8 EUROPAPARLAMENTSVALET 2014 VALANVISNINGAR Valkretsnämndens uppgifter Justitieministeriet
JUSTITIEMINISTERIET JM 25/51/2013 VALANVISNINGARNA FÖR EUROPAPARLAMENTSVALET SOM FÖRRÄTTAS 2014 Justitieministeriet utfärdar med stöd av 10 i vallagen (714/1998) för vederbörande valmyndigheter följande valanvisningar för Europaparlamentsvalet den 25 maj 2014. Valanvisningarna gäller fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 30 juni 2014. Valanvisningar Nr. 1: Nr. 2: Nr. 3: Nr. 4: Nr. 5 Nr. 6: Nr. 7: Nr. 8: Kommunala centralvalnämndens uppgifter Valnämndens uppgifter Förhandsröstning på en anstalt Förhandsröstning på ett allmänt förhandsröstningsställe i hemlandet Hemmaröstning Förhandsröstning utomlands Magistratens uppgifter Valkretsnämndens uppgifter Helsingfors den 27 januari 2014 Valdirektör Arto Jääskeläinen Överinspektör Heini Huotarinen Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post Södra esplanaden 10 PB 25 (09) 160 03 (09) 1606 7730 justitieministeriet@om.fi HELSINGFORS 00023 STATSRÅDET
ii
iii Innehåll: 1. Allmänt om Europaparlamentsval... 1 2. Valkretsnämnden... 5 3. Förberedande åtgärder... 9 4. Myndighetsuppgifterna vid kandidatuppställningen... 12 5. Uträkning och fastställande av valresultatet... 14 5.1. Räkning av förhandsrösterna... 14 5.2. Tillkännagivande av den preliminära rösträkningen... 17 5.3. Kontrollräkning av rösterna och fastställande av resultatet... 18 6. Arkivering och förstörande av valhandlingar... 23 7. Andra föreskrifter... 25 Bilagor: BILAGA 1a: EU:s valakt... 26 BILAGA 1b: Vallagen (714/1998)... 29 I avdelningen: Gemensamma bestämmelser... 29 1 kap: Allmänna bestämmelser... 29 2 kap: Valmyndigheter... 32 3 kap: Rösträttsregister... 34 4 kap: Myndighetsuppgifter vid kandidatuppställning... 38 5 kap: Förhandsröstning... 42 6 kap: Röstning på valdagen... 47 7 kap: Uträkning och fastställande av valresultatet... 52 8 kap: Ändringssökande... 54 II avdelningen: Bestämmleser om respektive val... 56 9 kap: Riksdagsval... 56 10 kap: Presidentval... 56 11 kap: Kommunalval... 56 12 kap: Europaparlamentsval... 56 III avdelningen: Särskilda bestämmelser... 60 13 kap: Kompletterande bestämmelser... 60 14 kap: Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser... 62
BILAGA 2: Anvisning om formen för sammanställningen av kandidatlistorna... 64 BILAGA 3: Fullmakt... 65 BILAGA 4: Röstsedel... 66 BILAGA 5: Meddelandekort... 67 BILAGA 6: Utbildningsstyrelsen: De nya bokstäverna och siffrorna... 68 BILAGA 7: Vissa tidsfrister... 69 iv
1. ALLMÄNT OM EUROPAPARLAMENTSVAL Europaparlamentsvalet 2014 I Europeiska unionens 28 medlemsstater förrättas val av ledamöter till Europaparlamentet (Europaparlamentsval) under tidsperioden fr.o.m. torsdagen den 22 maj 2014 t.o.m. söndagen den 25 maj 2014. Vid Europaparlamentsvalet utses 751 ledamöter till Europaparlamentet. Från Finland utses 13 ledamöter. I Finland är valdagen den 25 maj 2014. Förhandsröstning ordnas i Finland 14 20.5.2014 och utomlands 14 17.5.2014. Ombord på finska fartyg som befinner sig utomlands kan förhandsröstningen dock inledas redan den 7 maj 2014. Valdagen vid Europarlamentsval är en officiell flaggdag. Författningar som ska iakttas vid Europaparlamentsval Vid Europaparlamentsval iakttas 1) EU:s valakt (akt om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, 76/787/EKSG, EEG, Euratom, bilaga 1a) samt 2) vallagen (714/1998, bilaga 1b). Vid Europaparlamentsval iakttas dessutom lagen om kandidaters valfinansiering (273/2009) och partilagen (10/1969). Om brott som hänför sig till val (valbrott, röstköp, röstningsfusk och förvanskande av valresultat) föreskrivs i 14 kap. 1 4 i strafflagen (578/1995). Rösträtt och valbarhet Röstberättigad vid Europaparlamentsval är 1) varje finsk medborgare oavsett boningsort som senast på valdagen fyller 18 år och 2) medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen som senast på valdagen fyller 18 år och a) som har i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland eller b) som är anställda inom Europeiska unionen eller en i Finlandverksam internationell organisation eller som är familjemedlemmar till sådana personer, om uppgifterna om dem har registrerats i befolkningsdatasystemet.
2 Röstberättigade i Finland är dock inte sådana medborgare andra EUmedlemsstater som förlorat sin rösträtt på grund av ett beslut i ett enskilt civilrättsligt eller straffrättsligt ärende i sin hemstat. Bestämmelser om valbarhet vid Europaparlamentsval samt ämbeten och uppdrag som utgör hinder för att vara ledamot i Europaparlamentet finns i 164 i vallagen. Rösträttsregister och meddelandekort Befolkningsregistercentralen upprättar senast onsdagen den 9 april 2014 ett rösträttsregister i vilket införs varje person som är röstberättigad vid Europaparlamentsvalet 2014. I registret införs beträffande varje röstberättigad de uppgifter som avses i 18 2 mom. och 19 2 mom. i vallagen, sådana de är i befolkningsdatasystemet fredagen den 4 april 2014 klockan 24. Befolkningsregistercentralen utarbetar för var och en som införts i rösträttsregistret ett meddelandekort och sänder det senast torsdagen den 1 maj 2014 till alla väljare vilkas adress är känd. Meddelandekortet är på finska (valblankett nr 3s) om mottagarens modersmål eller kontaktspråk enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet är finska och på svenska (valblankett nr 3r) om mottagarens modersmål eller kontaktspråk är svenska, norska, danska eller isländska. Om mottagarens modersmål eller kontaktspråk är något annat än de ovan nämnda språken, skickas meddelandekortet i enspråkiga kommuner på kommunens språk och i tvåspråkiga kommuner på kommunens majoritetsspråk. Till meddelandekortet bifogas en förteckning över de förhandsröstningsställen som finns inom väljarens valkrets samt deras adresser och öppettider. Uppgifterna i rösträttsregistret, med undantag av personbeteckningarna och de uppgifter som omfattas av en sådan spärrmarkering som avses i 36 i lagen om befolkningsdatasystemet och certifikattjänster (661/2009), finns framlagda för kontroll i magistraterna eller fås avgiftsfritt från dem alla vardagar under tjänstetid fr.o.m. måndagen den 14 april 2014. Den som anser att en anteckning om honom eller henne i registret är oriktig, kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande. Ett rättelseyrkande ska framställas hos magistraten senast fredagen den 9 maj 2014 före klockan 16. Befolkningsregistercentralen och magistraten kan rätta ett fel i rösträttsregistret också som självrättelse. Rösträttsregistret vinner laga kraft tisdagen den 13 maj 2014 klockan 12. Uppgifterna i rösträttsregistret, med undantag av personbeteckningarna och de uppgifter som omfattas av spärrmarkering, är offentliga. De
3 anteckningar i rösträttsregistret som gäller röstning samt vallängderna blir dock offentliga först efter det att valförrättningen har avslutats på valdagen, dvs. söndagen den 25 maj 2014 klockan 20. Uppgifterna om personer som omfattas av en spärrmarkering och vid vilka det i vallängden har antecknats bokstaven T är dock inte offentliga. Röstning Väljarna kan rösta antingen på förhand eller på valdagen. På förhand får väljarna rösta på vilket som helst förhandsröstningsställe i Finland eller utomlands, men på valdagen enbart på det röstningsställe som anges på meddelandekortet. Rösträtten kan inte utövas via ombud. Förhandsröstning Väljarna kan rösta på förhand på de allmänna förhandsröstningsställena, som är 1) i hemlandet de förhandsröstningsställen som bestämts av varje kommuns kommunstyrelse och 2) utomlands de finska beskickningar och deras verksamhetsställen som bestäms genom förordning av statsrådet. En förteckning över de allmänna förhandsröstningsställena publiceras på justitieministeriets valwebbplats www.vaalit.fi. Så kallade särskilda förhandsröstningsställen är 3) sjukhus, verksamhetsenheter inom socialvården som ger vård dygnet runt eller som kommunstyrelsen annars bestämt samt straffanstalter, i vilka de röstberättigade som vårdas där eller har intagits i dem får rösta, och 4) finska fartyg som befinner sig utomlands då förhandsröstningen förrättas och där de som tillhör personalen får rösta. I Finland kan förhandsröstningen dessutom under vissa förutsättningar ordnas 5) hemma hos väljaren (hemmaröstning), om dennes rörelse- eller funktionsförmåga är så begränsad att han eller hon inte utan oskäliga svårigheter kan ta sig till vallokalen eller förhandsröstningsstället. Under vissa lagstadgade förutsättningar får en närståendevårdare som bor i samma hushåll som den som har rätt till hemmaröstning rösta i samband med hemmaröstningen.
4 Röstning på valdagen Röstningen på valdagen förrättas mellan klockan 9 och 20 i varje kommun röstningsområdesvis. Väljaren får rösta enbart inom det röstningsområde (på det röstningsställe) som har antecknats för honom eller henne i rösträttsregistret och som anges i meddelandekortet som skickats med posten. Väljarna kan vid behov kontakta magistraten för att få veta var de får rösta på valdagen.
5 2. VALKRETSNÄMNDEN Tillsättande och beslutförhet För riksdagsvalet 2011 tillsatte regionförvaltningsverken i varje valkrets en valkretsnämnd, vars mandatperiod varar till dess en ny nämnd tillsätts för nästa riksdagsval. Dessa valkretsnämnder fungerar således som valkretsnämnder också vid Europaparlamentsvalet 2014. Genom lagen om ändring av vallagen (271)2013), som trädde i kraft den 1 september 2013, slogs Kymmene valkrets samman med Södra Savolax valkrets till att bilda Sydöstra Finlands valkrets. Därtill slogs Norra Savolax valkrets samman med Norra Karelens valkrets till att bilda Savolax-Karelens valkrets. Enligt övergångsbestämmelsen ska den nya valkretsindelningen dock tillämpas för första gången först vid följande riksdagsval. Därmed förrättas Europaparlamentsvalet år 2014 med iakttagande av den nuvarande valkretsindelningen. Detta betyder att vid Europaparlamenstvalet 2014 fungerar nuvarande Kymmene, Södra Savolax, Norra Savolax och Norra Karelens valkretsnämnder som rösträkningsenheter på samma sätt som tidigare. Valkretsnämnden består av en ordförande, en vice ordförande och tre andra medlemmar samt fyra ersättare. Om en medlem eller ersättare enligt en kandidatansökan som ställts till valkretsnämnden har uppställts som kandidat för ett parti eller en valmansförening, kan denne inte delta i nämndens arbete vid valet i fråga. Valkretsnämnden är beslutför med fem medlemmar. Om en medlem eller ersättare har avlidit eller fått befrielse från sitt uppdrag, ska en ny medlem eller ersättare utses i hans eller hennes ställe för den återstående mandatperioden. Valkretsnämnden anställer en sekreterare, rösträknare och annan nödvändig personal. Valmyndighetens ansvar I 185 i vallagen föreskrivs att om en medlem av valkretsnämnden, den kommunala centralvalnämnden, valnämnden eller valbestyrelsen eller en valförrättare eller någon annan person i egenskap av valmyndighet enligt vallagen försummar sina skyldigheter, ska han eller hon straffas såsom tjänsteman för tjänstebrott.
6 Jäv för valmyndigheten Vad avses med jäv? Med jäv avses en situation där en persons opartiskhet vid handläggningen av ett ärende kan äventyras på grund av förhållandet mellan personen som behandlar ärendet hos myndigheten och ärendet i fråga eller en part i ärendet. Den som är jävig får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ärendet i fråga. En jävig person ska i första hand själv meddela att han eller hon är jävig. Om jäv för medlemmar i ett kollegialt organ beslutar dock organet i fråga. I stället för en jävig person ska utan dröjsmål förordnas i en ojävig person. Om jäv för medlemmarna i valkretsnämnden vid Europaparlamentsval För att undvika jävsituationer har man i vallagen uttryckligen begränsat kandidatens och valombudets behörighet att sköta valmyndighetsuppgifter eller vara väljarens biträde. När det gäller valkretsnämnden ska följande begränsningar iakttas vid Europaparlamentsval: - En medlem eller ersättare som uppställts som kandidat kan inte delta i valkretsnämndens arbete (11 2 mom. i vallagen) - Ett partis eller en valmansförenings valombud får inte vara medlem i valkretsnämnden (170 2 mom. i vallagen). Trots att sammanställningen av kandidatlistorna görs upp av Helsingfors valkretsnämnd, bör samtliga valkretsnämnder iaktta begränsningen som gäller kandidaters deltagande i valkretsnämndens arbete. Bestämmelserna om jäv gäller i princip även kandidatens närstående, om de sköter kommunala valmyndighetsuppgifter. Högsta förvaltningsdomstolen har i sitt årsboksbeslut av den 20 juni 2013 (HFD:2013:112) dragit upp riktlinjer angående jäv för kandidater i kommunalvalet och deras närstående, när dessa fungerar som medlemmar eller ersättare i valnämnden och den kommunala centralvalnämnden. I fråga om den kommunala centralvalnämnden konstaterade högsta förvaltningsdomstolen det följande: "Med hänsyn till att centralvalnämnden fattar slutliga beslut om vilka röstsedlar som godkänns och vilka som förklaras ogiltiga, utför kontrollräkningen av rösterna och fastställer valresultatet, var det motiverat att anse att en person vars make var uppställd som kandidat i valet inte kunde delta i centralvalnämndens arbete, åtminstone inte i kontrollräkningen av rösterna, vilket hade skett i det fall som besvä-
7 ren gällde. Centralvalnämnden hade således vid uträkningen och fastställandet av valresultatet förfarit lagstridigt". Högsta förvaltningsdomstolens riktlinjer bör följas även när det gäller valkretsnämndens verksamhet, eftersom de uppgifter som valkretsnämnden sköter vid statliga val i huvudsak motsvarar centralvalnämndens uppgifter vid kommunalval. Därmed kan det konstateras att en medlem eller ersättare i valkretsnämnden som är närstående till en person som ställts upp som kandidat vid Europaparlamentsvalet inte ska delta i skötseln av sådana uppgifter vid valkretsnämnden, där man fattar beslut som gäller valet. Sådana är uppgifterna som hänför sig till kandidatuppställningen, räkningen av förhandsrösterna, kontrollräkningen och fastställandet av valresultatet. Den enklaste lösningen är att man i fråga om närstående till kandidater iakttar samma begränsning som gäller kandidaterna, dvs. att en närstående till kandidaten inte får delta i valkretsnämndens arbete 1. Andra föreskrifter Vid valkretsnämndens sammanträden förs protokoll. Protokollet och nämndens expeditioner undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av sekreteraren. Valkretsnämnden beslutar vem som får vara närvarande och vem som har rätt att yttra sig vid nämndens sammanträden. Detta gäller dock inte dem som har rätt att vara närvarande vid nämndens sammanträden enligt 184 1 mom. i vallagen. Namnen på de personer som är närvarande ska antecknas i protokollet. Också eventuella fullmakter ska fogas till protokollet. Enligt 184 2 mom. kan en finländsk eller utländsk valobservatör befullmäktigas av justitieministeriet när det gäller hela landet och av den kommunala centralvalnämnden när det gäller kommunens område. Valobservatören har rätt att vara närvarande när valmyndigheterna utför sina uppgifter. Rätten att närvara gäller därmed utöver möten även valmyndigheternas övriga verksamhet. Enligt justitieministeriets uppgifter kommer det inte att finnas några valobservatörer vid Europaparlamentsvalet 2014. Ministeriet under- 1 Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade i sitt avgörande (19.11.2013, T 3604), att en närstående till valmansföreningens valombud hade vid kommunalvalet varit jävig att delta i den kommunala centralvalnämndens möte där förhandsröster räknades. Även detta avgörande bör tillämpas på valkretsnämndens verksamhet så att jäv för en närstående till valombudet gäller deltagande i skötseln av alla sådana uppgifter vid valkretsnämnden, där man fattar beslut som gäller valet.
8 rättar valkretsnämnderna särskilt om det efter att dessa anvisningar har tryckts sker några ändringar i fråga om detta.
9 3. FÖRBEREDANDE ÅTGÄRDER 3.1. Användningen av valdatasystemet Justitieministeriets valdatasystem (VAT) är en viktig del av förrättningen av allmänna val. Valdatasystemet består av följande delsystem: - Basdatasystemet (VAT1), - Kandidatdatasystemet (VAT2), - Rösträttsdatasystemet (VAT3), - Resultatuträkningssystemet (VAT4), - Informationstjänstsystemet (VAT5) samt - Styrningssystemet och - Arkivet. Vid Europaparlamentsvalet använder valkretsnämnden basdatasystemet och resultatuträkningssystemet. Helsingfors valkretsnämnd använder dessutom kandidatdatasystemet. Valdatasystemet administreras av Rättsregistercentralen. Leverantören av driftstjänster är fortsättningsvis Tieto Abp. Anvisningar för valdatasystemet Justitieministeriet har för Europaparlamentsvalet 2014 fastställt anvisningar för valdatasystemet (VAT-anvisningar). Till valkretsnämnderna sänds följande VAT-anvisningar: 1: Teknisk anvisning för valdatasystemet 2a: Anvisningar om basdatasystemet för valkretsnämnden 3a: Anvisningar om kandidatdatasystemet för Helsingfors valkretsnämnd 5a: Anvisningar om resultatuträkningssystemet för valkretsnämnden (Preliminär- och kontrollräkning) Vad behövs för användningen av valdatasystemet? För att kunna använda valdatasystemet behövs: - dataförbindelser som arrangerats enligt instruktionerna i VATanvisning nr 1, - ett tillräckligt antal datorer och reservdatorer samt vid behov kortläsare som kopplas till dem samt - identifieringsmedel. Närmare anvisningar om de tekniska kraven ingår i VAT-anvisning nr 1.
10 Om behörighetskontrollen i valdatasystemet I valdatasystemets behörighetskontroll används stark autentisering som baserar sig på statsförvaltningens gemensamma identifieringsoch betalningstjänst (VETUMA). I praktiken betyder detta att när användarna loggar in i valdatasystemets olika delsystem ska deras identitet verifieras. Därför måste användarna ha - ett av polisen utfärdat chipförsett id-kort eller - personliga nätbankskoder som beviljats av banken eller - ett av teleoperatören beviljat mobilcertifikat. Valkretsnämnden ska se till att alla som använder valdatasystemet har något av de ovan nämnda identifieringsmedlen. Om nätbankskoder används som identifieringsmedel ska det ses till att användaren har ett tillräckligt antal sådana koder som behövs för inloggningen. Valkretsnämnden ska därtill vid behov berätta för användaren hur ett sådant identifieringsmedel skaffas. Närmare anvisningar om hur det går till att skaffa identifieringsmedel ingår i VAT-anvisning nr 1. Testanvändning av valdatasystemet Resultatuträkningssystemets testmiljö öppnas den 10 mars 2014 och kan användas t.o.m. den 22 maj 2014. I miljön kan och bör användarna självmant testa registrering av kandidaternas röstetal. Kandidatdatasystemets testmiljö öppnas för användarna vid Helsingfors valkretsnämnd den 10 mars 2014. För testanvändningen ska valkretsnämnden för användarna ordna behövliga utrustningar och dataförbindelser. Valkretsnämnden ska dessutom se till att användarna skaffar identifieringsmedel redan före testanvändningen. Generalrepetition Valkretsnämnden ska delta i generalrepetitionen för användningen av resultatuträkningssystemet på tisdagen den 6 maj 2014 enligt de närmare anvisningar som valstödet vid Rättsregistercentralen ger senare.
11 3.2. Andra förberedande uppgifter Var och en valkretsnämnd ska själv ladda ner (och skriva ut) resultatuträkningsblanketterna på webbadressen http://www.vaalit.fi/uploads/vat.htm. Vid Europaparlamentsvalet 2014 används följande resultatuträkningsblanketter: - Antalet förhandsröstande (resultatuträkningsblankett 1) 2 - Antalet röstande på valdagen (resultatuträkningsblankett 2) - Antalet röster på valdagen, preliminärräkning (resultatuträkningsblankett 3) - Blankett för valprotokollet (resultatuträkningsblankett 4) - Antalet förhandsröster (resultatuträkningsblankett 5) - Antalet röster på valdagen, kontrollräkning (resultatuträkningsblankett 6) Blanketterna kan laddas ner fr.o.m. den 8 maj 2014. Valstödet ger närmare anvisningar om detta. Valkretsnämnden ger vid behov anvisningar till centralvalnämnderna om insändandet av valkuvert och röster som avgetts på valdagen till valkretsnämnden samt om det förfarande som ska iakttas vid tillkännagivandet av den preliminära rösträkningen. 2 De kommuner på Åland som inte använder resultatuträkningssystemet ska använda resultatuträkningsblanketterna 1B och 2B.
12 4. MYNDIGHETSUPPGIFTERNA VID KANDIDAT- UPPSTÄLLNINGEN Allmänt Myndighetsuppgifterna vid kandidatuppställningen vid Europaparlamentsval sköts av Helsingfors valkretsnämnd. Bestämmelser om kandidatuppställningen vid Europaparlamentsval finns i 164-177 i vallagen. Bestämmelser om myndighetsuppgifter vid kandidatuppställning finns i 30-45 i vallagen. Justitieministeriets anvisningar om formen för sammanställningen av kandidatlistorna vid Europaparlamentsval, som avses i 193 i vallagen, ingår som bilaga 2 till denna valanvisning. Helsingfors valkretsnämnd ska se till att siffrorna som trycks på sammanställningen av kandidatlistorna är enligt Utbildningsstyrelsens gamla siffermall som ser ut på följande sätt: Tidsplan Tidsplanen för de centrala uppgifterna vid kandidatuppställningen är som följer: - måndag 7.4.2014: Helsingfors valkretsnämnd ska besluta var och när kandidatansökningar och övriga handlingar som gäller kandidatuppställning ska ges in samt avfatta en kungörelse om beslutet. - senast tisdag 15.4.2014 före kl. 16: Kandidatansökningarna ska ges in till Helsingfors valkretsnämnd.
13 - torsdag 24.4.2014: Helsingfors valkretsnämnd ska göra upp en sammanställning av kandidatlistorna och i kandidatregistret i justitieministeriets valdatasystem (VAT) beträffande varje kandidat införa de uppgifter som finns i sammanställningen av kandidatlistorna samt personbeteckningen och till slut i systemet registrera att kandidatuppställningen är färdig. Distribution av sammanställningarna av kandidatlistorna Helsingfors valkretsnämnd ska utan dröjsmål efter att sammanställningen av kandidatlistorna är färdig distribuera den till 1) Helsingfors centralvalnämnd, 2) de andra valkretsnämnderna för att vidarebefordras till kommunernas centralvalnämnder eller enligt skild överenskommelse direkt till centralvalnämnderna inom valkretsen i fråga, 3) utrikesministeriet, 4) valombuden för de partier och de valmansföreningar som har ställt upp kandidater och 5) justitieministeriet (ett exemplar) samthålla dem tillgängliga för allmänheten. Andra valkretsnämnder ska senast den 17 april 2014 meddela Helsingfors valkretsnämnd antalet sammanställningar av kandidatlistor som kommer att behövas i centralvalnämnderna inom valkretsen samt på vilket sätt sammanställningarna ska distribueras till de kommunala centralvalnämnderna. Det finns två alternativ: 1) Helsingfors valkretsnämnd skickar sammanställningarna direkt till centralvalnämnderna i valkretsen eller 2) Helsingfors valkretsnämnd skickar sammanställningarna först till valkretsnämnden som sedan vidarebefordrar dem till centralvalnämnderna. Uppgifterna som ingår i sammanställningen av kandidatlistorna finns också på justitieministeriets valwebbplats www.vaalit.fi.
14 5. UTRÄKNING OCH FASTSTÄLLANDE AV VALRESULTATET 5.1. Räkning av förhandsrösterna Anordnande av räkningen Valkretsnämnden ska vid sitt sammanträde som hålls på valdagen börja granska röstsedlarna i de valkuvert som har godkänts i den kommunala centralvalnämnden och skickats till valkretsnämnden (bilaga 4). Sammanträdet kan inledas tidigast klockan 15 eller, av särskilda skäl, enligt nämndens prövning också tidigare, dock tidigast klockan 12. Vid behov kan man börja skära upp valkuverten som en förberedande åtgärd redan innan det egentliga sammanträdet börjar. Ett särskilt skäl för att inleda granskningen redan klockan 12 är främst att antalet valkuvert som ska granskas är stort. Röstsedlarna ska i mån av möjlighet vara räknade senast klockan 20. Valkretsnämnden ska särskilt se till att uppgifter om granskningen inte kommer till allmän kännedom före kl. 20 när vallokalerna stängs. Om granskningen Förhandsrösterna räknas röstningsområdesvis. De röstsedlar som med stöd av 85 i vallagen är ogiltiga avskiljs till en särskild grupp och antalet röstsedlar i denna grupp räknas. Övriga röstsedlar sorteras så att de som gäller en viss kandidat bildar en särskild grupp. Antalet röstsedlar i varje grupp ska räknas. Om den kommunala centralvalnämnden enligt 82 1 mom. i vallagen har bestämt att förhandsröster och de röster som avgetts på valdagen i ett litet röstningsområde ska räknas samtidigt, eller enligt 82 2 mom. att förhandsrösterna och rösterna på valdagen i ett röstningsområde räknas samtidigt som förhandsrösterna och rösterna på valdagen i ett annat eller några andra röstningsområden, har den inte sänt valkuverten i detta röstningsområde till valkretsnämnden. På grund av att rösterna sammanförs blir det inget resultat för förhandsröstningen utan enbart ett resultat för röstningen på valdagen. I resultatuträkningssystemet och i statistiker antecknas alla röster avgetts i dessa röstningsområden som röster på valdagen och i fråga om antalet förhandsröster antecknas 0.
15 Ogiltiga röstsedlar En röstsedel är ogiltig om 1) det i valkuvertet finns flera röstsedlar eller något annat än en röstsedel, 2) i valkuvertet har gjorts en anteckning som gäller väljaren eller en kandidat eller annan obehörig anteckning, 3) som röstsedel har använts något annat än en röstsedel som justitieministeriet låtit trycka, 4) röstsedeln är ostämplad, 5) kandidatens nummer har antecknats så att det inte tydligt framgår vilken kandidat som avses; 6) valkuvertet är försett med en obehörig anteckning om väljaren eller om en kandidat eller något annat obehörigt. Såsom obehörig betraktas inte en sådan anteckning på röstsedeln som endast förtydligar på vilken kandidat väljaren har avsett att rösta. Om kandidatnumren som antecknats på röstsedeln Vid prövning av om en röstsedel ska lämnas obeaktad på grund av att kandidatnumret har antecknats otydligt ska det strävas efter att utreda vilken kandidat väljaren har avsett att rösta. I detta syfte vill justitieministeriet påminna valkretsnämnderna om att väljarna kan anteckna siffror på många olika sätt. I meddelandekortet som avses i 21 i vallagen och som skickats till väljaren (bilaga 5) har traditionellt ingått siffermallar, enligt vilka röstningsanteckningen kan göras på röstsedeln. Den baserar sig på utbildningsstyrelsens s.k. gamla siffermall. Utbildningsstyrelsens nya siffermall skiljer sig i någon mån från den gamla mallen, särskilt med avseende på siffrorna 4 och 7 (bilaga 6). Därtill är det skäl att observera att till exempel i olika textbehandlingsprogram kan siffror kan ha presentationsformer som avviker från utbildningsstyrelsens siffermall. Detta gäller bl.a. siffran 1. När siffror har antecknats på olika sätt ska det strävas efter att reda ut vilken kandidat väljaren har avsett att rösta på.
16 Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden En röstsedel, där numret på kandidaten hade antecknats på baksidan, ansågs inte ogiltig (HFD 1973 A II 34). Röstsedel ansågs ej ogiltig, fastän väljaren överstrukit gjord anteckning om nummer, då det i övrigt av det på röstsedeln antecknade numret framgick vilken kandidat som avsågs (HFD 1983 A II 1). Röstsedel, som förutom anteckning om numret på kandidaten även innehöll anteckningen TJ, var ogiltig. (HFD 1983 A II 2). I cirkeln på röstsedeln hade tydligt antecknats siffran 2 och framför den dessutom gjorts två andra anteckningar. Dessa anteckningar kunde inte entydigt identifieras som siffror eller bokstäver och av röstsedeln framgick inte heller tydligt vilken kandidat anteckningarna avsåg. Röstsedeln var sålunda ogiltig. (HFD 18.2.1977 liggare 631, DN 5196/37/76). En röstsedel, där kandidatens nummer hade antecknats på baksidan, ansågs inte ogiltig, fastän numret befann sig på samma sida av vikningen som valnämndens stämpel (HFD 1.4.1977 liggare 1403, DN 548/30/77). En röstsedel, där nummer 32 och efter det ett kolon och ett kort streck hade antecknats, ansågs inte ogiltig (HFD 4.4.2001). Registrering av resultatet i resultatuträkningssystemet Resultatet av förhandsröstningen matas in i systemet för resultatuträkning i valdatasystemet på följande sätt: 1) Kommunala centralvalnämnden som använder systemet för resultatuträkning matar in antalet godkända valkuvert röstningsområdesvis mellan fredagen före valdagen kl. 19 och lördagen före valdagen kl. 17 och 2) Valkretsnämnden ska i systemet för resultaträkning mata in - antalet valkuvert röstningsområdesvis för de kommuner som inte använder systemet för resultaträkning 3 på valdagen före kl. 15 och - resultatet av förhandsröstningen röstningsområdesvis på valdagen före kl. 20. 3 Vid Europaparlamentsvalet 2014 tillämpas manuell räkning enbart i kommuner på Åland.
17 5.2. Tillkännagivande av den preliminära rösträkningen De centralvalnämnder som använder resultatuträkningssystemet ska själv mata in resultatet av den preliminära rösträkningen i det centraliserade systemet röstningsområdesvis. När det gäller sådana kommuner som inte använder resultatuträkningssystemet systemet för resultatuträkning ska valkretsnämnden från dessa kommuners informationscentraler samla uppgifterna om - antalet väljare på valdagen och - resultatet av den preliminära rösträkningen på valdagen röstningsområdesvis i kommunen, samt 2) mata in uppgifterna i resultatuträkningssystemet som följer: - antalet väljare på valdagen före kl. 21 och - resultatet av den preliminära rösträkningen på valdagen före kl. 22. Valkretsnämnderna kan vid behov ordna presstjänster i sina räkningsoch informationslokaler efter klockan 20. Pressen och andra nyhetsmedia får dock inte informeras om valresultatet förrän resultatet har matats in i räkningssystemet och uppgiften kontrollerats.
18 5.3. Kontrollräkning av rösterna och fastställande av resultatet Bestämmelser om räkning och fastställande av resultatet vid Europaparlamentsval finns i 7 kap. (84-90 och 96-99 ) och i 12 kap. (178-181 ) i vallagen. Kontrollräkning Dagen efter valet ska valkretsnämnden, vid ett sammanträde som inleds senast klockan 12, börja granska de vid röstningen på valdagen ingivna röstsedlarna samt valnämndernas och, när det gäller små röstningsområden, centralvalnämndernas uträkningar. Vid kontrollräkningen ska beslutas vilka röstsedlar som ska lämnas obeaktade såsom ogiltiga. De godkända röster som har avgetts för respektive kandidat vid förhandsröstningen och röstningen på valdagen ska räknas samman. Resultatet av kontrollräkningen registreras i resultatuträkningssystemet. Hantering av valprotokollen I samband med kontrollräkningen ska valkretsnämnden gå igenom valprotokollen som utarbetats av valnämnderna samt deras bilagor. Om valkretsnämnden upptäcker betydande brister eller fel i valprotokollen, ska den via den kommunala centralvalnämnden uppmana valkretsnämnden att inom en utsatt tid lämna in en utredning om ärendet samt vid behov komplettera det bristfälliga protokollet. Utredningen och de eventuella kompletteringarna ska vara valkretsnämnden till handa innan valresultatet i valkretsen fastställs. Om det på grund av utredningarna finns grundad anledning att - misstänka att det i valnämndens verksamhet har förekommit missbruk, t.ex. verksamhet som avses i 14 kap. 4 i strafflagen (förvanskande av valresultat) eller sådan försummande av skyldigheter som avses i 185 i vallagen, ska valkretsnämnden polisanmäla verksamheten. - anse att valnämnd har varit oaktsam, kan valkretsnämnden uppmana centralvalnämnden att i fortsättningen uppmärksamma valnämndsmedlemmarna på att valprotokollet ska fyllas i omsorgsfullt.
19 Registrering av uppgifterna om nationalitet i resultatuträkningssystemet Centralvalnämnderna ska senast den 2 juni 2014 till valkretsnämnden meddela följande uppgifter på det sätt som valkretsnämnden bestämmer: - finska medborgare som är bosatta i Finland och som röstat på förhand i kommunen, - varav män, - utlandsfinländare som röstat på förhand i kommunen, - varav män, - andra EU-medborgare som röstat på förhand i kommunen, - varav män, - antalet väljare som röstat på förhand i kommunen totalt, - varav män, - finska medborgare som är bosatta i Finland och som röstat på valdagen i kommunen, - varav män, - utlandsfinländare som röstat på valdagen i kommunen, - varav män, - andra EU-medborgare som röstat på valdagen i kommunen, - varav män, - antalet väljare som röstat på valdagen i kommunen totalt, - varav män, - finska medborgare som är bosatta i Finland och som röstat i kommunen, - varav män, - utlandsfinländare som röstat i kommunen, - varav män, - andra EU-medborgare som röstat i kommunen, - varav män, - antalet väljare som röstat i kommunen totalt, - varav män, När valkretsnämnden har fått dessa uppgifter ska den registrera dem i resultatuträkningssystemet. Närmare anvisningar om detta ingår i VAT-anvisning 5a.
20 Fastställande av valresultatet Valkretsnämnden fastställer valresultatet vid ett sammanträde som hålls onsdagen den 28 maj 2014 och som inleds senast klockan 18. Vid sammanträdet fastställs det röstetal som varje kandidat fått vid detta val i valkretsen, antalet ogiltiga röster och det totala antalet röster. Det fastställda resultatet ska antecknas i protokollet. Som bilagor till protokollet ska fogas åtminstone följande utskrifter ur valdatasystemets system för resultatuträkning: - VT 14 Röstningsaktiviteten enligt kön röstningsområdesvis, - VT 21 Kandidaternas röster, hela valkretsen, - VT 28 Kandidaternas röster röstningsområdesvis, - VT 29 Kandidaternas röster gruppvis, - VT 31 Gruppernas röster, sammanlagt i valkretsen - VT 32 Gruppernas understöd och förändring jämfört med föregående val, sammanlagt i valkretsen, - VT 33 Gruppernas understöd och förändring jämfört med föregående val kommunvis, - VT 90 Ogiltiga röstsedlar enligt orsak, och - VT 91 Ogiltiga röstsedlar kommunvis. När resultatet har fastställts ska valkretsnämnden så snart som möjligt meddela Helsingfors valkretsnämnd att det fastställda resultatet har kvitterats som färdig i resultatuträkningssystemet. Meddelandet skickas per e-post till talousjahenkilosto.oho@om.fi. Helsingfors valkretsnämnd bekräftar att meddelandet har kommit fram genom att svara på det. När samtliga valkretsnämnders meddelanden har inkommit fastställer Helsingfors valkretsnämnd utan dröjsmål resultatet av Europaparlamentsvalet i hela landet. Det fastställda resultatet ska antecknas i protokollet. Som bilagor till protokollet ska fogas åtminstone följande utskrifter ur valdatasystemets system för resultatuträkning: - MT23 Kandidaterna enligt jämförelsetal, - MT25 Kandidaternas understöd gruppvis, - MT26 De valda och deras ersättare, - MT29 Kandidaternas röster gruppvis, - MT32 Gruppernas understöd och förändring jämfört med föregående val samt - MT90 Ogiltiga röstsedlar enligt orsak.
21 Offentliggörande av resultatet Därefter ska Helsingfors valkretsnämnd 1) utfärda en kungörelse om valresultatet, vilken publiceras i Finlands författningssamling. Till kungörelsen ska fogas besvärsanvisning. 2) skriva ut en fullmakt för var och en som blivit vald och utan dröjsmål sända fullmakterna till de valda samt 3) underrätta justitieministeriet om valresultatet genom att i systemet för resultaträkning registrera det fastställda resultatet som färdigt. Uppgörande av fullmakterna Fullmakten för ledamot av Europaparlamentet skrivs ut enligt det formulär som ingår i 182 vallagen. Helsingfors valkretsnämnd kan göra upp ett bottendokument för fullmakterna enligt bilaga 3, t.ex. med textbehandlingsprogrammet Word. Fullmakten ska skrivas ut på arkivbeständigt papper. Sådant är t.ex. de flesta kopieringspapper och vattenstämplat papper (se arkivverkets beslut om arkivbeständiga material och metoder: http://www.arkisto.fi/fi/arkistokelpoisuusluettelo- 2012). Inställningarna på fullmakten är följande: - vänster och höger marginal 4 cm samt överkant 2,5 cm och nederkant 1,5 cm, - teckensnitt för standardtext: GC Times (Italic) eller motsvarande teckensnitt, punktstorlek 18, - teckensnitt för den varierande texten (namn m.m.): fet Times New Roman eller motsvarande teckensnitt, punktstorlek 18. Fullmakten ska stämplas med valstämpeln. Helsingfors valkretsnämnd översänder fullmakterna till de valda med bud eller på något annat tillförlitligt sätt. Fullmakt till en riksdagsledamots ersättare i vissa fall Om en riksdagsledamot har valts till medlem av Europaparlamentet, ska han eller hon meddela riksdagens talman om han eller hon ämnar handha sitt riksdagdsledamotsuppdrag eller fungera som företrädare i Europaparlamentet. Detta ska meddelas före parlamentets konstituerande sammanträde. Om riksdagsledamoten önskar fungera som företrädare i Europaparlamentet, avbryts hans eller hennes uppdrag som riksdagsledamot fr.o.m. att fullmakten för den som träder i stället har granskats.
22 Om en här avsedd riksdagsledamot har meddelat riksdagens talman att han eller hon önskar fungera som företrädare i Europaparlamentet, ska riksdagens generalsekreterare underrätta respektive valkretsnämnd om detta. Efter att riksdagens generalsekreterarens meddelande inkommit ska valkretsnämnden skriva ut en sådan fullmakt som avses i 126 3 mom. vallagen för den som träder i stället för en riksdagsledamot som ämnar fungera som företrädare i Europaparlamentet. Valkretsnämnden ska vara beredd att skriva ut en sådan fullmakt utan dröjsmål efter det att meddelandet inkommit och ofördröjligen sända fullmakten vidare på det sätt som generalsekreteraren meddelar.
23 6. ARKIVERING OCH FÖRSTÖRANDE AV VALHANDLINGAR Arkivering av handlingar Förvaringstiderna för de handlingar som gäller statliga och kommunala val samt folkomröstningar har fastställts genom riksarkivets beslut av den 13 maj 1994 (nr VA S 41/94) och justitieministeriets föreskrift av den 10 oktober 1994 (nr 989/610/94 OM). Nämnda beslut och föreskrifter är fortfarande i kraft, dock så att de förteckningar över väljarna som förs vid förhandsröstningen ska sändas till den kommunala centralvalnämnden och inte längre till valkretsnämnden. Översändande av handlingar som arkiveras till regionförvaltningsverket Efter valet ska valkretsnämnden så fort som möjligt till regionförvaltningsverket inom sitt område översända följande handlingar: 1) valkretsnämndens protokoll jämte bilagor, 2) valnämndernas valprotokoll jämte bilagor, 3) de beaktade röstsedlarna sorterade röstningsområdesvis (sorterade enligt kandidat, och som en särskild grupp de ogiltiga röstsedlarna samt de valkuvert som eventuellt bifogats dem) samt ifrågavarande resultatuträkningsblanketter, 4) eventuella preliminära uträkningar av resultatet och sammandrag av dem (de slutliga resultatuträkningarna fogas till protokollet), 5) kopior av de brev som valkretsnämnden har skickat samt 6) sådana handlingar som har inkommit till valkretsnämnden och som inte nämns ovan. Handlingarna placeras i arkivkartonger i ovannämnd ordning, om inte de handlingar som nämns i punkterna 5-6 fogas som bilagor till protokollet. På kartongens ryggsida limmas en etikett, på vilken antecknas - valkretsnämndens namn, - Europaparlamentsvalet 2014 och - vilka handlingar kartongen innehåller (protokoll, röstsedlar osv.).
24 Till handlingarna fogas en överlåtelseförteckning i två exemplar, i vilken för varje kartong antecknas de handlingar som kartongen innehåller. Regionförvaltningsverket returnerar det ena exemplaret av överlåtelseförteckningen försett med anteckning om mottagandet samt anmärkningar om eventuella brister. Om regionförvaltningsverket meddelar att någon av ovannämnda handlingar saknas, ska valkretsnämnden utan dröjsmål skicka de handlingar som saknas till regionförvaltningsverket. Förstörande av handlingar När röstningen på valdagen har avslutats ska valkretsnämnden förstöra valkuverten till de röstsedlar som har beaktats samt övriga handlingar som inte nämnts ovan.
25 7. ANDRA FÖRESKRIFTER Justitieministeriets valwebbplats På justitieministeriets valwebbplats www.vaalit.fi finns bl.a. allmän information om val, anvisningar om röstning samt kontaktinformation för justitieministeriet, utrikesministeriet, valkretsnämnderna, de kommunala centralvalnämnderna, Befolkningsregistercentralen och magistraterna. Justitieministeriets servicenummer Justitieministeriet har för väljarna arrangerat ett avgiftsfritt servicenummer 0800 9 4771 (för svenskspråkiga) och 0800 9 4770 (för finskspråkiga). På detta nummer får väljarna information om förhandsröstningsställenas adresser och öppettider. På numret ges också råd i frågor som gäller röstning (t.ex. att väljaren ska ta med sig sitt meddelandekort och ett identitetsbevis osv.). Denna service är avsedd för väljarna. Valmyndigheten får enbart i undantagsfall själv ringa numret. Kontaktinformation för justitieministeriet - valdirektör Arto Jääskeläinen, tfn 029 51 50128, e-post: arto.jaaskelainen@om.fi; - konsultativ tjänsteman Jussi Aaltonen, tfn 029 51 50560, e-post: jussi.aaltonen@om.fi; - överinspektör Heini Huotarinen, tfn 029 51 50600, e-post: heini.huotarinen@om.fi; - Avdelningssekreterare Terttu Tuomi, tfn 029 51 50206, e-post: terttu.tuomi@om.fi. Frågor som gäller valdatasystemet: - överinspektör Jukka Leino, tfn 029 56 64611, e-post: jukka.leino@om.fi; - programplanerare, valdatasystemets huvudanvändare Anniina Tjurin, tfn 029 56 64948 - programplanerare, huvudanvändarens vikarie Marita Kolehmainen, tfn 029 56 64891 - IT-planerare Otto Palmu, tfn 029 56 64814 Frågor som gäller valdatasystemet kan också skickas per e-post till vaalituki@om.fi. I brådskande ärenden som gäller valdatasystemets användning kan du ringa 029 56 65610 (för svenskspråkiga) eller 029 56 65609 (för finskspråkiga).
26 BILAGA 1a AKT om allmänna direkta val av ledamöter i Europaparlamentet (76/787/EHTY, ETY, Euratom) Artikel 1 1. I varje medlemsstat skall Europaparlamentetsledamöter väljas genom listval (valsedlar) eller ett förfarande med single transferable vote (STV), och valsättet skall vara proportionellt. 2. Medlemsstaterna får tillåta listval med preferenslistor enligt bestämmelser som skall fastställas av respektive medlemsstat. 3. Valen skall vara allmänna, direkta, fria och hemliga. Artikel 2 Varje medlemsstat får, i enlighet med sin specifika nationella situation, upprätta valkretsar för val till Europaparlamentet eller föreskriva indelning i andra enheter, utan att detta får inkräkta på valsystemets proportionella karaktär. Artikel 3 Medlemsstaterna får fastställa en lägsta tröskel för fördelningen av mandaten. Denna tröskel får inte sättas högre än 5 procent av de avgivna rösterna på nationell nivå. Artikel 4 Varje medlemsstat får fastställa ett tak för kandidaternas utgifter i samband med valkampanjen. Artikel 5 1. Den femårsperiod för vilken Europaparlamentets ledamöter valts skall börja då den första sessionen öppnas efter varje val. Valperioden kan förlängas eller förkortas enligt artikel 11.2 andra stycket. 2. Ledamöternas mandattid skall börja och sluta vid samma tidpunkt som den period som avses i punkt 1. Artikel 6 1. Ledamöterna skall rösta individuellt och personligen. De får inte bindas av några instruktioner eller uppdrag. 2. Europaparlamentets ledamöter skall åtnjuta den immunitet och de privilegier som gäller för dem enligt protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier av den 8 april 1965. Artikel 7 1. Uppdraget som ledamöter i Europaparlamentet är inte förenligt med att vara ledamot av regeringen i en medlemsstat, ledamot av Europeiska gemenskapernas kommission, domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska gemenskapernas domstol eller förstainstansrätten, ledamot i Europeiska centralbankens direktion, ledamot av Europeiska gemenskapernas revisionsrätt, EU-ombudsmannen, medlem av Ekonomiska och sociala kommittén i Europeiska gemenskapen och i Europeiska atomenergigemenskapen, ledamot av regionkommittén, medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts enligt fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen för att förvalta gemenskapernas medel eller för att utföra en permanent och direkt förvaltningsuppgift, styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska investeringsbanken, tjänsteman eller annan anställd i aktiv tjänst inom Europeiska gemenskapernas institutioner eller i organ som är knutna till dem, eller i Europeiska centralbanken.
27 2. Från och med valet till Europaparlamentet år 2004 skall uppdraget som ledamot av Europaparlamentet inte vara förenligt med uppdraget som ledamot av ett nationellt parlament. Utan hinder av denna regel och utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 3 får de ledamöter av Irlands nationella parlament som vid ett senare val väljs till ledamöter av Europaparlamentet utöva båda mandaten samtidigt fram till följande val till Irlands nationella parlament, då första stycket i denna punkt skall tillämpas, de ledamöter av Förenade kungarikets nationella parlament som under den femårsperiod som föregår valet till Europaparlamentet 2004 även är ledamöter av Europaparlamentet utöva båda mandaten samtidigt fram till valet till Europaparlamentet 2009, då första stycket i denna punkt skall tillämpas. 3. Dessutom kan varje medlemsstat, under de förutsättningar som anges i artikel 8, utöka nationella regler om oförenlighet. 4. Sådana ledamöter i Europaparlamentet på vilka punkterna 1, 2 och 3 blir tillämpliga under den femårsperiod som avses i artikel 5, skall ersättas enligt artikel 13. Artikel 8 Om inte annat följer av bestämmelserna i denna akt skall valförfarandet i varje medlemsstat genomföras enligt de nationella bestämmelserna. I dessa nationella bestämmelser kan nationella särdrag i medlemsstaterna eventuellt beaktas, men de får inte inkräkta på valsystemets proportionella karaktär. Artikel 9 Vid val av ledamöter i Europaparlamentet får ingen rösta mer än en gång. Artikel 10 1. Val till Europaparlamentet skall hållas den dag och den tid som varje medlemsstat fastställer; denna dag skall för samtliga medlemsstater infalla under samma period, som skall börja en torsdag morgon och sluta närmast följande söndag. 2. En medlemsstat får inte officiellt meddela sitt valresultat förrän valet har avslutats i den medlemsstat vars väljare skall rösta sist inom den period som anges i punkt 1. Artikel 11 1. För det första valet skall rådet enhälligt och efter att ha hört Europaparlamentet bestämma valperioden. 2. De följande valen skall äga rum inom samma period under det sista året av den femårstid som avses i artikel 5. Om det visar sig omöjligt att under den perioden hålla valen i gemenskapen, skall rådet enhälligt och efter att ha hört Europaparlamentet minst ett år före utgången av den femårsperiod som avses i artikel 5 bestämma en annan valperiod, som inte får infalla mer än två månader före eller en månad efter den enligt föregående stycke bestämda perioden. 3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 196 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och artikel 109 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, skall Europaparlamentet utan särskild kallelse sammanträda den första tisdagen sedan en månad har förflutit efter utgången av valperioden. 4. Det avgående Europaparlamentets befogenheter skall upphöra när det nya Europaparlamentet sammanträder första gången. Artikel 12 Europaparlamentet skall pröva ledamöternas behörighet. I detta syfte skall Europaparlamentet beakta de valresultat som medlemsstaterna officiellt har tillkännagivit och avgöra sådana tvister som kan uppkomma på grund av bestämmelserna i denna akt, dock inte tvister som uppkommer på grund av nationella bestämmelser som akten hänvisar till.
28 Artikel 13 1. En plats blir vakant när mandatet för en ledamot av Europaparlamentet upphör på grund av att han begär sitt entledigande, avsätts eller avlider, eller på grund av att mandattiden löper ut. 2. Om inte annat följer av de övriga bestämmelserna i denna akt, skall varje medlemsstat fastställa lämpliga förfaranden för hur en plats som blir vakant skall besättas under återstoden av den femårsperiod som avses i artikel 5. 3. Om det uttryckligen fastställs i en medlemsstats lagstiftning när mandattiden för en ledamot av Europaparlamentet löper ut, skall dennes mandat upphöra i enlighet med bestämmelserna i denna lagstiftning. De behöriga nationella myndigheterna skall underrätta Europaparlamentet om detta. den sista av de anmälningar som avses i beslutet har tagits emot. Utfärdad i Bryssel den tjugonde september nittonhundrasjuttiosex. BILAGA I Förenade kungariket skall tillämpa bestämmelserna i denna akt endast på Förenade kungariket. BILAGA II Förklaring om artikel 14 Det föreligger enighet om att medlingskommittén i fråga om sitt förfarande skall följa bestämmelserna i punkterna 5, 6 och 7 för det förfarande som fastställdes i Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring av den 4 mars 1975. 4. Om en plats blir vakant på grund av att ledamoten begär sitt entledigande, avsätts eller avlider, skall Europaparlamentets ordförande utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten. Artikel 14 Om det visar sig nödvändigt att besluta om åtgärder för att genomföra denna akt, skall rådet på förslag från Europaparlamentet och efter att ha hört kommissionen enhälligt besluta om sådana åtgärder. Rådet skall först ha försökt komma överens med Europaparlamentet i en förlikningskommitté som skall bestå av rådet och företrädare för Europaparlamentet. Artikel 15 Denna akt är upprättad på danska, engelska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska och tyska språken, vilka alla texter är lika giltiga. Bilagorna I och II skall utgöra en integrerad del av denna akt. Artikel 16 Bestämmelserna i denna akt träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att
29 BILAGA 1b VALLAG 2.10.1998/714 (bestämmelser om Europaparlamentsval) 1 kap I AVDELNINGEN GEMENSAMMA BESTÄMMELSER Allmänna bestämmelser 1 Lagens tillämpningsområde Utöver vad som bestäms om val i grundlagen och kommunallagen (365/1995) gäller denna lag förrättandet av 1) val av riksdagsledamöter (riksdagsval), 2) val av republikens president (presidentval), 3) kommunalval och 4) val av finländska ledamöter till Europaparlamentet (Europaparlamentsval). ------------------------------------------------------------ 2 Röstberättigad vid riksdagsval, presidentval och Europaparlamentsval är varje finsk medborgare som senast på valdagen fyller 18 år. Vid presidentval skall rösträttsåldern uppnås senast på valdagen under det första valet. Röstberättigade vid Europaparlamentsval är också sådana medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen som senast på valdagen fyller 18 år och som har i lagen om hemkommun (201/1994) avsedd hemkommun i Finland eller som är anställda inom Europeiska unionen eller en i Finland verksam internationell organisation eller som är familjemedlemmar till sådana personer, om de bor i Finland och om uppgifterna om dem har registrerats i befolkningsdatasystemet på det sätt som föreskrivs i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009). Röstberättigade i Finland är dock inte de som förlorat sin rösträtt vid Europaparlamentsval på grund av ett beslut i ett enskilt civilrättsligt eller straffrättsligt ärende i den stat i vilken de är medborgare (hemstat). (30.12.2013/1213) ------------------------------------------------------------ Rösträtten får inte utövas genom ombud. 3 Valbarhet Bestämmelser om valbarhet vid riksdagsval och om behörighet att bli vald till republikens president ingår i grundlagen och bestämmelser om valbarhet vid kommunalval i kommunallagen. Om valbarhet vid Europaparlamentsval gäller 164. 4 (5.4.2002/247) Valförrättning Val förrättas genom att det anordnas förhandsröstning och röstning på valdagen. Kommunen svarar för att förhandsröstning och röstning på valdagen anordnas i hemlandet och utrikesministeriet svarar för att förhandsröstning anordnas utomlands. 5 (1035/2010) 1 Valkretsar vid riksdagsval För riksdagsval indelas landet utgående från landskapsindelningen i följande valkretsar: 1) Helsingfors valkrets, till vilken hör Helsingfors stad, 1 5 har ändrats genom lagen om ändring 271/2013, som trädde i kraft den 1 september 2013. I lagens övergångsbestämmelse föreskrivs att om ett europarlamentsval förrättas före det första riksdagsval som infaller efter det att denna lag har trätt i kraft, tillämpas den valkretsindelning som gäller när denna lag träder i kraft.