ANSÖKNINGAR OM BEFORDRAN VID LUNDS UNIVERSITET

SULF/SACO vid Lunds universitet 1999-09-20 ANSÖKNINGAR OM BEFORDRAN VID LUNDS UNIVERSITET EN KARTLÄGGNING SAMT EN ANALYS AV BEFORDRINGSREFORMENS MÖJLIGA EFFEKTER UR ETT JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV Carita Brinck, Pehr Osbeck och Karin Warfvinge Postadress: Besöksadress: Box 1575 Bredgatan 4 S221 01 Lund Lund Internpost: hämtställe 29 Internet: www.ldc.lu.se/saco/

2 Inledning Den 1 januari 1999 infördes ett reformerat system för anställningar som lärare inom den statliga högskolan. Anställningar som professor, lektor, adjunkt och forskarassistent finns kvar, men med något vidgade behörighetskrav för anställning som lektor. En karriärväg infördes från adjunkt till lektor och från lektor till professor, så att en tillräckligt meriterad adjunkt kan befordras till lektor och en tillräckligt meriterad lektor kan befordras till professor. I fjärde kapitlet högskoleförordningen (HF) föreskrivs följande: Befordran till professor 11 En lektor som är anställd tills vidare vid en högskola skall efter ansökan befordras till en anställning tills vidare som professor vid den högskolan, om lektorn har behörighet för en sådan anställning. Ämnesområdet för anställningen som professor skall vara detsamma som för anställningen som lektor. 12 Den som erbjuds en anställning tills vidare som lektor vid en högskola skall i stället anställas tills vidare som professor där, om han eller hon begär det och har behörighet för en sådan anställning. Detta gäller dock inte vid en sådan till lektor som avses i 13. Befordran till lektor 13 En adjunkt som är anställd tills vidare vid en högskola skall efter ansökan befordras till en anställning tills vidare som lektor vid den högskolan, om adjunkten har behörighet för en sådan anställning. Ämnesområdet för anställningen som lektor skall vara detsamma som för anställningen som adjunkt. En adjunkt som är anställd tills vidare får befordras till lektor även om behörighetskraven inte är uppfyllda. Det gäller dock bara om adjunkten har visat särskild pedagogisk skicklighet eller särskild skicklighet att utveckla och leda verksamhet och personal vid högskolan eller visat särskild förmåga att samverka med det omgivande samhället. Av samma kapitel framgår att det vid varje högskola skall finnas en anställningsordning som bland annat skall innehålla regler om anställning och av lärare. I början av 1999 inleddes, mellan Lunds universitet (LU) och SACO, MBL-förhandlingar beträffande universitetets anställningsordning. Den 18 februari avslutades förhandlingarna i oenighet, SACO ansåg att den föreslagna anställningsordningen var betydligt mera restriktiv till av lärare än vad HF angav och stred mot intentionerna med förordningen. Den 26 februari antog universitetsstyrelsen, med smärre ändringar, den av rektorsämbetet föreslagna anställningsordningen. På LU:s hemsida finns nu gällande anställningsordning (http://www.lu.se/pers/regler/anstordn.htm). På SULF:s hemsida finns SULF:s synpunkter på universitetens och högskolornas hantering av befordringsreformen (http://www.sulf.se/.htm). Under våren gick fakulteterna ut med regler för handläggning av befordringsärenden (inklusive sista ansökningsdag).

3 Utfallet av befordringsreformen kan få stor betydelse för LU:s möjligheter att uppfylla jämställdhetsmålen i proposition 96/97:141, Högskolans ledning, lärare och organisation. I denna anges nyrekryteringsmål avseende andelen kvinnliga professor för perioden 1997-1999. Andelen nyrekryterade kvinnliga professorer skall för LU:s del uppgå till 19%. Detta mål bestämdes i princip efter andelen kvinnliga docentkompetenta lektorer. Regeringen gjorde bedömningen att för lärosäten som inte uppfyller de fastställda rekryteringsmålen kommer delar att lärosätets forskningsmedel att reserveras för att ytterligare nyanställa professorer av underrepresenterat kön. Med denna bakgrund anser SULF/SACO det mycket angeläget att följa befordringsreformens hantering vid LU. Särskilt intresse har ägnats åt reformens påverkan på jämställdheten. Vi har därför kartlagt ansökningarna om. Material Från samtliga fakulteter erhölls uppgift om vem som ansökt om till universitetslektor respektive professor. Materialet analyserades tillsammans med kompletterande uppgifter om behörighet (doktorsgrad eller motsvarande, konstnärlig skicklighet, tillsvidareförordnande) samt docentkompetens. Resultat Hittills är det i huvudsak endast biträdande professorer som har befordrats. För att kunna göra en bedömning av befordringsreformens utfall, har vi därför i redovisningen använt exempel där alla som ansökt antas bli befordrade. Tabell 1. Andel kvinnor av universitetsadjunkter (UA), universitetslektorer (UL) och professorer före och efter (exempel där alla som ansökt antas bli befordrade) Kategori Andel före Andel efter UA UL Professor Behöriga Sökt Tillsvidareförordnade Sökt Samtliga med Tillsvidare- behöriga* tillsvidare- till förordnade till UL förordnande professor 51% 39% 24% 21% 17% 9% 52% 28% 25% 13% * Behöriga för lektorat enligt äldre regler (doktorskompetens resp konstnärlig skicklighet) Tabell 1 visar att andelen kvinnor efter kommer att öka i samtliga lärarkategorier som berörs av befordringsreformen. Anledningen till detta är att kvinnorna är kraftigt

4 underrepresenterade i samtliga de kategorier till vilka kan ske och något överrepresenterade i adjunktsgruppen (till vilken ej kan ske). Eftersom en grundläggande förutsättning för att kunna söka är anställning utan tidsbegränsning, finns det anledning att undersöka hur stor del av lektorsgruppen som är tillsvidareanställd. Tabell 2. Andel tidsbegränsade anställningar bland universitetslektorer Kvinnor Män Totalt Totala antalet behöriga för UL varav med tidsbegränsad anställning Andel med tidsbegränsning 242 766 1008 81 168 249 33% 22% 24% Tabell 2 visar att 33% av de kvinnliga lektorerna har tidsbegränsade anställningar, medan männen med 22% har ett bättre utgångsläge. Vi kan konstatera att som i många andra sammanhang har kvinnorna ett sämre utgångsläge i sina karriärmöjligheter. Som det angavs i proposition 96/97:141 skall nyrekryteringsmålet på 19% (se ovan), för andelen kvinnliga professorer, vara uppnått i december 1999. I detta sammanhang bör det nämnas att av de 48 som redan (1999-09-15) befordrats är antalet kvinnor endast 5, dvs 10%. Observera att de som redan befordrats är inkluderade i kolumnen Nyrekryterade 970101-990915 nedan. Tabell 3. Andel kvinnor bland nyrekryterade professorer (1997-1999) OMRÅDE Andel kvinnor Docentkompetenta universitetslektorer Nyrekryterade 970101-990915 Nyrekryterade om samtliga som sökt befordras HumTeol 33% 15% 28% Juridik 0% 0% 0% Samhvet 22% 23% 23% Medicin 25% 6% 20% MatNat 10% 0% 10% LTH 10% 9% 9% Konst 0% 0% 0% Samtl omr 18% 11% 17% Tabell 3 visar att antalet nyrekryterade kvinnliga professorer är enbart 11%. Emellertid, om alla som sökt antas bli befordrade kommer LU att nå upp till 17%. Intressant att notera är att vid Medicinska fakulteten utgör kvinnorna 25% av den docentkompetenta

5 lektorsgruppen, men man har enbart lyckats nyrekrytera 6% kvinnliga professorer. Om alla som ansökt blir befordrade kommer dock fakulteten att komma upp till 20%. Vid Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten utgör kvinnorna 10% av de docentkompetenta lektorerna, men ingen nyrekrytering av kvinnliga professorer har skett. Efter kan emellertid fakulteten nå upp till 10%. Det är intressant att notera hur utfallet blir om samtliga som ansökt om blir befordrade, och då särskilt hur andelen kvinnliga professorer påverkas. Tabell 4. Antal professorer före och efter, fördelade efter fakultet (exempel där alla som ansökt antas bli befordrade) OMRÅDE Före Efter Andel Andel Kvinnor Män Totalt kvinnor Kvinnor Män Totalt kvinnor HumTeol 9 35 44 20.5% 25 77 102 24.5% Juridik 2 11 13 15.4% 2 12 14 14.3% Samhvet 6 36 42 14.3% 19 76 95 20.0% Medicin 5 80 85 5.9% 15 117 132 11.4% MatNat 1 48 49 2.0% 9 121 130 6.9% LTH 6 77 83 7.2% 14 153 167 8.3% Konst 0 4 4 0.0% 0 4 4 0.0% Samtl omr 29 291 320 9.1% 84 560 644 13.0% Att det konstnärliga området inte uppvisar någon förändring beror på att man ännu inte har gått ut med en inbjudan till sina anställda. Vid den juridiska fakulteten minskar andelen kvinnliga professorer beroende på att ingen kvinna har ansökt om. Positivt är dock att andelen nyrekryterade kvinnliga lektorer är hög vid den juridiska fakulteten (framgår ej av tabellen), dessa är förhållandevis nydisputerade. Noterbart är att LTH uppvisar en mycket liten ökning av andelen kvinnliga professorer, trots att den kvinnliga lektorsgruppen utgör 10%. Ännu mer anmärkningsvärt är resultaten från Medicinska fakulteten där den kvinnliga lektorsgruppen utgör 33% (framgår av tabell 5 nedan), men där andelen kvinnliga professorer i detta exempel enbart ökar från 5.9% till 11.4%. Humaniora-Teologi och Samhällsvetenskapliga fakulteter visar på (en möjlig) god utveckling ur ett jämställdhetsperspektiv. Matematisk-naturvetenskaplig fakultet visar på en ökning från 2% till 6.9%. Sammanlagt för hela LU kan befordringsreformen leda till en ökning av andelen kvinnliga professorer från 9.1% till 13%. Tabellen ovan illustreras grafiskt i diagram 1 och 2.

6 Diagram 1. Samtliga områden Antalet professorer före och efter (exempel där alla som ansökt antas bli bli befordrade) 600 500 400 300 200 Kvinnor Män 100 0 Före Efter Diagram 2. Andel (%) kvinnliga professorer före och efter (exempel där alla som ansökt antas bli bli befordrade) 25 20 % Före Efter 15 10 13,0% 9,1% 5 0 LTH MatNat Medicin Samhvet Juridik HumTeol Konst Samtl omr

7 En sammanfattning av situationen för till professor redovisas i tabellen nedan. Utöver den information som har insamlats från de olika fakulteterna har komplettering skett beträffande docentkompetens. Vid förarbeten till befordringsreformen användes antalet docentkompetenta lektorer vid bedömningen av hur många som skulle kunna antas bli befordrade. Tabell 5. Andel tillsvidareförordnade och behöriga universitetslektorer/bitr prof som sökt till professor OMRÅDE Antal Andel som sökt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt HumTeol Behöriga 43 68 111 37% 62% 52% varav docenter 29 59 88 55% 71% 66% Juridik Behöriga 6 12 18 0% 8% 6% varav docenter 0 5 5-20% 20% Samhvet Behöriga 35 121 156 37% 33% 34% varav docenter 22 79 101 55% 48% 50% Medicin Behöriga 31 64 95 32% 58% 49% varav docenter 17 51 68 59% 59% 59% MatNat Behöriga 22 156 178 36% 47% 46% varav docenter 15 130 145 53% 55% 54% LTH Behöriga 24 174 198 33% 44% 42% varav docenter 11 97 108 64% 70% 69% Konst Behöriga 0 3 3-0% 0% varav docenter 0 0 0 - - - Samtl omr Behöriga 161 598 759 34% 45% 43% varav docenter 94 421 515 56% 59%* ) 59% * ) tidigare feltryck korrigerat Tabell 5 visar att för hela LU är andelen kvinnor som sökt (34%) relativt låg i förhållande till motsvarande andel män (45%). Skillnaden är mindre för de med docentkompetens, 56% för kvinnor respektive 59% för män (49%). Denna tabell är grafiskt illustrerad i diagram 3 och 4.

8 Diagram 3. Samtliga områden Tillsvidareförordnade och behöriga universitetslektorer/bitr. professorer som sökt till till professor 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Juridik HumTeol LTH MatNat Medicin Samhvet Konst Antalet behöriga män Varav sökt Antalet behöriga kvinnor Varav sökt Diagram 4. 70 Samtliga områden Andel tillsvidareförordnade och behöriga universitetslektorer/bitr. professorer som sökt till till professor % 60 Män 50 Kvinnor 40 30 20 10 0 HumTeol Juridik LTH MatNat Medicin Samhvet Konst Samtl...

9 Motsvarande sammanställning har gjorts för adjunkter, men där har komplettering skett med innehav av doktorsexamen. Tabell 6. Andel tillsvidareförordnade universitetsadjunkter som sökt till universitetslektor OMRÅDE Antal Andel som sökt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt HumTeol Behöriga 17 15 32 6% 7% 6% varav dr.ex. 2 1 3 50% 0% 33% Juridik Behöriga 1 0 1 - - - varav dr.ex. 0 0 0 - - - Samhvet Behöriga 21 29 50 19% 17% 18% varav dr.ex. 1 1 2 0% 100% 50% Medicin Behöriga 79 17 96 1% 0% 1% varav dr.ex. 5 1 6 20% 0% 17% MatNat Behöriga 3 6 9 33% 17% 22% varav dr.ex. 2 4 6 50% 25% 33% LTH Behöriga 32 58 90 19% 26% 23% varav dr.ex. 8 17 25 50% 47% 48% Konst Behöriga 22 46 68 0% 0% 0% varav dr.ex. 0 0 0 - - - Samtl omr Behöriga 175 171 346 11% 18% 15% varav dr.ex. 18 24 42 33% 38% 36% Mycket få adjunkter har ansökt om, t ex har i gruppen disputerade adjunkter, som enligt högskoleförordningen skall befordras utan ytterligare prövning, enbart 36% ansökt om. Detta leder till misstanken att det föreligger brister i informationen särskilt beträffande från adjunkt till lektor. Tabell 6 är grafiskt illustrerad i diagram 5.

10 Diagram 5. Samtliga områden Tillsvidareförordnade universitetsadjunkter som sökt till till lektor 80 70 60 50 40 30 20 10 Antalet behöriga män Varav sökt Antalet behöriga kvinnor Varav sökt 0 Juridik HumTeol LTH MatNat Medicin Samhvet Konst Kommentarer En grundläggande förutsättning för att ansöka om är att man är anställd utan tidsbegränsning. De kvinnliga lektorerna vid LU är till 33% tidsbegränsat anställda, den motsvarande andelen för män är 22%. I och med detta kommer kvinnornas möjligheter att ansöka om redan från början att vara mindre än för män. Det borde finnas anledning för LU:s ledning att bedöma rimligheten i denna stora omfattning tidsbegränsade förordnanden, särskilt ur jämställdhetssynpunkt. Intressant att notera är att den kvinnliga lektorsgruppen med docentkompetens vid LU söker i större utsträckning än motsvarande grupp män. Ur ett jämställdhetsperspektiv är befordringsreformen betydelsefull, då kvinnors karriärvägar är sämre än männens vilket bland annat leder till att nyrekrytering av kvinnliga professorer är låg. Antalet universitetsadjunkter som ansökt om är endast 36 (av 346). Av adjunkter med doktorsexamen har enbart 36% ansökt om. Detta förefaller märkligt eftersom en adjunkt med doktorsexamen enligt HF är garanterad. LU:s ledning har tydligt visat ett motstånd till reformen. Ett skäl som angivits är att inga särskilda medel finns avsatta för detta ändamål. Det finns dock anledning att kraftigt ifrågasätta vissa av de kostnadsberäkningar som använts. Hur LU kommer att hantera befordringsärenden kommer naturligtvis att följas upp. Viktigt att påpeka är dock att det finns möjlighet för den som anser sig felaktigt bedömd, att överklaga beslutet.

Vi har förståelse för att svårigheter kan uppstå i reformens initialskede. Vissa problem kommer förhoppningsvis att lösas relativt snabbt när man finner former och rutiner för att hantera befordringsärendena. Reformens intentioner är akademisk kvalitetshöjning, samt möjligheter till belöning och uppmuntran av akademiska lärare. Detta anser vi är viktigt att framhålla och stödja. Reformen är således ett viktigt instrument för att göra LU mera attraktivt! 11