SVENSKA PRESIDENTVALET 2018 VALANVISNINGAR. Valnämndens uppgifter

Transkript

1 SVENSKA 2 PRESIDENTVALET 2018 VALANVISNINGAR Valnämndens uppgifter

2 JM 9/51/2017 VALANVISNINGARNA FÖR PRESIDENTVALET SOM FÖRRÄTTAS 2018 Justitieministeriet utfärdar med stöd av 10 i vallagen (714/1998) för vederbörande valmyndigheter följande valanvisningar för kommunalvalet den 28 januari Valanvisningarna gäller fr.o.m. den 1 oktober 2017 t.o.m. den 30 mars Valanvisningar Nr. 1: Nr. 2: Nr. 3: Nr. 4: Nr. 5 Nr. 6: Nr. 7: Kommunala centralvalnämndens uppgifter Valnämndens uppgifter Förhandsröstning på en anstalt Förhandsröstning på ett allmänt förhandsröstningsställe i hemlandet Hemmaröstning Förhandsröstning utomlands Magistratens uppgifter Helsingfors den 30 september 2017 Valdirektör Arto Jääskeläinen Konsultativ tjänsteman Heini Huotarinen Besöksadress Postadress Telefon Fax E-post Södra esplanaden 10 PB justitieministeriet@om.fi HELSINGFORS STATSRÅDET

3 II Julkaisija: Utgivare: Teksti: Text: OIKEUSMINISTERIÖ JUSTITIEMINISTERIET Oikeusministeriö ja kunnat Justitieministeriet och kommunerna Paino: Lönnberg Painot Oy, Helsinki, 2017 Tryckning: Lönnberg Tryckeri Oy, Helsingfors, 2017

4 III Innehåll 1. ALLMÄNT OM PRESIDENTVAL KOMMUNALA VALMYNDIGHETER VALNÄMNDEN ARRANGEMANGEN PÅ RÖSTNINGSSTÄLLET Valmaterial och möbler Vallokalernas tillgänglighet Andra arrangemang Ordningen på röstningsställena Valbiträde och biträde som väljaren själv utsett FÖRRÄTTNING AV RÖSTNINGEN PÅ VALDAGEN Inledandet av röstningen Röstningens förlopp Steg 1: Väljarens identitet och rösträtt kontrolleras, en röstsedel ges till väljaren och en anteckning görs i vallängden och/ eller i rösträttsregistret...21 Steg 2: Väljaren gör röstningsanteckningen på röstsedeln. 30 Steg 3: Väljaren företer röstsedeln för stämpling och lägger den stämplade röstsedeln i valurnan...32 Steg 1-3: Sammanfattning Avslutande av röstningen på valdagen PRELIMINÄR RÖSTRÄKNING Allmänt Valnämndens åtgärder...37

5 IV 7. FÖRANDE AV VALPROTOKOLL OCH AVSLUTANDE AV RÖSTNINGEN PÅ VALDAGEN ÅTGÄRDER EFTER VALET SMÅ RÖSTNINGSOMRÅDEN OCH RÖSTNINGSOMRÅDEN SOM SAMMANFÖRS MED DEM Vad är ett litet röstningsområde? Valnämndens uppgifter på valdagen Sammanförande av förhandsröster och röster på valdagen i ett röstningsområde Sammanförande av röstsedlar i två eller flera röstningsområden ANDRA FÖRESKRIFTER....51

6 V Bilagor: BILAGA 1a: Vallagen (714/1998) I avdelningen: Gemensamma bestämmelser kap: Allmänna bestämmelser kap: Valmyndigheter kap: Rösträttsregister kap: Myndighetsuppgifter vid kandidatuppställning kap: Förhandsröstning kap: Röstning på valdagen kap: Uträkning och fastställande av valresultatet kap: Ändringssökande II avdelningen: Bestämmleser om respektive val kap: Riksdagsval kap: Presidentval kap: Kommunalval kap: Europaparlamentsval III avdelningen: Särskilda bestämmelser kap: Kompletterande bestämmelser kap: Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser BILAGA 1b: Förvaltningslag (434/2003: ) BILAGA 2a: Vallängdens pärmblad BILAGA 2b: Vallängdens uträkningssida BILAGA 2c: Vallängdssida BILAGA 2d: Anvisning för att binda samman vallängden BILAGA 3: Meddelandekort BILAGA 4: Blankett för valprotokollet och bilaga BILAGA 5: Justitieministeriets instruktioner till väljaren omröstningsanteckningen BILAGA 6: Checklista för röstningsställenas tillgänglighet BILAGA 7: Vissa tidsfrister

7 VI

8 1 1. ALLMÄNT OM PRESIDENTVAL Presidentvalet 2018 Valet av republikens president (presidentvalet) förrättas på söndagen den 28 januari Förhandsröstning ordnas i Finland den januari 2018 och utomlands den januari Ombord på finska fartyg som befinner sig utomlands kan förhandsröstningen dock inledas redan den 10 januari Det eventuella andra valet förrättas söndagen den 11 februari Förhandsröstning vid det andra valet ordnas i Finland mellan den 31 januari och den 6 februari 2018 samt utomlands vid finska beskickningar och ombord på finska fartyg mellan den 31 januari och den 3 februari Vallagstiftning Rösträtt Bestämmelser om förrättandet av presidentval finns i 54 och 55 i grundlagen samt i vallagen (714/1998; bilaga 1a). Vid presidentval iakttas dessutom lagen om kandidaters valfinansiering (273/2009). Valmyndigheterna ska utöver denna anvisning göra sig förtrogna även med den bifogade sammanfattningen av de bestämmelser som gäller presidentvalet. Röstberättigad i presidentvalet 2018 är varje finsk medborgare som senast på valdagen under det första valet fyller 18 år. Röstberättigade är således alla finska medborgare som är födda den 28 januari 2000 eller tidigare. Rösträttsregister och meddelandekort Befolkningsregistercentralen upprättar senast onsdagen den 13 december 2017 ett rösträttsregister i vilket införs varje person som enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet är röstberättigad i presidentvalet. I registret införs beträffande varje röstberättigad de uppgifter som avses i 18 i vallagen, sådana de är i befolkningsdatasystemet, fredagen den 8 december 2017 klockan 24. Vid presidentval används samma rösträttsregister vid det första valet och vid det eventuella andra valet.

9 2 Röstning För var och en som införts i rösträttsregistret utarbetar Befolkningsregistercentralen två meddelandekort som senast torsdagen den 4 januari 2018 sänds i ett kuvert till de röstberättigade vilkas adress är känd. Det ena meddelandekortet är för presidentvalets första val och det andra för det eventuella andra valet. Till meddelandekorten som skickas till varje röstberättigad som är bosatt i Finland bifogas en förteckning över de förhandsröstningsställen som finns i väljarens valkrets samt deras adresser och öppettider. På motsvarande sätt bifogas till meddelandekortet som sänds till röstberättigade utlandsfinländare en förteckning över de förhandsröstningsställen som finns utomlands samt deras adresser och öppettider. En röstberättigad kan rösta antingen på förhand eller på valdagen. Rösträtten får inte utövas via ombud. På förhand kan den röstberättigade rösta 1) på vilket som helst av de allmänna förhandsröstningsställena som avses i 9 1 mom. 1 och 2 punkten i vallagen i hemlandet eller utomlands. En förteckning över de allmänna förhandsröstningsställena finns på webbplatsen 2) på en sådan anstalt som avses i 9 1 mom. 3 punkten i vallagen, om han eller hon vårdas eller har intagits på denna, 3) ombord på ett sådant finskt fartyg som avses i 9 1 mom. 4 punkten och som befinner sig utomlands, om han eller hon hör till fartygets personal, 4) på vissa villkor i sitt eget hem enligt vad som föreskrivs om hemmaröstning i 9 2 mom. Röstningen på valdagen förrättas mellan klockan 9 och 20 i varje kommun röstningsområdesvis. En röstberättigad får rösta enbart inom det röstningsområde (på det röstningsställe) som har antecknats för honom eller henne i rösträttsregistret och som anges i meddelandekortet som skickats med posten. Vid behov kan den röstberättigade på magistraten höra sig för var han eller hon kan rösta på valdagen.

10 3 2. KOMMUNALA VALMYNDIGHETER Allmänt Presidentvalet 2018 förrättas i kommunen av följande valmyndigheter: - den kommunala centralvalnämnden - valnämnden - valbestyrelsen - valförrättarna på de allmänna förhandsröstningsställena - valförrättaren vid hemmaröstning - valbiträdena vid röstningsställena på valdagen Valmyndigheters opartiskhet Enligt 9 a i vallagen ska valmyndigheterna sköta sitt uppdrag opartiskt. För att stödja denna allmänna bestämmelse har man i vallagen tagit in bestämmelser om - vissa begränsningar i fråga om vem som är behörig för uppgiften som valmyndighet och - när bestämmelserna om jäv i i förvaltningslagen (365/2003; bilaga 1b) ska tillämpas på valmyndigheten. Vid presidentval förekommer behörighetsbegränsnings- och jävsituationer sällan på grund av det finns så få kandidater. Behörighetsbegränsningar vid presidentval Centralvalnämnden: - ett valombud kan inte vara medlem eller ersättare i centralvalnämnden. Valnämnder: - en kandidat 1 i presidentvalet kan inte vara medlem eller ersättare i valnämnden. Valbestyrelsen: - en kandidat i presidentvalet kan inte vara medlem eller ersättare i valbestyrelsen och inte heller - kandidatens make 2, barn, syskon eller förälder. 1 Samma begränsning gäller de biträden som valnämnden eventuellt anlitat enligt 16 2 mom. i vallagen. 2 Med makar avses äkta makar, personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden och personer som lever i registrerat partnerskap.

11 4 De allmänna förhandsröstningsställena: - en kandidat i presidentvalet kan inte vara valförrättare vid ett allmänt förhandsröstningsställe och inte heller - kandidatens make, barn, syskon eller förälder. Hemmaröstning: - en kandidat i presidentvalet kan inte vara valförrättare vid hemmaröstning och inte heller - kandidatens make, barn, syskon eller förälder. Röstningsställe på valdagen: - en kandidat i presidentvalet kan inte vara valbiträde och inte heller - kandidatens make, barn, syskon eller förälder. En allmän begränsning som gäller behörighet är att valmyndigheten inte kan vara en omyndig person (dvs. en person som inte har fyllt 18 år eller som förklarats omyndig). Tillämpning av bestämmelserna om jäv på kommunala valmyndigheter Med jäv avses en sådan situation där en opartisk handläggning kan äventyras på grund av förhållandet mellan handläggaren och det ärende som behandlas eller en part i ärendet. Jävsgrunderna uppräknas i 28 i förvaltningslagen. En jävig person får inte delta i eller vara närvarande vid handläggningen av ärendet. En person som är jävig ska själv meddela att han eller hon är jävig. Om jäv för medlemmar i ett kollegialt organ beslutar organet i fråga. I stället för en jävig person ska utan dröjsmål förordnas en ojävig person. Enligt vallagen ska förvaltningslagens reglering av jäv tillämpas på: - medlemmar och ersättare i centralvalnämnden. Förvaltningslagens reglering av jäv tillämpas inte på: medlemmar och ersättare i valnämnden 3, - medlemmar och ersättare i valbestyrelsen, - valförrättare på de allmänna förhandsröstningsställena, - valförrättare vid hemmaröstning eller - valbiträdena vid röstningen på valdagen. 3 Jävsbestämmelserna tillämpas inte heller på de eventuella biträden som avses i 16 2 mom. i vallagen (se även fotnot 2).

12 5 En valmyndighets ansvar I 185 i vallagen föreskrivs att om en medlem i den kommunala centralvalnämnden, valnämnden eller valbestyrelsen eller en valförrättare eller någon annan person i egenskap av valmyndighet enligt vallagen försummar sina skyldigheter, ska han eller hon straffas såsom tjänsteman för tjänstebrott.

13 6 3. VALNÄMNDEN Valnämndens sammansättning Arrangemangen kring röstningen på valdagen vid presidentvalets första och eventuella andra val sköts på röstningsstället av en valnämnd som kommunstyrelsen i god tid före presidentvalet har tillsatt för varje röstningsområde. Någon separat valnämnd tillsätts således inte för det första och det andra valet. Valnämnden består av en ordförande, en vice ordförande och tre andra medlemmar samt ett nödvändigt antal ersättare, dock minst tre. Både medlemmarna och ersättarna ska i möjligaste mån företräda de i partiregistret införda partier som vid föregående riksdagsval (riksdagsvalet 2015) ställt upp kandidater i valkretsen i fråga. Ersättarna ska av kommunstyrelsen ställas i den ordning i vilken de träder i stället för medlemmarna. Valnämnden utser för röstningsstället på valdagen ett eller flera sådana valbiträden som avses i 73 i vallagen. Valnämnden kan enligt 16 2 mom. i vallagen anlita biträdande personal för räkningen och ordnandet av röstsedlarna samt för användningen av rösträttsregistret och/eller resultatuträknings-systemet. Beslutförhet Valnämnden är beslutför med tre medlemmar, av vilka ordföranden eller vice ordföranden ska vara en. Om både ordföranden och vice ordföranden är tillfälligt frånvarande, ska de minst tre närvarande medlemmar i valnämnden bland sig välja en tillfällig ordförande i enlighet med bestämmelserna i kommunens förvaltningsstadga. Om val av nya förtroendevalda till ett kommunalt organ under pågående mandattid föreskrivs i kommunallagen. Rätten att närvara vid valnämndens sammanträde På valnämnden tillämpas inte den i kommunallagen nämnda förvaltningsstadgans bestämmelser om kommunstyrelsens företrädares och kommundirektörens eller borgmästarens rätt att närvara och yttra sig vid sammanträden.

14 7 Om valombudens rätt att vara närvarande vid valmyndigheternas sammanträden föreskrivs i mom. i vallagen. Valobservatörers rätt att närvara I mom. föreskrivs om en befullmäktigad valobservatörs rätt att vara närvarande när valmyndigheter utför sina uppgifter. Rätten att närvara gäller därmed utöver sammanträden även valmyndigheternas övriga verksamhet. Justitieministeriet har inte tills vidare fått kännedom om någon valobservationsinsats i Finland i samband med presidentvalet Förtrogenhet med valnämndens uppgifter Vid tidigare val har det framgått att vissa valnämndsmedlemmar har försummat sina skyldigheter vid den preliminära rösträkningen och i synnerhet vid förandet av valprotokollet. Därför är det skäl att särskilt uppmärksamma valnämnderna om att valnämndsmedlemmarna noggrant ska sätta sig in i sina uppgifter så att de är medvetna om sina skyldigheter. I praktiken betyder detta att valnämndsmedlemmarna ska delta i den utbildning som centralvalnämnden ordnar för valnämnderna och läsa denna anvisning samt, om valnämnden använder rösträttsdatasystemet och/eller resultatuträkningssystemet, även VAT-anvisningarna som gäller dessa. Valnämnden ska endast utföra sina lagstadgade uppgifter Sedan ett partis riksdagsgrupp i en skrivelse till justitiekanslern i statsrådet fäst uppmärksamhet vid att en del av valnämndens medlemmar hade lämnat ut uppgifter om s.k. sovande medborgare i syfte att få dem att rösta, yttrade justitiekanslern i sitt svar av den 16 februari 1981 bl.a. följande: För att en valnämndsmedlem inte ska försumma sin plikt utan väl fullfölja den, ska han omsorgsfullt och opartiskt fullgöra de uppdrag som enligt lag åligger honom. För att dessa krav på omsorg och opartiskhet ska uppfyllas utan några tvivel, bör han koncentrera sig på sitt uppdrag såsom valnämndsmedlem. Uppgifter om vilka personer som röstat och vilka som inte gjort det omfattas

15 8 inte av valhemligheten och är således inte sådana som ska hållas hemliga. 4 Det oaktat måste det konstateras att det rimmar illa med den opartiskhet som krävs av en valnämndsmedlem om han samtidigt i röstningsfrågor driver på något partis sannolika anhängare eller biträder sådan verksamhet. Jag anser sålunda att en valnämndsmedlem under sin tid i valnämnden bör utföra endast de uppdrag som enligt lag åligger en valmyndighet. 4 I vallagen finns numera bestämmelser om offentligheten av vallängderna och de anteckningar i rösträttsregistret som gäller röstning.

16 9 4. ARRANGEMANGEN PÅ RÖSTNINGSSTÄLLET 4.1.Valmaterial och möbler Den kommunala centralvalnämnden ska sörja för att valmaterialet distribueras till valnämnden och att möbler översänds till röstningsstället. Vid presidentval distribueras valmaterialet separat för det första valet och för det eventuella andra valet. Valnämnden ska i god tid före röstningen på valdagen börjar kontrollera att följande valmaterial och möbler finns på röstningsstället. Om något saknas ska valnämnden utan dröjsmål kontakta centralvalnämnden. Vad behövs vid röstningen på valdagen? Valhandlingar: 1) Vallängd (bilaga 2). Vallängden består av lösblad med text på båda sidorna av bladen. Vart och ett blad har perforering i vänstra kanten. Vallängden ska sättas i en pärm eller bindas fast med hjälp av de redskap för att binda vallängden som fås av centralvalnämnden. I bilaga 2d finns anvisningar om hur vallängderna kan bindas. Om valnämnden delar upp vallängden, ska varje del bindas ihop som en egen helhet. Valnämnden och centralvalnämnden kan också komma överens om att vallängden delas upp och delarna binds ihop redan på förhand hos centralvalnämnden. Valnämnden ska försäkra sig om att den i det första valet använder den vallängd som är avsedd uttryckligen för det första valet och i det andra valet vallängden för det andra valet. 2) Röstsedlar (förpackade i buntar om 100 st.), som är - vita i det första valet och - bruna vid det andra valet. Valnämnden ska ovillkorligen se till att korrekta röstsedlar som är avsedda för det aktuella valet används vid det första valet och vid det andra valet.

17 10 3a) Kandidatförteckningar som Helsingfors valkretsnämnd låtit trycka, och som - på vitt papper vid det första valet och - på brunt papper vid det andra valet. Kandidatlistorna ska sättas upp inuti röstningsbåsen och i vallokalen och väntrummet så att väljarna kan se dem. Kandidatlistan får dock inte fästas på röstningsbåsets yttre vägg. 3b) Justitieministeriets instruktioner till väljaren om röstningsanteckningen (bilaga 5), som ska finnas framlagda i röstningsbåsen så att väljarna kan se dem. Instruktionerna kan sättas upp på röstningsbåsets vägg. Instruktionerna kan finnas framlagda även på andra ställen i röstningslokalen, dock inte på röstningsbåsets yttre väggar. 4) Blanketter för valprotokollet (valblankett nr 8, bilaga 4) och blanketter för bilaga till valprotokollet (resultatuträkningsblankett 4). 5) Blanketter för tillkännagivande av den preliminära rösträkningen: - resultatuträkningsblankett 2: Antalet väljare på valdagen - resultatuträkningsblankett 3: Antalet röster på valdagen, preliminärräkning - resultatuträkningsblankett 4: Bilaga till valprotokollet Tillbehör: 6) Valstämpel med vilken röstsedlarna stämplas Det är bra att ha även en reservstämpel. Den blåröda valstämpeln ser ut så här: 7) Förseglingsmaterial. Förseglingsbandet är rött och på det är tryckt ett emblem och texten Vaalisinetti Valsigill. Bruksanvisning finns på bandförpackningen.

18 11 8a) Namnskyltar för valnämndens medlemmar. Varje medlem i valbestyrelsen bör bära namnskylt eller motsvarande med information om medlemmens uppgift i valbestyrelsen (t.ex. Varapuheenjohtaja eller Vice ordförande eller i tvåspråkiga kommuner Varapuheenjohtaja Vice ordförande). Också medlemmens namn kan anges. Syftet med detta är att göra det lättare för väljarna att identifiera valmyndigheterna. 8b) Rockmärken eller armbindlar för valbiträdena. Ett valbiträde som valnämnden utsett ska bära rockmärke eller armbindel, där det står Vaaliavustaja, eller i tvåspråkiga kommuner Vaaliavustaja Valbiträde. 8c) Kopia av beslutet om tillsättande av valnämnden. I vallokalen, t.ex. i närheten av skylten som visar var man går in, ska sättas upp en kopia av kommunstyrelsens beslut om tillsättande av ifrågavarande valnämnd eller någon annan handling av vilken valnämndens sammansättning framgår. Valnämndsmedlemmarnas kontaktuppgifter (t.ex. hemadress och telefonnummer) får dock inte finnas i dokumentet som sätts upp i vallokalen. 9a) Pennor med vilka väljaren ska göra röstningsanteckningen på röstsedeln. Pennorna kan i princip vara av vilket slag som helst, till exempel kulspets- eller blyertspennor. Under några av de senaste valen har det dock i offentligheten ibland förts fram att det finns röstberättigade som misstänker att risken för valfusk lätt ökar om röstningsanteckningen görs med en blyertspenna. Trots att dessa misstankar är obefogade, rekommenderas det att man hellre reserverar kulspetspennor eller motsvarande till väljarnas förfogande för att trygga tillförlitligheten till valet. Det ska dock ses till att pennorna inte är sådana att röstningsanteckningen lätt syns genom röstsedeln. Till exempel tuschpennor lämpar sig inte för röstningsanteckningen. Det ska reserveras tillräckligt många reservpennor. Enligt vissa valnämnders erfarenhet används kulspetspennor slut t.o.m. snabbare än blyertspennor. 9b) Pennor till valnämndens förfogande samt papperstillbehör (kuvert, omslagspapper, snöre eller paketeringstejp, anteckningspapper och annat behövligt tillbehör). 10) Räknare för den preliminära rösträkningen. 11) Informationsskyltar som sätts upp i vallokalen och utanför den (i tvåspråkiga kommuner på finska och svenska).

19 12 Möbler: 12) Röstningsbås där röstningsanteckningen ska göras. Röstningsbåsen ska vara sådana att bevarandet av valhemligheten kan säkerställas. När röstningsbåsen placeras ska särskild uppmärksamhet fästas vid bevarandet av valhemligheten och dessutom vid att belysningen i dem är tillräcklig. Avståndet mellan röstningsbåsen ska vara så pass stort att väljaren kan gå till ett ledigt bås utan att störa dem som röstar i de andra båsen. Ett röstningsbås får således inte placeras så att väljaren är tvungen att passera baksidan av de andra röstningsbåsen för att komma till ett ledigt bås. Det ska dessutom säkerställas att eventuella övervakningskameror inte äventyrar väljarnas valhemlighet. 13) För rullstolsburna ett röstningsbås i vilket man ryms med rullstol eller ett skrivunderlag som tryggar valhemligheten 5. 14) En valurna, i vilken röstsedlarna ska läggas. 15) Bord och stolar till valnämndens förfogande. Valanvisningar: 16) Justitieministeriets valanvisning nr 2 (Valnämndens uppgifter). Medlemmarna ska göra sig förtrogna med anvisningarna redan före valdagen, men det är bra att ha anvisningarna till hands även i vallokalen. IT-utrustning: Centralvalnämnden bestämmer och meddelar till valnämnden om man vid röstningen på valdagen kommer att använda - rösträttsregistret (rösträttsdatasystemet) i stället för eller vid sidan om vallängden och/eller - resultatuträkningssystemet vid den preliminära rösträkningen. Om systemen kommer att användas ska centralvalnämnden till valnämnden sända behövliga IT-utrustningar samt justitieministeriets VAT-anvisningar nr 4d (Anvisningar om rösträttsdatasystemet för valnämnden) och nr 5c (Anvisningar om resultatuträkningssystemet för valnämnden), i vilka det redogörs för förutsättningarna för användningen av systemen samt själva användningen. 5 Riksdagens justitieombudsman har i sin senaste inspektionsrapport ( ) om kommunalvalet 2017 konstaterat att ett fristående skrivunderlag som placeras i famnen inte tryggar valhemligheten.

20 13 Förvaring och ibruktagande av valmaterialet I centralvalnämndernas anvisningar påpekas att när valhandlingarna och valstämplarna ställs till valnämnderna ska särskild uppmärksamhet fästas vid att materialet delas ut på ett säkert sätt och så att det inte kan uppstå möjlighet till missbruk. Valnämndens representanter måste till exempel vara beredda att styrka sin identitet för centralvalnämnden när de hämtar valmaterial. Minst två valnämndsmedlemmar ska vara samtidigt närvarande när centralvalnämnden överlämnar valmaterialet till valnämnden. Ett bra sätt att trygga säkerheten är att centralvalnämnden packar de röstsedlar som lämnas till valnämnden i ett (eller flera) paket och tillsluter paketet med tejp, på vilken en eller flera representanter för centralvalnämnden antecknar sin underskrift. I stället för underskriften kan tejpen stämplas med en av kommunens officiella stämplar, dock inte med valstämpeln. Den egentliga förseglingstejpen som distribueras till valnämnden får inte användas för detta ändamål. Efter att ha fått materialet ska valnämnden se till att materialet över natten förvaras på ett säkert ställe, till exempel i ett låst utrymme i vallokalen. Centralvalnämnden ska i mån av möjlighet anvisa ett sådant ställe i vallokalen. Valnämnden ska öppna paketen som innehåller röstsedlarna först i samma stund som röstningen på valdagen börjar klockan 9 och för den första väljaren visa att valurnan är tom. Före detta ska alla närvarande valnämndsmedlemmar konstatera att tejpningarna på röstsedelpaketen är obrutna. Centralvalnämnden kan enligt övervägande ställa röstsedlarna och övrigt material till valnämnderna också på något annat tillförlitligt sätt så det inte kan uppstå möjlighet till missbruk.

21 Vallokalernas tillgänglighet Röstningsplatsen ska placeras i ett sådant utrymme att också personer med nedsatt rörelse- eller funktionsförmåga och personer som använder hjälpmedel med hjul, såsom rollator eller rullstol, kan ta sig till platsen. I mån av möjlighet bör parkeringsplats för handikappades fortskaffningsmedel reserveras i omedelbar närhet av röstningsstället och hjälp ordnas för handikappade både på röstningsstället och utanför det. Till exempel eventuella trösklar och trappor på röstningsstället ska förses med ramp 6 så att de som använder rullstol eller rollator utan svårigheter kommer till röstningsplatsen. Med tanke på rullstolsburna bör det dessutom finnas ett röstningsbås som är lägre än de andra båsen och i vilket man ryms med rullstol eller ett fristående skrivunderlag med skärm så att väljaren kan fylla i sin röstsedel i skydd för andras blickar. Ett alternativ är att placera en skärm på ett bord så att väljaren kan rösta bakom skärmen. Exempel: 6 Se miljöministeriets förordning om den hinderfria byggnaden av den 1 oktober 2004, Finlands byggbestämmelsesamling F1 Hinderfri byggnad, föreskrifter och anvisningar 2005.

22 15 Invid rutterna på röstningsstället bör det i mån av möjlighet finnas platser där man kan sitta och vila. Om det för dem som använder rullstol eller andra hjulförsedda hjälpmedel ordnas en omväg, ska denna vid behov förses med skyltar. Invalidförbundet rf har utarbetat en checklista för röstningsställets tillgänglighet. Valnämnden kan använda sig av denna checklista när den ordnar röstningslokalen (bilaga 6) Andra arrangemang Det ska sörjas för brandsäkerheten. Byggnadens utrymningsvägar ska hållas oblockerade och skyltarna för utrymningsvägarna får inte täckas Ordningen på röstningsställena Allmänt Valnämnden ska se till att en oklanderlig ordning upprätthålls på röstningsstället och att röstningen förlöper utan störningar. De som är närvarande på röstningsstället ska iaktta de föreskrifter som valnämnden meddelar för upprätthållandet av ordningen och för tryggandet av en störningsfri röstning. Centralvalnämnden kan vid behov, i samråd med valnämnden och andra kommunala myndigheter, skaffa ordningsmän, som kan bl.a. styra väljarna till vallokalen, ordna köer och övervaka att de som har utövat sin rösträtt avlägsnar sig från vallokalen. Om valnämnden själv kan sköta dessa uppgifter behövs inga ordningsmän. När det gäller upprätthållandet av ordningen på röstningsstället är ställets möblering och övriga arrangemang av stor betydelse. Om det uppstår trängsel i vallokalen ska valnämnden vid behov ordna köer och övervaka att de som har utövat sin rösträtt utan dröjsmål avlägsnar sig från röstningsstället. Förbud mot valreklam Valnämnden ska särskilt se till att inga tal hålls på röstningsstället eller i dess omedelbara närhet och att tryckta eller skrivna upprop inte anslås eller delas ut där och att väljarnas valfrihet inte

23 16 på något sätt utsätts för påverkan eller försök därtill. Om någon i detta avseende överträder eller gör försök att överträda bestämmelserna i lagen, ska personen i fråga genast avlägsnas från röstningsstället. Informationsskyltar på röstningsstället Vägen till röstningsstället ska märkas tydligt utanför stället, t.ex. med vägvisare och skyltar. Också innanför röstningsstället ska finnas behövliga informationsskyltar. I tvåspråkiga kommuner ska vägvisarna och informationsskyltarna vara på finska och svenska. I Enontekis, Enare, Sodankylä och Utsjoki kommuner ska informationsskyltarna vara även på samiska. Fotografering på ett röstningsställe Det är möjligt att medierna eller även enskilda väljare begär att få fotografera på röstningsstället. Valnämnden ska i varje enskilt fall bedöma om fotografering kan tillåtas. Fotograferingen får inte äventyra valhemligheten eller ordningen på röstningsstället. 7 Fotografering i valbåsen är inte tillåten. Enligt vallagen ska röstningen på förhandsröstningsstället ordnas så att valhemligheten bevaras. Väljaren har både rättighet och skyldighet att bevara valhemligheten på Valförrättaren kan dock naturligtvis inte försäkra sig om att väljaren handlar korrekt i valbåset. Valinsamlingar De organisationer som Polisstyrelsen har beviljat tillstånd till penninginsamling (beslut , RA/2016/399) har rätt att samla in pengar på röstningsstället, dock så att valmyndigheterna inte i något skede blir tvungna att delta i uppgifter som hänför sig till insamlingen och så att insamlingen inte på något sätt stör röstningen. Insamlingen ska dessutom ordnas så att väljarna inte kan få uppfattningen att de har skyldighet att delta i insamlingen i samband med röstningen. 7 Riksdagens justitieombudsman har i sitt beslut av den 23 oktober 2007 (dnr.1107/2/07) ansett att valnämndens ordförande med beaktande av den aktuella situationen kunde förbjuda fotografering på röstningsstället.

24 17 För insamlingsskrinet och personen som övervakar skrinet ska i mån av möjlighet ordnas en lämplig plats i röstningsstället. Denna plats ska vara tillräckligt långt ifrån den egentliga röstningsplatsen, till exempel i ett annat rum, för att säkerställa att insamlingen inte stör röstningen eller väljarna. Den som övervakar insamlingsskrinet svarar också för förvaringen av skrinet. Om omständigheterna på förhandsröstningsstället är sådana att insamlingsverksamheten inte kan ordnas enligt ovan nämnda förutsättningar eller om insamlingen inte förlöper enligt dem kan insamlingen inte tillåtas. Valnämnden ska avgöra detta separat i varje enskilt fall. Övrig verksamhet I vissa kommuner har man i lokalen som används som röstningsställe på valdagen eller i närheten av den ordnat annan verksamhet i anslutning till valet, t.ex. kaffeservering för väljarna eller lotterier. Om sådan verksamhet ordnas får valnämnden inte i något skede delta i ordnandet av verksamheten. Valnämnden ska dessutom sörja för att denna verksamhet ordnas på en plats utanför den egentliga röstningslokalen och att den inte på något sätt stör röstningen. Keldjur på röstningsstället Allergi- och astmaförbundet delar till valnämnderna ut affischer (storlek A4), som är avsedda att sättas upp på röstningsställenas ytterdörr. På affischen finns en bild på en katt och en hund och texten Vi väntar utanför medan ni röstar. Rekommendationen gäller dock inte ledarhundar för synskadade eller assistenthundar för rörelsehindrade. Valnämnden uppmanas att på ett ändamålsenligt sätt ta hänsyn till denna rekommendation. 8 8 Tanken bakom Allergi- och astmaförbundets rekommendation är att man på detta sätt kan förhindra att djurepitel sprids i allmänna utrymmen och att symptomen hos väljare och valmyndigheter med djurallergi förvärras. Djurepitel är ett starkt allergiframkallande ämne som stannar kvar i lokalen länge och förvärrar symptomen hos dem som har allergi eller astma.

25 Valbiträde och biträde som väljaren själv utsett Allmänt Endast 1) ett av valnämnden utsett valbiträde, 2) ett av väljaren själv utsett biträde eller 3) om väljaren så önskar, en medlem av valnämnden, om detta inte fördröjer röstningen, kan fungera som väljarens biträde då röstningsanteckningen görs på röstsedeln. Biträdet, oavsett om detta är ett valbiträde, ett biträde väljaren själv utsett eller en medlem av valnämnden, kan dock inte vara en person som är kandidat i valet eller en kandidats make, barn, syskon eller förälder. Biträdet är skyldigt att samvetsgrant följa väljarens anvisningar samt hemlighålla vad han eller hon fått veta i samband med röstningen. Hos ett biträde ska särskilt inskärpas att han eller hon under inga omständigheter får föreslå för väljaren vilken kandidat denna ska rösta på. Valbiträde På varje röstningsställe ska finnas närvarande ett sådant valbiträde som avses i 73 1 mom. i vallagen och som på begäran av en väljare kan hjälpa honom eller henne att göra anteckningen på röstsedeln. Biträdena ska ha rockmärken eller armbindlar på vilka det står Vaaliavustaja, i tvåspråkiga kommuner Vaaliavustaja Valbiträde. Valbiträdet ska utses av valnämnden. Valnämnden kan efter eget omdöme utse fler än ett biträde. En ersättare eller ordinarie medlem i valnämnden kan utses till valbiträde, men i detta fall ska det ses till att valnämnden under hela den tid röstningen på valdagen pågår är beslutför, dvs. att minst tre medlemmar är närvarande. Den tid en medlem eller en ersättare i valnämnden fungerar som valbiträde, är han eller hon alltså inte en medlem i valnämnden. Trots att valbiträdet utses av valnämnden, är det i praktiken centralvalnämnden som i förväg ska se till att valnämnden har en eller flera lämpliga valbiträdeskandidater till sitt förfogande. På tvåspråkiga orter ska uppmärksamhet fästas vid att valbiträdet har tillräckliga språkkunskaper.

26 19 Ett biträde som väljaren själv utsett Den vars förmåga att göra en röstningsanteckning är väsentligt nedsatt får vid införandet av anteckningen på röstsedeln assisteras av ett biträde som han eller hon själv utsett. Detta gäller förutom blinda och andra handikappade också sådana personer som t.ex. till följd av en plötslig sjukdom har blivit oförmögna att göra röstningsanteckningen. Valnämnden avgör när någons förmåga att göra en röstningsanteckning är väsentligt nedsatt och vem som alltså på denna grund har rätt att själv utse den person som han eller hon önskar till biträde. Valnämnden ska ta reda på biträdets namn och anteckna det i valprotokollet. Uppgifterna om biträdena ska hanteras så att utomstående inte har möjlighet att se dem (t.ex. följande väljare som biträds och/eller dennas biträde). Väljaren har också rätt att anlita en medlem i valnämnden som biträde då anteckningen på röstsedeln ska göras, om detta inte fördröjer röstningen.

27 5. FÖRRÄTTNING AV RÖSTNINGEN PÅ VALDAGEN Inledandet av röstningen Allmänt Röstningen på valdagen ska börja på söndagen kl. 9 och fortgå utan avbrott till klockan 20. Valnämndens ordförande och medlemmar samt de valbiträden som valnämnden utsett ska ovillkorligen infinna sig på röstningsstället i så god tid att röstningen kan inledas punktligt. Om valnämnden använder rösträttsdatasystemet är det bra att börja logga in i systemet redan ca kl Valnämndens ordförande ska se till att nämnden är beslutför, dvs. att minst tre medlemmar är närvarande när röstningen inleds och i alla dess skeden. Röstningen på valdagen får inte avbrytas före klockan 20. Däremot kan den fortgå till en senare tidpunkt, eftersom alla väljare som har anlänt före klockan 20 för att invänta sin tur måste få rösta innan röstningen avslutas. Väntrummet ska stängas och avspärras klockan 20. De väljare som har anlänt ska före det underrättas om stängningen. Valnämnden ska fästa särskilt avseende vid att valhemligheten bevaras i alla skeden av röstningen. Valurnan låses När röstningen börjar ska valnämndens ordförande eller vice ordförande för de väljare som är närvarande visa att valurnan är tom. Därefter antingen a) låses urnans inre lock och ordföranden (eller vice ordföranden) tar hand om den ena nyckeln till valurnan och någon av nämndens medlemmar tar hand om den andra eller b) låses urnan med hjälp av förseglingsbandet på vilket minst ordföranden (eller vice ordföranden) och någon av nämndens medlemmar skriver sin namnteckning. Efter att valurnan vid röstningens början på valdagen har tillslutits får den inte öppnas förrän rösträkningen börjar när röstningen har avslutats.

28 Röstningens förlopp Röstningen består av följande steg: Steg 1: Steg 2: Steg 3: Väljarens identitet och rösträtt kontrolleras, en röstsedel ges till väljaren och en anteckning görs i vallängden och/eller i rösträttsregistret (rösträttsdatasystemet), om valnämnden använder det. Väljaren gör röstningsanteckningen på röstsedeln Väljaren företer röstsedeln för stämpling och lägger den stämplade röstsedeln i valurnan Steg 1: Väljarens identitet och rösträtt kontrolleras, en röstsedel ges till väljaren och en anteckning görs i vallängden och/eller i rösträttsregistret - Kontrollera väljarens identitet med hjälp av identitetskort, pass, kör kort eller en annan officiell handling försedd med foto - Sök fram väljarens namn i vallängden och/eller i rösträttsregistret - Ge en röstsedel till väljaren och uppmana honom eller henne att gå in i ett röstningsbås - Gör en anteckning om röstningen i vallängden och/eller i rösträtts registret antingen i detta skede eller först efter att väljaren lagt röstsedeln i valurnan 1 (i) Kontroll av väljarens identitet Väljaren ska personligen anmäla sig för valnämnden. Rösträtten får under inga omständigheter utövas genom ombud. Rösträtten ska utövas inom det röstningsområde som har antecknats för väljaren i rösträttsregistret. När en väljare anmäler sig för att rösta är han eller hon skyldig att styrka sin identitet för valnämnden. Väljaren ska i regel för valnämnden förete en handling som styrker hans eller hennes identitet (identitetsbevis). En

29 22 sådan handling ska dock inte ovillkorligen krävas av väljaren, om hans eller hennes identitet med säkerhet kan konstateras på annat sätt, t.ex. om valnämnden känner väljaren (RP 175/1995 rd.). Justitiekanslern i statsrådet har i sitt beslut av den 15 januari 1997 (dnr 978/1/96) konstaterat bl.a. följande: Enligt vallagstiftningen ska väljarna styrka sin identitet vid röstning. Skyldigheten att styrka identiteten kan också anses ligga i väljarens intresse. Med tanke på fullföljandet av rösträtten är det väsentligt att ingen röstar i någon annans namn eller på någon annans vägnar och att anteckningen i vallängden görs för rätt person. Vilka handlingar duger som identitetsbevis? Väljaren kan styrka sin identitet med ett giltigt av polisen utfärdat identitetskort, ett pass, ett körkort eller ett FPA-kort försett med foto. Som identitetsbevis duger även andra giltiga identitetshandlingar med - innehavarens fullständiga namn, - personbeteckning, - innehavarens underteckning, - innehavarens foto, som är stämplat av den som utfärdat handlingen, samt - datum för utfärdandet av handlingen och utfärdarens underskrift. Det väsentliga är att säkerställa att handlingen visas upp av samma person vars foto finns på identitetsbeviset. Om personen i fråga inte kan identifieras, t.ex. på basis av ett gammalt foto på körkortet, kan utredningen inte anses vara tillräcklig. Identiteten kan inte styrkas enbart med meddelandekortet eller med andra kort eller handlingar som inte är försedda med foto. Tingsrätten dömde fyra valnämndsmedlemmar till bötesstraff för brott mot tjänsteplikt av oaktsamhet. I det kombinerade kommunalvalet och Europaparlamentsvalet 1996 hade medlemmarna i valnämnden inte kontrollerat väljarens identitet, utan låtit vederbörande rösta i båda valen endast på basis av meddelandekortet. Senare framgick det att meddelandekortet inte var väljarens eget och att väljaren inte ens var röstberättigad, eftersom vederbörande var omyndig. Hovrätten ändrade inte tingsrättens dom, och högsta domstolen beviljade inte tillstånd att överklaga hovrättens beslut. Den omyndige (12 år) tilldömdes inget straff, men mannen som hade gett meddelandekortet till den omyndige dömdes som medelbar gärningsman till böter för röstningsfusk. (HelHR , nr 1631)

30 23 Vad gör man om väljaren inte har något identitetsbevis? I meddelandekortet som skickats till väljarna med posten konstateras bl.a. att den som inte har något annat intyg över sin identitet avgiftsfritt kan få ett temporärt identitetskort hos polisen för röstningen. För kortet behövs två passfoton. I praktiken är det dock inte möjligt att ansöka om eller få ett temporärt identitetskort på valdagen. Kontroll av väljarens identitet i vissa särskilda situationer I tidigare val har det visat sig att vissa (oftast äldre) röstberättigade inte äger ett giltigt pass, körkort eller någon annan motsvarande giltig handling. Dessa personer har inte heller skaffat eller kunnat skaffa ett ovan nämnt avgiftsfritt temporärt identitetskort. Om valnämnden inte känner väljaren kan det vara svårt att kontrollera hans eller hennes identitet. I dessa situationer bör valnämnden med hänsyn till omständigheterna själv avgöra om den utredning som väljaren företer om sin identitet är tillräckligt tillförlitlig. I vissa fall kan väljaren ha med sig andra handlingar som styrker hans eller hennes identitet, även om de inte är försedda med foto. Väljaren kan också ha med sig ett identitetsbevis som är försett med foto, men som inte längre är giltigt. Väljaren kan dessutom ha med sig en ledsagare som utöver att styrka sin egen identitet muntligt kan styrka väljarens identitet. I dessa situationer ska valnämnden utöva sin prövningsrätt. Å ena sidan ska man se till att alla som har rätt att rösta får utöva sin rösträtt, men å andra sidan är det viktigt att ingen kan rösta i någon annans namn eller på någon annans vägnar och att anteckningen om utövandet av rösträtten görs vid rätt person i vallängden. Väljarens identitet kan kontrolleras enligt ovan nämnda exempel då valnämnden anser att väljarens utredning om sin identitet är tillförlitlig. Justitiekanslern i statsrådet har i sitt beslut av den 8 maj 2012 (dnr OKV/98/1/2012) konstaterat bl.a. följande: Om väljaren inte företer någon handling för valförrättaren som styrker hans eller hennes identitet, ska väljaren på något annat sätt kunna övertyga valförrättaren om sin identitet. Det är fråga om att valförrättaren, som agerar under tjänsteansvar, bedömer helheten från fall till fall. Om en väljare med begränsad funktionsförmåga saknar identitetsbevis och avsikten är att styrka väljarens identitet, oftast utöver andra utredningar, genom en muntlig redogörelse från hans eller hennes ledsagare, kan det för att styrka väljarens identitet vara befogat att få en utredning om varför man inte har skaffat väljaren något identitetsbevis. [ ] En tilläggsutredning ska begäras finkänsligt och försonligt. [ ] Att försäkra att rösträtten utövas av rätt person ligger också i den röstberättigades eget intresse.

31 24 1 (ii) Kontroll av rösträtten Valnämnden ska noga se till att väljaren inte får rösta innan det har kontrollerats att han eller hon är röstberättigad. Att väljaren har rätt att rösta ska kontrolleras med hjälp av vallängden eller rösträttsregistret (rösträttsdatasystemet), om valnämnden använder det. Anteckningar som gäller röstning i vallängden och i rösträttsregistret är inte offentliga förrän valförrättningen har avslutats. 1 (ii.a) Kontroll av rösträtten med hjälp av vallängden Väljarens namn i vallängden Den medlem av valnämnden som utsetts till denna uppgift ska söka fram väljarens namn i vallängden. Vallängderna har uppgjorts i alfabetisk ordning enligt de röstberättigades efternamn. Den alfabetiska ordningen följer det finska alfabetet. Bokstäverna V och W har skilts åt. Efternamn med prefix har ordnats enligt prefixet och därför finns en person som heter t.ex. von Taffelsson Bror-Erik i vallängden bland andra efternamn som börjar med v. Ett tomt tecken kommer före andra tecken, t.ex. namnet EK Lisa kommer före namnet Eka Lisa. Bindestreck kommer också före andra tecken och därför kommer namnet Ek-Roine Liisa i vallängden före namnet Eko Liisa. De flesta diakritiska tecknen har lämnats obeaktade, t.ex. é behandlas som e. Ett undantag utgörs av ü, som behandlas som y. För att påskynda sökandet kan valnämnden be väljaren visa upp det meddelandekort som nämns i 21 i vallagen (bilaga 3). Meddelandekortet kan dock inte krävas av väljaren och väljaren får rösta även om kortet saknas. Meddelandekortet ska ges tillbaka till väljaren, om denna begär det. Om personbeteckningen frågas av väljaren ska valnämnden se till att andra väljare som finns på plats inte hör väljarens personuppgifter. Det bör beaktas att det i vallängderna finns ett tomt fält mellan bokstäverna K och L för att det ska vara lättare att eventuellt dela in vallängden i bokstäverna A K och L Ö. Vallängden kan dock efter valnämndens omdöme delas upp också på ett annat ställe.

32 25 Viktigt att beakta vid användningen av vallängden Om det i rösträttsregistret för en person har antecknats uppgift om spärrmarkering, har det i vallängden vid denna person i kolumnen Anmärkningar skrivits ut bokstaven T. I fråga om dessa personer är uppgifterna i vallängden inte heller efter valförrättningen offentliga. Valnämnden bör också i allmänhet fästa uppmärksamhet vid att den som anmäler sig för att rösta ser så lite som möjligt av vallängden. Det är möjligt att en väljare, som klarar av att läsa text som är upp och ner, kan få reda på andra röstberättigades personbeteckningar ur vallängden. Valnämnden ska se till att väljaren hålls på tillräckligt avstånd från valfunktionären medan funktionären letar fram väljarens namn i vallängden och att vallängden också i övrigt förvaras noggrant på röstningsstället. Personer med samma namn och felskrivna namn Om flera personer med samma namn finns upptagna i vallängden, ska det med hjälp av personbeteckningen eller födelsedatumet utredas vilket namn som är det rätta. Om namnet som väljaren uppger som sitt namn inte helt överensstämmer med namnet i vallängden (t.ex. på grund av tryckfel i vallängden), ska väljaren inte på grund av detta förvägras att utöva sin rösträtt, förutsatt att avvikelsen är obetydlig och det dessutom är uppenbart att namnet i vallängden inte kan avse någon annan. Om väljarens efternamn har ändrat efter upprättandet av rösträttsregistret, till exempel på grund av att han eller hon har gift sig, kan identiteten kontrolleras med hjälp av personbeteckningen. Anteckningar om förhandsröstning i vallängden I vallängden ingår endast de röstberättigade som inte har röstat på förhand eller vilkas förhandsröstning inte har antecknats i rösträttsregistret när utskrivandet av vallängderna inleddes. Centralvalnämnden ska ha sett till att det av de vallängder som har översänts till valnämnderna tydligt och tillförlitligt framgår vilka röstberättigade som har utövat sin rösträtt redan vid förhandsröstningen och vilka som ännu får göra det vid röstningen på valdagen. Innan vallängderna ställs till valnämnderna gör centralvalnämnden i dem nödvändiga anteckningar om de förhandsröstande, vilkas förhandsröstning inte

33 26 har antecknats i rösträttsregistret innan utskrivandet av vallängderna inleds. I dessa fall har man vid den röstberättigade som röstat på förhand i kolumnen TPV-2018 för hand antecknat ett E. Om väljarens namn inte finns i vallängden eller om det finns ett E vid väljarens namn, men väljaren påstår att han eller hon inte har förhandsröstat, kan saken kontrolleras hos centralvalnämnden, som har förhandsröstningens följebrev i sin besittning och som har kontakt med rösträttsregistret. Om följebrevet med ifrågavarande väljares underteckning inte finns hos centralvalnämnden, är det uppenbart att väljaren inte har röstat på förhand. Om ett undertecknat följebrev hittas ska väljaren anses ha utövat sin rösträtt på förhand. Också Befolkningsregistercentralen (journumren i kap. 10) kan med hjälp av rösträttsregistret reda ut om det vid väljaren har gjorts en anteckning om röstning. Om valnämnden på ett tillförlitligt sätt kan reda ut att väljaren i fråga inte ännu har röstat, ska väljaren inte vägras rätten att utöva sin rösträtt. I alla ovan avsedda fall ska valnämnden, om den är övertygad om att väljaren inte har utövat sin rösträtt, sträva efter att reda ut förväxlingen så att den röstberättigade inte blir lidande. I dessa och andra motsvarande fall ska en anteckning göras i valprotokollet. Vissa undantagsfall Det lagakraftvunna rösträttsregistret ska följas oförändrat vid valet. Rösträttsregistret anses ha vunnit laga kraft även om förvaltningsdomstolen inte innan det vinner laga kraft har meddelat beslut med anledning av besvär som anförts hos den. Om någon uppenbart oriktigt med stöd av 26 1 mom. i vallagen har antecknats i rösträttsregistret som saknande rösträtt, kan Befolkningsregistercentralen stryka en sådan anteckning ur det lagakraftvunna rösträttsregistret. Om anteckningen stryks ur rösträttsregistret efter att utskrivandet av vallängderna har inletts, syns den röstberättigades namn inte i vallängden. I sådana fall ska valnämnden, vid behov via centralvalnämnden, försäkra sig om att Befolkningsregistercentralen har gjort en sådan strykning i rösträttsregistret, anteckna personens namn i slutet av vallängden och låta honom eller henne rösta. Den som på valdagen för valnämnden visar upp ett sådant beslut av förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen som visar att han eller hon är röstberättigad, ska få rösta. Personen i fråga är skyldig att överlåta beslutet eller en kopia av det till valnämnden.

34 27 1 (ii.b) Kontroll av rösträtten med hjälp av rösträttsregistret Om rösträttsregistret (rösträttsdatasystemet) används inom röstningsområdet, ska antingen valnämndsmedlemmarna själva eller sådan biträdande personal som avses i 16 2 mom. i vallagen sköta den tekniska användningen av systemet. Den biträdande personalen ska sköta sina uppgifter noggrant enligt valnämndsmedlemmarnas anvisningar. Valnämnden svarar för de anteckningar som görs i rösträttsregistret. Namnen på dem som ingår i den biträdande personalen ska antecknas i valprotokollet. Den som använder rösträttsregistret ska söka fram väljarens uppgifter på skärmen genom att mata in väljarens personbeteckning och klicka på Sök eller trycka på Enter. Personbeteckningen fås från väljarens identitetsbevis eller vallängden, genom att man frågar väljaren eller per telefon av centralvalnämnden eller Befolkningsregistercentralen. Om personbeteckningen frågas av väljaren ska valnämnden se till att andra väljare som finns på plats inte hör väljarens personuppgifter. Om personen i fråga enligt rösträttsregistret redan har utövat sin rösträtt genom att rösta på förhand, ska valnämnden reda ut situationen med hjälp av vallängden på papper eller på ett annat sätt som anges ovan. Närmare information om detta finns i VAT-anvisning nr 4d (Anvisningar om rösträttsdatasystemet för valnämnden). 1 (iii) Givande av röstsedeln till väljaren Efter att valnämndsmedlemmen i vallängden eller rösträttsregistret har kontrollerat att väljaren är röstberättigad ger han eller hon en enda röstsedel till väljaren (aldrig fler än en). Röstsedeln ges till väljaren öppnad och med den inre sidan (textsidan) uppåt så att texten är rättvänd för den väljare som tar emot röstsedeln (dvs. upp och ner för valnämndsmedlemmen). Samtidigt ska det säkerställas att endast en röstsedel ges till väljaren, att röstsedeln har felfritt tryck och att det är fråga om den rätta röstsedeln för presidentvalet Vid presidentvalets första val används enbart röstsedlar som tryckts på vitt papper och vid det andra valet röstsedlar som tryckts på brunt papper.

35 28 Om röstsedeln har bristfälligt tryck, ska väljaren ges en ny röstsedel. Den bristfälliga röstsedeln ska rivas sönder. Vid tidigare val har det hänt att man i valurnan har hittat två röstsedlar vilkas kanter har fastnat i varandra så att röstningsanteckningen, men ingen valstämpel funnits på den ena (den övre) och valstämpeln, men ingen röstningsanteckning på den andra. Detta har kunnat bero på att väljaren av misstag har fått två röstsedlar som fastnat i varandra och inte märkt detta. Valnämnden ska fästa särskild uppmärksamhet vid att sådana röstsedlar som fastnat i varandra skiljs åt och att enbart en röstsedel ges till väljaren. Vid det första valet i presidentvalet 2018 ser röstsedeln ut på följande sätt: Vid det andra valet i presidentvalet 2018 ser röstsedeln ut på följande sätt: När röstsedeln har getts till väljaren ska väljaren uppmanas att göra röstningsanteckningen i röstningsbåset.

36 29 1 (iv) Anteckning om röstningen i vallängden eller i rösträttsregistret I vallängden eller i rösträttsregistret ska i fråga om varje väljare antecknas att väljaren har utövat sin rösträtt. Om valnämnden använder rösträttsregistret vid sidan om vallängden, är anteckningarna i vallängden rättsligt beviskraftiga och anteckningarna i rösträttsregistret sekundära. Anteckningen om röstningen kan göras antingen när röstsedeln ges till väljaren eller först efter att väljaren har lagt röstsedeln i valurnan. Anteckning i vallängden Anteckningen om utövandet av rösträtten i vallängden görs genom att vid väljarens namn i kolumnen TPV-2018 antecknas ett V (stor V-bokstav), X (kryss) eller / (snedstreck). Anteckningarna i vallängden ska göras omsorgsfullt. Ordföranden kan förordna en medlem att sköta denna uppgift eller själv göra anteckningarna i vallängden. Anteckning i rösträttsregistret När rösträttsregistret används ska det först kontrolleras att de uppgifter som syns på skärmen gäller uttryckligen väljaren i fråga. Sedan klickar man på Registrera att rösträtten har utövats. Efter det ger systemet ett meddelande om att det har registrerats att väljaren i fråga har utövat sin rösträtt. Närmare information om förfarandet och undantagssituationer (t.ex. om väljarens uppgifter inte finns i rösträttsregistret eller om fel personbeteckning matas in) finns i VAT-anvisning nr 4d.

37 30 Steg 2: Väljaren gör röstningsanteckningen på röstsedeln. - I röstningsbåset antecknar väljaren på röstsedeln numret på den kandidat för vilken han eller hon vill avge sin röst och därefter kommer han eller hon på nytt fram till valnämnden med den hopvikta röstsedeln Om röstningsanteckningen görs i röstningsbåset Väljaren ska göra röstningsanteckningen på röstsedeln i röstningsbåset så att valhemligheten bevaras. Valnämnden ska i princip inte ta emot en röstsedel som har fyllts i någon annanstans än i röstningsbåset. Väljaren ska på röstsedeln anteckna numret på den kandidat för vilken han eller hon avger sin röst så tydligt att tvivelsmål inte kan uppstå om vilken kandidat som avses. Väljaren ska därefter vika röstsedeln på mitten längs den linje som har märkts ut på röstsedeln så att röstsedelns insida inte är synlig. Om röstsedeln på grund av en felaktig röstningsanteckning eller av någon annan orsak blir oanvändbar, ska väljaren på begäran ges en ny röstsedel. Den oanvändbara röstsedeln ska rivas sönder så att valhemligheten bevaras. Den oanvändbara röstsedeln kan rivas sönder antingen av väljaren själv eller av en medlem i valnämnden.

38 31 Väljaren ska informeras om att han eller hon, om så önskas, själv får riva sönder den oanvändbara röstsedeln och ta bitarna med sig. Om röstningsanteckningen görs någon annanstans än i röstningsbåset Enligt den ändring i 76 i vallagen (lag om ändring 496/2013) som trädde i kraft år 2013 ska röstningsanteckningen göras i röstningsbåset eller, om detta inte är möjligt utan att väljaren förorsakas oskälig olägenhet, på ett annat sätt så att valhemligheten bevaras. Detta avser främst sådana situationer där vallokalen inte är tillgänglig till exempel för funktionshindrade eller andra som är i mycket dåligt skick. I fråga om detta konstaterade grundlagsutskottet i sitt betänkande (GrUB 3/2013 rd) det följande: Med hänsyn till valhemlighetens betydelse understryker grundlagsutskottet att det föreslagna förfarandet kan tillgripas endast i undantagsfall. I första hand ska vallokalerna alltid inrättas så att valbåset är så tillgängligt som möjligt. Om röstningen sker på något annat ställe är det viktigt att se till att den röstande inte behöver oroa sig för att valhemligheten kränks. Utskottet påpekar dessutom att beslutet om röstning på ett annat sätt än i valbåset ska tas av valnämnden.

39 32 Steg 3: Väljaren företer röstsedeln för stämpling och lägger röstsedeln i valurnan - Stämpla omsorgsfullt väljarens röstsedel och uppmana honom eller henne att lägga den i valurnan - Gör en anteckning om röstningen i vallängden och/eller i rösträttsregistret om du inte har gjort detta redan i steg 1 (iv) 3 (i) Stämpling av röstsedeln När väljaren kommit tillbaka från röstningsbåset visar han eller hon upp den hopvikta röstsedeln för stämpling för den medlem i valnämnden som sitter närmast valurnan. Ordföranden ska inte själv sköta stämplingen, eftersom han eller hon redan genom att följa med valförrättningen har tillräckligt med arbete som kräver noggrannhet. Röstsedeln ska ovillkorligen stämplas. En ostämplad röstsedel är ogiltig. Ordföranden och den medlem som sitter närmast valurnan ska ovillkorligen se till att väljaren inte av misstag lägger sin röstsedel i urnan innan röstsedeln har stämplats. Stämpeln slås mitt på den hopvikta röstsedelns utsida så att den syns tydligt. Om stämpeln går sönder eller färgen tar slut ska valnämnden ta i bruk reservstämpeln och utan dröjsmål be centralvalnämnden sända en ny valstämpel. Under valdagen ska ny färg inte längre tilläggas, eftersom den vid denna tidpunkt inte längre hinner absorberas tillräckligt. Vid riksdagsvalet 2011 hade valkretsnämnden i sin granskning upptäckt att stämplingen på flera av röstsedlarna var så bristfällig att inte mycket annat än stämpelns kanter syntes. En ostämplad röstsedel är ogiltig.

40 33 När röstsedeln har stämplats uppmanas väljaren att lägga den i valurnan. 3 (ii) Anteckning om röstningen i vallängden eller i rösträttsregistret Anteckningen om röstningen i vallängden eller i rösträttsregistret kan göras antingen när röstsedeln ges till väljaren eller först efter att väljaren har lagt röstsedeln i valurnan. Närmare anvisningar om anteckningen finns under punkt 1 (iv).

41 34 Steg 1-3: Sammanfattning Röstningens förlopp kan i förenklad form beskrivas på följande sätt: VÄLJAREN VALNÄMNDEN 1) Väljaren anmäler sig för valnämnden och styrker sin identitet. a) Ordföranden/medlemmen - söker fram väljarens namn i vallängden eller rösträttsregistret (och kontrollerar vid behov att denna inte har röstat på förhand) - gör en anteckning om röstningen i vallängden eller rösträttsregistret. 2) Väljaren tar emot röstsedeln. 3) Väljaren gör röstningsanteckningen på röstsedeln i röstningsbåset. b) Valnämndens medlem ger väljaren en röstsedel. 4) Väljaren överlämnar röstsedeln för stämpling. 5) Väljaren lägger röstsedeln i valurnan. 6) Väljaren lämnar röstningsstället. c) Valnämndens medlem stämplar röstsedeln och uppmanar väljaren att lägga röstsedeln i valurnan.

42 35 Följande bild beskriver hur röstning på valdagen går till: 3. Röstsedeln stämplas och läggs i valurnan. 4. Väljaren avlägsnar sig. Valnämndens medlem Ett valbås Röstning på valdagen 2. Väljaren röstar i valbåset. Ett valbås Valnämndens medlem Ett valbås 1. Konstaterande av väljarens identitet och rösträtt. Utgivande av röstsedeln till väljare. Röstningen antecknas i vallängden.

43 Avslutande av röstningen på valdagen Röstningen på valdagen ska fortgå utan avbrott fram till klockan 20. Alla väljare som har anlänt före klockan 20 har dock rätt att rösta. Precis klockan 20 ska det rum eller den plats där väljarna inväntar sin tur stängas och avspärras. Så snart alla röstberättigade som har anlänt före klockan 20 på valdagskvällen har röstat, förklarar valnämndens ordförande eller vice ordförande röstningen på valdagen avslutad. Klockslaget då detta sker ska antecknas i valprotokollet. Därefter vidtas åtgärder för räkning av antalet röstsedlar och antalet personer som enligt anteckningarna i vallängden eller i rösträttsregistret och eventuellt i valprotokollet har utövat sin rösträtt.

44 37 6. PRELIMINÄR RÖSTRÄKNING 6.1. Allmänt Valnämnden ska slutföra sorteringen och räkningen av röstsedlarna (preliminär rösträkning) utan avbrott. Sorteringen och räkningen får inte avbrytas på grund av sen tidpunkt eller av någon annan orsak. Den preliminära rösträkningen ska utföras i närvaro av en beslutför valnämnd. Valnämnden har rätt att vid behov anlita biträdande personal för räkning och sortering av röstsedlarna. Det är främst valnämndens ersättare och valbiträdena som kommer i fråga som biträdande personal vid räkningen. Om andra personer anlitas ska man komma överens om detta med centralvalnämnden i god tid före valdagen. Namnen på dem som ingår i den biträdande personalen ska antecknas i valprotokollet. När valnämnden utför den preliminära rösträkningen får följande personer vara närvarande: - partiernas valombud och valmansföreningarnas valombud, - av dem särskilt för valnämnden i fråga skriftligen befullmäktigade personer samt - av justitieministeriet eller den kommunala centralvalnämnden befullmäktigade valobservatörer, såsom valobservatörer från internationella organisationer. Namnen på de närvarande ska antecknas i valprotokollet (se kapitel 7). Om någon är närvarande i egenskap av befullmäktigad, ska hans eller hennes fullmakt fogas till valprotokollet. 6.2.Valnämndens åtgärder Allmänt Valnämnden får inte lägga in röstsedlarna i ett omslag eller skicka dem till valkretsnämnden förrän - den preliminära rösträkningen har slutförts och - resultatet av den preliminära rösträkningen har meddelats den kommunala informationscentralen.

45 38 Den kommunala centralvalnämnden (informationscentralen) sänder blanketter för tillkännagivande av den preliminära rösträkningen till valnämnderna samt meddelar dem anvisningar om hur resultatuppgifterna ska rapporteras eller inlämnas till informationscentralen. Valnämnderna ger inte någon information till massmedierna. Räkning av röstsedlarna När valnämnden hanterar röstsedlarna får den inte göra några anteckningar på deras in- eller utsidor och inte heller stämpla röstsedlar som eventuellt är ostämplade. Hanteringen av röstsedlarna ska ordnas så att ingen har möjlighet till missbruk. När valnämndens ordförande eller vice ordförande förklarat röstningen på valdagen avslutad, ska valnämnden vidta följande åtgärder: STEG 1 (SNABB RÄKNING OCH TILLKÄNNAGIVANDE): 1. På valdagen rapporteras senast kl till informationscentralen (per telefon eller på något annat sätt som centralvalnämnden bestämmer) preliminär uppgift om antalet väljare på valdagen. Valnämnden ska följa med antalet väljare redan innan röstningen avslutas så att antalet väljare kan konstateras så snart som möjligt efter det att vallokalen har stängts. Valnämnden kan t.ex. föra särskild bok över dem som röstat, följa användningen av röstsedlar (röstsedlarna är förpackade i buntar med 100 st. i varje) eller räkna antalet väljare i vallängden. Antalet antecknas på resultatuträkningsblankett 2 ( Antalet röstande på valdagen ) och meddelas till informationscentralen. Valnämnden i det röstningsområde inom vilket utlandsfinländare antecknats i vallängden, räknar och meddelar separat i samband med detta även antalet utlandsfinländare som röstat på valdagen. Valnämnder som använder rösträttsregistret får uppgift om antalet personer som har röstat ur rösträttsdatasystemets rapport Uppföljning av röstningen på valdagen. Om valnämnden inte använder rösträttsregistret, men använder resultatuträkningssystemet, ska antalet röstande på valdagen registreras i resultatuträkningssystemet före kl Inte heller i detta fall behöver antalet meddelas särskilt till centralvalnämnden (se VAT-anvisning 5c). 2. Valurnan öppnas och röstsedlarna tas ut ur den.

46 39 3. Röstsedlarna sorteras så att sedlarna till förmån för respektive kandidat bildar en särskild grupp och de röstsedlar som föreslås ogiltiga en särskild grupp. Antalet röstsedlar i varje grupp räknas och antecknas på resultatuträkningsblankett 3 ( Antalet röster på valdagen, preliminärräkning ). I detta skede av räkningen är det viktigt att preliminära uppgifter om valresultatet fås snabbt. Valnämnden bör således inte ödsla tid på att utreda mindre fel, utan en noggrannare räkning (kontroll) utförs i steg Till informationscentralen rapporteras (på det sätt som centralvalnämnden bestämmer) eller, om valnämnden använder resultatuträkningssystemet, registreras i systemet enligt resultaten för räkningen som utförts enligt föregående punkt varje kandidats röstetal och antalet röstsedlar som föreslås ogiltiga. Denna rapport ska lämnas eller registrering ska göras senast kl. 22. Om räkningen inte hinner bli klar tills dess, ska informationscentralen underrättas om detta. STEG 2 (GRANSKNING PÅ BASIS AV STEG 1): Eftersom den preliminära uppgiften om antalet väljare på valdagen och resultatet av den preliminära rösträkningen i detta skede redan har meddelats till informationscentralen, kan åtgärderna enligt steg 2 utföras i en något lugnare takt. Dessa åtgärder ska, på samma sätt som ifyllandet av valprotokollet, utföras ytterst omsorgsfullt. 5. Det totala antalet röstsedlar som har tagits ur urnan räknas. 6. Det totala antalet väljare vid röstningen på valdagen enligt anteckningarna i vallängden eller rösträttsregistret (och eventuellt i valprotokollet) räknas. 7. Antalet röstsedlar och antalet väljare jämförs. Dessa antal ska stämma överens. Om de avviker från varandra, ska röstsedlarna och anteckningarna i vallängden eller rösträttsregistret och eventuellt i valprotokollet räknas på nytt tills full klarhet uppnås om antalet röstsedlar i valurnan. Om antalen fortfarande avviker från varandra, ska orsaken till skillnaden undersökas och uppgift om detta jämte orsaken antecknas i valprotokollet.

47 40 8. Röstsedlarna granskas som följer: 8.1. De röstsedlar som saknar stämpel eller som annars bör anses vara ogiltiga, avskiljs till en särskild grupp och deras totala antal räknas. En röstsedel är ogiltig om 1) som röstsedel har använts något annat än en röstsedel som justitieministeriet låtit trycka, 2) röstsedeln är ostämplad, 3) kandidatens nummer har antecknats så att det inte tydligt framgår vilken kandidat som avses samt om 4) på röstsedeln har skrivits väljarens namn eller ett särskilt kännetecken på denna eller om någon annan obehörig anteckning har gjorts på den. Såsom obehörig betraktas inte en sådan anteckning på röstsedeln som endast förtydligar på vilken kandidat väljaren har avsett att rösta. Om det vid granskningen av röstsedlarna inte är helt klart att en röstsedel kan räknas en viss kandidat till godo, ska den placeras i gruppen med röstsedlar som föreslås ogiltiga. På detta sätt kommer valkretsnämnden att behandla och ta ställning till alla de röstsedlar som föreslås ogiltiga eller som annars är oklara De röstsedlar som föreslås bli godkända sorteras så att de röstsedlar som gäller en viss kandidat bildar en särskild grupp. Varje kandidats röstetal och det totala antalet röstsedlar som föreslås bli godkända räknas Antalet röstsedlar som föreslås ogiltiga och antalet röstsedlar som föreslås bli godkända räknas ihop. Summan ska överensstämma med det totala antalet röstsedlar som tagits ur valurnan. 9. I respektive punkter i valprotokollet och på blanketten för bilagan till det (resultatuträkningsblankett 4) antecknas - antalet kvinnor och antalet män som röstat vid röstningen på valdagen samt det totala antalet väljare, - det totala antalet röstsedlar i valurnan, - antalet röstsedlar som vid granskningen föreslås ogiltiga, - antalet röstsedlar som vid granskningen föreslås bli godkända, - röstetalet för varje kandidat.

48 41 Om valnämnden vid granskningen konstaterar att granskningsresultatet avviker från den rapport som lämnats till informationscentralen eller som registrerats i resultatuträkningssystemet (Steg 1, punkt 4), ska valnämnden överväga om det är skäl att lämna en ny rapport eller göra en ny registrering. Detta görs om det är fråga om en betydlig avvikelse.

49 42 7. FÖRANDE AV VALPROTOKOLL OCH AVSLUTANDE AV RÖSTNINGEN PÅ VALDAGEN Allmänt Valnämnden ska förordna någon av sina medlemmar att föra ett valprotokoll över röstningen på valdagen. Valprotokollet upprättas genom att valprotokollblanketten (valblankett nr 8) ifylls. Till valprotokollet hör en särskild blankett för bilagor (resultatuträkningsblankett 4, Bilaga till valprotokollet ) i vilken antecknas antalet godkända röster som varje kandidat fått. Protokollet och dess bilaga ska upprättas omsorgsfullt på det sätt som denna valanvisning förutsätter. Blyertspenna får inte användas. Ett exempel på en ifylld blankett för valprotokollet ingår som bilaga 4 till denna anvisning. Om valkretsnämnden i samband med kontrollräkningen av röstsedlarna upptäcker att valprotokollet är bristfälligt kan den i efterhand be valnämnden lämna en utredning om ärendet. Uppgifter som ska antecknas i valprotokollet På valprotokollets första sida antecknas: 1) valets namn (t.ex. presidentvalet 2018, första valet), valkrets samt kommun, röstningsområdets nummer och namn samt 2) namnen på valnämndens medlemmar och ersättare, namnen på valbiträdena och namnen på de biträden som väljarna själva har utsett, namnen på personerna i den biträdande personal som valnämnden eventuellt använder samt namnet på protokollföraren. På valprotokollets andra sida antecknas: 3) tiderna då medlemmarna och ersättarna av valnämnden varit närvarande På valprotokollets tredje sida antecknas: 4) antalet röstberättigade inom röstningsområdet enligt uppgifterna i vallängden och fördelningen enligt kön och antalet personer som har röstat på förhand enligt uppgifterna på uträkningssidan på vallängdens pärmblad och fördelningen enligt kön

50 43 5) klockslagen då valförrättningen på valdagen började och förklarades avslutad, 6) antalet personer som har röstat på valdagen (män, kvinnor, sammanlagt), 7) det totala antalet inlämnade röstsedlar och antalet röstsedlar som föreslås ogiltiga, 8) antalet röstsedlar för varje kandidat och antalet röstsedlar som valnämnden anses vara ogiltiga (antecknas på blanketten för bilagan till valprotokollet), 9) dagen och klockslaget då röstsedlarna lades in i omslag samt 10) de valombud eller av dem befullmäktigade personer som varit närvarande då röstsedlarna sorterades och räknades. Fullmakterna för de befullmäktigade personerna ska fogas till valprotokollet. På valprotokollets fjärde sida antecknas: 11) att valnämnden förstört alla oanvända röstsedlar, 12) anmärkningar om huruvida det vid röstningen på valdagen har inträffat något sådant som har inverkat på förrättningens normala förlopp, t.ex.: - om det på grund av något oöverstigligt hinder har varit nödvändigt att avbryta förrättningen, - om valnämnden har använt rösträttsregistret (se VAT-anvisning nr 4d), - beträffande små röstningsområden att det förfarits enligt 82 i vallagen för att trygga valhemligheten, - anteckningar om de medlemmar i centralvalnämnden som enligt 82 5 mom. i vallagen kommit med valkuverten samt antalet röstsedlar som i detta sammanhang lagts i valurnan och det klockslag då valkuverten avlämnades, 13) att protokollet lästs upp och justerats samt 14) underteckning av protokollföraren, valnämndens ordförande eller vice ordförande och minst en annan medlem av valnämnden. Ifyllande av bilagan till valprotokollet Även bilagan till valprotokollet, dvs. resultatuträkningsblankett 4, ska fyllas i omsorgsfullt och med tydlig handstil. I slutet av bilaga 4 till denna anvisning finns ett exempel på hur bilagan till valprotokollet ska fyllas i. Valnämnden i det röstningsområde i vars vallängd utlandsfinländare har antecknats ska räkna hur många utlandsfinländare (varav män) som röstade på valdagen och fylla i antalen i tabellen i slutet av blanketten för bilagan till valprotokollet.

51 44 Om valnämnden använder rösträttsregistret och/eller resultatuträkningssystemet, kan den utnyttja systemet vid upprättandet av bilagan till valprotokollet. Närmare anvisningar om detta finns i VAT-anvisningarna 4d och 5c. Avslutande av röstningen på valdagen Röstningen på valdagen avslutas så att protokollföraren undertecknar valprotokollet, protokollet läses upp, justeras och undertecknas av valnämndens ordförande eller vice ordförande och minst en annan medlem av valnämnden.

52 45 8. ÅTGÄRDER EFTER VALET Paketering av röstsedlarna Efter att den preliminära rösträkningen har utförts och tillkännagivits informationscentralen eller registrerats i resultatuträkningssystemet, läggs de röstsedlar som föreslås bli godkända i buntar i nummerföljd enligt kandidaternas nummer. Varje kandidats röstsedlar läggs i en särskild bunt. De röstsedlar som föreslås ogiltiga läggs också i en särskild bunt. Buntarna med röstsedlar läggs in i ett hållbart omslag, som omsorgsfullt binds om med snöre eller paketeringstejp. Omslaget förseglas så att det inte kan öppnas utan att förseglingsbandet bryts. Klockslaget då förseglingen görs ska antecknas i valprotokollet. På omslaget antecknas därefter valkretsnämndens adress, försändelsens innehåll och avsändare t.ex. enligt följande: Mottagare: Egentliga Finlands valkretsnämnd Slottsgatan Åbo Innehåller röstsedlar som har getts inom Åbo stads röstningsområde nr 012 vid det första valet i presidentvalet 2018 Avsändare: Valnämnden i röstningsområde nr 012 Kuvertering av valprotokollet Det färdiga och undertecknade valprotokollet jämte bilagor läggs in i ett kuvert som förseglas. På kuvertet antecknas valkretsnämndens adress samt uppgifter om innehållet och avsändaren. Inlämnande av röstsedlar och valprotokoll till valkretsnämnden Valnämndens ordförande eller vice ordförande och en annan medlem av valnämnden ska utan dröjsmål tillsammans föra 1) försändelsen med röstsedlarna och 2) kuvertet med valprotokollet till valkretsnämnden.

53 46 Valkretsnämnden kan dock bestämma att försändelserna får levereras även på något annat sätt. Det kan t.ex. bli fråga om att försändelserna samlas kommunvis och inlämnas till valkretsnämnden på en gång eller att Postis transporttjänster anlitas. Centralvalnämnden informerar valnämnderna om valkretsnämndens föreskrifter. Försändelserna ska ovillkorligen vara valkretsnämnden till handa inom den tidtabell som nämnden angett. Hantering av annat valmaterial Valnämnden ska efter förrättningen av både det första och det andra valet 1) förstöra (t.ex. genom att riva sönder) - alla oanvända röstsedlar (en anteckning om förstörandet ska göras i valprotokollet) och oanvända blanketter för bilagorna till valprotokollet, - kandidatlistor och - de meddelandekort som väljarna eventuellt lämnat in till valnämnden. Centralvalnämnden kan dock bestämma att dessa handlingar återlämnas till den i samband med annat material, och då sköter den förstörandet centralt. 2) på det sätt som centralvalnämnden bestämmer återlämna allt annat material, såsom vallängder, valstämplar, förseglingsmaterial, loggfiler om väljarna som eventuellt skrivits ut på papper från rösträttsdatasystemet (se VAT-anvisning 4d) och oanvända valprotokollblanketter. Ifyllande av vallängdens uträkningssida Innan vallängden ställs till centralvalnämnden ska valnämnden anteckna på uträkningssidan som finns i början av vallängden följande antalen väljare som röstat på valdagen (män, kvinnor, totalt). Därtill ska valnämnden i det röstningsområde i vars vallängd utlandsfinländare har antecknats på uträkningssidan anteckna på motsvarande sätt antalet utlandsfinländare som röstat på valdagen. Samma statistiska uppgifter ska ha antecknats även på blanketten för bilaga till valprotokollet och antalen kan därmed kopieras direkt från bilagan till vallängdens uträkningssida.

54 47 Slutåtgärder i anslutning till användningen av rösträttsdatasystemet Om rösträttsdatasystemet har använts inom röstningsområdet, ska valnämnden vid röstningsdagens slut utföra de slutåtgärder som beskrivs i VAT-anvisning 4d. Centralvalnämnden kan dock förordna att valnämnden ska återlämna datorerna till centralvalnämnden, som sedan utför slutåtgärderna centralt för hela kommunens del.

55 48 9. SMÅ RÖSTNINGSOMRÅDEN OCH RÖSTNINGSOMRÅDEN SOM SAMMANFÖRS MED DEM OBS! Detta kapitel gäller endast valnämnderna i sådana röstningsområden som enligt den kommunala centralvalnämndens beslut är små röstningsområden eller sådana röstningsområden som ska sammanföras med ett litet röstningsområde. 9.1.Vad är ett litet röstningsområde? Ett röstningsområde är litet om 1) det i röstningsområdet finns färre än 50 godkända valkuvert eller 2) centralvalnämnden före valdagen har grundad anledning att anta att färre än 50 personer kommer att rösta i röstningsområdet på valdagen eller 3) centralvalnämnden före valdagen har grundad anledning att anta att sammanlagt färre än 50 personer kommer att rösta på förhand och på valdagen i röstningsområdet eller att tryggandet av valhemligheten annars kräver att förhandsrösterna och rösterna på valdagen i röstningsområdet räknas samtidigt som förhandsrösterna och rösterna på valdagen i ett eller flera andra röstningsområden. I sådana fall som avses i punkterna 1 och 2 ska centralvalnämnden bestämma att förhandsrösterna och rösterna på valdagen inom ett röstningsområde räknas samtidigt. I ett sådant fall som avses i punkt 3 ska centralvalnämnden bestämma att förhandsrösterna och rösterna på valdagen i röstningsområdet räknas samtidigt som förhandsrösterna och rösterna på valdagen i ett annat eller några andra röstningsområden. Centralvalnämnden ska i god tid före valet meddela valnämnden om röstningsområdet anses vara litet eller om det ska sammanföras med ett litet röstningsområde.

56 Valnämndens uppgifter på valdagen Detta kapitel har indelats i följande delar: - i kapitel behandlas sådana situationer, där förhandsrösterna och rösterna på valdagen inom ett röstningsområde sammanförs - i kapitel behandlas sådana situationer, där förhandsrösterna och rösterna på valdagen i två eller flera röstningsområden sammanförs Sammanförande av förhandsröster och röster på valdagen i ett röstningsområde I sådana fall som avses i 82 1 mom. i vallagen, dvs. när förhandsrösterna och rösterna på valdagen inom ett röstningsområde räknas samtidigt, ska centralvalnämnden avgöra på vilket sätt det förfars. Det finns två alternativ: 1) valnämnden för valdagens röstsedlar till centralvalnämnden och centralvalnämnden sammanför röstsedlarna och utför den preliminära rösträkningen eller 2) centralvalnämndens ordförande eller vice ordförande och en annan medlem för på valdagen förhandsrösterna till röstningsstället i röstningsområdet och lägger röstsedlarna i valurnan, varvid räkningen av alla röster inom röstningsområdet utförs av valnämnden i samband med den preliminära räkningen av valdagens röster. Centralvalnämnden meddelar valnämnden i god tid före valet vilketdera alternativ som ska följas. ALTERNATIV 1: Valnämnden kommer med röstsedlarna till centralvalnämnden När röstningen på valdagen har avslutats ska valnämnderna för ett litet röstningsområde med bevarande av valhemligheten ta ut röstsedlarna ur valurnan och räkna dem och anteckna antalet i valprotokollet. Röstsedlarna ska hållas hopvikta när de räknas. Röstsedlarna ska därefter inneslutas i ett hållbart omslag, som ska förseglas så att det inte kan öppnas utan att förseglingsbandet bryts. Valprotokollet och vallängden ska inneslutas i var sitt omslag, som ska förseglas. På omslagen antecknas den kommunala centralvalnämndens adress samt försändelsens innehåll och avsändare. Valnämndens ordförande eller vice ordförande och en annan medlem ska utan dröjsmål föra försändelserna till centralvalnämnden. Centralvalnämnden kan bestämma att försändelserna ska ställas till den på

57 50 något annat sätt, t.ex. så att försändelserna från olika röstningsområden förs till centralvalnämnden med gemensam transport. ALTERNATIV 2: Centralvalnämnden för röstsedlarna till röstningsområdets valurna Centralvalnämndens ordförande eller vice ordförande samt en annan medlem ska på valdagen innan valförrättningen avslutas, dvs. mellan klockan 9 och klockan 20, föra de godkända valkuverten till röstningsstället i röstningsområdet. Där ska de i valnämndens åsyn öppna kuverten och med bevarande av valhemligheten ta ut röstsedlarna ur kuverten och lägga dem i valurnan. På detta sätt blandas de förhandsröster som väljarna i ett röstningsområde avgett med de röster som avgetts på valdagen och den preliminära rösträkningen av samtliga röstsedlar utförs av valnämnden i stället för av centralvalnämnden. Centralvalnämnden meddelar på förhand det ungefärliga klockslag då dess representanter kommer med valkuvertet till röstningsstället. De som avlämnar valkuverten ska vid behov styrka sin identitet för valnämnden. Valnämnden ska i valprotokollet anteckna det klockslag då den fick kuverten, antalet valkuvert samt namnen på de personer som kom med kuverten. Som ett resultat av dessa åtgärder blir det i röstningsområdet i fråga inget resultat för förhandsröstningen utan enbart ett resultat för röstning på valdagen. I systemet för resultaträkning och i statistiker antecknas alla röster i detta röstningsområde som röster som avgetts på valdagen Sammanförande av röstsedlar i två eller flera röstningsområden I sådana fall som avses i 82 2 mom., dvs. när centralvalnämnden beslutar att förhandsrösterna och rösterna på valdagen i två eller flera röstningsområden ska sammanföras, ska centralvalnämnden i god tid meddela ifrågavarande valnämnder att de ska översända valdagens röstsedlar utan att räkna dem till centralvalnämnden (åtgärderna beskrivs i punkt ALTERNATIV 1: Valnämnden kommer med röstsedlarna till centralvalnämnden). I de sammanförda röstningsområdena blir det inget resultat för förhandsröstningen utan enbart ett resultat för röstningen på valdagen. I systemet för resultaträkning och i statistiker antecknas alla röster i dessa röstningsområden som röster som avgetts på valdagen.

58 ANDRA FÖRESKRIFTER Justitieministeriets valwebbplats På justitieministeriets valwebbplats finns bl.a. allmän information om val, anvisningar om röstning och valmyndigheternas kontaktinformation. Befolkningsregistercentralens jour Befolkningsregistercentralen har jour för valmyndigheternas förfrågningar som gäller rösträttsregistret på valdagen klockan 9 20 på numret På journumret ska valmyndigheten ange personbeteckningen för den person som frågan gäller. På basis av personbeteckningen uppger Befolkningsregistercentralen personens namn och på detta sätt kan det säkerställas att det är fråga om rätt person. Det är skäl att söka fram personbeteckningen redan innan Befolkningsregistercentralen kontaktas. Om valmyndigheten inte har tillgång till personbeteckningen utgår man från personens namn. Detta är betydligt långsammare, eftersom det i rösträttsregistret kan finnas flera personer med samma namn. När man utgår från namnet kan även andra tilläggsuppgifter behövas, såsom födelsetid, hemkommun osv. Justitieministeriets servicenummer för väljarna Justitieministeriet har för väljarna arrangerat ett avgiftsfritt servicenummer (för svenskspråkiga) och (för finskspråkiga). På detta nummer får väljarna information om förhandsröstningsställenas adresser och öppettider. På numret ges också råd i frågor som gäller röstning (t.ex. att väljaren ska ta med sig sitt meddelandekort och ett identitetsbevis osv.). Denna service är avsedd för väljarna. Valmyndigheten får enbart i undantagsfall själv ringa numret. Rådgivning vid problem För att valet ska kunna förrättas på ett oklanderligt sätt är det viktigt att valförrättarna gör sig förtrogna med vallagens bestämmelser om presidentval och andra föreskrifter och anvisningar som gäller valet. Om

59 52 något är oklart ska frågan utredas genom kontakt med den kommunala centralvalnämnden i god tid före valet.

60 53 BILAGA 1a

61 54

62 55

63 56

64 57

65 58

66 59

67 60

68 61

69 62

70 63

71 64

72 65

73 66

74 67

75 68

76 69

77 70

78 71

79 72

80 73

81 74

82 75

83 76

84 77

85 78

86 79

87 80

88 81

89 82

90 83

91 84

92 85 BILAGA 1b

93 86

94 87 BILAGA 2a

95 BILAGA 2b 88

96 89 BILAGA 2c

97 BILAGA 2d 90

98 91

99 BILAGA 3 92

100 93 BILAGA 4

101 94

102 95

103 96

104 97

105 BILAGA 5 98

106 99 BILAGA 6