TEM 2004 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun och fr o m 2003 Knivsta kommun Inklusive åren RESURS AB

TEM 2004 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun och fr o m 2003 Knivsta kommun Inklusive åren 1995-2003 RESURS AB

INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2004 5 Ny viktningsmetod av TDB 8 Utveckling turismen i Uppsala och Knivsta kommuner 2004 9 RESULTAT TURISMEN I UPPSALA OCH KNIVSTA KOMMUNER 2004 Omsättning totalt och per kategori 10 Omsättning fördelad på branscher 12 Sysselsättning 13 Skatteintäkter 13 Övernattningar/besök 14 Kapacitetsutnyttjande 15 Regional handelsstatistik 16 DEFINITION Alla beräkningar är gjorda för att följa Turismens begreppsnyckel, utgiven av Turistdelegationen. Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs 1993. Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Basdefinitionen är följande: RESURS AB 2

En person som gör ett besök utanför ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid. Definitionen innehåller en rad undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att de är förenade med tvång, att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande: Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal, asylsökande (invandrarförläggningar). Turismens begreppsnyckel fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas. Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter. Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande Enligt Turistdelegationen kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län. Indelningen, kombinerad med basdefinitionen utanför ordinarie bostadsort, innebär att vi har beräknat effekterna för dem som rest till området och inte är bosatta inom detta. För dagresande är enbart traditionella, turistiska, besöksmål medtagna. Köpcentra, mm, som påverkar ett regionalt resande, finns ej medtagna. Denna rapport redovisar inresande turism, exklusive regional shopping. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste utresande turism och regional shopping läggas till. Utresande turism/regional shopping Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer. För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik. Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det finns dock ingen anledning att göra några beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:s regionala omsättningsstatistik. KÄLLOR För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas samt dess utlägg/konsumtion. Fakta för nämnda erhålls från flera håll där de viktigaste faktabaserna är följande: SCB inkvarteringsstatistik Statistiska Centralbyrån (SCB) tar in inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt vilken målgrupp som rumsförsäljningen avser. Svarsfrekvensen ligger på över 90 % och de icke svarande vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar. SCB Handelsstatistik Regional omsättningsstatistik finns för varje enskild bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell. I statistiken redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning. Rese- och TuristDataBasen, TDB TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Från 1999 drivs TDB av Resurs AB. TDB är en marknadsundersökning där 24 000 svenskar (minst 2 000 per månad) tillfrågas varje år om sitt resande. De som reser har sammanlagt drygt 40 000 resor som alltså utgör basen. Trots uppdelning på många boendekategorier och på de svenska länen erhålls en bra regional statistik för de flesta länen. I TDB finns RESURS AB 3

uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar, vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm. Övrigt Sveriges Campingvärdars Riksförbund har statistik på campingövernattningar. Resstatistik har bland annat Vägverket, Luftfartsverket och Cruise Ferry Info avseende färjestatistik. GENOMFÖRANDE För området har vi ställt i ordning en Anläggningssammanställning. Där finns alla basfakta samlade för alla kategorier, anläggningar, besöksmål, mm. Källorna är följande: Övernattningar/besök De kommersiella övernattningarna, hotell, stugbyar och vandrarhem kommer från SCB och eventuell campingstatistik från SCR. Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök och vild camping kommer från TDB. Genomfartsresenärer kommer från Vägverket kombinerat med handelsstatistik. Uppgifter för övriga kategorier och besöksmål är inhämtat lokalt. Utlägg/utläggsmönster Besökarnas utlägg och utläggsmönster är taget från TDB där uppgifter är uttagna och regionalt anpassade (materialet håller inte för uppdelning på kommun). För de kommersiella anläggningarna har hänsyn tagits till faktisk logikostnad i området. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal är inklusive moms. Sysselsättning/Skatteintäkter För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i denna bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna bygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samt utdebitering av kommunal- och landstingsskatt. Alla uppgifter kommer från SCB. TuristEkonomiska Modellen, TEM Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och dessutom i enlighet med den fastställda definitionen. UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2004 För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen regionalt och lokalt, måste detta jämföras med vad som händer i Sverige totalt och omvärlden, samt vad som påverkat denna utveckling. De åtta senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men också på grund av snötillgången under vintrarna. Sommarvädret 2004 tillhörde ett av de sämre det senaste decenniet, speciellt eftersom 2001-03 var bland de bästa somrarna någonsin, även 1997 och 1999. 1998 och 2000 var två av de sämsta med mycket regn och översvämningar. Vädret påverkar främst alla billigare former av boende som camping, fritidsbåt, vild camping, m fl. Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande: 1 juli 1999 Taxfree upphörde mellan EU-länder 1 juli 2000 Öresundsbron öppnades Under 2001 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur RESURS AB 4

11 september 2001 Terrordåden i USA Här finns också andra faktorer som SARS (Asien och Kanada), mul- och klövsjuka (Storbritannien), kriget i Irak och flodvågskatastrofen i Asien. I vissa fall har dessa händelser enbart påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer eller mindre. Förmodligen är det den svaga svenska kronan som påverkat utvecklingen mest de senaste åren. Under många år, i slutet av 90-talet, minskade antalet övernattningar av svenskar vid fritidsresa i Sverige, för att sen öka mycket 2002. Detta har mest påverkat övernattningar i eget fritidshus och hos släkt och vänner. KONSUMTION Total konsumtion Sverigeresor 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Svenskarnas utlägg i miljarder kr 82,5 78,6 76,6 73,1 70,1 70,6 98,4 102,1 96,4 Efter en mindre stagnation i slutet av 90-talet för omsättningen av svenskarnas turism i Sverige ökade det mycket under 2002. De genomsnittliga dygnsutläggen för affärsresenärer har minskat något de senaste åren, främst för kommersiellt boende. De som bott på hotell har spenderat något mer, men en mindre andel har hamnat på logikostnaden eftersom rumspriserna har legat på samma nivå. SVENSKARS FRITIDSRESOR I SVERIGE Övernattningar i Sverige 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Övernattningar i miljoner 146,0 139,9 128,1 118,6 108,7 108,4 143,7 149,8 141,0 Under maj 2001 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige hade ökningar varje månad under resterande delen av året och hela 2002. 2003 gav en mindre ökning, men både brist på snö under våren och det sämre sommarvädret 2004 innebar en liten stagnation. Förändringarna har främst påverkat övernattningar i eget fritidshus och hos släkt och vänner i positiv riktning, men de flesta boendeformer hade ökningar 2002 och 2003. Svenska fritidsgäster på hotell har ökat de senaste åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år. SCB har inrättat en ny boendekategori kallad SoL för stugor och lägenheter som hyrs ut via bokningsorganisationer av olika slag. Detta innebär att en del anläggningar flyttats från Stugby till SoL och Stugby visar därför en större minskning som därmed inte är en följd av minskat antal övernattningar. 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Övernattningar i miljoner, FRITIDSRESOR 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Dagresor i Sverige 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Dagresor över 10 mil i milj resor 25,3 26,2 24,9 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 Trots en svag minskning de två senaste åren är dagresor över 10 mil betydligt högre än under 90-talet. Detta kan också ge antagandet att kortare dagresor, under 10 mil, också ökat. Antalet dagresor är nästan tillbaka till den höga nivån före skattereformen 1990. RESURS AB 5

35 30 25 20 15 10 5 0 Dagresor över 10 mil FRITIDSRESOR (milj resor) 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE Övernattningar i Sverige 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Övernattningar i miljoner 20,2 15,8 16,3 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avses nästan uteslutande billigare boendeformer, som kanske främst nyttjas av hantverkare. För det kommersiella boendet är variationerna mindre. Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 2001, dels beroende på lågkonjunktur och dels beroende på terrordåden den 11 september. 24 20 16 12 8 4 0 Övernattningar i miljoner, AFFÄRSRESOR 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Dagresor i Sverige 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Dagresor över 10 mil i milj resor 14,5 13,1 13,5 10,9 10,2 8,0 12,4 12,4 11,1 Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Nivån de tre senaste åren är densamma som i början av 90-talet. 16 Dagresor över 10 mil AFFÄRSRESOR (milj resor) 12 8 4 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Totalt sett ökade resandet, och övernattningar, mycket i slutet av 2001 och hela 2002. Detta har främst påverkat enklare boendeformer, framför allt fritidshus/lägenhet och hos släkt och vänner. Resorna har också tenderat att bli kortare, både i längd och tid. RESURS AB 6

Förändringar 2001-2004 i Sverige för några boendekategorier, i 1000-tal. 2001 2002 2003 2004 03-04 Hotell (SCB/TD) 21 664 21 041 21 100 21 546 + 2,1 % Stugbyar (SCB/TD) 3 534 3 743 3 640 3 261-11,4 % Vandrarhem (SCB/TD) 1 160 2 203 2 275 2 282 + 0,3 % Camping (SCR) 14 836 15 761 17 138 15 591-9,0 % Hyrd stuga/lgh (TDB) 4 997 5 586 6 563 5 545-15,5 % Fritidshus eget/lånat (TDB) 23 487 30 574 37 429 34 007-9,1 % Släkt/vänner (TDB) 51 896 70 852 70 537 67 527-4,3 % Fritidsbåt (TDB) 1 580 2 428 2 197 1 971-10,3 % Vild camping (TDB) 2 555 3 248 3 662 2 956-19,3 % Totalt antal övernattningar (TDB) av svenskar i Sverige 118 237 158 864 164 481 155 095-5,7 % De angivna källorna är: SCB/TD = Statistiska Centralbyrån/Turistdelegationen, SCR = Sveriges Stug- och Campingvärdars Riksförbund samt TDB = Rese- och TuristDataBasen. Det totala antalet övernattningar minskade med - 5,7 % och omsättningen med - 5,6 % under 2004 efter två år av stora ökningar. Det totala antalet övernattningar 2004 är något lägre än i början på 90-talet, men detta beror nästan enbart på ett minskat nyttjande av fritidshus. Hotellens negativa siffror 2002 beror på att ett stort antal hotell omklassades till vandrarhem och förklarar därmed vandrarhemmens stora ökning. Om detta inte skett hade hotellen redovisat en ökning med 1,7 % och vandrarhemmen med 4,7 %. TRENDER De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i eget fritidshus och hos släkt/vänner minskade kraftigt under andra halvan av 90-talet för att sen öka kraftigt 2002 och 2003. Fram till april 2001 var trenden att svensken hellre gjorde en lång resa än två kortare, mätt i avstånd. Detta innebär att restrenden i stort sett samma, förutom den första punkten nedan, enligt följande: Vi gör hellre flera kortare resor än få längre, mätt i avstånd Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande) Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra. Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet NY VIKTNINGSMETOD AV TDB Under 2003 och 2004 har det genomförts en fördjupad analys av viktningsförfarandet på TDB. Arbetet startades på uppdrag av Resurs AB, Statens Institut för Kommunikationsanalys, Turistdelegationen och SJ. Inledningen utfördes av Professor Ingvar Holmberg vid Göteborgs Universitet och fortsatte med en djupare analys av ETOUR. Resultatet blev ett gemensamt beslut att vikta om hela TDB, alla data från 1989, med en ny viktningsmetod. Det insamlade materialet vägs nu med hänsyn till länstillhörighet, kön och ålder, där vikterna hämtas från SCB: s årsmedelvärden från befolkningsstatistiken (uppdateras årligen). Viktningsmetoden som nu används är Rakingmetoden. Tidigare har hänsyn även tagits till hushållsstorlek och sysselsättningsgrad, där data hämtats från FoB-90, samt att uppvägning skett p g a minneseffekter. RESURS AB 7

Den nya metoden anses ge mer rättvisande resultat, bland annat eftersom FoB-90 är gamla data. När hela TDB nu viktats efter den nya metoden resulterar detta i att antalet övernattningar blir något lägre än tidigare. I gengäld har dygnsutläggen ökat något, men totalt visar den nya viktningsmetoden en något lägre totalkonsumtion. Här finns dock några större regionala variationer där vissa regioner knappt har påverkats och andra kan ha större skillnader. UTVECKLING TURISMEN I UPPSALA OCH KNIVSTA KOMMUNER 2004 Rese- och turistindustrin i Uppsala och Knivsta kommuner omsätter ca 1 420 miljoner kronor och ger arbete åt ungefär 1 255 personer under år 2004. Den totala turismomsättningen har minskat med ca 23 miljoner kronor eller ca 1,6 % 2004 jämfört med 2003. Den kommersiella delen av turismomsättningen, den del som kan påverkas med traditionell marknadsföring, har ökat med ca 39 miljoner kronor eller ca 3,7 %. Ökningen beror på ökade utlägg och ett ökat antal övernattningar i främst kategorierna hotell och vandrarhem. Den icke kommersiella delen av turismomsättningen har minskat med ca 62 miljoner kronor eller ca 16 % 2004 jämfört med 2003 vilket beror på ett minskat antal övernattningar i fritidshus och hos släkt/vänner. Däremot ökade utläggen och antalet genomfartsresenärer. Hotellen är den omsättningsmässigt viktigaste kategorin och svarar för ca 37 % av den totala turismomsättningen och ca 93 % av omsättningen för samtliga övernattningar 2004. Det är också den vanligaste kommersiella boendeformen med ca 74 % av samtliga kommersiella övernattningar 2004. De dyrare målgrupperna affärs- och konferensresenärer svarar för ca 69 % av hotellövernattningarna 2004. Den reella utvecklingen för respektive målgrupp, affärs- och konferensresenärer, är omöjlig att ange då hotellen oftast redovisar de som inte konfererar på hotellet som affärsresenärer. Antalet hotellövernattningar ökade med ca 10 000 gästnätter eller ca 3 % 2004 jämfört med 2003 enligt inkvarteringsstatistik från SCB. Den kraftiga minskningen av antalet gästnätter inom vandrarhem f ro m 1996 beror på en anläggning som istället har klassificerats som hotell. Ökningen fr o m 2001 beror på tillkomsten av ett STF-anslutet vandrarhem och den kraftiga ökningen 2004 beror på tillkomsten av ytterligare en ny anläggning. Campingstatistiken inrymmer en stor osäkerhet då statistiken som redovisats från SCR är bristfällig och i flera fall i länet inte är jämförbar mellan åren. Enligt aktuell statistik från SCR är beläggningssiffrorna för år 2002 och tidigare för höga och i realiteten har campingen ökat 2003 som generellt i landet var ett toppår för campingen. RESURS AB 8

För beräkningen av antalet dagbesökare har under samtliga år regional omsättningsstatistik från SCB och handelsstatistik från HUI samt KPI nyttjats. Omsättning/invånare i olika handelsgrenar har jämförts mellan Uppsala och riket totalt för att få fram en relevant omsättning. Förändringar mellan åren har anpassats till statistik från HUI. Säkerheten i antalet besökare respektive deras utlägg är lägre än kombinationen mellan dem eftersom det är den totala omsättningen, och dess nivå i förhållande till övriga Sverige, som legat till grund för beräkningarna. Dagbesöken svarar för ca 37 % av den totala turismomsättningen 2004. Merparten hamnar i shoppingbranschen som svarar för 28 % av den totala turismomsättningen 2004. Regional handelsstatistik från SCB (se sidan 16) understryker den betydande handeln inom dagligvaru- och sällanköpshandeln i Uppsala kommun. Boende hos släkt/vänner är, trots minskningen, den vanligaste övernattingskategorin med ca 63 % av samtliga övernattningar och ca 27 % i motsvarande del av turismomsättningen 2004. Den nya, och mer tillförlitliga metoden, att beräkna sysselsättningen innebär att skatteeffekterna fr o m 2003 inte är direkt jämförbara med tidigare år. Resultatet fr o m 2003 är dock mer tillförlitligt och ger därmed en mer rättvisande bild av verkligheten. Detta påverkar främst den totala skatteeffekten av skatteintäkterna och mindre av de direkta skatteintäkterna. RESULTAT TURISMEN I UPPSALA OCH KNIVSTA KOMMUNER 2004 OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI Kategori (tusen kronor) Kommersiella 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Hotell 271 456 317 070 359 044 429 533 475 722 441 080 597 114 536 841 493 548 531 955 Affärs 182 918 195 684 195 503 242 034 224 940 212 045 236 499 244 132 246 943 284 583 Konferens 60 608 89 334 129 525 125 556 168 916 154 499 184 323 138 280 123 916 128 134 Grupp 13 750 15 988 16 299 27 558 50 268 44 671 101 956 76 421 49 315 32 422 Fritid 14 180 16 065 17 717 34 386 31 598 29 866 74 336 78 008 73 374 86 816 Stugby 9350 11 387 11 245 11 214 8990 11 355 17 183 18 528 15 032 14 238 Stuga/rum 831 863 816 869 684 680 808 934 934 1078 Camping 13 167 15 403 21 214 17 408 19 256 14 391 17 722 20 448 13 693 14 497 Fri camping 3551 3835 3030 1697 3707 1891 2099 4222 4290 2332 Vandrarhem 4304 1490 1137 1154 1457 1495 2500 3019 5948 10 317 Gästhamn 34 36 36 58 63 63 80 82 99 32 Dagbesök 358 718 426 954 451 586 474 576 492 639 509 060 518 913 525 482 532 050 530 408 Övriga 661 411 777 038 848 108 936 509 1002 518 980 015 1156 419 1109 556 1065 594 1104 857 Fritidshus 17 130 15 317 20 423 17 870 15 884 15 601 13 237 17 019 20 565 18 154 Släkt/vänner 231 924 218 332 232 479 176 672 142 350 118 741 221 796 240 799 282 621 217 676 Genomfartsresenärer 53 241 55 489 55 655 56 267 60 142 63 149 64 033 70 556 74 143 79 423 302 295 289 138 308 557 250 809 218 376 197 491 299 066 328 374 377 329 315 253 TOTALT 963 706 1066 175 1156 664 1187 318 1220 894 1177 506 1455 484 1437 929 1442 924 1420 110 RESURS AB 9

Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller att de påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avses de tre kategorierna släkt/vännerbesök, nyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer. Kommersiell/ej kommersiell omsättning 2004 22% Kommersiell Ej kommersiell 78% 1500000 1350000 1200000 1050000 900000 750000 600000 450000 300000 150000 0 Total omsättning 1995-2004 (tusen krono 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 RESURS AB 10

Fördelning av omsättning/kategori 2004 Genomf Släkt/vänner 6% 15% Hotell 38% Fritidshus 1% Dagbesök 37% Gästhamn 0% Vandrarhem 1% Stugby 1% Stuga/rum 0% Camping 1% Fri camping 0% Hotell Stugby Stuga/rum Camping Fri camping Vandrarhem Gästhamn Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Genomf OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER (tusen kronor) 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Logi 162 897 191 529 224 554 261 134 278 008 264 844 327 960 321 930 305 520 319 002 Livsmedel 101 882 105 433 114 823 102 482 103 318 91 655 122 972 143 580 144 649 122 594 Restaurang 203 950 224 134 228 706 249 283 257 991 244 928 308 746 279 057 298 923 298 863 Transport 146 910 168 337 191 754 183 729 210 753 187 340 219 939 201 293 205 108 196 489 Shopping 291 301 318 296 323 908 323 715 299 426 321 907 371 434 406 671 409 294 403 973 Aktiviteter 56 766 58 445 72 918 66 977 71 397 66 831 104 434 85 399 79 430 79 190 Här visas fördelningen av Turistkronan för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt. Men under den senaste 10-årsperioden finns ändå stora förändringar, oftast för restauranger, transport och shopping. Den stora omsättningsandelen för shopping i kommunen beror främst på Uppsalas betydelse som handelscentrum och därmed ett stort antal dagsresenärer. RESURS AB 11

Shopping 28% Aktiviteter 6% Turistkronan 2004 Logi 22% Logi Livsmedel Restaurang Livsmedel 9% Transport Shopping Aktiviteter Transport 14% Restaurang 21% SYSSELSÄTTNING Fram till 2002 anges sysselsättningen i årsverken samt i beräknat antal årsanställda. Årsverken avser en person som arbetar 100 % av arbetstiden hela året. Med tanke på sjukdom och annan frånvaro är dock arbetstiden 75-93 % beroende på bransch. Beräknat antal årsanställda har beräknas till 20 % mer än antal årsverken. Med tanke på säsongsarbeten är dock antalet sysselsatta under sommarperioden betydligt högre. Ny redovisning av sysselsättning Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med regionalt och ibland lokalt anpassade tal för Uppsala. Av detta skäl finns dubbel redovisning för 2002. 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 ny2002 2003 2004 Livsmedel 61,9 61,1 64,0 54,4 52,7 44,8 58,4 66,5 62,0 60,6 50,1 Restaurang 250,2 262,1 257,0 266,6 266,0 242,5 291,3 256,5 399,2 414,6 403,9 Transport 59,1 64,5 70,0 63,9 70,5 60,0 67,5 60,2 75,5 74,6 69,6 Shopping 184,4 191,7 187,8 178,8 159,3 164,2 184,3 196,7 213,6 208,5 200,6 Aktivitet 95,4 93,5 112,2 98,5 101,3 90,9 135,6 108,1 135,6 122,2 118,7 Logi 210,9 233,1 263,0 288,8 296,9 271,5 324,3 311,0 373,2 387,9 395,8 RESURS AB 12

Administration 10,0 10,0 10,0 15,0 15,0 15,0 15,0 15,0 15,0 16,0 16,0 TOTALT 872 916 964 966 962 889 1 076 1 014 Årssysselsatta, ny metod 1 274 1 284 1 255 Beräknat årsanställda 1045 1100 1155 1160 1155 1065 1290 1215 Observera att ovanstående siffror ej anger ett faktiskt resultat av sysselsättningen utan enbart vilka volymer inom sysselsättningen som omsättningen ger underlag till. SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna delas in i två delar: DIREKTA TOTALA avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg. avser alla företag som påverkas, ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala skatteintäkten är detsamma som den samhällsekonomiska effekten. Skatteintäkten avser bruttobelopp utan hänsyn taget till skatteutjämningsbidraget. (tusen kronor) 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 DIREKTA Kommun 31 382 37 908 41 126 42 297 43 890 42 330 52 323 51 692 51 871 52 192 Landsting 18 615 17 405 18 882 19 302 19 451 19 363 23 935 23 646 25 578 25 174 TOTALA Kommun 47 138 59 467 63 153 66 478 69 774 69 659 89 383 87 828 108 345 108 934 Landsting 27 961 27 304 28 995 30 337 30 922 31 864 40 888 40 176 53 426 52 543 En ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidraget. Kommunens vinst vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kommunkassan i form av skatteintäkter utan istället minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag. Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan innebära en inflyttning och därmed ökat skatteunderlag eller förhindra utflyttning och därmed bibehållet skatteunderlag. Den markanta ökningen av skatteintäkten 2003 beror delvis på en höjd skattesats. ÖVERNATTNINGAR/BESÖK Övernattningar 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Hotellrum 179 848 199 523 212 398 248 263 263 833 267 045 254 636 257 360 249 518 261 528 Hotellbäddar 224 618 246 097 265 857 307 734 324 634 325 569 318 739 320 358 317 025 326 698 Affärs 134 995 137 322 129 472 149 866 132 708 135 926 123 498 135 629 138 732 155 086 Konferens 48 293 67 677 92 518 83 704 107 248 106 551 96 252 76 822 69 616 69 828 Grupp 17 296 17 473 17 813 27 696 45 907 43 795 56 020 51 987 40 422 25 630 Fritid 24 034 23 625 26 054 46 468 38 771 39 297 42 969 55 920 68 255 76 154 Stugby 30 160 35 036 34 599 34 506 24 972 29 493 42 957 40 278 33 780 29 663 Stuga/rum 33 393 3318 3140 3344 2358 2194 2525 2525 2525 2836 Camping tält/husvagn 72 215 78 165 111 651 96 713 101 349 75 743 80 553 85 198 54 774 55 759 Campingstuga 2405 2400 Ing i stugby Ing i stugby Ing i stugby Ing i stugby Ing i stugby Ing i stugby ing stugby ing stugby Vandrarhem 17 933 5417 4135 4198 4938 4824 8066 8626 7878 18 260 Gästhamn 313 313 313 500 550 500 550 550 620 180 Fri camping 19 730 21 308 16 833 9426 19 512 9951 11 046 20 104 19 501 10 141 Kommersiella 370 767 392 054 436 528 456 421 478 313 448 274 464 436 477 639 436 103 443 537 Fritidshus 137 040 113 460 151 280 132 370 113 460 104 005 94 550 113 460 141 825 113 460 Släkt/vänner 1449 528 1284 304 1291 549 929 855 749 208 565 434 1137 414 1146 660 1345 813 967 450 Övriga 1586 568 1397 764 1442 829 1062 225 862 668 669 439 1231 964 1260 120 1487 638 1080 910 TOTALT 1957 335 1789 818 1879 357 1518 646 1340 981 1117 713 1696 400 1737 759 1923 741 1524 447 RESURS AB 13

Genomfartsresenärer 394 375 396 347 397 536 401 909 414 770 420 992 426 886 440 973 449 351 453 845 Dagbesök 1594 300 1642 130 1642 130 1642 130 1642 130 1642 130 1642 130 1642 130 1642 130 1642 130 Säkerheten i antalet dagbesök respektive deras utlägg är lägre än kombinationen mellan dem eftersom det är den totala omsättningen, och dess nivå i förhållande till övriga Sverige, som legat till grund för beräkningarna. 1500000 1400000 1300000 1200000 1100000 1000000 900000 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 Övernattningar 1995-2004 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Kommersiella Fritidshus Släkt/vänner RESURS AB 14

Fördelning av antal övernattningar/besök 2004 Genomf 13% Hotell 9% Stugby 1% Stuga/rum 0% Camping 2% Släkt/vänner 27% Fritidshus 3% Fri camping 0% V andrarhem 1% Gästhamn 0% Dagbesök 44% Hotell Stugby Stuga/rum Camping Fri camping Vandrarhem Gästhamn Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Genomf KAPACITETSUTNYTTJANDE Kapacitetsutnyttjandet uttrycks i dagar/år till skillnad mot SCB som anger detta i procent av disponibel kapacitet. Detta kan vara missvisande eftersom en stugby kan ha öppet sex månader och vara fullbelagd hela tiden. Detta anges av SCB till 100 % beläggnings som i denna tabell anges till 180 dagar/år Utnyttjade dagar/år 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Hotellrum 157,6 155,2 166,1 158,8 179,6 185,8 157,5 163,1 159,6 166,0 Hotellbäddar 115,1 118,1 121,0 121,3 137,1 144,8 121,6 126,5 125,4 126,2 Stugby 120,6 140,1 138,4 138,0 104,0 86,5 126,0 118,1 99,1 86,0 Camping 45,5 53,1 76,6 66,4 63,3 49,2 54,8 62,4 40,8 36,6 Vandrarhem 70,9 51,6 35,3 39,2 64,1 62,6 52,7 62,1 56,7 53,2 REGIONAL HANDELSSTATISTIK (SCB) RESURS AB 15

Följande fakta avser år 2003. Statistiken bygger på företagens omsättningsredovisning till Skatteverket och är exklusive moms. Omsättning per invånare över rikssnittet är markerat i fet stil. Ort/kommun Bransch Inrikes omsättn milj kr Antal anställda Antal enheter Oms/ inv Rikssnitt UPPSALA 505 Bensinstationer 875 195 34 4 845 7 939 521 Butiker, varuhus och stormarknader 3 612 1 611 121 19 992 18 319 522 Specialiserad livsm, sprit & tobak 546 216 69 3 024 3 349 523 Apotek, sjukvård och parfym 817 315 29 4 522 3 708 524 Övriga specialbutiker med nya varor 3 683 2 076 419 20 384 16 571 551 Hotell 248 333 30 1 373 2 338 552 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 3 13 3 15 184 553 Restauranger 1 066 1 316 284 5 902 4 598 KNIVSTA 505 Bensinstationer 266 15 3 20 705 7 939 521 Butiker, varuhus och stormarknader 100 49 5 7 832 18 319 522 Specialiserad livsm, sprit & tobak 1 3 349 523 Apotek, sjukvård och parfym 1 3 708 524 Övriga specialbutiker med nya varor 46 35 19 3 610 16 571 551 Hotell 65 80 3 5 066 2 338 552 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 2 184 553 Restauranger 13 15 8 1 016 4 598 Tyvärr förekommer olika former av registerförändringar, avgränsningar, sättet att redovisa moms etc. Uppgifterna bör därför användas försiktigt för att belysa förändringar mellan närliggande år. Av sekretesskäl har uppgifter från branscher med färre än tre enheter slagits samman med den bransch med näst minst enheter inom samma huvudbransch. Omsättning och antal anställda redovisas för dessa branscher sammanslaget. För varje separat bransch redovisas endast antal arbetsställen. Butiker, varuhus och stormarknader (livsmedel) innefattar oftast mycket mer än livsmedel vilket försvårar gränsdragningen mellan dagligvaru- och sällanköpshandel. Detsamma gäller övriga specialbutiker med nya varor (shopping) inräknade i sällanköpshandeln vilka kan ha ett bredare sortiment innefattande produkter tillhörande dagligvaruhandeln. Observera att i hotellens redovisade omsättning till SCB ingår ofta även omsättning för restaurangverksamhet, dans och andra säljintäkter (garage, garderob, hygienvaror, etc.). Denna rapport är utförd av Clas Andersson på uppdrag av Uppsala Tourism 2005 05 31 RESURS AB HQ/InfraCity/UPPLANDS-VÄSBY TEL +46-8-555 410 30 FAX +46-8-590 717 81 resurs@resursab.se Malmö TEL +46-8-555 410 33, +46-40-30 69 30 FAX +46-40-30 66 91 ca@resursab.se RESURS AB 16