADHD/DAMP hos ungdomar som placerats i särskilda ungdomshem. Inom missbrukarvården har självmordsförsök bland narkotikamissbrukare studerats. En annan studie har berört LVM-vårdade missbrukares sociala nätverk och nätverkets betydelse för klienternas sociala situation. 3) organisations- och samverkansstudier År 2006 påbörjas två studier som kan kategoriseras under denna rubrik. I den ena jämförs socialtjänstens planerade och genomförda eftervårdsinsatser i relation till klientens önskemål och erfarenheter av insatserna. I den andra intervjuas socialsekreterare i två län angående klienter (såväl yngre narkomaner som äldre alkoholister) som vårdats jml LVM 4 om deras vårdbehovsbedömningar. Sådana som fått eftervårdsinsatser och sådana som inte fått det skall ingå. Ett annat

projekt söker effektivisera den eftervård och fullfölja de behandlingsintentioner som initierats under institutionsvistelsen med stöd av LVM. I praktiken sker effektiviseringen med hjälp av en särskild eftervårdssamordnare. Studien har en randomiserad parallellgruppsdesign. 4) rättstillämpningen av LVU, LSU, samt LVM En undersökning belyste bland annat sambandet mellan samhällets och rättens tolkning och tillämpning av 3 LVU (annat socialt nedbrytande beteende) och flickors respektive pojkars asocialitet samt hur missbruk användes av länsrätten i bedömningen av pojkars respektive flickors beteende. En annan undersökning ställer frågan om införandet av sluten ungdomsvård innebär att det har skett ett paradigmskifte i synen på unga lagöverträdare. Inom LVM-vården har rättssäkerhetens utveckling inom LVM-vården under 1990-talet studerats och, i ett annat projekt, lagstiftningen som reglerar tvångsvården av vuxna missbrukare. 5) övergripande forskning Vissa projekt kan inte inordnas vare sig under ungdoms- eller missbrukarvården eller inom de ovan nämnda kategorierna. Två övergripande projekt berör statistisk metod. Det ena utvecklar mått och metoder för statistisk analys av klienter inom institutionsvården, det andra hur statistiska durations- och transitionsmodeller kan användas för att beskriva och förklara olika faser i missbrukares liv. Båda projekten utnyttjar klientdata som samlats in inom ramen för SiS dokumentationssystem, DOK och ADAD. Ett ytterligare projekt studerar tvångsvård och alternativa kontroll- och vårdinsatser i tre svenska och tre finska kommuner.

Forskningsregister SiS driver för närvarande 32 särskilda ungdomshem och 14 LVMhem. För såväl LVM-hemmen som de särskilda ungdomshemmen har ett dokumentationssystem byggts upp. Datainsamling sker genom intervjuer som utförs på institutionen av behandlingspersonal. Data samlas i ett centralt forskningsregister. Särskilda ungdomshem Det instrument som används på ungdomshemmen heter ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis, Friedman & Utada, 1989). Systemet innehåller intervjuer vid inskrivning, utskrivning och vid uppföljning. Inskrivningsintervjun genomförs i början av en placering och innehåller uppgifter om fysisk hälsa, skolgång, arbete/sysselsättning, fritid och kamrater, familjeförhållanden, psykisk hälsa, kriminalitet, alkohol och narkotika. Intervjun innehåller också klientens skattning av sina problem och hjälpbehov samt intervjuarens skattning av klientens hjälpbehov. Systemet infördes år 1997 och forskningsregistret avseende ADAD omfattar (hösten 2005) ca 5100 inskrivningsintervjuer, 4400 utskrivningsintervjuer och 700 uppföljningsintervjuer. Ungefär 2/3 av de unga har intervjuats vid inskrivning och hälften vid utskrivning. Uppföljningsintervjuer genomförs endast bland ungdomar som vistats på en behandlingsavdelning på SiS. Täckningsgraden varierar betydligt mellan institutionerna. LVM-hemmen Dokumentationen på LVM-institutionerna sker vid inskrivning, överflyttning/paragraf 27-placering, vid avslutad LVM samt vid uppföljning. Systemet kallas för SiS-DOK och innehåller uppgifter om levnadsform, familj och umgänge, uppväxtförhållanden, utbildning och försörjning, psykisk och fysisk hälsa, aktuellt missbruk, missbruksoch behandlingshistoria samt kriminalitet. Inskrivningsintervjun har både en lång och en kort version. Den korta versionen kan fyllas i med

hjälp av journaluppgifter. Uppföljningar har endast gjorts i projektform (6 7 institutioner) och det finns ca 600 intervjuer registrerade. Systemet infördes år 1996 och forskningsregistret innehåller (hösten 2005) drygt 8500 inskrivnings- och 5500 utskrivningsintervjuer. Mellan 85 och 90 procent av klienterna är dokumenterade i DOK-systemet men andelen som har intervjuats vid inskrivning är i genomsnitt 60 procent. Ungefär 80 procent har dokumenterats vid utskrivning men endast cirka 30 procent intervjuats i en personlig intervju. Variationen i täckningsgrad mellan institutionerna är stor. Forskningsinformation Rapporter SiS ger ut två rapportserier, en forskningsserie och en serie som heter SiS följer upp och utvecklar. I forskningsserien publiceras resultat från SiS-finansierade forskningsprojekt. Hittills har 25 rapporter getts ut. I undantagsfall kan preliminära eller delresultat från forskningsprojekt publiceras i serien SiS följer upp och utvecklar men i huvudsak innehåller de resultat från utvecklingsprojekt och särskilda uppföljningar och utvärderingar. 34 rapporter ingår i denna serie hittills. Konferenser/seminarier SiS anordnar vartannat år ett seminarium där SiS-finansierade forskningsprojekt och resultat presenteras. Utöver detta seminarium medverkar forskarna i konferenser om behandlingsmetoder och metodutveckling. Forskare blir även regelbundet inbjudna att medverka i olika sammanhang inom SiS, t ex vid kompetensutveckling. Kontakter Forskningsprogram, ansökningsblankett och anvisningar finns att läsa/ladda ner på SiS hemsida: www.stat-inst.se. Frågor besvaras av forskningssekreterare Tarja-Liisa Leiniö, 08-453 40 20, forskningsledarna Tove Pettersson, 08/453 4040 och Vera Segraeus, 08/453 40 19.

0904 / 2007 FWD SiS FoU Huvuduppgifterna för SiS FoU är Metodutveckling och personalutbildning Bevakning av kunskapsläget och forskningsinformation Stöd till forskning inom ungdoms- och missbrukarvården Vetenskaplig uppföljning och utvärdering Statens institutionsstyrelse SiS Box 16363, 103 26 Stockholm Telefon 08-453 40 00 Telefax 08-453 40 50 Besöksadress: Drottninggatan 29 http://www.stat-inst.se