Vinsten till välfärden Om tillväxt och utveckling av vård och social omsorg utan vinstsyfte

Relevanta dokument
PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

fungera.se FEB2012 PROGRAM Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas.

För ökat och utvecklat idéburet företagande

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

H ä r k a n s k e D E T d ö l j e r s i g n y a j o b b!

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

Överenskommelsen Värmland

Lättläst version av Överenskommelsen

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Att färdas väl - hur Svenska kyrkan kan navigera i välfärden. Pastoralteologisk dag, Ersta 2 oktober 2013 Kerstin Alberius

Etablering och utveckling av idéburet företagande på det sociala området.

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

Samverkan med social ekonomi HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 1

Välkomna till dagens mini-seminarium. om social ekonomi, civilsamhället, samverkan

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

ÖK Idé. Överenskommelse om samverkan mellan den idéburna sektorn och Uddevalla kommun

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Front Advokater. IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar. Umeå 16 februari 2017

Regional överenskommelse

Box Stockholm Famnas kvalitetsrapport 2013

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Samhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning)

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg. Om Famna

Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

Famnas kvalitetsrapport 2013

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar

Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor*

Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari

Konkurrens och brist på konkurrens i välfärden. SNS-seminarium om Välfärdsutredningen Stefan Jönsson

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40)

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35

Det kommunala uppdraget!

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Famnas remissvar på Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden SOU 2017:38

Värmland. Workshop Utkast Överenskommelsen

Policy för socialt företagande

Coompanion remissvar på nya upphandlingsregler (SOU 2014:51och DS 2014:25)

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn

Prel. funderingar kring nonprofitsektorn. Några utgångspunkter

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen

VÅRD- OCH OMSORGSFÖRETAG - DRIVKRAFTER

Idéburet offentlig partnerskap vad, varför och hur? Hållbar upphandling Stockholm

DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR

Socialdemokraterna Haninge. Haninge Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Famnas remissvar Ökad insyn i välfärden SOU 2016:62

Strategi fö r eha lsa i LiV

Remissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Yttrande över Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

Remissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

Utveckling och tillväxt hos Famnas medlemmar

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Civila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)

Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON

Företagens erfarenheter av LOV inom hemtjänst. Ingår i Almega

Lokal överenskommelse för ökad samverkan med idéburna organisationer och föreningar i Värmdö kommun

och civila samhället SKL Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur

Länsgemensam folkhälsopolicy

Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i Välfärden (SOU 2017:38)

201?-' O-1- (21ET. anta "Viljcinriktning för Sala kommuns samverkan med civilsaml1éillet"

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

Likabehandling - handlingsplan

Överenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv


Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

Idéprogram NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne


YTTRANDE. Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter

Transkript:

mna mna Vinsten till välfärden Om tillväxt och utveckling av vård och social omsorg utan vinstsyfte

Vinsten till välfärden Varje dag, året runt producerar stiftelser, ideella föreningar, kooperativa företag och aktiebolag utan vinstutdelning vård och omsorg med olika idéer och inriktningar. Man kan kalla det för ett företagande på idéburen grund eller social ekonomi. I många länder utför denna sektor merparten av välfärdstjänsterna. Det är fullt möjligt att bedriva vård och social omsorg i stor skala och av god kvalitet utan att vinstutdelning och privat förtjänst är den centrala drivkraften. /Lotta Säfström, ordförande i Famna/ Inledning Famna bildades 2004, i en tid då frågorna om framtidens vård och omsorg var många. Det idéburna, icke vinstutdelande alternativet lyftes fram i flera offentliga utredningar och ingick som en del av den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvårdens utveckling. Över blockgränserna var man överens om att en utveckling mot ökad mångfald bland vårdens utförare var bra den enskilde och samhället. Eftersom de idéburna, icke vinstutdelande företagen inte särredovisas i den offentliga statistiken saknar vi fortfarande säkra siffror på hur stor omfattningen är av dessa verksamheter. Våra preliminära beräkningar visar på hundratals organisationer och företag vars samlade arbete utgör en betydande tillgång för såväl enskilda som samhället i stort. - 2 -

Famna tillvaratar gemensamma intressen för föreningar, stiftelser och företag som bedriver vård och social omsorg utan vinstsyfte. Vi utvecklar kompetens och kvalitet för att stärka företagandet och öka tillväxten. Vi vill öka kunskapen och den politiska förståelsen för vad idéburen vård och social omsorg betyder. Vi hävdar värdet av verksamheter där viljan och beredskapen att möta människors behov är den viktigaste drivkraften. När de politiska villkoren formuleras för framtida vård och social omsorg vill vi vara en tydlig aktör som verkar för att den kvalitet och den kunskap vi representerar får goda möjligheter att växa och utvecklas. Lars Pettersson Generalsekreterare - 3 -

VISION 2020 Genom Famnas arbete är idéburen vård och social omsorg är en självklar och betydande del av den svenska välfärden VÅR VISION Genom Famnas arbete är idéburen vård och social omsorg synlig, efterfrågad och prioriterad på den politiska agendan VÅR VERKSAMHETSIDÉ: Riksorganisationen Famna företräder, utvecklar och möjliggör idéburen vård och social omsorg. Vi arbetar med politiska processer, idéburna organistioners företagande, kvalitet och ledarskap - 4 -

I idéburen vård och social omsorg är vinsten ett medel för social nytta Varje dag väljer patienter, brukare, boende och andra som har behov av vård eller social omsorg att vända sig till en idéburen organisation. Den viktigaste anledningen är förstås att dessa organisationer erbjuder tjänster av hög professionell kvalitet. Oftast med en alldeles särskild kunskap om den brukargrupp de vänder sig till. Idéburna organisationer bedriver ett växande företagande där vinsten återinvesteras. Ofta förknippas företag och företagande med privata företag där den centrala drivkraften är vinstutdelning. Såväl inom media som inom politiken förenklas ofta samhällsbilden till att enbart omfatta den offentliga sektorn och det privata näringslivet. I verkligheten finns något mer. Värden skapas varje dag, året runt, genom idéburet företagande. Alla styrs av samma regler och lagar. Men det finns någonting som särskiljer de idéburna vårdföretagarna. De finns till av en särskild anledning. Grundlade svensk välfärd Många av dem har anor sedan lång tid tillbaka. De var med och grundade den svenska välfärden genom att identifiera behov hos utsatta människor utan socialt nätverk och ekonomiska förutsättningar. Det var folkrörelsesverige som väckte välfärden. Många av organisationerna bedriver verksamhet än idag. - 5 -

Det dessa organisationer har gemensamt med de idéburna företag/föreningar/stiftelser som startats långt senare är att de har samlats kring en idé. Det kan vara en metod, en social uppgift eller en särskild värdegrund. De utgår från ett identifierat behov. De är innovativa och är med och driver utvecklingen av svensk välfärd. De skapar sjukvårdsplatser för hemlösa, de kompletterar sin mottagning för traumatiserade krigsoffer med hjälp till läxläsning för deras barn för att de ser att det finns ett behov. De startar ett program för barn till missbrukare för att de ser behovet dessa anhöriga har att träffa andra i samma situation. De startar ett äldreboende för att erbjuda en värdig ålderdom där det finns utrymme för och möjlighet att utöva sin religion. De skapar ett sammanhang och en metod för att hjälpa en patientgrupp till ett bättre liv. De erbjuder boende och stimulans till funktionshindrade barn, ungdomar och vuxna. De ser dem som behöver bli sedda, och erbjuder stöd, vård och omsorg efter de behov som finns. De agerar för att förändra förutsättningarna för dem de finns till för. De tar ett samhällsansvar som ofta finns inskrivet i verksamhetsidén. Och de delar inte ut några vinster till ägare. Den vinst som genereras återinvesteras i verksamheten för att skapa mer värde för brukarna. Strålkastarljus på sektorn Famnas medlemsorganisationer bedriver vård och social omsorg. Famna bildades 2004 för att ge röst åt de idéburna vårdgivarna och för att driva gemensamma intressefrågor. Famnas uppgift är att verka för tillväxt och utveckling av non profit vård och social omsorg. - 6 -

Vård och omsorg som växer med värdegrunden som drivkraft Den offentliga statistiken särskiljer inte idéburen vård och social omsorg från den privatkommersiella. Därför är det svårt att säga hur stor del av den privata vården som utförs av idéburna företag. Behovet av statistik som mäter vård och omsorg producerad idéburna vårdföretagare är stort. Famna undersöker regelbundet tillväxten i medlemsorganisationernas verksamheter. Tillväxtrapporterna visar en stadig, försiktig tillväxt men tillväxten sker inte i den takt som skulle vara möjlig om förutsättningarna var annorlunda. Famnas med-lemsorganisationer producerade 2011 vård och social omsorg på uppdrag av stat, kommuner och landsting för drygt 3,6 miljarder kronor och hade ca 5000 heltidsanställda på årsbasis. Hälften av medlemmarna bedriver verksamhet inom flera områden, t.ex. äldreboenden, hospice, och olika former av hälso- och sjukvård. Eller stöd till utsatta kvinnor och barn, missbruksvård och HBVboenden. Av intäkterna kom 91 procent år 2011 från tjänster som organisationerna själva producerar. Det är professionell verksamhet som upphandlas, oftast i konkurrens med andra aktörer, av kommuner och landsting. Gåvor och bidrag utgör en mycket liten del av organisationernas intäkter, men är viktiga för sådana insatser som andra inte vill bedriva eller finansiera. - 7 -

Främsta hindren för tillväxt För Famnas medlemmar är de främsta hindren är för fortsatt utveckling av idéburen vård och social omsorg i Sverige tillämpningen av de juridiska regelverken och bristen på investeringsoch utvecklingskapital. Bankerna är ovana vid sociala investeringar. Dagens regelverk är bättre anpassade för kommersiella aktörer där skalfördelar och lägsta pris i stor utsträckning är avgörande. Det gäller särskilt lagen om offentlig upphandling (LOU). Kommunernas och landstingens sätt att tillämpa upphandlingsreglerna är ofta till nackdel för idéburna företag men till fördel för resursstarka bolag. LOU-upphandlingar ger ofta kortsiktiga ekonomiska förutsättningar som gör det svårt att driva och utveckla verksamheterna. Valfriheten bra för de idéburna vårdgivarna I Famnas senaste rapport konstateras att konkurrensen inom vård och omsorg har ökat men också efterfrågan på tjänster från medlemsorganisationerna. Medlemmarna anser att lagen om valfrihet är bra för de idéburna företagarna men de ersättningssystem som kommuner och landsting utformar påverkar ofta de reella förutsättningarna att kunna bedriva verksamhet. Stabila och förutsägbara förutsättningar är viktiga för att kunna driva långsiktig verksamhet som kan utvecklas. - 8 -

Vinsten går tillbaka till välfärden Famnas medlemmar bedriver vård och omsorg för att nå sociala mål. Det är viktigt att de kan gå med vinst. Men det är inte vinsten som är den viktigaste drivkraften och vinsten återinvesteras i verksamheterna. LOU (Lagen om offentlig upphandling) och LOV (Lagen om valfrihet) fungerar bäst för kommersiella verksamheter. Framför allt LOU med sin priskonkurrens leder till en koncentration till att en mindre grupp kapitalstarka aktörer dominerar. I direktiven till LOV-utredningen är det just en sådan utveckling som regeringen varnar för /Kerstin Eriksson, näringspolitisk expert, Famna/ Det blir allt viktigare för idéburna organisationer att beskriva och synliggöra sina verksamheter och hur man arbetar. Både media och politiska företrädare frågar efter kunskap om idéburna organisationers framtida roll inom områdena vård, skola och omsorg. Osynliga värden Det finns andra värden inom de idéburna organisationernas verksamheter än de ekonomiska. Det kan handla om bemötande, en delad värdegrund, en metod eller andra upplevda kvaliteter. Ofta har den idéburna vården och socialtjänsten en förankring i en idétradition eller kommer ur lokala behov. Denna annorlunda - 9 -

Famnas medlemsorganisationer har grundats och drivs för att skapa värde för dem man finns till för. Detta skapar basen för att ständigt se patienters och brukares behov och anpassa insaterna så att värdeleveransen blir optimal. För Famnas medlemmar är värdegrunden central. Det är den som är källan för verksamheten och ledstjärnan för att fokusera på att skapa värden för dem man finns till för. Med Famnas Värdeforum vill vi skapa en kultur av ständiga förbättringar som involverar hela organisationen och som gör att små förändringar kan medföra stora förbättringar. Att lära genom att göra. När man sätter mötet mellan brukaren och personalen i fokus och bygger förbättringsarbetet utifrån en konkret vardag så ökar man delaktigheten, engagemanget och hållbarheten av förbättringen. /Thomas Schneider, ansvarig för kvalitetsutveckling, Famna/ - 10 -

Vad tycker svenska folket? Det har betydelse vem som utformar vården. För tredje året i rad genomförde Famna 2012 en undersökning i samarbete med Novus där 1000 svenskar tillfrågats om sin syn på olika vård-givare och om det spelar roll vem som utför vården. En bred majoritet av svenska folket, totalt 78 procent, anser att vinster eller överskott från vård och social omsorg ska återinvesteras i verksamheterna. (Famna/Novus 2012) Det betyder att fyra av fem tycker så. Det är en ökning jämfört med motsvarande undersökningar 2009 och 2010 och gäller oavsett de svarandes partisympatier, ålder, kön och boendeort. I samma rapport uttrycker svenska folket ett starkt stöd för offentliga eller idéburna vård- och omsorgsenheter. Politiska beslutsfattare bör ta större intryck av att svenska folket vill att vinsten går tillbaka till vården när man utformar politiken för hälso-, sjukvårdens och socialtjänstens fortsatta utveckling. /Lars Pettersson, generalsekreterare, Famna/ Om man jämför undersökningarna kan man konstatera att det är fler som år 2012 tycker det är skillnader mellan hur olika aktörer bedriver vård. Nästan tre av fyra tycker det är mycket stora eller ganska stora skillnader. - 11 -

Foto: August Taube Famnas undersökningar, tillväxtrapporterna och Novusundersökningar, beskriver en intressant tillväxt inom den idéburna sektorn. De visar att det har betydelse vem som utformar vården, och vem som utför den. /Lars Pettersson, generalsekreterare, Famna/ - 12 -

Politik i EU om idéburen vård i Europa EU-kommissionen kom hösten 2011 med ett meddelande om socialt företagande (idéburet företagande). Famnas medarbetare i Bryssel arbetar med allmänpolitiska kontakter samt deltar i utredningar och arbetsgrupper, inom och utanför EU-institutionerna. Vi har tagit oss ett steg närmare för att skapa förståelse för hur de olika förutsättningarna för socialt företagande ser ut i Europa. Det lyfter fram prioriterade insatser som måste till för att utveckla idéburet företagande och ger EU rekommendationer hur man kan fortsätta det arbetet /Ariane Rodert, Famnas medarbetare i Bryssel/ För EU är de idéburna företagen viktiga för att förverkliga 2020- strategin, vars mål är en smart, hållbar och innovativ tillväxt och ett samhälle med en bättre balans mellan ekonomiska och sociala mål. EU-kommissionens meddelande Initiativ för socialt företagande (Social Business Initiative) lämnar för den saken förslag till medlemsländerna att förverkliga. Så här definieras sociala företag i EU: Företag för vilka det sociala eller samhälleliga syftet av gemensamt intresse är motivet för den kommersiella verksamheten, vilket ofta tar sig uttryck i en hög grad av social innovation - 13 -

vars vinster till större delen återinvesteras i förverkligandet av detta sociala syfte, och vars organisation eller ägandesystem återspeglar uppdraget och utgår från principer om demokrati, medbestämmande eller social rättvisa. Vi vill se en utveckling i Sverige för en stark och målmedveten politik för det sociala och idéburna företagandet. Därför uppmanar vi riksdagens partier att värna om valfrihet och mångfald genom en samlad politik för tillväxt och utveckling av idéburet och socialt företagande inom vård och social omsorg. /Lotta Säfström, ordförande i Famna/ - 14 -

- 15 - Famnas medlemmar februari 2013

Box 16355 103 26 Stockholm Besöksadress: Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm www.famna.org Reviderad mars 2013