Finlex Finlex Lagstiftning Uppdaterad lagstiftning Vuosi 1976 9.4.1976/296 Beaktats t.o.m. FörfS 476/2016. 9.4.1976/296 Sjöarbetstidslag Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. I enlighet med riksdagens beslut stadgas: 1 kap. Allmänna stadganden 1 Tillämpningsområde Denna lag tillämpas med nedan nämnda undantag på arbete, som person, som tjänstför på finskt fartyg i utrikesfart, utför för fartygets räkning eller eljest på förmans order på fartyget eller annorstädes. Stadgandena i lagen skall iakttagas även då fartyg i utrikesfart gör resor mellan hamnar i Finland. Denna lag tillämpas med de begränsningar som anges i 2 även på arbete som utförs på sjögående fiskefartyg som går i trafik utanför de vattenområden som hör till tillämpningsområdet för lagen om arbetstiden på fartyg i inrikesfart (248/1982). (29.10.2004/941) Vad som i denna lag bestäms om arbetstagare tillämpas även på tjänstemän. Vad som i denna lag bestäms om kollektivavtal tillämpas likaså på tjänstekollektivavtal. (23.2.2001/151) 2 (17.10.1997/942) Undantag från tillämpningsområdet Denna lag tillämpas inte på arbete som utförs av 1) befälhavaren på ett fartyg där det utöver befälhavaren finns minst två anställda personer, frånsett vad som bestäms i 9 a, 10 och 19 a, 2) maskinchefen och främsta styrmannen om deras arbete inte är indelat i vakter, frånsett vad som bestäms i 9 a, 10 och 19 a, 3) den främsta föreståndaren för en sådan ekonomiavdelning på ett passagerarfartyg på vilken det utöver honom finns minst 15 anställda, 4) en medlem av arbetsgivarens familj, om inte också andra personer arbetar stadigvarande på fartyget, 5) den som uppbär lön enbart i form av en vinstandel, 6) den som utför arbete på fartyget bara när det är i hamn, 7) den som utför enbart tillfälligt arbete för fartygets räkning,
8) en läkare som är anställd uteslutande för sjukvårdsuppgifter, eller 9) den som är anställd a) på statens fartyg som används för försvars- eller sjöbevakningsuppgifter, eller b) på ett fiskefartyg, om det befinner sig inom fångstområde; också då tillämpas bestämmelserna i 9 a om minimivilotider. (29.10.2004/941) 3 (23.2.2001/151) Definitioner I denna lag avses med 1) skiftarbetare en arbetstagare vars arbete indelats i vakter, 2) dagarbetare en arbetstagare vars arbete inte indelats i vakter och som inte är ekonomiarbetare, 3) ekonomiarbetare en arbetstagare som är anställd för besättningens eller passagerarnas förplägning eller betjäning eller för andra sysslor som sammanhänger med dylikt arbete eller för kontorsarbete eller andra liknande uppgifter som inte är däcks-, maskin- eller radiotjänstgöring, 4) passagerarfartyg ett fartyg som enligt gällande bestämmelser skall besiktigas såsom passagerarfartyg, 5) dygn tiden mellan klockan 00 och klockan 24, 6) hamndygn ett dygn då fartyget befinner sig i hamn, 7) sjödygn ett dygn då fartyget befinner sig på resa, 8) ankomst- och avgångsdygn ett dygn då fartyget anlöper eller lämnar hamn, 9) vecka tiden från måndag klockan 00 till söndag klockan 24, 10) helgdag söndag eller annan kyrklig högtidsdag samt självständighetsdagen och första maj, 11) utrikesfart trafik mellan finsk och utländsk hamn eller mellan utländska hamnar, samt med 12) utjämningsschema för arbetstiden ett schema för arbetet som görs upp på förhand för den tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till det föreskrivna genomsnittet. 2 kap Ordinarie arbetstid och placering av arbetstiden 4 Ordinarie arbetstid Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan. Den ordinarie arbetstiden för ekonimiarbetare under hamndygn, som inträffar på helgdag eller lördag, är dock högst 5 timmar: 1) på andra än passagerafartyg och 2) på passagerarfartyg, då passagerarna icke befinner sig ombord.
5 Placering av arbetstiden Den ordinarie arbetstiden skall placeras sålunda: 1) att skiftarbetare under hamndygn icke behöver vara i arbete under annan tid än mellan klockan 6 och klockan 18; 2) att dagarbetare under sjö- eller hamndygn icke behöver vara i arbete under annan tid än mellan klockan 6 och klockan 18; 3) att ekonimiarbetare på passagerarfartyg icke behöver vara i arbete under en tidsperiod som överskrider 14 timmar i dygnet; 4) att ekonomiarbetare på annat än passagerarfartyg icke behöver vara i arbete under annan tid än mellan klockan 6 och klockan 19 eller under hamndygn, som inträffar på helgdag eller lördag, under annan tid än mellan klockan 6 och klockan 15. Finns ombord på passagerarfartyg under hamndygen icke passagerare, får den i 1 mom. 3 punkten avsedda perioden likvål vara högst 12 timmar lång, och den skall upphöra på annan vardag än lördag före klockan 19 samt på helgdag och på lördag före klockan 15. Utan hinder av vad i denna paragraf är stadgat om placeringen av arbetstiden i dygnet kan den normala arbetstiden i och för anordnande av hamnvakt på annan vardag än lördag även förläggas till tiden mellan klockan 18 och klockan 6. 5 a (29.1.2016/105) Förkortad arbetstid Om en arbetstagare för att gå i partiell förtida ålderspension vill arbeta kortare tid än den ordinarie arbetstiden, ska arbetsgivaren i första hand ordna arbetet så att arbetstagaren kan utföra deltidsarbete. Arbetstiden förkortas på det sätt som arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar med beaktande av arbetstagarens behov samt arbetsgivarens produktions- och serviceverksamhet. 5 a har ändrats genom L 105/2016, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder: 5 a (8.11.2002/934) Förkortad arbetstid Om en arbetstagare för att övergå till deltidspension vill arbeta kortare tid än den ordinarie arbetstiden, skall arbetsgivaren försöka ordna arbetet så att arbetstagaren kan utföra deltidsarbete. Arbetstiden förkortas på det sätt som arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar med beaktande av arbetstagarens behov samt arbetsgivarens produktions- och serviceverksamhet. 3 kap Arbete på helgdag och lördag 6 Tillämpningsområdet för begränsningarna av helg- och lördagsarbetete Såframt av stadgandena om övertidsarbete i denna lag icke annat följer, får på helgdag och lördag icke utföras arbete i andra än de fall som nämnes i detta kapitel. 7 Skiftarbetares skyldighet att utföra arbete på helgdag och lördag Skiftarbetare får hållas i arbete på sådan helgdag och lördag, som icke är hamndygn.
På ovan i 1 mom. avsedd helgdag kan skiftarbetare likväl åläggas att utföra endast: 1) arbete, som erfordras för fartygets framdrivande, manövrering eller navigering eller därtill anslutet arbete, som icke tål uppskov; 2) radiotelegraf- och radiotelefontjänstgöring; 3) nödvändigt, lätt rengöringsarbete och spolning av däck under sammanlagt högst 1 timme; 4) för besättningens förplägning erforderligt arbete; 5) av fartygets avgång och ankomst förorsakat arbete, som erfordras för fartygets lösgörande och fastgörande, ankarets lättande eller fällande, fallbryggas eller repsteges lyftande eller sänkande eller annat motsvarande arbete, som är fast anknutet till avgången eller ankomsten, ävensom arbete, som då fartyget lämnar hamnen förorsakas av lyftanordningars fastgörande samt luckors och portars tillslutande; 6) arbete för passagerares och deras effekters ombordtagande och ilandförande; samt; 7) arbete för ombordtagande av proviant och skeppsförnödenheter. Under hamndygn, som är helgdag eller lördag, får skiftarbetare icke hållas i arbete. 8 Ekonomiarbetares skyldighet att utföra arbete på helgdag och lördag Ekonomiarbetare får på helgdag och lördag hållas i arbete med nedan i 2 mom. stadgade begränsningar. Ekonomiarbetare på annat än passagerarfartyg samt ekonomiarbetare på passagerarfartyg, om passagerare icke befinner sig ombord, kan under hamndygn som infaller på helgdag åläggas att utföra endast arbete, som erfordras för besättningens och passagerarnas förplägning, nödig servering samt lätt rengöringsarbete, 4 kap Övertidsarbete och vilotider (17.10.1997/942) 9 Hållande i övertidsarbete Utan hinder av vad om ordinarie arbetstid, förläggande av arbetstid och hållande i arbete på helgdag och lördag ovan är stadgat kan arbetstagare åläggas att mot ersättning utföra övertidsarbete. Arbetstagare får utöver den ordinarie arbetstiden i dygnet hållas i övertidsarbete högst 16 timmar i veckan. (23.3.2012/140) Övertidsarbete som ersätts med ett vederlag enligt 12 2 mom. och 14 beaktas inte vid beräkningen av maximiantalet övertidstimmar per vecka enligt 2 mom. (17.10.1997/942) 9 a (23.3.2012/140) Minimivilotider Under varje period av 24 timmar ska en arbetstagare ges en vilotid på minst 10 timmar (dygnsvila) och under varje period av sju dagar en vilotid på sammanlagt minst 77 timmar.
Vilotiden per dygn kan delas upp i högst två perioder av vilka den ena ska vara oavbrutet i minst sex timmar. Intervallet mellan på varandra följande vilotider får inte vara längre än 14 timmar. Om en arbetstagares vilotid störs av en kallelse till arbete, ska han eller hon ges tillräckligt med ersättande vilotid. Raster som är kortare än 30 minuter räknas inte in i den vilotid som avses i 1 och 2 mom. 9 b (23.2.2001/151) Specialbestämmelse om unga arbetstagare Arbetstagare under 18 år skall ges en minst nio timmar lång oavbruten vilotid per dygn. Unga arbetstagare får inte hållas i arbete mellan klockan 24 och klockan 05, om det inte är fråga om ett övningsprogram som hänför sig till den ungas utbildning. 10 (17.10.1997/942) Undantag från begränsningarna i fråga om hållande i övertidsarbete och i fråga om vilotider Begränsningarna i 9 2 mom. och 9 a tillämpas inte på övertidsarbete som krävs för 1) utförande av ett arbete som är oundgängligt med hänsyn till hotande fara för människoliv, fartyg eller gods, 2) utförande av ett arbete som är nödvändigt för lämnande av hjälp enligt sjölagen (674/1994), 3) deltagande i sådana övningar med bärgnings- och eldsläckningsredskap samt andra säkerhetsanordningar som verkställs enligt vad därom särskilt bestäms, 4) utförande av nödvändig vakttjänstgöring i hamn, 5) utförande av en åtgärd som påbjudits av hamnmyndigheterna, 6) utförande av sådant arbete som föranleds av att besättningen minskat under pågående resa, eller 7) utförande av ett arbete som inte tål uppskov och som inte har kunnat planeras att utföras under någon annan tid. De övningar som avses i 1 mom. 3 punkten skall genomföras så att de så lite som möjligt stör arbetstagarnas vilotider och så att de inte medför trötthet. (23.2.2001/151) 11 (23.2.2001/151) 11 har upphävts genom L 151/2001. 12 Bestämmande av ersättningsgrunder i fråga om övertidsarbete För arbete, som överskrider den ordinarie arbetstiden, samt för arbete, som eljest utföres med avvikelse från stadgandena i 2 och 3 kap., utgår egentlig övertdsersättning på sätt i 13 stadgas. Har arbete, utan att den ordinarie arbetstiden i dygnet överskridits, med undantag av arbete som utförts på söndag, under loppet av en vecka utförts över 40 timmar, skall för den överskjutande tiden ersättning utgå såsom särskilt vederlag på sätt i 14 stadgas. Med vederlag skall även det arbete ersättas, som utföres på helgdag under ordinarie arbetstid. Vid beräknandet av vederlaget beaktas icke arbete, som skall gottgöras med egentlig övertidsersättning.
13 Egentlig övertidsersättning Egentlig övertidsersättning utgår i pengar eller med arbetstagarens samtycke i form av fritid på sätt som därom genom kollektivavtal överenskommes. Den i pengar utgående övertidsersättningens storlek är per timme för övertidsarbete som utföres på vardag minst 1/102 och för arbete som utföres på söndag minst 1/63 av arbetstagarens penninglön i månaden. Kostpenning eller motsvarande ersättning inberäknas därvid ei i penninglönen. 14 Övertidsersättning i form av vederlag Ovan i 12 2 mom. avsett vederlag skall utgå: 1) i form av fritid på vardag sålunda, att för varje till vederlag berättigande period om 6,7 timmar gives minst en fridag; 2) i form av fritid i hamn i hemlandet eller enligt överenskommelse i utländsk hamn, varvid fritiden skall vara minst lika lång som den arbetstid som berättigar till vederlag; 3) enligt överenskommelse i form av penningersättning sålunda, att såsom vederlag för en timme betalas minst 1/172 av arbetstagarens penninglön i månaden. Då i 1 mom. 1 punkten avsedd fritid ges, ska det i tillämpliga delar iakttas vad som i semesterlagen för sjömän (433/1984) föreskrivs om betalning av semesterlön, om hamn där semestern ges och om underrättelse angående semestertidpunkten. (9.9.2011/1026) 3 mom. har upphävts genom L 423/1978. (7.6.1978/423) 15 Tid för väckande av talan Arbetstagarens rätt till egentlig övertidsersättning eller vederlag, som avses i detta kapitel och som utgår i pengar eller i form av fritid, har förfallit, om inte talan väckts inom tre år från utgången av det kalenderår då dylik rätt uppkom. (1.6.1984/435) Vad i 1 mom. är stadgat gäller ej fordran, som uppkommit innan denna lag träder i kraft. 5 kap Kompletterande stadganden 16 (9.9.2011/1026) 16 har upphävts genom L 9.9.2011/1026. 16 a (9.9.2011/1026) 16 a har upphävts genom L 9.9.2011/1026. 16 b (9.9.2011/1026) 16 b har upphävts genom L 9.9.2011/1026. 16 c (18.12.1998/406 år 1999) 16 c har upphävts genom L 406/1999.
17 (18.4.1986/282) Tvåskiftsarbete Utan hinder av stadgandena i denna lag kan arbete på fartyg vars bruttodräktighet understiger 500 registerton ordnas som tvåskiftsarbete, varvid med avvikelse från stadgandena i denna lag genom kollektivavtal kan överenskommas om ersättningen för tid som överskrider ordinarie 8 timmars arbetstid per dygn. På fartyg, vars bruttodräktighet är minst 500 registerton men under 1 600 registerton, kan det genom kollektivavtal överenskommas att arbete ordnas som tvåskiftsarbete. Även härvid skall genom kollektivavtal överenskommas om ersättningen för tid som överskrider ordinarie 8 timmars arbetstid per dygn. 18 Avbrott i arbetstiden och skiftbyte Då arbetstid beräknas, skall däri icke inräknas matrast på minst 30 minuter, ej heller annat avbrott i skeppsarbete, såframt arbetstagaren med sin förmans tillstånd får avlägsna sig från arbetsplatsen och avbrottet räcker minst 1 timme. Till arbetstid räknas ej heller arbete, som för tryggande av fartygets gång är erfordeligt enbart på grund av vaktbyte. 19 (23.2.2001/151) Utjämningsschema för arbetstiden Om det med stöd av 20 b har överenskommits att den ordinarie arbetstiden utgör ett genomsnitt, skall för arbetet på förhand uppgöras ett utjämningsschema för arbetstiden åtminstone för den tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till det föreskrivna genomsnittet. När arbetsgivaren förbereder eller ämnar ändra utjämningsschemat för arbetstiden skall arbetsgivaren ge arbetstagarnas förtroendeman eller, om en sådan inte har valts, arbetarskyddsfullmäktigen eller, om inte heller en sådan har valts, arbetstagarna tillfälle att framföra sin åsikt. Tillräcklig tid skall reserveras för genomgång av utkastet. Arbetstagarna skall i god tid underrättas om ändringar i utjämningsschemat för arbetstiden. 19 a (23.2.2001/151) Arbetsskiftsförteckning och vaktschema För varje arbetsplats skall uppgöras en arbetsskiftsförteckning, av vilken framgår när arbetstagarens ordinarie arbetstid börjar och slutar samt tidpunkterna för de vilotider som avses i 9 a. Arbetsskiftsförteckningen skall avfattas på fartygets arbetsspråk samt på engelska. För den vakthållande personalen skall det göras upp ett vaktschema, av vilket skall framgå personens namn och uppgift på fartyget samt tidpunkterna när vakten börjar och slutar. Arbetsskiftsförteckningen och vaktschemat skall göras upp för en arbetsperiod eller minst två veckor åt gången. Eventuella ändringar skall göras utan dröjsmål. Arbetsskiftsförteckningen och vaktschemat skall finnas framlagda på en synlig plats på fartyget. 19 b (20.12.2013/1070) 19 b har upphävts genom L 20.12.2013/1070.
20 (23.2.2001/151) Arbetstidsbokföring Arbetsgivaren skall bokföra antalet arbetstimmar och de ersättningar som betalts för dem särskilt för varje arbetstagare. I bokföringen skall antecknas alla arbetstimmar samt separat antalet arbetstimmar i övertids-, nöd- och söndagsarbete och de förhöjda andelar som betalts för dem. Vid ersättning för övertidsarbete räknas då en påbörjad halvtimme som en full halvtimme. Arbetsgivaren skall förvara arbetstidsbokföringen åtminstone till utgången av den tid som i 15 föreskrivs för väckande av talan. Arbetstidsbokföringen skall på begäran uppvisas för den som förrättar arbetarskyddsinspektion samt för arbetstagarnas förtroendeman eller, om en sådan inte har valts, för arbetarskyddsfullmäktigen. En arbetstagare eller en av honom eller henne befullmäktigad har rätt att få en skriftlig utredning om anteckningar som gäller arbetstagaren i arbetsskiftsförteckningarna, vaktschemana och arbetstidsbokföringen. Arbetarskyddsmyndigheten skall på begäran tillställas en kopia av arbetstidsbokföringen, av utjämningsschemat för arbetstiden och av arbetsskiftsförteckningen enligt 19 a. 20 a (23.2.2001/151) Bestämmelsernas tvingande natur och undantag genom arbetsavtal Ett avtal som inskränker de förmåner som enligt denna lag tillkommer arbetstagare är ogiltigt, om inte något annat följer av denna lag. 20 b (23.2.2001/151) Bestämmelsernas tvingande natur och undantag genom riksomfattande kollektivavtal Arbetsgivar- och arbetstagarföreningar vars verksamhetsområde omfattar hela landet har utöver vad som bestäms i denna lag rätt att avtala något annat om vad som föreskrivs i 3 9, 12, 14, 19 och 19 a. Under en tidsperiod av högst 52 veckor får den ordinarie arbetstiden per vecka dock inte i genomsnitt överskrida 40 timmar. (9.9.2011/1026) Arbetsgivaren får tillämpa ovan avsedda kollektivavtalsbestämmelser även i anställningsförhållanden för sådana arbetstagare som inte är bundna av kollektivavtalet men i fråga om vilkas anställningsförhållanden bestämmelserna i kollektivavtalet annars skall iakttas. Kollektivavtalets bestämmelser får iakttas även sedan kollektivavtalet upphört att gälla tills ett nytt kollektivavtal träder i kraft i fråga om sådana anställningsförhållanden i vilka bestämmelserna kunde tillämpas om kollektivavtalet alltjämt vore i kraft. Om ett nytt kollektivavtal inte har ingåtts inom sex månader efter det att det föregående kollektivavtalet upphörde att gälla, har båda avtalsparterna rätt att meddela att tillämpningen av ovan avsedda bestämmelser i kollektivavtalet skall upphöra inom två veckor efter meddelandet eller, om det är nödvändigt för en utjämning av den ordinarie arbetstiden, när den pågående utjämningsperioden går ut. Vad som i denna paragraf bestäms om arbetsgivarföreningar vars verksamhetsområde omfattar hela landet skall på motsvarande sätt tillämpas på statliga förhandlingsmyndigheter eller andra statliga avtalsslutande myndigheter, kommuner, samkommuner, kommunala avtalsdelegationen samt på landskapsstyrelsen i landskapet Åland och kommunala avtalsdelegationen i landskapet Åland. En bestämmelse i ett kollektivavtal vilken försämrar sådana förmåner som avses i för Finland bindande internationella konventioner eller Europeiska unionens rättsakter är ogiltig. I stället för den bestämmelsen ska bestämmelserna i en internationell konvention eller i Europeiska unionens rättsakter iakttas eller, om detta inte är möjligt, de bestämmelser genom vilka bestämmelserna i en
internationell konvention har satts i kraft eller Europeiska unionens rättsakter har genomförts. (9.9.2011/1026) 21 (9.9.2011/1026) Framläggning Arbetsgivaren ska hålla denna lag och bestämmelser som utfärdats med stöd av den fritt tillgängliga för arbetstagarna på arbetsplatsen. Dessa handlingar ska vara framlagda även på engelska. 22 (23.2.2001/151) Tillsyn Arbetarskyddsmyndigheterna övervakar att denna lag och avtalen om ordinarie arbetstid enligt 20 b iakttas. 6 kap Straffstadganden och åtalsrätt 23 (21.4.1995/681) Sjöarbetstidsförseelse En arbetsgivare eller företrädare för denne som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot stadganden eller bestämmelser som ingår i denna lag eller har utfärdats med stöd av den och som gäller annat än betalningsskyldighet, arbetstidsbokföring eller framläggning, skall för sjöarbetstidsförseelse dömas till böter. Ansvarsfördelningen mellan arbetsgivaren och dennes företrädare bestäms enligt de grunder som stadgas i 47 kap. 7 strafflagen. 24 (23.2.2001/151) Arbetstidsbrott Om straff för försummelse eller missbruk i fråga om arbetstidsbokföring som avses i 20 1 mom. samt för en sådan sjöarbetstidsförseelse som har begåtts trots en arbetarskyddsmyndighets uppmaning, order eller förbud, bestäms i 47 kap. 2 strafflagen (39/1889). 25 (21.4.1995/681) 25 har upphävts genom L 681/1995. 26 (21.4.1995/681) 26 har upphävts genom L 681/1995. 27 (21.4.1995/681) 27 har upphävts genom L 681/1995. 7 kap Särskilda stadganden 28 (20.5.1996/335) Laga domstol I mål som skall avgöras enligt denna lag bestäms den första domstolen enligt 21 kap. 1 och 7 sjölagen (674/94). I övrigt skall vid rättegång iakttas vad rättegångsbalken stadgar.
29 Rätt att utfärda förordning Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning. 30 Ikraftträdelsestadgande Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976. Genom densamma upphäves sjöarbetstidslagen av den 14 juli 1961 (409/61) jämte däri senare gjorda ändringar. Ikraftträdelsestadganden: 1.6.1984/435: Denna lag träder i kraft den 1 october 1984. Regeringens proposition 180/83, Socialutsk. bet. 2/84, Stora utsk. bet. 10/84 18.4.1986/282: Denna lag träder i kraft den 1 maj 1986. Regeringens proposition 179/85, Socialutsk. bet. 1/86, Stora utsk. bet. 10/86 6.3.1987/251: Denna lag träder i kraft den 1 april 1987. Regeringens proposition 212/86, Socialutsk. bet. 35/86, Stora utsk. bet. 236/86 13.12.1991/1510: Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Har en ansökan om undantag gjorts innan lagen har trätt i kraft, behandlas den likväl enligt de stadganden som gäller vid ikraftträdandet. Regeringens proposition 122/91, Arbetspolitiska utsk. bet. 4/91 8.1.1993/26: Denna lag träder i kraft den 1 mars 1993. Arbetarskyddsstyrelsens beslut som gäller formuläret för arbetstidsdagboken och som är i kraft när denna lag träder i kraft gäller fortfarande, om inte något annat bestäms. RP 328/92, ApUB 14/92 21.4.1995/681: Denna lag träder i kraft den 1 september 1995. RP 94/93, LaUB 22/94, RP 94/93 20.5.1996/335: Denna lag träder i kraft den 1 juni 1996.
RP 199/95, ApUB 1/96, RSv 31/96 10.1.1997/17: Denna lag träder i kraft den 1 april 1997. RP 178/1996, ApUB 15/1996, RSv 176/1996 17.10.1997/942: Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. RP 96/1997, ApUB 11/1997, RSv 111/1997 18.12.1998/406 år 1999: Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning. L 406/1999 trädde i kraft 1.4.1999 enligt F 407/1999. RP 103/1998, LaUB 14/1998, RSv 174/1998 23.2.2001/151: Denna lag träder i kraft den 1 mars 2001. RP 6/2001, ApUB 2/2001, RSv 5/2001, 1) Rådets direktiv 1999/63/EG (31999L0063); EGT nr L 167, 2.7.1999, s. 33, 2) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/95/EG (31999L0095); EGT nr L 14, 20.1.2000, s. 29 8.11.2002/934: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. RP 166/2002, ApUB 6/2002, RSv 137/2002 29.10.2004/941: Denna lag träder i kraft den 1 december 2004. RP 136/2004, AjUB 10/2004, RSv 124/2004, Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EY (32003L0088); EGT nr L 299, 18.11.2003, s. 9 19.12.2008/969: Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet. Denna lag tillämpas på ersättning som betalas ut för kostnader som har uppkommit den 1 januari 2009 eller därefter. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. L 969/2008 träder i kraft 15.12.2009 enligt F 1001/2009. RP 148/2008, KoUB 13/2008, RSv 123/2008
9.9.2011/1026: Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2011. RP 264/2010, AjUB 16/2010, RSv 305/2010, Rådets direktiv 2009/13/EG; EUT nr L 124, 20.5.2009, s. 30 23.3.2012/140: Denna lag träder i kraft den 1 april 2012. RP 125/2011, AjUB 1/2012, RSv 4/2012, Rådets direktiv 2009/13/EG; EUT nr L 124, 20.5.2009, s. 30 20.12.2013/1070: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. RP 146/2013, AjUB 9/2013, RSv 180/2013 29.1.2016/105: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. RP 16/2015, ShUB 5/2015, RSv 37/2015 Finlex Lagstiftning Uppdaterad lagstiftning Vuosi 1976 9.4.1976/296 Finlex är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet. Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.