Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi. Leukemi är ett samlande begrepp för olika cancerformer som angriper de blodbildande stamcellerna i benmärgen. Gemensamt för dem är att de vita blodkropparna på grund av någon genetisk skada inte mognar och fungerar som de ska. De börjar föröka sig ohämmat och konkurrerar ut normala celler i benmärgen och blodet. De sjuka cellerna kan också invadera vävnader och organ som lever, mjälte och lymfkörtlar. Leukemierna delas in i kroniska och akuta. Förloppet är mer stillsamt vid kronisk leukemi än vid akut och drabbar främst äldre. Akut leukemi drabbar även barn. Varje år insjuknar omkring 950 personer i Sverige i någon typ av leukemi. Sjukdomen delas vanligen in i fyra kategorier: Kronisk lymfatisk leukemi (KLL), omkring 400 nya fall varje år Akut lymfatisk leukemi (ALL), omkring 100 nya fall varje år Kronisk myeolisk leukemi (KML), omkring 100 nya fall varje år Akut myeolisk leukemi (AML), omkring 400 nya fall varje år
Akut lymfatisk leukemi sällsynt cancerform Akut lymfatisk leukemi drabbar drygt hundra personer varje år och är alltså en sällsynt sjukdom. Men samtidigt är det den vanligaste elakartade tumörsjukdomen hos barn omkring 100 barn får diagnosen varje år. Därmed svarar akut lymfatisk leukemi för 25 procent av all barncancer. I snitt är barnen fem år när de insjuknar. Även vuxna kan få akut lymfatisk leukemi, i Sverige ett 30-tal personer om året. Sjukdomen är något vanligare hos män/pojkar än kvinnor/flickor. Orsaker Sjukdomen beror på en genetisk skada som stör bildandet av en viss typ av vita blodkroppar (lymfocyter). Det finns ett ärftligt inslag om ett barn har sjukdomen är risken fördubblad att även ett syskon ska få den. Men forskare vid stamcellslaboratoriet vid universitetssjukhuset i Lund har funnit att akut lymfatisk leukemi hos barn respektive hos vuxna inte har samma bakgrund. Hos barn med den vanligaste undergruppen av akut lymfatisk leukemi uppstår sjukdomen inte i en stamcell utan i ett mer moget cellstadium. Det ökar chansen till bot. Vid den svårare formen av akut lymfatisk leukemi, som framför allt drabbar vuxna som bär på den så kallade Philadelphia-kromosomen, uppstår sjukdomen däremot i en stamcell. Källa: Anders Castor et al. Distinct patters of hematopoietic stem cell involvement in acute lymphoblastic leukemia. Nature Medicine 2005; 11(6): 630-7. Även joniserande strålning är en riskfaktor; antalet fall av akut lymfatisk leukemi ökade dramatiskt efter att atombomber fällts i Japan 1945. Också exponering för giftiga ämnen som bensen tros ha betydelse för att utveckla leukemi. 2
Symtom och diagnos Symtomen vid akut lymfatisk leukemi kan utvecklas mycket snabbt, på några veckor, på grund av den hastighet med vilken tumörcellerna förökar sig. Några tecken är trötthet, feber, blekhet på grund av blodbrist, ökad känslighet för infektioner, förstorade lymfkörtlar, blödande slemhinnor och att man lätt får blåmärken. Diagnos med benmärgsprov Vid akut lymfatisk leukemi kan blodprov avslöja extremt höga nivåer av vita blodkroppar. Men i 50 till 60 procent av fallen är antalet lågt eller normalt. Den viktigaste undersökningen är därför benmärgsprov för att se om där finns fler omogna vita blodkroppar än normalt. Vid leukemi kan de vara så många att de fyller nästan allt utrymme i benmärgen. De sjuka cellerna analyseras också genetiskt för att man ska kunna bedöma vilken behandling som passar bäst eftersom det finns flera underformer av sjukdomen. 3
Behandling av akut lymfatisk leukemi Cellgifter (cytostatika) Akut lymfatisk leukemi behandlas genom intensiva kombinationer av cytostatika för att få bästa effekt. Syftet är att helt få bort de sjuka cellerna så att benmärgen åter kan börja bilda normala vita blodkroppar. Behandlingen gemomförs i olika faser: Induktionsbehandling med målet att slå ut alla tecken på sjukdom Konsolideringsbehandling ska ta död på eventuellt kvarvarande leukemiceller Underhållsbehandling ska förhindra återfall Behandlingen är mycket krävande för patienten. Barn klarar i allmänhet av den bättre än vuxna. Samtidigt måste man motverka sjukdomens komplikationer och de biverkningar som blir en följd av den intensiva cytostatikabehandlingen. Patienterna är extremt infektionskänsliga på grund av att immunförsvaret i praktiken är helt utslaget, de kan drabbas av blödningar och förhöjda halter av urinsyra i blodet. Strålning Oftast strålbehandlas också hjärnan och hjärnhinnorna för att komma åt leukemiceller i områden dit cytostatika inte når. Transplantation benmärg eller stamceller De flesta återfall i akut lymfatisk leukemi inträffar inom två år och då oftast i benmärgen. I runt hälften av dessa fall kan sjukdomen fås att gå tillbaka med cytostatika men oftast bara för en kortare period. Om risken för återfall bedöms som hög görs om möjligt transplantation av benmärg eller stamceller. Målet är att patienten därefter ska producera friska blodkroppar. Men det är ett riskfyllt ingrepp som förutsätter att patienten har ett gott allmäntillstånd och inte är i för hög ålder. 4
Ju yngre desto större chans För 20 år sedan avled nästan alla barn som drabbades av akut lymfatisk leukemi. Men med förbättrade behandlingsmetoder botas i dag mellan 80 och 90 procent. Chansen att bli helt frisk ökar ju yngre man är. För äldre patienter är resultatet sämre; av patienterna mellan 50 och 70 år lever en tredjedel efter två år och 15 procent efter fem år. I synnerhet försämras prognosen starkt om patienten bär på den så kallade Philadelphia-kromosomen. Philadelphiakromosomen ger allvarligare sjukdom Omkring 25 procent av alla vuxna patienter med akut lymfatisk leukemi bär på en abnorm kromosom, döpt till Philadelphia-kromosomen. Den är sällsynt hos barn under tio år men ökar med stigande ålder. Kombinationen skrivs Ph+ ALL och ger en allvarligare form av sjukdomen. I Sverige upptäcks varje år omkring 15 patienter med akut lymfatisk leukemi som har denna genetiska skada. I hela Europa noteras omkring 1 000 fall om året. Philadelphia-kromosomen har ännu större betydelse vid den form av blodcancer som kallas kronisk myeloisk leukemi (KML). Där bär omkring 95 procent av patienterna på denna genetiska skada. Ohämmad förökning Förändringen (mutationen) beror på att kromosomerna 9 och 22 bytt material med varandra. Följden blir en ny genkombination och ur denna bildas ett enzym (ett tyrosinkinas kallat Bcr-Abl). Därmed ändras cellens genetiska instruktion. Den signalerar inte längre när det är dags för stamcellerna att sluta producera vita blodkroppar. Eftersom kontrollsystemet inte fungerar kan de föröka sig ohämmat och hinner inte mogna. 5
Behandling Behandling med cytostatika har dålig effekt på patienter med Ph+ALL. Vad man hittills kunnat erbjuda är allogen benmärgstransplantation. Det innebär att benmärg tas från en annan person med målet att den ska börja producera friska blodkroppar hos mottagaren. Motsatsen till allogen benmärgstransplantation är autolog transplantation. Då tas benmärg från patienten och rensas från tumörceller innan den sätts tillbaka. Nytt behandlingsalternativ Med läkemedlet Glivec (imatinib) har ett nytt alternativ tillkommit för behandling av Ph+ ALL hos vuxna. Glivec blockerar aktiviteten hos det enzym (tyrosinkinas Bcr-Abl) som får cancercellerna att dela sig ohämmat. Studier I en kontrollerad studie (ADE10) behandlades 55 patienter med Ph+ALL med antingen Glivec eller cytostatika. För dem som behandlades med Glivec rapporterades så kallad fullständig hematologisk respons hos drygt 96 procent av patienterna mot 50 procent för dem som behandlades med cytostatika. Hos patienter där cytostatika inte gav någon eller dålig effekt uppnåddes fullständig hematologisk respons hos 82 procent av patienterna när de behandlades med Glivec. Resultaten stämmer väl överens med vad som observerats i fyra andra studier med 211 patienter med Ph+ALL (AAU02, ADE04, AJP01 och AUS01) där patienterna behandlades med Glivec i kombination med cytostatika. För 93 procent av patienterna uppnåddes fullständig hematologisk respons och för 90 procent s k avsevärd cytogenetisk respons. Sjukdomsfri överlevnad (SFÖ) och total överlevnad (TÖ) överskred konstant 1 år och var större än historiska kontroller (SFÖ p<0,001; TÖ p<0,0001) i två studier (AJP01 och AUS01). Källa: Fass. 6
Kontaktuppgifter För mer information, kontakta: Bengt Gustavsson, medicinsk chef Norden, Novartis Onkologi Mobil 0708-89 33 97 bengt.gustavsson@novartis.com 7