Grubiens konstitutionella rådgivare

Relevanta dokument
Du har i uppgift att agera rådgivare åt det tillförordnade statsöverhuvudet i Grubien, Franklin Jefferson. Läs Jeffersons brev och "

PRÖVNINGSANVISNINGAR

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Kursplan: Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Makt & demokrati

Sverige och USA SM1, vt. 2013

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Kursplan för SH Samhällskunskap A

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

Ämnesområde Hållbar konsumtion

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Demokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

samhällskunskap Syfte

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Samhällskunskap. Redovisning. Ämnets syfte

Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Religionskunskap. Ämnets syfte

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Vad påverkar din konsumtion?

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING

Övergripande planering Reviderad:

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Black Friday bra eller dåligt?

Ämnesområde Hållbar konsumtion

Samhällsvetenskapsprogrammet

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Samhällskunskap 2: provfrågor och kunskapskrav. 1. Vad innefattar begreppet Media? På vilket sätt är medias roll viktig för en fungerande demokrati?

Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

LPP i Engelska ht. 2016

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Samhällsvetenskapsprogrammet

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Planering Religionskunskap

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Matris - Identitet & livsstil

De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1

Momentguide: Kalla kriget

Gymnasial vuxenutbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING LÄNK TILL WEBBPLATSEN WEBBPLATS GRUNDSKOLA 7-9, GYMNASIESKOLA, KOMVUX SAMHÄLLSKUNSKAP

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Broskolans röda tråd i So-ämnen

ESTETISK KOMMUNIKATION

Gymnasial vuxenutbildning

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Ni skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism.

Arbetsområde: Min tid - min strid

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Demokratipolitiskt program

Transkript:

Grubiens konstitutionella rådgivare Du har i uppgift att agera rådgivare åt det tillförordnade statsöverhuvudet i Grubien, Franklin Jefferson. Läs Jeffersons brev och a) författa ett betänkande med förslag till hur Grubiens politiska system bör utformas i denna värld: Enhetsstat eller federation (eller konfederation)? Monarki eller republik (eller teokrati)? Enkammarsystem eller tvåkammarsystem? Parlamentarism, presidentialism eller semipresidentialism? Majoritetsval eller proportionella val (i en- eller flermansvalkretsar) Flerpartisystem eller tvåpartisystem (eller inga partier alls)? b) Motivera dina val för att övertyga herr Jefferson. Grubien har en tradition av demokrati, men att alla beslut ska tas i konsensus har gjort systemet väldigt trögt. c) Övertyga herr Jefferson om hur bra demokratin i ett land kan fungera även om majoriteten härskar över minoriteten genom att påpeka betydelsen av demokratisk kultur, maktdelning och starka, trovärdiga demokratiska institutioner. Hur lockande det än må vara, så får du inte rekommendera dem att behålla och utveckla deras gamla system Material: Reflex 123 s 219-233 Genomgång http://jji.se + ev andra källor på Internet (anges i fotnoter isåfall) Betänkandet ska vara ungefär 2 sidor långt och lämnas in senast tisdagen den 15 november (v 46). Lektionstiden bör räcka till att genomföra uppgiften. Bifoga gärna en modell som beskriver det politiska system som ni föreslår. Lycka till!

Syfte Momentet ska ge eleven förutsättningar att utveckla: Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Förmåga att analysera konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. (Punkt 1-3 i ÄP) Kunskapskrav E C A Eleven kan översiktligt redogöra för några centrala teorier och översiktligt diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna. med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av olika lösningar på samhällsfrågor. Eleven kan ge enkla värderar med enkla omdömen andras med viss säkerhet söka, granska och tolka källhänvisningar samt göra enkla reflektioner om källornas relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. Eleven kan utförligt redogöra för några centrala teorier och utförligt diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna. med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven diskuterar utförligt orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av olika lösningar på samhällsfrågor. Eleven kan ge välgrundad värderar med enkla omdömen andras med viss säkerhet söka, granska och tolka källhänvisningar samt göra välgrundade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några centrala teorier och utförligt och nyanserat diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna. med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av olika lösningar på samhällsfrågor. Eleven kan ge välgrundade och nyanserade värderar mednyanserade omdömen andras med säkerhet söka, granska och tolka källhänvisningar samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Bästa rådgivare, G vårt land, Grubien, har just tillkommit på världskartan från en oförklarlig parallellexistens i en annan dimension. Grubien är en ö i Atlanten, till ytan ungefär lika stort som Sverige, men inte alls lika avlångt. Idag är vi 23 miljoner grubianer. På grund av oländig terräng är har vi alltid varit ganska självständiga från varandra i fyra regioner, alla med egna kulturella traditioner och politisk inriktning. Vi talar dock samma språk och utbildar oss gemensamt. Därför anser vi att alla grubianer är av ungefär samma skrot och korn. För att kunna samexistera på ett bra sätt nationellt och internationellt i denna värld, måste vi emellertid grundlagsfästa ett rättvist och förtroendeingivande politiskt system! Vi har tittat på olika politiska system i världen och blivit attraherade av det amerikanska. USA var den första riktiga demokratin i denna tideräkning och framstår än i dag som starkt och enigt på världspolitikens arena. Därför överväger vi att rakt av applicera det amerikanska systemet på Grubien och skapa federationen Grubiens Alla Hörn, GAH. Men innan vi går vidare vill vi nu ha synpunkter från Er! Med de allra vänligaste av hälsningar Franklin Jefferson Franklin Jefferson, t f statsöverhuvud i Grubien PS. Se nästa sida för mer info om Grubien

(c) E Hannu

FAKTA: GRUBIEN Officiellt namn: Grubien Yta: 401 023 km 2 Huvudstad: Fyra huvudorter, en i varje region: Fritzhof (Sydgrubien), Ompaompa (Västgrubien), Vandelay (Östgrubien), Giron (Nordgrubien) Antal invånare: 23 250 000 varav Sydgrubien 10 500 000, Västgrubien 6 500 000, Östgrubien 5 000 000, Nordgrubien 1 250 000 Statsskick: Oförklarligt för människor av denna jord. Byggde på konsensus, kärlek och respekt. Stats- och regeringschef: Saknas BNP per capita: 22 100 USD Geografi: Grubien är en ö med ungefär 20% åkermark, i huvudsak längs kusterna. Närmare 35% av ytan täcks av skog, och ungefär lika stor del, 30% är berg och fjäll, med utgångspunkt i bergsmassivet Höjden (högsta topp Wayup, 3 100 m) mitt på ön. Klimat: I norr är vintern längre, men sommaren minst lika bra som i söder. Allra kärvast är det uppe på Höjdens höjder. Befolkning och språk: Relativt gles befolkning. Andelen äldre är hög. De flesta bor i söder och vid kusterna. Alla är födda på ön, både in- och utvandringen är obefintlig. Arbetskraften är i balans, och det råder en ständig strukturarbetslöshet på 4%. I Sydgrubien är en högre andel av befolkningen involverad i tjänstesektorn, medan andelen industriarbetare är något högre i de övriga regionerna. Alla talar grubianska, men det finns också folk i Nordgrubiens höjder, som talar ett lokalt språk kallat glömska. Religion: Grubianerna tror på en högre makt kallad Etwas. I praktiken innebär tron att det finns en mening med allt och ett högre väsen som betraktar oss, men några kyrkor eller ritualer finns inte. Utbildning: Alla grubianer går i en form av grundskola i 8 år, innan de väljer att gå mot högre studier, eller bli yrkesutbildade. Grundskolorna drivs av regionerna, medan den högre utbildningen drivs i Sydgrubien. Kultur: Grubien har ett rikt kulturliv med många berömda författare. Nationaleposet Kärlek & respekt av den berömda Anana är älskat av alla. Musikutbudet består i huvudsak av elektronisk musik, där synthpop och tung house är folkligast. På måndagar går många grubianer på symposium (en slags festafton) där man dricker nationaldrycken Grapeish (blandning av grapejuice och en slags äppelvin) och dansar till musik. Aktuell politik: De övriga regionerna har önskat att Sydgrubien ska bidra ekonomiskt till sjukvård och äldreomsorg ute i landet, eftersom de har så gott om skatteintäkter och effektiva anläggningar. Likaså önskar man investeringar från Sydgrubien för tekniska lösningar som gör det möjligt att leverera post och mat utan personalkostnader, eftersom avstånden mellan affärer och människor är mycket längre i framförallt Nordgrubien, utom huvudstaden Giron. Eftersom Sydgrubien står för all högre utbildning i landet, anser man sig ha kompenserat för de fördelar man har. Frågan har debatterats respektfullt i ca 52 år, utan att man nått konsensus. Invånare som talar glömska har också efterfrågat riksnyheter på sitt språk i TV. De flesta TVproduktioner görs i Sydgrubien. Dock har inget konsensus uppnåtts i frågan om det är värt pengarna i förhållande till värdet av att behålla glömskan levande, och om den ändå inte har styrkan att överleva. Det finns också en ytterst saklig och behaglig debatt sedan 22 år tillbaka kring om ungdomar redan i 14-årsåldern ska behöva rikta in sig på yrkesliv eller högre studier, och om inte grundskolan ska fortsätta några år så att ungdomarna själva ska få bestämma vad de vill sysselsätta sig med.