Om att skapa goda livsmiljöer
Bostadsområdet en stödjande miljö Ohälsan i samhället ökar och det är därför viktigt att arbeta förebyggande. Eftersom bostadsområdet är en plats där människor tillbringar mycket tid är det en bra arena att arbeta på. Arbetet kan exempelvis ske med hjälp av stödjande miljöer i de bostadsområden där behov finns. Uttrycket stödjande miljöer används för att beskriva miljöer som skyddar oss mot hälsohot och gör det möjligt för oss att utveckla vår kapacitet, självförtroende och hälsa. Andra ord som används istället för stödjande miljöer är grannskapsarbete, lokalt utvecklingsarbete och områdesarbete. Arbete med stödjande miljöer innebär att man försöker stötta människor som befinner sig i en utsatt situation att organisera sig så att de gemensamt kan verka för att förbättra sin situation och sina levnadsförhållanden. Det handlar om att stödja och stärka bostadsområdet eller den mindre orten, så att olika aktörer och boende i området samverkar och skapar en positiv identitet, tillhörighet och trygghet. Detta bidrar till att de boende känner sig stärkta och kan ta ett ökat eget ansvar. 3 Genom att bland annat främja social gemenskap, kulturella upplevelser och gröna rekreationsområden faktorer som räknas som friskfaktorer kan den generella hälsan förbättras. Saknas friskfaktorer innebär det på sikt risker för hälsan.
Varför arbeta med stödjande miljöer? Den ekonomiska och etniska segregationen har under de senaste årtiondena ökat kraftigt och tillgången till stödjande miljöer har urholkats för dem som bor i segregerade områdena. Det är även den här gruppen som är i störst behov av stöd och en god livsmiljö. Att förebygga sociala problem, sjukdomar och olycksfall handlar i första hand om att minska mänskligt lidande och öka invånarnas välfärd. Men det finns också pengar att spara. Ekonomi kan därför vara ett tungt argument som visar att folkhälsoarbete är lönsamt i planeringen. För att människan ska må bra finns behov av att känna delaktighet och 4 5 möjlighet att påverka sitt eget liv och samhällsutvecklingen. Människan har ett stort behov av återhämtning från kraven i arbetet och familjen. Man vet att naturen har en läkande kraft på olika stresstillstånd. Genom vistelse i naturen, parker och grönområden kan människor få vila, rekreation och nya krafter. Därför är det viktigt att alla har tillgång till en sådan omgivning. Det skapas vinster både för de boende och för samhället i stort genom att vandalisering och skadegörelse minskar, de boende kan känna sig tryggare, trivas bättre i området och därmed minskar utflyttningen. Dessutom kan en negativ social utveckling brytas och en ny gemenskap växa fram bland de boende.
Vad kan arbete med stödjande miljöer innebära i praktiken? Arbetet i ett bostadsområde kan ske i olika former. Det kan exempelvis innebära att man uppmuntrar till delaktighet och att delta i befintlig demokrati, så att människor därigenom känner att de kan påverka och förändra sitt boende. Det handlar om att stödja verksamhet som de boende i området vill delta i och att uppmuntra till gemenskap. I praktiken kan det innebära aktiviteter för barn och ungdomar, aktiviteter för ensamstående, långtidssjukskrivna, invandrare eller andra utsatta 6 grupper, öppen förskola för barn och deras föräldrar, grönområden eller 7 ytor för gemenskap etc. Avsikten med verksamhet av det här slaget är att stärka de boende, förebygga anonymitet, minska brottslighet och skadegörelse och att minska ohälsan i ett område.
Alla kan vara med och påverka Samhällsplaneringen har en avgörande betydelse för folkhälsan. Det kan exempelvis gälla planering av bostäder med varierande hustyp och storlek, att skapa utrymme för service och naturliga mötesplatser för de boende, att möjliggöra fysiska aktiviteter med hjälp av grönområden, cykel- och gångstråk och så vidare. Som boende kan man påverka och förbättra sin närmiljö. I nästan all samhällsplanering finns det idag möjligheter till insyn, medverkan och påverkan. Syftet med samhällsplaneringen i stort är att skapa den bästa tänkbara miljö för dem som bor eller verkar i ett område. 8 9 När ett nytt område ska byggas eller ett befintligt ska förändras eftersträvar kommunen eller staten (de som oftast ansvarar för samhällsplaneringen) alltid ett deltagande från dem som bor eller verkar i eller intill området. Det finns till och med inskrivet i lagen att samhällsplaneringen ska samråda med olika intressenter och andra berörda. Dessa samråd ser olika ut beroende på vad som ska förändras, vem som planerar eller på vilken nivå man rör sig, men syftet är detsamma att skapa möjlighet för insyn och påverkan. Därmed kan det finnas goda möjligheter att påverka bl.a. på kommunernas stadsbyggnadseller stadsarkitektkontor. Bland annat brukar det finnas goda möjligheter att påverka arbetet på kommunernas stadsbyggnads- eller stadsarkitektkontor.
Framgångsfaktorer Hälsofrämjande arbete i bostadsområden är ett komplext ämne och innefattar många aspekter. Varje bostadsområde eller mindre ort har sina egna förutsättningar och på så sätt finns det aldrig ett färdigt koncept för ett bostadsområde. Metoder måste arbetas fram utifrån de boendes villkor och vad de anser sig behöva för att få ett bättre boendeklimat och bättre livsvillkor. Skapande av goda livsmiljöer och en hälsofrämjande utveckling är dessutom mångas ansvar. Det förutsätter ett långsiktigt samarbete över verksamhets- och sektorsgränser i samarbete med de boende. Vissa komponenter underlättar arbetet när man skapar eller förbättrar 10 livsmiljöer och i vissa fall är de nödvändiga för att arbetet ska lyckas: 11 God förankring i den kommunala politiken och stöd av offentliga myndigheter. Kommunen kan i vissa fall gå in i rollen som initiativtagare för att initiera ett lokalt utvecklingsarbete. Lokal förankring, det vill säga engagemang och deltagande bland de boende som det lokala utvecklingsarbetet berör. Man talar om ett underifrånperspektiv då de boende känner medinflytande i de olika processerna. Friskfaktorer i området i egenskap av naturliga mötesplatser, sociala sammanhang, säkra och trygga miljöer samt en meningsfull sysselsättning.
Vill du veta mer? Kontakta Monica Svensson på Region Halland, tfn 035-17 98 00 (vxl). Box 538 301 80 Halmstad Tfn 035-17 98 00 www.regionhalland.se Fler broschyrer kan beställas via: kansli@regionhalland.se, tfn 035-17 98 00 eller fax 035-17 98 98 Form: Ordagrant i Laholm Foto xxx Tryck: xx 0509