Riktlinjer vid utformning av vård- och omsorgsboende

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Riktlinjer vid utformning av vård- och omsorgsboende ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-05-04, 144 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2019

Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

Innehåll 1. Bakgrund... 4 2. Syfte... 4 3. Vård- och omsorgsboenden för äldre i Ulricehamns kommun... 5 3.1 Nationell lagstiftning... 5 3.2 Värdegrund... 6 3.3 Kommunens styrdokument... 6 4. Allmän beskrivning av verksamhet och funktioner... 7 4.1 Brukarperspektiv... 7 4.2 Grundkriterier för att skapa en god boendemiljö.... 7 4.3 Utemiljö... 8 5. Utrymme för gemensamma aktiviteter... 9 5.1 Aktivitetsrum... 9 5.2 Träffpunkt/ dagverksamhet... 9 5.3 Rum för välbefinnande... 9 6. Boendet... 10 6.1 Lägenheterna... 10 6.2 Kök... 10 6.3 Hygienutrymme... 10 6.4 Övrigt... 10 7. Allmänna utrymmen inom enheten... 11 8. Verksamhetslokaler...12 3

1. Bakgrund Äldre personer i behov av särskilt boende har som målgrupp förändrats på senare år, vilket i sin tur innebär förändrade krav på de verksamheter kommunen driver. Vid utredning har det konstaterats att lokalerna i Ekero, kommunens särskilda boende för äldre i Gällstad, inte stöder verksamhetens funktion. Vid lokalrevidering utförd under våren 2015 föreslås avveckling av Ekero med ersättande nybyggnation i orten. Förstudier av möjligheterna för en nybyggnation har pågått under året och för att gå vidare i projektprocessen, för noggrannare ekonomiska beräkningar bl.a., behövs en ram för hur ett sådant boende ska utformas. Verksamheterna äldreomsorg och fastighet har i samverkan reviderat kommunens boenden och lokaler och även besökt diverse välfungerande, nybyggda och pågående byggnationer av boenden i andra kommuner. Erfarenheter från dessa, lokaltekniska aspekter, vårdpersonalens kunskap samt forskning och framtidsprognoser, ligger tillsammans med lagar, regler och råd, till grund för dessa riktlinjer. Kommunens äldreomsorg styrs huvudsakligen av socialtjänstlagen (SoL) och lagen om hälso- och sjukvård (HSL). Regler och allmänna råd om särskilt boende för äldre och vård av demenssjuka finns framtagna av Socialstyrelsen och Boverket. Även kommunens vision- och måldokument för äldrefrågor, där behov, utmaningar och möjligheter för gruppen äldre beskrivits, utgör underlag för riktlinjerna i detta dokument. 2. Syfte Syftet med riktlinjerna är i första hand att finnas som stöd i planeringen av ett nytt vård- och omsorgsboende för äldre i Gällstad. De bör även vara normerande vid ombyggnationer eller framtida nybyggnationer. Riktlinjerna formar den ram inom vilken framtidens äldreboende utformas och ska säkerställa ändamålsenliga lokaler för en effektiv och säker verksamhetsmiljö. 4

3. Vård- och omsorgsboenden för äldre i Ulricehamns kommun Ulricehamn ser, likt övriga Sverige, en ökning av andelen äldre i kommunen. Tack vare att denna grupp blir allt friskare och erbjuds hemtjänst och hemsjukvård, samt rehabverksamhet och korttidsverksamhet, kan de allra flesta bo kvar i sitt ordinära boende länge. När hemmavarande inte längre är möjligt kan den äldre söka plats på ett vård- och omsorgsboende. Detta innebär en föränderlig sammansättning av äldre på kommunens boenden, där snittåldern blir högre och sjukdomsbilden mer krävande. Dessa riktlinjer har tagits fram för att säkerställa att det, vid nybyggnation och ombyggnation av vård- och omsorgsboenden, tas hänsyn till dessa förändringar och nya utmaningar. Riktlinjerna ska även säkerställa att kommunens vision och mål för gruppen äldre, antagna i mål och visionsdokument, tas i beaktande vid sådan byggnation. Den framtagna visionen för äldre lyder; - Äldre ska känna sig trygga i sin vardag och leva ett så gott liv som möjligt, hela livet! - Äldre ska få tjänster av god kvalitet, känna sig delaktiga och bli bemötta med respekt. 3.1 Nationell lagstiftning Äldreomsorgen styrs framförallt av Socialtjänstlagen, SoL, men också av Hälso- och Sjukvårdslagen, HSL. Enligt SoL 5 kap 4 ska kommunens omsorg om äldre inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Kommunen ska i sin äldreomsorg erbjuda god omsorg efter enskildas önskemål och behov. När omsorg och vård inte längre kan tillgodoses i den enskildes hem, ska kommunen erbjuda ett boende anpassat för den enskildes behov. Inom det särskilda boendet ska den enskilde kunna erbjudas trygghet, omsorg och service samt, enligt HSL 18 kap, erbjuda en god hälsooch sjukvård. Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostäder och skall ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. 5 kap. 5 Socialtjänstlagen (2001:453) Enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska ägare och nyttjanderättshavare ha ett skäligt brandskydd. Kommunen som ägare av särskilda boenden för äldre ska säkerställa att tillfredsställande brandskydd finns. 5

3.2 Värdegrund I 5 kap. 4 SoL infördes bestämmelsen om en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Kommunerna får själva avgöra hur värdegrunden ska tillämpas och hur de ska leva upp till den. Med värdegrund menas de etiska värden och normer som ska vara grunden för arbetet inom äldreomsorgen och att verksamheten ska inriktas på den äldre personens behov. 3.3 Kommunens styrdokument I Ulricehamn kommuns vision- och måldokument för äldrefrågor antogs, förutom visionen, sex målområden till grund för framtida strategier. Inom området hälsa och livskvalitet lyftes bland annat vikten av ett salutogent (hälsofrämjande) synsätt. Äldres kost och måltidssituation lyftes också som en viktig fråga där mötesplatser för möjlighet att äta tillsammans efterfrågades. Att ett tryggt och flexibelt boende för alla ska genomsyra kommunens framtida planering, att ta tillvara ny teknik och att äldreomsorgen skall vara en attraktiv arbetsplats, är också målsättningar att ta hänsyn till i planering av boende. I Ulricehamns kommunalpolitiska handlingsprogram 2015-2018 understryks att alla invånare ska känna trygghet och att kommunen ska leverera högkvalitativ vård och omsorg. En ny äldreomsorgsplan förväntas även antas under 2016 där kommunens vision omsätts till uppdrag i förvaltningen. 6

4. Allmän beskrivning av verksamhet och funktioner Den nationella värdegrunden syftar till att äldre ska kunna leva utifrån sin identitet och personlighet. För den ena delen av värdegrunden, ett värdigt liv, blir praktiska förutsättningar viktiga för att främja integritet, självbestämmande och delaktighet samt erbjuda kvalitativa insatser, ge ett gott bemötande till både äldre och anhöriga och ge skydd för olyckor och obehag. 4.1 Brukarperspektiv Det särskilda boendet bör vara integrerat med annan bostadsbebyggelse. Närhet till samhällsservice är viktig, liksom närhet till grönområde på plan mark och utemiljö anpassad för äldre. En central placering av det särskilda boendet kan bidra till att brukaren blir mer aktiv och deltar i samhällets utbud. Boendemiljön ska vara utformad så att det underlättar för brukaren att leva så självständigt som möjligt och innehålla de utrymmen och resurser som behövs för att ge stimulans i vardagen. Lokalernas möjligheter ska tas tillvara i den dagliga verksamheten. All personal måste vara medveten om miljöns betydelse för brukaren. Boendet ska utformas så att närstående känner tillhörighet. Mötesplats/ restaurang ska ge möjlighet för kringboende äldre att delta i aktiviteter och måltider. Vid utformning av boendet ska aktuell forskning och rön kring ex miljö för personer med demenssjukdom tas till vara och användas. Det särskilda boendet är även en arbetsplats för omvårdnadspersonal och ska därför vara ändamålsenligt utformat och leda till en god arbetsmiljö. 4.2 Grundkriterier för att skapa en god boendemiljö. En lägenhet för varje person som själv har möjlighet att avgöra hur det ska vara ordnat och möblerat. Lägenheten ska uppfylla god tillgänglighet. Vård- och omsorgsboendet ska vara utformat, inrett och utrustat så att det underlättar egna aktiviteter. Det ska innehålla de utrymmen som behövs för ett gott liv i den boendes vardag. Utformningen ska ske utifrån vad som är en god tillgänglighet och trygg och säker miljö för olika funktionsnedsättningar. Färgsättning och belysning ska stödja personer med olika funktionsnedsättningar. Miljön i gemensamhetsutrymmena ska möjliggöra för meningsfulla aktiviteter, social samvaro och välbefinnande för den boende. Fiber ska dras till alla lägenheter och möjlighet till installation av olika IT-baserade lösningar ska finnas. Extra vikt ska läggas på system som underlättar den boendes självständighet och system som är trygghetsskapande. 7

4.3 Utemiljö Det är önskvärt att det särskilda boendet ligger i marknivå. Utemiljön ska vara lättillgänglig för hyresgästerna och stimulera till utevistelse och aktivitet. Den ska vara anpassad för personer med nedsatt rörlighet och nedsatt orienteringsförmåga. Trädgården ska ge stimulans åt alla sinnen och vara tillgänglig året runt. Det ska finnas gångvägar runt det särskilda boendet, där man lätt kan köra med rullstol eller rollator. Längs med gångvägen, med jämna avstånd, ska det finnas sittplatser. Det bör finnas staket eller annan form av avgränsningar runt boendet för en trygg och säker utevistelse. 8

5. Utrymme för gemensamma aktiviteter Välbefinnande, den andra aspekten av värdegrunden, är en subjektiv känsla men kan sägas inkludera känslan av trygghet, att uppleva meningsfullhet, samhörighet, gemenskap och att få stöd i att leva utifrån sin tro och kultur. För flertalet av de boende utgör vård- och omsorgsboendet och kringliggande miljö hela deras tillvaro. Att det finns utrymmen för aktiviteter av olika slag är således av stor vikt för att kunna tillgodose olika intressen. 5.1 Aktivitetsrum Aktivitetsrum är en lokal där personal och brukare på boendet kan genomföra olika aktiviteter i olika stora grupper. Aktivitetsrummet ska vara stort nog som samlingsplats för alla boende men även kunna skärmas av, exempelvis bestå av två rum med skiljevägg. Hörslinga ska monteras i aktivitetsutrymmen. Handikapptoalett planeras i närheten av aktivitetsrum. 5.2 Träffpunkt/ dagverksamhet Träffpunkten ska vara en plats för den boende att möta anhöriga och andra seniorer. Träffpunkten utformas så att både hyresgäster och seniorer i närområdet kan komma för att delta på aktiviteter. Den bör ligga på entréplanet och centralt inom fastigheten. Där bör finnas möjlighet att skärma av och stänga till vid aktiviteter som kräver koncentration samt öppna ytor som ger möjlighet till att lätt kunna möblera inför olika former av aktiviteter. Det bör finnas köksinredning med ugn, spis, mikrovågsugn kylskåp och frys, samt diskmaskin. Handikapptoaletter i eller i närheten av lokalerna. Hörslinga ska monteras. 5.3 Rum för välbefinnande Aktiviteter som kan vara aktuella i rum för välbefinnande är: Fotvård: Låsbara skåp som kan användas av fotvårdsspecialisterna. Hårvård: Låsbara skåp som kan nyttjas av frisörerna. Bad: Förberett med vattenledningar och plats för badkar. I taket ska det kunna monteras en taklyft. Massage: Plats för massagefåtölj och en massagebrits. Sinnesrum/ljusrum: Eftersom äldre personer behöver allt mer ljus för att känna välbefinnande, kan ett ljusrum ersätta solljuset vintertid. Minigym : Träningslokal/ minigym /duschmöjlighet Hygienisk verksamhet som fot- och hårvård, massage och bad, ska anmälas till miljö- och hälsoskyddsnämnd och anpassas efter socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet 9

6. Boendet Det egna boendet är kanske den viktigaste platsen för den äldres upplevelse av trygghet och välbefinnande. Här ska finnas möjlighet för egen inredning och att skapa hemkänsla. Det bör förberedas för ny teknik och vara flexibelt utformat för att kunna anpassas till varje boende och dennes behov. Beskrivningen nedan är grundläggande krav som verksamheten ställer på utformningen för att uppnå sitt syfte. Det tillkommer flertalet tekniska aspekter och annan planering på detaljnivå vid byggnation. Vid sådant beslutsfattande ska dessa krav finnas till stöd. 6.1 Lägenheterna En enhet på vård- och omsorgsboendet ska innehålla 8-10 lägenheter, samt gemensamhetsutrymmen för samvaro. Lägenheten ska vara 30-37 m 2 och lätt att inreda. Säng ska kunna vara placerad mot vägg eller ställas rakt ut. Lägenheterna ska vara fullvärdiga och innehålla hall, hygienutrymme, kompaktkök och klädkammare. Parboende ska enligt lag kunna erbjudas och för detta ändamål behöver ett visst antal rum vara anpassade med lämplig storlek och planlösning. Efterfrågan på lägenheter för parboende varierar kraftigt varför det finns fördelar med att bygga dessa flexibelt. Med en mindre ombyggnation bör en lägenhet kunna anpassas till en eller två brukare. Skena ska finnas i taket för möjlig montering av hissanordning 6.2 Kök Lägenhetsköket ska vara ett flexibelt pentry Timer ska finnas kopplat till uttag Köket ska vara anpassat för personer med funktionsnedsättning 6.3 Hygienutrymme Hygienutrymme med dusch och toalett ska vara anpassade till brukare med olika former av funktionsnedsättning. Våtrumsytorna och placering av utrustning ska medge plats för två personal och brukare med rullstol. Hygienutrymmet ska inredas flexibelt för att kunna anpassas till brukare med olika förutsättningar. 6.4 Övrigt TV ska kunna kopplas in i det egna rummet Rummet bör ha tillgång till trådlöst Internet och vara förberett för modern teknik Medicinskåp ska finnas lättillgängligt och med lås 10

7. Allmänna utrymmen inom enheten För varje enhet, med 8-10 lägenheter, finns allmänna utrymmen som även de ska främja både en hemtrevlig miljö och en bra arbetsplats. Nedan punkter är viktiga för att uppnå detta och även här finns tekniska aspekter att besluta om vid byggnation, där dessa finns som stöd tillsammans med bästa tillgängliga information, forskning, verksamhetens erfarenheter och nationella riktlinjer. Flera enheter ska placeras, i förhållande till varandra, så att samarbete möjliggörs. Utformning ska ge hemkänsla och vara en naturlig träffpunkt för brukare. Matplats, kök och allrum placeras centralt inom enheten. Här samlas de flesta brukarna till gemensamma måltider och daglig samvaro. Matplats och allrum bör ligga i närheten av varandra men erbjuda separata mötesplatser. Gemensamma utrymmen och lägenheterna ska placeras i förhållande till varandra så att brukaren lätt kan överblicka och lära känna sin miljö. Olika färg på enheterna underlättar orienteringen. Byggnadens utformning måste vara enkel, med korta överblickbara korridorer, så att brukaren lätt kan orientera sig. Matplats ska finnas där man kan sitta i mindre grupper där möjlighet för personal finns att sitta med. Man ska kunna lämna sin matplats utan att störa andra boende. Kök och dess utrustning kan behöva låsfunktioner beroende på verksamhet och risker. Allrum ska fungera som mötesplats och innehålla bra och bekväma sittmöjligheter. Önskvärt är braskamin. Korridor ska vara så bred att det är möjligt att mötas med ex två rullstolar. Korridoren ska kunna innehålla sittmöbler. Det ska finnas tillgång till altan/balkong på samtliga enheter. 11

8. Verksamhetslokaler Lokalerna ska anpassas för den verksamhet som bedrivs och för en god arbetsmiljö där punkterna nedan bör inkluderas. De tekniska aspekter som tillkommer beslutas om med stöd av bästa tillgängliga information, verksamhetens erfarenheter och nationella riktlinjer. Handikapptoaletter Centralt- och närförråd, hjälpmedelsförråd, lägenhetsförråd, trädgårdsförråd Städutrymme för städvagn, kemikalier m.m. Skölj Tvättstuga Vilorum Lunchrum Kapprum Omklädningsrum dam/herr inkl. dusch och toalett. Konferensrum Administrativa lokaler Kontor för två enhetschefer, en administratör Kontor för sjuksköterska och rehabiliteringspersonal Kontor för personal Dokumentationsplats Lokal för hemtjänst Restaurang Tillagningskök Varuintag Förvaringsutrymmen Personalutrymmen Parkeringsmöjligheter Besökande Hemtjänsten Kostverksamheten Vaktmästare Personal Säkerhet Styrdokument och rutiner krävs för att aktivt arbeta med brandskydd och säkerställa en rimlig och tillräcklig nivå. De boende kan inte alltid själva sätta sig i säkerhet vid brand, vilket ställer krav på personalen att kunna agera rätt i sådan händelse eller annan orsak till 12

utrymning. Ett systematiskt och kontinuerligt brandskyddsarbete bör bedrivas och dokumenteras. 13

Rapport Utredning: konsekvenser av höjning av takbeloppet i högkostnadsskyddet 2016-04-07

Ulricehamns kommun Sektor Välfärd Maria Winsten Utredare Utredning: konsekvenser av höjning av takbeloppet i högkostnadsskyddet 2

Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 4 2 Konsekvenser av att ta ut ökad avgift... 4 2.1 Konsekvenser för brukaren... 4 2.2 Konsekvenser för verksamheten... 7 2.3 Ekonomiska konsekvenser... 7 3 Slutsats... 7 Utredning: konsekvenser av höjning av takbeloppet i högkostnadsskyddet 3

1 Bakgrund Kommunen får ta ut en avgift för insatser inom hemtjänst, dagverksamhet, hemsjukvård och boende i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen. Detta regleras i 8 kap socialtjänstlagen (2001:453). Riksdagen beslutade den 15 december 2015 att ändra i socialtjänstlagen så att kommunerna får ta ut en högre avgift för hemtjänst, dagverksamhet och hemsjukvård. I förarbetena till besluten nämns att för tio år sedan täckte hemtjänstavgifterna cirka 5 procent av kommunernas kostnader för hemtjänst, och 2012 var dessas bidrag till kostnadstäckningen under 4 procent. Enligt regeringens bedömning berörs nära tre av fyra, eller 74 procent, inte av det höjda avgiftstaket, sett på nationell basis. Det framkommer vidare att kommunernas intäkter beräknas öka med upp till 148 miljoner kronor per år genom möjligheten att ta ut höjda avgifter. I och med detta kommer anslaget från den kommunalekonomiska utjämningen att minskas med samma belopp. Eftersom ändringarna i lagen som gör det möjligt att ta ut högre avgifter gäller från och med juli 2016 minskas anslaget med 74 miljoner kronor för 2016. På grund av regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen kan det dock bli så att alla kommuner inte får full täckning av de höjda avgifterna gentemot det minskade beloppet i kommunalekonomisk utjämning. Lagändringen berör också högkostnadsskydd för kostnader för boende i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen (12 kap. jordabalken). Eftersom alla särskilda boenden i Ulricehamns kommun omfattas av hyreslagen är denna ändring inte aktuell. Kommunens möjligheter att ta ut avgift för insatser hemtjänst, dagverksamhet och hemsjukvård regleras i socialtjänstlagen. För 2016 är maxtaxan (högkostnadsskyddet) för vad man kan få betala 1 772 kronor i månaden. I och med lagändringen kommer beloppet att höjas till 1 991 kronor i månaden från och med 1 juli 2016. Förutom högkostnadsskyddet som styr hur mycket man som brukare som mest får betala för insatserna finns även ett förbehållsbelopp. Förbehållsbeloppet är summan av det minimibelopp som Socialstyrelsen räknar ut varje år, plus boendekostnaden. Detta ska garantera att man har tillräckligt kvar att leva på efter att boendekostnader och avgifter för insatser är betalda. För 2016 är minimibeloppet 5 001 kronor för ensamstående och 4 225 kronor för sammanboende. 2 Konsekvenser av att ta ut ökad avgift Eftersom den kommunalekonomiska utjämningen minskas i samband med att kommunerna ges möjlighet att ta ut en högra avgift från brukare, anser förvaltningen att kommunen bör nyttja rätten att höja taket för högkostnadsskyddet. Detta i syfte att kompensera den minskade tilldelningen från staten. 2.1 Konsekvenser för brukaren Avgiften som brukare får betala för insatser inom hemtjänst, dagverksamhet och hemsjukvård är beroende av inkomst, boendekostnader och vilka insatser man får. Man ska alltid ha kvar en viss summa av sin inkomst, det så kallade förbehållsbeloppet. Utredning: konsekvenser av höjning av takbeloppet i högkostnadsskyddet 4

Förbehållsbeloppet är summan av det minimibelopp som Socialstyrelsen räknar ut varje år, plus bostadskostnaden. För 2016 är minimibeloppet 5 001 kronor för ensamstående och 4 225 kronor för sammanboende. I Ulricehamns kommun görs avgiftsreduceringen i första hand med anledning av förbehållsbeloppet. Har man, efter att kontroll mot förbehållsbelopp är gjord, tillräcklig ekonomi görs reduceringen mot högkostnadsskyddet och man får då betala maximalt 1 772 kronor i månaden. Förvaltningen har tittat på statistik för månaderna augusti 2015 och januari 2016 för att kunna göra en uppskattning om hur många som berörs av höjningen av takbeloppet i högkostnadsskyddet, maxtaxan. Augusti 2015 Antal brukare med reducering enligt maxtaxa: 26 Total summa reducering enligt maxtaxa: 7 697 kronor Snitt reducering: 296 kronor per brukare Januari 2016 Totalt fakturerat i januari 2016 Antal brukarfakturor: 1 016 Total summa fakturor: 2 827 545 kronor. Fakturorna innehåller utöver reducerbara insatser även till exempel matabonnemang, hyror, resor med mera. Antal brukare med reducering enligt maxtaxa: 45 Total summa reducering enligt maxtaxa: 17 336 kronor Snitt reducering: 385 kronor per brukare Antal brukare med reducering enligt förbehållsbelopp: 425 Total summa reducering enligt förbehållsbelopp: 571 921 kronor Exempel på brukares fakturor Brukare i ordinärt boende som varit på korttid del av månad Korttid 25 dygn 2000 kr Hemsjukvårdsavgift 289 kr Trygghetslarm 200 kr Omvårdnadsavgift (efter avdrag för korttid) 136 kr Inköp (efter avdrag för korttid) 99 kr Totalt reducerbar avgift 2724 kr Erhållen reducering enligt Maxtaxa - 952 kr Fakturabelopp reducerbara insatser 1772 kr Utredning: konsekvenser av höjning av takbeloppet i högkostnadsskyddet 5

Brukare i ordinärt boende Omvårdnadsnivå (efter avdrag för frånvaro) 593 kr Hemsjukvårdsavgift 289 kr Trygghetslarm 200 kr Inköp (efter avdrag för frånvaro) 550 kr Städ 2 rum o kök (efter avdrag för frånvaro) 550 kr Totalt reducerbar avgift 2182 kr Erhållen reducering enligt Maxtaxa - 410 kr Fakturabelopp reducerbara insatser 1772 kr Brukare på särskilt boende Omvårdnadsnivå 850 kr Hemsjukvårdsavgift 289 kr Grundavgift Säbo 603 kr Städ 1 rum o kök 395 kr Totalt reducerbar avgift 2137 kr Erhållen reducering enligt Maxtaxa - 365 kr Fakturabelopp reducerbara insatser 1772 kr Brukare på korttid hel månad, reducering både enligt förbehåll och maxtaxa Korttid 31 dygn 2480 kr Hemsjukvårdsavgift 289 kr Totalt reducerbar avgift 2769 kr Erhållen reducering enligt Förbehållsbelopp - 581 kr Erhållen reducering enligt Maxtaxa - 416 kr Fakturabelopp reducerbara insatser 1772 kr Konsekvenser av höjning Om kommunen hade tillämpat förslaget om nytt tak i högkostnadsskyddet, det vill säga 1 991 kronor istället för 1 772 kronor, i januari hade utfallet blivit: Antal brukare med reducering enligt maxtaxa: 30 Total summa reducering enligt maxtaxa: 8 838 kronor Snitt reducering: 294 kronor per brukare. Mellan augusti 2015 och januari 2016 har antalet brukare med reducering ökat med 73 procent. Trolig anledning är de höjningar som gjordes 1 januari 2016, främst kring vistelse på korttid. Nu krävs 23 dygn på korttid under en månad för att brukaren ska nå upp till taket för högkostnadsskyddet för 2015 krävdes 30 dygn. Utifrån januaris siffror kommer det höjda taket i högkostnadsskyddet uppskattningsvis beröra cirka 30 personer, vilket motsvarar cirka 3 procent, av de som har reducerbara insatser inom hemtjänst, hemsjukvård och dagverksamhet. Det kommer framförallt att beröra personer med höga inkomster och omfattande insatser. Utredning: konsekvenser av höjning av takbeloppet i högkostnadsskyddet 6

2.2 Konsekvenser för verksamheten Det kan få konsekvenser för verksamheten på sikt om möjligheten att ta ut en högre avgift inte täcker upp för det minskade anslaget i den kommunalekonomiska utjämningen. Det innebär mindre ekonomi till verksamheterna inom sektor välfärd som kan påverkas negativt. 2.3 Ekonomiska konsekvenser I förvaltningens förslag till budget 2016 framkommer att: Höjt takbelopp i maxtaxa äldreomsorg föreslås. Halvårseffekten på 74 miljoner och helårseffekten på 148 miljoner tas från den kommunalekonomiska utjämningen som minskas med motsvarande belopp. För Ulricehamns kommun innebär den beräknade effekten -0,2 mkr. Möjligheterna för kommunen att ta ut högre avgifter efter en höjning av högkostnadsskyddet kommer innebära att intäkterna från avgifter ökar med uppskattningsvis, utifrån januaris siffror, 100 000 kronor på årsbasis. Det innebär att skillnaden ekonomiskt uppskattas bli cirka 100 000 kronor på årsbasis. 3 Slutsats I och med riksdagens beslut om ändring i 8 kap. socialtjänstlagen minskar Ulricehamns kommuns intäkter via den kommunalekonomiska utjämningen. Det finns möjlighet att täcka upp för del av denna minskning genom att ta ut högre avgifter för insatser via hemtjänst, dagverksamhet och hemsjukvård. Maxtaket, högkostnadsskyddet, för vad kommunerna får ta ut höjs från 1 772 kronor i månaden till 1 991 kronor i månaden från och med 1 juli 2016. Detta skulle beröra uppskattningsvis 30 personer då de flesta har avgiftsreducering på grund av förbehållsbelopp. För att kunna täcka upp för de minskade intäkterna från den kommunalekonomiska utjämningen behöver förvaltningen höja högkostnadsskyddet till 1 991 kronor per månad enligt den nya lagen. Utredning: konsekvenser av höjning av takbeloppet i högkostnadsskyddet 7

Vårdplanering (VPL) och hemtagning till ordinärt boende Foto: Jan Töve

Mål att brukare/patient ska komma hem till sin invanda hemmiljö efter sjukhusvistelse Delmål: Videovårdplanering som metod Skapa hemtagningsteam med samtliga professioner Foto: Jan Töve

Utredningstid i hemmet Utredningstid i hemmet = korttid i hemmet Bedömning av vpl-team vid vårdplanering Max 2 veckor Hemtjänstpersonal, arbetsterapeut och fysioterapeut möter upp direkt vid hemkomst ADL taxonomi och checklista vid hemkomst och uppföljning Uppföljning regelbundet Stabilt läge - ny vårdplanering Ersättning dygnsschablon Brukaren/patienten betalar omvårdnadsnivå hög samt hemsjukvård

Foto: Sören Håkanlind Foto: Jan töve Utvärdering Positiva till nytt arbetssätt Förbättringsbehov av transporterna Brukare och anhörig har varit nöjda och trygga med arbetssättet. Förberedande hembesök säkerställa hjälpmedelsbehov Hemrehabilitering