EUROPEISKA UNIONENS BIDRAG FÖR NÖTKREATUR VILLKOR OCH ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN 2009 Tjurbidrag och bidrag för stutar Produktionsbidrag för dikor Produktionsbidrag för slaktnöt av hankön och slaktkvigor
2 NYTT 2009 Grundregeln är alltjämt att anmälningar till nötdjursregistret ska göras inom 7 dagar från händelsen. I och med den nya förordningsändringen är ett nötkreatur trots allt stödberättigande om alla föreskrivna anmälningar har gjorts till nötdjursregistret senast på djurhållningsperiodens första dag (se punkt 4.3). Alla som ansöker elektroniskt om tjurbidrag måste ansöka om nya Vipu-koder hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast 31.3.2009. Vid den första bidragsansökan (2-16.2.2009) går det använda gamla eller nya Vipu-koder. Efter 31.3.2009 duger bara de nya Vipu-koderna (se punkt 10.1.4). Moduleringsprocentsatsen och sättet att beräkna moduleringen ändras (se punkt 8). Minimibeloppet för betalning av bidrag (50 euro) slopas. GEMENSAMT FÖR ALLA BIDRAG FÖR NÖTKREATUR All jordbruksmark i producentens besittning skall uppges i samband med huvudstödansökan oavsett om stöd söks för arealen eller inte. Blanketterna med basuppgifter om gårdsbruksenheten och anmälan av jordbruksmark skall återsändas senast 30.4.2009 (se punkt 1). Anvisningarna om märkning och registrering av nötkreatur skall iakttas (se punkt 4). Beställningar av öronmärken som gjorts efter underrättelse om övervakning leder till minskat bidrag om det är uppenbart att beställningen avsiktligt har fördröjts. Nötkreaturen skall vara registrerade på producentens lägenhetssignum i nötdjursregistret och alla uppgifter skall vara riktiga och uppdaterade, även i fråga om anmälan om avlägsnande (se punkt 4.2). Uppgifter om händelser skall anmälas till nötdjursregistret inom 7 dagar. Producenten skall kontrollera att uppgifter som anmälts till nötdjursregistret har kommit fram och att de är riktiga. Om det vid övervakningen upptäcks sådana fel i nötdjursregisteruppgifterna som producenten har haft möjlighet att kontrollera och korrigera t.ex. i de nötkreatursförteckningar som Lantbrukets Datacentral Ab skickat, leder detta till att bidragen minskas genast vid den första övervakningsgången. Producenten är ansvarig också för innehållet i uppgifter som lämnas av tredje part, t.ex. de anmälningar som husdjursrådgivaren gör till nötdjursregistret. Om gården inte kan övervakas och/eller om nötkreaturen på gården inte kan identifieras av orsaker som beror på producenten eller dennes representant, kan bidrag inte beviljas (se punkt 6). TJURBIDRAG OCH BIDRAG FÖR STUTAR Ansökningstider: 2 16.2.2009, 16 30.4.2009, 3 17.8.2009 och 9 23.11.2009. Till ansökan skall fogas en kopia av de sidor i den uppdaterade nötkreatursförteckningen som innehåller uppgifter om de tjurar/stutar som räknas upp i ansökan (se punkterna 4.4 och 10.1.6). Ansökan om tjurbidrag kan också lämnas in på elektronisk väg (se punkt 10.1.4). Ansökningsanvisningarna och blanketterna sänds till gården endast en gång år 2009. Anvisningar och blanketter kan vid behov erhållas hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet och de kan också skrivas ut från Internet. Bidrag kan sökas för minst 7 månader gamla tjurar eller stutar. Djurhållningsperioden för tjurar och stutar är 2 månader (se tabellerna 1 4). Djurhållningsplatsen under djurhållningsperioden skall på förhand skriftligen meddelas till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Om antalet tjurar minskar under djurhållningsperioden på grund av djursjukdom, nödslakt eller död genom olycksfall eller dylikt skall producenten inom 10 arbetsdagar lämna en skriftlig anmälan om det skedda till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet (avlägsnande p.g.a. naturliga omständigheter). Bevis lämnas så fort de är tillgängliga (se punkt 10.4.2). Enskilda djur kan återkallas från ansökan också under djurhållningsperioden. Om producenten återtar en del av eller hela ansökan skall detta anmälas skriftligen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Regelstridiga delar av stödansökan kan inte återtas om producenten redan har underrättats om kommande gårdsövervakning eller utredning av korsgranskningar. Det landsspecifika stödtaket kan leda till beskärningar av enhetsstödet (se punkt 10.2.2).
3 PRODUKTIONSBIDRAG FÖR DIKOR Om producenten har lämnat in blanketten för anmälan om deltagande (Blnr 144) till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet under tidigare år och meddelat att han deltar i systemet med produktionsbidrag för dikor, behöver blankett 144 inte lämnas in på nytt till kommunen år 2009. Om ingen anmälan om deltagande har lämnats tidigare, skall Blnr 144 lämnas in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast 30.4.2009. Anmälan om deltagande är i kraft tills vidare fram till dess att systemet med produktionsbidrag för nötkreatur upphör. När en gårdsbruksenhet (t.ex. ett dödsbo eller en sammanslutning) skiftas eller när gårdsbruksenheter bildar t.ex. en sammanslutning (sammanslagning av gårdsbruksenheter), måste anmälan om deltagande lämnas in på nytt. Anmälan om deltagande behöver inte lämnas in separat om Blnr 156 har lämnats till kommunen, verksamheten fortsätter under det tidigare lägenhetssignumet och det är fråga om generationsväxling, köp eller arrendering som gäller hela lägenheten eller byte av bolagsform för hela lägenheten. Produktionsbidraget för dikor fastställs på basis av det genomsnittliga antalet bidragsberättigande kvigor och dikor som enligt nötdjursregistret innehafts av producenten under kalenderåret. De bidragsberättigande kvigorna och dikorna hämtas direkt ur nötdjursregistret (Lantbrukets Datacentral Ab). Inom produktionsbidraget för dikor existerar inget krav på djurhållningsperiod. Kvigorna är bidragsberättigade då de uppnår 8 månaders ålder. Bidragsdjuren är till minst 50 procent av köttras (se punkt 11.6.1). Av det genomsnittliga antalet dikor och kvigor som ligger till grund för beviljandet av produktionsbidrag kan högst 40 procent vara kvigor (se punkt 11.3). Det landsspecifika maximistödbeloppet kan leda till att enhetsstödet minskas (se punkt 11.5). PRODUKTIONSBIDRAG FÖR SLAKTNÖT AV HANKÖN OCH SLAKTKVIGOR Om producenten har lämnat in blanketten för anmälan om deltagande (Blnr 144) till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet under tidigare år och meddelat att han deltar i systemet med produktionsbidrag för slaktnöt av hankön och slaktkvigor, behöver blankett 144 inte lämnas in på nytt till kommunen år 2009. Om ingen anmälan om deltagande har lämnats tidigare, skall Blnr 144 lämnas in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast 30.4.2009. Anmälan om deltagande är i kraft tills vidare fram till dess att systemet med produktionsbidrag för nötkreatur upphör. När en gårdsbruksenhet (t.ex. ett dödsbo eller en sammanslutning) skiftas eller när gårdsbruksenheter bildar t.ex. en sammanslutning (sammanslagning av gårdsbruksenheter), måste anmälan om deltagande lämnas in på nytt. Anmälan om deltagande behöver inte lämnas in separat om Blnr 156 har lämnats till kommunen, verksamheten fortgår under det tidigare lägenhetssignumet och det är fråga om generationsväxling, köp eller arrendering som gäller hela lägenheten eller byte av bolagsform för hela lägenheten. Kvigor med en slaktvikt på minst 210 kg och handjur av nötkreatur med en slaktvikt på minst 330 kg har rätt till bidrag. Ett slaktdjur som har varit i bidragssökandens besittning oavbrutet i 60 av de 90 sista dygnen i djurets liv berättigar till produktionsbidrag. Djuren skall slaktas i ett av Livsmedelssäkerhetsverket (Evira) godkänt slakteri eller ett litet slakteri som har godkänts av kommunens livsmedelstillsynsmyndighet. En uppdaterad förteckning finns t.ex. på Eviras webbplats (http://www.evira.fi) under punkten livsmedel/tillsyn och företagare/eu godkända finska anläggningar. Registreringsanmälningar skickas inte längre separat, utan som bilaga till utdraget ur nötdjursregistret finns en slaktdjursrapport varifrån producenten kontrollerar att uppgifterna är korrekta. Producenten är även ansvarig för innehållet i uppgifter som lämnats av slakteriet. Det landsspecifika maximistödbeloppet kan leda till att enhetsstödet minskas (se punkt 11.5).
4 1 ALLMÄNT... 6 2 FÖR SENT INLÄMNADE ANSÖKNINGAR... 6 3 ALLMÄNNA VILLKOR FÖR BEVILJANDE AV STÖD... 7 3.1 Tvärvillkor... 7 3.2 Förbjudna ämnen eller illegalt innehav av ämnen... 7 3.3 Djurskydd... 7 3.4 Djurhållning enbart i syfte att erhålla bidrag... 7 4 MÄRKNING OCH REGISTRERING AV DJUR... 8 4.1 Öronmärke/öronmärken... 8 4.2 Registrering... 8 4.3 Anmälningstidernas inverkan på stöden för nötkreatur...8 4.4 Nötkreatursförteckning... 8 4.5 Registreringskort för nötkreatur... 9 5 SPECIELLA SITUATIONER I ANSLUTNING TILL ÄGANDE AV DJUR... 9 6 KONTROLLER... 10 6.1 Genomförande av kontroll... 10 6.2 Identifierat nötkreatur... 11 6.3 Kontrollrapport... 11 7 PÅFÖLJDER... 11 8 MODULERING... 12 9 ÅTERKRAV AV OBERÄTTIGADE UTBETALNINGAR AV BIDRAG... 12 10 TJURBIDRAG OCH BIDRAG FÖR STUTAR... 12 10.1 Ansökan om tjurbidrag och bidrag för stutar... 12 10.1.1 Ansökningsomgångar och - tider...12 10.1.2 Ansökningsblanketter...13 10.1.3 Ifyllande av ansökan...13 10.1.4 Elektronisk ansökan om tjurbidrag...13 10.1.5 Inlämnande av ansökan...14 10.1.6 Bilagor till ansökan...15 10.1.7 För sent inlämnade ansökningar...16 10.1.8 Komplettering eller ändring av ansökan...16 10.1.9 Fel som konstaterats efter inlämnandet...16 10.1.10 Återtagande av ansökan helt eller delvis...16 10.2 Beviljande och utbetalning av bidrag... 16 10.2.1 Bidragets belopp...16 10.2.2 Landsspecifikt stödtak...17 10.3 Djurets berättigande till bidrag... 17 10.3.1 Ålder...17 10.3.2 Bidrag får inte sökas...17 10.4 Djurhållningsperiod och djurhållninsplats... 17 10.4.1 Förflyttning av djur under djurhållningsperioden...18 10.4.2 Minskning av djurantalet under djurhållningsperioden...18 11 PRODUKTIONSBIDRAG FÖR DIKOR... 19 11.1 Ansökningsförfarande... 19 11.2 Bidrag på basis av antalet stödberättigande dagar... 19 11.3 Antalet bidragsberättigande kvigor högst 40 %... 19 11.4 Bidragsbeloppet... 19 11.5 Landsspecifikt maximalt stödbelopp... 19 11.6 Bidragsberättigande nötkreatur... 20 11.6.1 Ras...20 11.6.2 Kalvning och produktionssätt...20 11.6.3 Kvigans ålder...20 11.6.4 Användningssätt i nötdjursregistret...20 12 PRODUKTIONSBIDRAG FÖR SLAKTNÖT AV HANKÖN OCH SLAKTKVIGOR... 20 12.1 Ansökningsförfarande... 20 12.2 Slaktdjursrapport... 21 12.3 Bidragets belopp... 21 12.4 Bidragsberättigade djur... 21 12.4.1 Slaktvikt...21 12.4.2 Djurhållningsperiod och djurhållningsplats...21 12.5 Godkänd slakt... 21 12.5.1 Underkänd slaktkropp...22 12.5.2 Nödslakt...22 12.5.3 Returnering till producenten...22
5 BILAGA 1 FÖRFATTNINGAR SOM GÄLLER EU-DJURBIDRAG... 23 BILAGA 2 BLANKETTER OCH ANSÖKNINGSTIDER FÖR EU:S BIDRAG FÖR NÖTKREATUR 2009...24 BILAGA 3 FÖRTECKNING ÖVER MJÖLKRASER...25
6 1 ALLMÄNT Djurbidrag som fullt ut finansieras av EU är tjurbidrag och bidrag för stutar, produktionsbidrag för dikor, produktionsbidrag för slaktnöt av hankön och slaktkvigor samt bidrag per tacka. För beviljande av bidrag förutsätts inte att producenten bor på lägenheten. Producentens ålder påverkar inte heller beviljandet av bidraget. ANMÄLAN AV AREAL Från och med 2005 har som villkor för att få de direktstöd som helt finansieras av EU, tjurbidrag och bidrag för stutar medräknat, ställts att jordbrukaren skall uppge all jordbruksmark han besitter, oberoende av om han ansöker om stöd för den eller inte. Om det vid övervakningen konstateras att all jordbruksmark (separata basskiften) inte har uppgetts i stödansökan och skillnaden mellan den anmälda arealen och den konstaterade arealen (=anmäld areal + arealen av de skiften som inte har anmälts) överstiger tre procent kommer alla direktstöd som helt finansieras av EU att skäras ned med högst tre procent. Arealerna skall uppges i samband med huvudstödansökan, senast 30.4.2009. För att EUdjurbidrag skall beviljas för stödåret 2009 förutsätts att jordbrukaren i samband med den samlade stödansökan lämnar in blanketterna med basuppgifter om gårdsbruksenheten (101A och vid behov 101D) samt blanketterna som gäller anmälan om den jordbruksmark som är i jordbrukarens besittning (102A och vid behov 102C) jämte bilagor. Om gårdsbruksenheten inte har någon jordbruksmark i sin besittning skall jordbrukaren lämna in blanketterna med basuppgifter om gårdsbruksenheten (101A och vid behov 101D). DEFINITIONER Med en diko avses en ko, som har kalvat minst en gång och som är av köttras eller är en korsning mellan kött- och mjölkras och som används uteslutande för produktion av kalvar och vars kalvar föds upp för köttproduktion eller för att öka dikoproduktionen. Som användningssätt har i nötdjursregistret angetts diko. Med en kviga avses ett minst åtta månader gammalt nötkreatur av honkön som inte har kalvat. Med tjur avses ett okastrerat nötkreatur av hankön. Med stut avses ett kastrerat nötkreatur av hankön. Enligt djurskyddsförordningen (396/1996) får kastrering av nötkreatur utföras endast av en veterinär. Med slakteri avses ett slakteri som har godkänts av Livsmedelssäkerhetsverket eller ett litet slakteri som har godkänts av kommunens livsmedelstillsynsmyndighet. Med producent avses en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, som äger eller innehar en gårdsbruksenhet och som bedriver nötkreaturshushållning. Producenten skall finnas i myndighetens register, dvs. producentens gårdsbruksenhet skall ha ett av myndigheterna tilldelat lägenhetssignum (TILTU) i landsbygdsnäringsregistret. Med gårdsbruksenhet avses alla de produktionsenheter som producenten innehar inom en medlemsstats område. Gårdsbruksenhetens läge bestäms av den produktionsenhets driftscentrum från vilken gårdsbruksenheten leds. Med nötdjursregister avses ett ADB-baserat myndighetsregister för vars tekniska upprätthållande Lantbrukets Datacentral AB är ansvarig. Med nötkreatursförteckning avses en nötkreatursförteckning som Lantbrukets Datacentral Ab skickar till gården eller en nötkreatursförteckning som skrivits ut med Ammu&Elmer -programvaran. Också en nötkreatursförteckning som skrivits ut från Vipu (webbaserad bläddringstjänst för jordbrukaruppgifter) eller med en annan kommersiell leverantörs programvara som godkänts av Landsbygdsverket är godtagbar. Med djurhållningsplats avses alla byggnader, inrättningar och beten samt övriga platser där djur hålls, föds upp eller sköts. Djurhållningsplatserna har registrerats år 2001. Registrering av nya djurhållningsplatser eller ändringar av djurhållningsplatserna anmäls till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet på Livsmedelssäkerhetsverkets (Evira) blankett Blnr 136. 2 FÖR SENT INLÄMNADE ANSÖKNINGAR Om ansökan om djurbidrag eller en bilaga till den lämnas in för sent, leder det till att beloppet av djurbidrag (på basis av den aktuella ansökan om djurbidrag) minskar med en procent per arbetsdag. Med arbetsdagar avses vardagar, med undantag för lördagar. Om blanketterna med basuppgifter om gården samt blanketterna som gäller anmälan om den jordbruksmark som är i jordbrukarens besittning samt bilagorna till dem lämnas in för sent, leder det till att beloppet av djurbidrag minskas med en procent per arbetsdag (ex. 1.).
7 Exempel 1. Gården har areal i sin besittning Blanketterna 101A och vid behov 101D samt 102A och vid behov 102C Djurbidragsansökan = djuruppgifterna 1 arbetsdag för sent 1 arbetsdag för sent Djurbidragsansökan är sammanlagt 2 arbetsdagar försenad, vilket leder till en nedskärning på 2 %. Om ansökan om djurbidrag eller en annan obligatorisk blankett försenas med över 25 kalenderdagar, helg- och vardagar medräknade, avslås den. Om ansökan inte har kunnat lämnas in inom utsatt tid på grund av oöverkomligt hinder (force majeure), minskas inte bidraget. Det oöverkomliga hindret måste styrkas på ett godtagbart sätt (se Ansökningsguide 2009 kap. 3). Då förseningen beror på oöverkomligt hinder beviljas bidraget även om ansökan försenas mer än 25 dagar. Ansökan måste dock lämnas in innan förskotten betalas ut, inom 10 dagar från det att det med beaktande av force majeure har varit möjligt att lämna in den. 3 ALLMÄNNA VILLKOR FÖR BEVILJANDE AV STÖD För att de djurbidrag som fullt ut finansieras av EU skall beviljas och betalas ut förutsätts att de nedan beskrivna villkoren följs. Odlingssätt och miljövillkor som skickades våren 2006. I Ansökningsguiden för 2009 berättas dessutom om ändringar i villkoren. Kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden bygger på jord- och skogsbruksministeriets förordning 183/2006 och ändringarna av den. 3.2 Förbjudna ämnen eller illegalt innehav av ämnen Producenten får inte vid uppfödning eller gödning av sin nötboskap använda ämnen (hormoner eller beta-agonister) som påverkar tillväxten och som avses i EG:s bestämmelser på veterinärområdet. Producenten får inte heller inneha dessa ämnen om inte veterinären har ordinerat dem för behandling av djuren. Om restsubstanser av förbjudna ämnen upptäcks i ett djur från en producents nötkreatursbesättning eller om förbjudna ämnen eller ämnen som producenten illegalt innehar upptäcks på producentens lägenhet i någon som helst form, beviljas producenten inga bidrag för nötkreatur under det kalenderår då upptäckten görs. En producent som vid två kontroller har konstaterats använda förbjudna tillväxtbefrämjande ämnen eller illegalt inneha dessa ämnen, utesluts från EU:s bidrag för nötkreatur för det år som kontrollen gäller och de fyra kalenderår som följer på kontrollen. En förteckning över förbjudna ämnen ingår i jordoch skogsbruksministeriets förordning 743/1997 (ändr. 911/2004). Förteckningen finns inte längre som bilaga till denna anvisning. 3.1 Tvärvillkor För att få de direktstöd som i sin helhet finansieras av EU, inbegripet tjurbidrag och bidrag för stutar samt produktionsbidrag för dikor och för handjur och kvigor av nötkreatur, krävs att man följer tvärvillkoren hela kalenderåret ut. Tvärvillkoren består av krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som förutsätter att jordbruksmarken bevaras i god hävd med tanke på odlingen och miljön samt av föreskrivna verksamhetskrav som förutsätter att miljölagstiftningen och lagstiftningen om märkning och registrering av djur efterlevs. Tvärvillkoren innefattar också anmälan av djursjukdomar, djurens välbefinnande, fodersäkerhet, villkor för användningen av växtskyddsmedel samt villkor för livsmedelssäkerhet. Om det uppdagas överträdelser av dessa villkor leder det till påföljder för alla gårdens direktstöd som helt finansieras av EU. Närmare information om tvärvillkoren ingår i guiden om tvärvillkor Märkning och registrering av djur, växtskyddsmedel, foder, livsmedel, anmälan av djursjukdomar och djurens välbefinnande som skickades till alla jordbrukare våren 2007, i guiden 3.3 Djurskydd Från och med 1.1.2007 har underlåtelse att följa djurskyddsbestämmelserna lett till att alla EU:s direktstöd beskärs via tvärvillkoren. Djurens välbefinnande övervakas systematiskt som ett led i övervakningen av tvärvillkor. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet avbryter utbetalningen av EU:s djurbidrag om han får kännedom om att den som ansöker om bidrag misstänks för ett djurskyddsbrott eller en djurskyddsförseelse och ärendet har gått till åtalsprövning. 3.4 Djurhållning enbart i syfte att erhålla bidrag Produktionen bör motsvara bidragssystemets mål. Om det konstateras att producenten artificiellt och i strid med bidragssystemets mål skapat förutsättningarna för att erhålla bidrag, förlorar producenten alla de bidrag som baserar sig på nötkreatur.
8 4 MÄRKNING OCH REGISTRERING AV DJUR 4.1 Öronmärke/öronmärken Alla nötkreatur på lägenheten skall vara vederbörligen försedda med öronmärken som godkänts av Livsmedelssäkerhetsverket. Kalvar skall förses med två öronmärken inom tjugo (20) dagar från födseln. Nötkreatur som inte är försedda med öronmärke får inte flyttas från lägenheten och köpare får inte motta sådana djur. Om djurets öronmärke har lossnat, måste man omedelbart beställa ett ersättande öronmärke med det berörda djurets födelseidentifikation. När det ersättande öronmärket har kommit till lägenheten, skall det utan dröjsmål sättas fast i djurets öra (se även punkt 6.2). Under år 2006 tog man i bruk s.k. temporära märken som en djurhållare på vissa villkor får använda i stället för ett lossnat öronmärke. Användningen av ett temporärt märke förutsätter att identifikationsmärket för ett i regel över 12 månader gammalt nötkreatur av hankön som fötts upp till slakt har lossnat så nära inpå den planerade slakttransportens avgång från djurhållningsplatsen, att det inte längre är möjligt att leverera ett ersättande märke till djurhållningsplatsen. Nötkreatur som förts in från andra EUmedlemsländer behåller sina ursprungliga öronmärken. Nötkreaturen registreras med det ursprungliga EU-signum som finns på öronmärket. 4.2 Registrering Alla nötkreatur på gården skall vara registrerade på gårdens lägenhetssignum i nötdjursregistret (Lantbrukets Datacentral AB) och uppgifterna skall vara uppdaterade. Födelse Födelsegården skall registrera kalvarna i nötdjursregistret (Lantbrukets Datacentral Ab) inom sju (7) dagar från födelsen. Nötkreatur får inte flyttas från lägenheten förrän de registrerats. Köpare får inte motta oregistrerade kalvar. Ett nötkreatur som har slaktats innan födelsehändelsen har registrerats berättigar inte till bidrag. Andra händelser Alla händelser som gäller nötkreatur, såsom köp, försäljning eller flyttning till andra djurhållningsplatser, skall anmälas till nötdjursregistret inom sju (7) dagar från händelsen. Till exempel i fråga om försäljning av nötkreatur till uppfödning skall både köparen och säljaren göra en egen anmälan. Om ett djur har köpts till lägenheten eller avlägsnats från lägenheten men händelsen inte anmälts eller har anmälts oriktigt till nötdjursregistret medför detta att bidraget minskas. Anmälan om födelse, köp, avlägsnande och förflyttningar ska göras inom 7 dagar från händelsen. 4.3 Anmälningstidernas inverkan på stöden för nötkreatur Ändringen av rådets förordning (1009/2008) om hur anmälningstiderna för nötkreatur inverkar på bidragsberättigandet offentliggjordes i oktober 2008. Grundregeln är alltjämt att anmälningar till nötdjursregistret ska göras inom 7 dagar från händelsen (iakttagandet av anmälningstiderna (7 dgr) övervakas i samband med övervakningen av tvärvillkor som gäller märkning och registrering av djur). I och med den nya förordningsändringen är ett nötkreatur trots allt stödberättigande om alla föreskrivna anmälningar har gjorts till nötdjursregistret senast på djurhållningsperiodens första dag. Förordningsändringen gäller endast fastställandet av ett nötkreaturs rätt till bidrag. Den inverkar inte på djurens spårbarhet eftersom jordbrukarna fortfarande måste iaktta de identifikations- och registreringsskyldigheter som föreskrivs i förordning (EG) nr 1760/2000. Den ändrade förordningen tillämpas retroaktivt från och med 1.1.2008. Exempel 2. En tjur har köpts till gården 5.4.2009, anmälan om köpet har gjorts 17.4.2009, ansökan om tjurbidrag lämnats in 16.4. Djurhållningsperioden börjar 17.4. Lägesstatus: I ordning (anmälan om köp i ordning på djurhållningsperiodens första dag, den försenade anmälningstiden beaktas dock i samband med övervakningen av tvärvillkor som gäller märkning och registrering av djur). Exempel 3. En tjur har köpts till gården 15.4.2009, anmälan om köpet har gjorts 21.4.2009, ansökan om tjurbidrag lämnats in 16.4, Djurhållningsperioden börjar 17.4. Lägesstatus: I ordning (anmälan har gjorts inom 7 dagar från det att nötkreaturet anlände till gården). Exempel 4. En tjur har köpts till gården 9.4.2009, anmälan om köpet har gjorts 18.4.2009, ansökan om tjurbidrag lämnats in 16.4. Djurhållningsperioden börjar 17.4. Lägesstatus: Inte bidragsberättigande (anmälan om köpet var inte i ordning på djurhållningsperiodens första dag). 4.4 Nötkreatursförteckning Producenten skall på sin lägenhet föra en nötkreatursförteckning vilken kontinuerligt uppdateras så att den motsvarar den verkliga situationen. Detta kan ske genom att producenten uppdaterar de nya uppgifterna om djuret i den nötkreatursförteckning som Lantbrukets Datacentral Ab skickar till lägenheten (mars månads förteckning rekommenderas) eller matar in motsvarande uppgifter i Ammu&Elmer -programvaran, varifrån förteckningen med rubriken "Nötkreatursförteckning" kan skrivas ut.
9 Nötkreatursförteckningen anses vara à jour och i ordning när alla uppgifter gällande födelseidentifikation, födelsedatum, kön, ras, användningssätt, moderns födelseidentifikation, datum för ansökning av bidrag, eventuella köp- eller avlägsningsdatum samt identifikationsnummer eller namn och adress på säljare eller köpare har förts in i den inom senast tre (3) dagar från händelsen. Också ett djurs födelse skall föras in inom tre dagar från födelsen. Dessutom skall handlingar som hänför sig till nötkreatursförteckningen, såsom köp- och försäljningskvitton för djuret, kunna fogas till nötkreatursförteckningen inom tre (3) dagar från köpet/försäljningen. Ett skriftligt avtal, kvitto eller motsvarande dokument skall finnas om djurköp mellan gårdar. Här skall åtminstone nämnas: - djurets födelseidentifikation - flyttningsdag från gården - datum för avtalet - avtalspartnernas lägenhetssignum - namn, adresser och underskrifter - huruvida det är fråga om köp eller hyrning. De ovan nämnda avtalen och kvittona anses vara en del av gårdens nötkreatursförteckning och de kontrolleras vid övervakningen. Med hjälp av dessa avtal och kvitton kan man bevisa riktigheten av anteckningarna i nötkreatursförteckningen och i nötdjursregistret. Avtalen och kvittona måste sparas minst ansökningsåret samt de tre (3) påföljande kalenderåren. Producenten skall korrigera fel eller brister i nötkreatursförteckningen (också i nötdjursregistret). Återkommande fel och brister i nötkreatursförteckningen som framkommer vid övervakning leder till minskning av bidraget i enlighet med punkt 7. Fel och brister i nötdjursregistrets uppgifter, vilka producenten har varit i tillfälle att kontrollera och korrigera t.ex. med hjälp av de nötkreatursförteckningar som Lantbrukets Datacentral Ab har sänt, leder till minskning av stödet i enlighet med punkt 7 redan vid det första övervakningstillfället. Nötkreatursförteckningarna skickas till producenterna med två månaders mellanrum i början av udda månader. På kontrollistan finns utskrivet det datum då korrigeringarna senast skall göras. Detta datum är tjugo (20) dagar från utdragets utskriftsdag. Om enbart en nötkreatursförteckning skickas till producenten är tidsfristen för korrigering tjugo (20) dagar från det datum då nötkreatursförteckningen skrevs ut. Utskriftsdatumet syns i övre kanten på nötkreatursförteckningens framsida. En anmälan som skickats per brev anses ha gjorts i tid om korrigeringsanmälan som skickats till Lantbrukets Datacentral Ab är framme senast denna dag. En för sent gjord anmälan medför att bidragen minskas i enlighet med punkt 7. I den nötkreatursförteckning som sänds i mars finns alla livdjur från ingången av föregående år. Producenten skall förvara mars månads förteckning åtminstone under det år då ansökan lämnades och i tre (3) kalenderår därefter. Övriga nötkreatursförteckningar (5 st./år) skrivs ut endast med uppgifter om livdjuren under tidsperioden i fråga. Förvaringstiden för dessa mellanförteckningar är till utgången av mars följande år. Om producenten emellertid har gjort upprätthållande anteckningar i mellanförteckningarna i stället för i nötkreatursförteckningen för mars månad, skall också mellanförteckningarna förvaras åtminstone under ansökningsåret samt de tre (3) följande kalenderåren. 4.5 Registreringskort för nötkreatur Syftet med registreringskortet är att underlätta överföring av rätta djuruppgifter mellan producenterna samt att förhindra att säljaren och köparen ansöker om bidrag två gånger för samma djur. De som köper förmedlingsdjur skall se till att det djur som förmedlas åtföljs av ett registreringskort som tillhör djuret i fråga, m.a.o. att registreringskortet har samma födelseidentifikation som finns på det förmedlade djurets öronmärken. Registreringskortet för ett nötkreatur fungerar inte som producentens anmälan om att djuret avlägsnas till slakt, utan producenten måste anmäla avlägsnandet via andra anmälningskanaler. 5 SPECIELLA SITUATIONER I ANSLUT- NING TILL ÄGANDE AV DJUR Korsägande och hyrning av djur är inte att rekommendera, eftersom det kan leda till bidragsförluster och problem vid bl.a. beskattningen. Om det uppdagas att avsikten med korsägande eller hyrning har varit att kringgå villkoren för bidrag, måste man tillgripa tolkning av bestämmelserna om begränsningar av utbetalningar i artikel 29 i förordning (EG) 1782/2003. En producent behöver inte äga de djur för vilka han är berättigad till EU:s djurbidrag. En producent som är berättigad till EU:s djurbidrag skall dock ha en lägenhet, vars innehavare han är. Producenten skall fatta de ekonomiska beslut som gäller lägenheten och svara för de ekonomiska förluster och vinster som föranleds av uppfödningen av de djur som han håller på lägenheten. Bidrag betalas inte till en sådan ägare (företagare, slakteri, livsmedelsfabrik) som inte förfogar över en produktionslägenhet och vars djur föds upp av andra jordbruksföretagare mot en fast eller totalersättning. Exempel: Lägenhet a äger djuren, men djuren föds upp på lägenhet d. EU:s djurbidrag betalas antingen till lägenhet d eller a enligt avtalstyp:
10 Avtalstyp A) Innehav av djuren överförs till lägenhet d, dvs. innehavet av djuren registreras på lägenhet d. I detta fall skall lägenheten a göra anmälan om avlägsnande till nötdjursregistret och anteckna avlägsnandet i nötkreatursförteckningen. Lägenhet d skall göra anmälan om köp till nötdjursregistret och ankomstanteckning i nötkreatursförteckningen. Lägenhet d innehar nu djuren. Djuren behöver inte säljas, trots att händelserna i nötdjursregistret är avlägsnande och köp. Genom ett inbördes avtal mellan parterna och kvitton o.d. i anslutning till saken kan man bevisa, att parternas egentliga syfte har varit hyrning av djuren. Den producent som hyrt djuren, dvs. lägenhet d, bär det ekonomiska ansvaret för djuren och är berättigad till EU:s djurbidrag (och nationella stöd) för de djur som registrerats i hans namn. Registreringen på lägenhet d skall ha skett så att kravet på djurhållningsperiod i fråga om EU:s djurbidrag uppfylls, räknat från registreringen. Inget bidrag kan således sökas för djuret förrän det har registrerats på den som ansöker om bidrag. Avtalstyp B) Lägenhet a hyr en båsplats på lägenhet d, varvid de uthyrda båsplatserna på lägenhet d utgör en del av lägenhet a. Parterna skall ingå ett skriftligt hyresavtal och till avtalet foga en förteckning över de djur som förflyttats från lägenhet a till lägenhet d. I båda lägenheternas nötkreatursförteckning skall ingå anteckningar om förflyttningsdagar och anteckningarna skall vara i ordning och á jour. Gård a bör göra en förflyttningsanmälan till nötdjursregistret, där den anmäler att djuren förflyttats till en ny djurhållningsplats, gård d. Djuren innehas fortfarande av lägenhet a. Beträffande utfodring, vattning och annan skötsel av djuren skall ett skriftligt avtal ingås i fall av eventuell gårdskontroll för att man skall kunna bevisa att lägenhet d erbjuder endast skötseltjänster, men inte bär det ekonomiska ansvaret för de djur som avtalet omfattar. I avtalet kan t.ex. nämnas att avtalet inte omfattar veterinärvård utan för denna ansvarar den lägenhet som bär den ekonomiska risken, dvs. lägenhet a som äger djuren. Lägenhet a är också ansvarig för öronmärkena och för att nötkreatursförteckningen är á jour. Då övervakning utförs på lägenhet a skall övervakningen fortsätta på lägenhet d och gälla de djur som finns på lägenhet d. Övervakningen kan utsträckas att gälla lägenheten d, om man i detta sammanhang finner bristfälligheter som gäller de djur som lägenhet d äger. Vid övervakning av lägenhet d kan övervakningen utsträckas att gälla lägenheten a, om man i detta sammanhang finner bristfälligheter som gäller de djur som lägenhet a äger. Eftersom lägenhet a bär det ekonomiska ansvaret för djuren, är lägenhet a berättigad till EU:s djurbidrag för de djur som är registrerade i lägenhetens namn. 6 KONTROLLER Enligt EU:s förordningar måste minst 5 procent av de gårdar som lämnat in ansökan om EU:s djurbidrag övervakas på plats genom gårdsbesök. Dessa övervakningar på gårdarna skall täcka minst 5 procent av de djur som omfattas av ansökan inom varje stödsystem. Förutom gårdsövervakningarna kontrolleras alla bidragsansökningar genom administrativa kontroller, dvs. genom korsgranskningar. Underrättelse om övervakning kan ges på förhand, om syftet med övervakningen inte äventyras. Underrättelse om övervakning kan dock ges tidigast 48 timmar på förhand. Om producenten meddelas om övervakningen på förhand skall han själv närvara vid den eller utse en representant. Ett försummande av detta kan leda till att bidraget inte beviljas om det inte är fråga om oöverkomligt hinder. Producenten bör för övervakaren visa upp den nötkreatursförteckning som gäller djuren samt övriga dokument som övervakaren begär, såsom köpeoch försäljningskvitton. De ovan nämnda dokumenten bör vara tillgängliga för myndigheterna under hela ansökningsåret samt de tre därpå följande åren. Producenten bör också ordna med tillräcklig hjälp för att övervakningen skall kunna utföras smidigt och för att öronmärkena skall kunna läsas på alla nötkreatur på gården. Om övervakningen eller identifikationen av nötkreatur inte kan utföras av skäl som beror på producenten eller dennes representant går man miste om EU:s bidrag för nötkreatur för ifrågavarande år. 6.1 Genomförande av kontroll Under gårdsbesöket för övervakning av EUdjurbidrag för nötkreatur övervakas de tjurbidrag och bidrag för stutar samt produktionsbidrag för slaktnöt av hankön och slaktkvigor som gården har ansökt om 12 månader före övervakningstillfället, samt de djur för vilka ansökts om produktionsbidrag för dikor och som finns på gården vid tidpunkten för övervakningen. Vid gårdsövervakningsbesöket övervakas: 1) de bidragsnötkreatur på gården för vilka ansökts om stöden i fråga 2) de nötkreatur som inte omfattas av bidragsansökan men som finns på gården (märkning och registrering) 3) de bidragsnötkreatur som avlägsnats från gården (bidragsansökan högst 12 månader från övervakningen) Vid gårdsövervakningsbesöket kontrolleras uppgifterna i bidragsansökan. Alla nötkreatur på gården identifieras i enlighet med punkt 6.2.
11 Man kontrollerar öronmärkningen av gårdens nötkreatur samt att uppgifterna i nötkreatursförteckningen och nötdjursregistret stämmer överens och är riktiga. Riktigheten av uppgifterna kontrolleras på basis av köpe-, försäljnings- och slaktkvitton samt veterinärintyg. Djurhållningsperioden och djurhållningstiden kontrolleras för alla nötkreatur som omfattas av djurhållningsskyldigheten. Villkoren för bidragsberättigande kontrolleras för alla bidragsnötkreatur på gården (bl.a. ålder, kön, för dikor ras, kalvning och användning). Alla ändringsanmälningar som har inlämnats till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet 12 månader före kontrolltillfället kontrolleras. Vidare kontrolleras att tvärvillkoren uppfylls (se punkt 3.1). 6.2 Identifierat nötkreatur Ett nötkreatur är vederbörligen identifierat vid kontrollen om alla följande krav uppfylls: a) Öronmärkena är korrekt fästa i öronen. - om djurets öronmärke/öronmärken har lossnat: - Ett djur, som är fött före 1.1.1998 och som har haft endast ett öronmärke kan anses identifierat om djuret säkert kan identifieras enligt punkt b och c, vederbörlig beställning av ersättande öronmärke kan säkerställas, det finns ett hål i nötkreaturets öra efter det lossnade öronmärket och nötkreaturet uppfyller de andra stödvillkoren. När det ersättande öronmärket har kommit till lägenheten, skall det utan dröjsmål sättas fast i djurets öra. - Ett djur, som är fött 1.1.1998 eller därefter, och som skall ha två öronmärken, kan för öronmärkenas del identifieras, om ett av de två öronmärkena är kvar. Man måste dock beställa och fästa ersättande öronmärke. Om bägge öronmärkena har lossnat, kan bidrag beviljas på samma villkor som i föregående punkt. - Under år 2006 tog man i bruk s.k. temporära märken som är avsedda för nötkreatur som skall skickas till slakt och vars ena öronmärke har lossnat. Livsmedelssäkerhetsverket har informerat producenterna separat om dessa temporära märken. Enligt Livsmedelsverkets anvisningar skall nötkreatur som förs till ett slakteri ha öronmärken fastsatta i bägge öronen. Ett djur med endast det ena öronmärket fastsatt i örat kan skickas till slakt om det lossnade öronmärket skickas tillsammans med djuret. Så kan man göra i synnerhet i de fall där djurets öra är skadat och märket inte kan fästas så att det hålls kvar, eller om det vore onödigt farligt att fästa det andra märket på grund av svårigheter att hantera djuret. b) Djuret har upptagits i nötkreatursförteckningen och uppgifterna är à jour. c) Djuret har registrerats och alla nödvändiga uppgifter har anmälts till nötdjursregistret på ett behörigt sätt. d) Djuret befinner sig på den plats som producenten har uppgett. 6.3 Kontrollrapport Över varje kontroll upprättas en kontrollrapport (övervakningsprotokoll) där man bl.a. antecknar anledningen till besöket, de närvarande, observationerna vid övervakningen, antalet förkastade nötkreatur och deras födelseidentifikationer. Producenten eller hans företrädare bereds tillfälle att underteckna denna rapport för att bekräfta sin närvaro vid kontrollen. Underskriften undanröjer inte rätten att söka ändring och minskar inte heller rättigheterna vid den fortsatta behandlingen. Producenten kan också foga sina egna anmärkningar till rapporten. Om producenten inte godkänner kontrollresultatet, kan han anteckna detta i protokollet i samband med undertecknandet. En kopia av kontrollrapporten lämnas till producenten antingen i samband med gårdsbesöket eller senare per post. 7 PÅFÖLJDER Om man vid kontrollen (gårdskontroll/korsgranskning) hittar färre identifierade (se punkt 6.2) och bidragsberättigande djur än vad som uppgetts i bidragsansökan för det aktuella kalenderåret, leder det till att en beskärning av alla de bidrag för nötkreatur som gården ansökt om. Påföljdsprocenten för bidragsdjur beräknas med följande formel: förkastade djur för vilka ansökts om bidrag för nötkreatur under ansökningsåret x 100 % alla de djur som konstaterats vara stödberättigande under ansökningsåret och för vilka gården ansökt om EU-bidrag för nötkreatur Bidragsbeloppet minskas: a) enligt följande om högst tre bidragsnötkreatur har förkastats under kalenderåret: - med den konstaterade påföljdsprocenten,
12 - om påföljderna beror på avsiktliga regelstridigheter betalas inget bidrag alls för ansökningsåret, - inget bidrag betalas för stödåret och det stödbelopp som gått förlorat under ansökningsåret dras av från de tre påföljande årens EU-bidrag (summakarens) om påföljdsprocenten överstiger 20 procent och påföljderna beror på avsiktliga regelstridigheter. b) enligt följande om fler än tre bidragsnötkreatur har förkastats under kalenderåret: - med den konstaterade påföljdsprocenten om den är högst 10 procent, - med två gånger det belopp som påföljdsprocenten utvisar om den påföljdsprocenten är större än 10 men högst 20 procent, - om påföljdsprocenten är större än 20 procent eller om påföljderna beror på avsiktliga regelstridigheter betalas inget bidrag alls under ansökningsåret, - inget bidrag betalas för ansökningsåret och det stödbelopp som gått förlorat under ansökningsåret avdras från de tre påföljande årens EU-bidrag (summakarens), om 1. påföljdsprocenten överstiger 50 eller 2. påföljdsprocenten överstiger 20 och påföljderna beror på avsiktliga regelstridigheter. c) alla bidrag för nötkreatur för ansökningsåretförkastas om påföljderna beror på avsiktliga regelstridigheter. En producent som till exempel avsiktligt ger felaktiga uppgifter till nötdjursregistret eller avsiktligt gör upp en felaktig ansökan mister rätten till alla EU-bidrag för nötkreatur för ifrågavarande kalenderår. Minskningarna av bidragen beräknas utifrån det totala beloppet av bidrag för nötkreatur som sökts under hela bidragsperioden. Det slutliga antalet bidragsnötkreatur står klart efter årets sista ansökningsomgångar och när man vet antalet djur för vilka ansöks om produktionsbidrag för slaktnöt. Övervakningspåföljderna kan räknas ut på våren efter ansökningsåret. När det gäller sanktioner för nötkreatur som inte omfattas av stödansökan beräknas avdragen enligt tvärvillkoren (se Ansökningsguide 2009). MÄRK Överträdelser som gäller iakttagandet av tvärvillkor föranleder en sanktion för alla EU:s direktstöd. Till exempel brister i anslutning till märkning av djur kan leda till att också de arealbaserade EU-stöden minskas. Närmare information ingår i Ansökningsguide 2009. 8 MODULERING Med modulering avses en minskning av de direktstöd som helt finansieras av EU och styrning av beloppen som motsvarar minskningarna till program för utveckling av landsbygden. Moduleringen verkställs som ett procentuellt avdrag från de direktstöd som EU finansierar. Av den andel som överstiger 5000 euro av det sammanräknade beloppet av gårdens beviljade direktstöd minskas den andel som överstiger 5000 euro innan stödet betalas ut. Moduleringsavdraget berör således inte ett belopp upp till 5000 euro av de sammanlagda direktstöd som beviljats gården. Avdraget är 7 % år 2009. Dessutom, om gårdens sammanlagda belopp av direktstöd överstiger 300 000 euro är procentsatsen för avdraget 11 % för den del som överstiger 300 000 euro. Mer information om moduleringen finns i kap. 14 i Ansökningsguiden 2009. 9 ÅTERKRAV AV OBERÄTTIGADE UTBE- TALNINGAR AV BIDRAG Den myndighet som beviljat stödet återkräver ett oberättigat utbetalt bidrag jämte ränta om producenten har betalats bidrag till ett större belopp än det enligt reglerna hade varit möjligt att betala eller om producenten muntligen eller skriftligen har gett myndigheten oriktiga eller vilseledande uppgifter eller låter bli att följa dessa villkor och anvisningar. Ränta uppbärs för tiden mellan delgivningen av ett brev för hörande där återbetalningskravet framställs och återbetalningen av det oberättigade beloppet. Om producenten har betalats för mycket bidrag på grund av ett fel som kan tillskrivas myndigheten och det inte kan betraktas som skäligt att producenten har kunnat upptäcka felet, behöver han inte betala ränta. Myndigheten kan dra av det belopp som skall återkrävas jämte ränta från andra betalningar som myndigheten erlägger till producenten. Vid återkrav av bidrag iakttas utöver vad som bestäms i EG:s lagstiftning om saken även lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992 jämte ändringar) i tillämpliga delar. 10 TJURBIDRAG OCH BIDRAG FÖR STU- TAR En producent som föder upp nötkreatur av hankön på sin lägenhet kan ansöka om tjurbidrag och bidrag för stutar. 10.1 Ansökan om tjurbidrag och bidrag för stutar 10.1.1 Ansökningsomgångar och - tider Tjurbidrag och bidrag för stutar kan under 2009 sökas fyra gånger:
13 1/2009 2 16.2.2009 2/2009 16 30.4.2009 3/2009 3 17.8.2009 4/2009 9 23.11.2009 10.1.2 Ansökningsblanketter Bidrag för tjurar och stutar skall sökas på separata blanketter. Endast blanketter för år 2009 får användas vid ansökan om bidrag. Landsbygdsverket sänder ansökningsblanketter för ansökan om tjurbidrag och bidrag för stutar (Blnr 105 och Blnr 105C) endast en gång under år 2009 direkt till de sökande som verket har kännedom om. De producenter som behöver flera blanketter under året kan be att få dem hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller så kan de skrivas ut på Internetadressen: http:// lomake.mmm.fi. Landsbygdsverket har godkänt de ansökningsblanketter för ansökan om tjur- och bidrag för stutar för år 2009 (Blnr 105 och Blnr 105C) som kan skrivas ut från nötdjursregistret med Ammu&Elmerprogramvaran. Producenten skall kontrollera att uppgifterna om tidigare bidragsansökningar är riktiga och á jour i Ammu&Elmer -programvaran samt i nötkreatursförteckningen. Om programvaran eller nötkreatursförteckningen saknar uppgifter om tidigare ansökningar eller om det finns fel i uppgifterna, ska producenten ta kontakt med kommunens landsbygdsnäringsmyndighet och begära att uppgifterna korrigeras. Producenten är också ansvarig för att innehållet i de uppgifter som levererats av tredje part är riktiga. 10.1.3 Ifyllande av ansökan Ansökan kan göras endast för bidragsberättigade tjurar och stutar som producenten äger eller innehar på ansökningsdagen och under den därpå följande djurhållningsperioden och som finns på en djurhållningsplats som registrerats för producenten. Om man tidigare har ansökt om tjurbidrag för ett djur, kan man inte längre ansöka om bidrag för stutar i den andra åldersgruppen för samma djur. Producenten kan göra endast en bidragsansökan för tjurar och/eller stutar per ansökningsomgång. Ansökan kan omfatta flera sidor av ansökningsblanketten enligt det antal djur för vilka bidrag söks och/eller flera samtida djurhållningsplatser (se punkt 10.4). I ansökningsblanketten skall födelseidentifikationerna och födelsetiderna för alla djur för vilka ansöks om bidrag fyllas i med kulspetspenna eller på ett annat bestående sätt. Tomma rader i ansökningsblanketten makuleras med ett sammanhängande diagonalt streck. Då producenten ansöker om bidrag är det skäl att noga jämföra födelseidentifikationerna på öronmärkena på de djur för vilka bidragsansökan görs med de födelseidentifikationer som anges i bidragsansökan. Motstridigheter mellan födelseidentifikationen på öronmärket och födelseidentifikationen i ansökan leder till sänkning av bidraget enligt punkt 7. Det totala djurantalet i ansökan skall antecknas på vederbörande ställe på blanketten. Ansökan kan göras också för ett enda djur som uppfyller villkoren för beviljande av bidrag. För att det inte skall bli oklart för en köpare av ett djur som är sju (7) månader eller äldre huruvida bidrag för djuret har sökts tidigare eller inte, bör de som är delaktiga i djurköpet (säljare, förmedlare och köpare) se till att denna punkt i registreringskortet fylls i senast när djuret hämtas från lägenheten, i det fall att bidrag för djuret har sökts. För att köparen skall kunna vara säker på att det köpta djuret är bidragsberättigat, är det skäl att han kontrollerar om säljaren eventuellt har ansökt om bidrag för djuret. Huruvida bidrag har sökts eller ej kan kontrolleras hos landsbygdsnäringsmyndigheten i säljarens kommun. Uppgift om säljarens kommun kan fås från Lantbrukets Datacentral Ab. När köparen ansöker om bidrag för ett djur som förts in från en annan EU-medlemsstat ska han försäkra sig om att inget bidrag har sökts för det aktuella djuret redan tidigare. I djurets nötdjurspass ska finnas en notering om tidigare ansökan om bidrag. Bidrag får inte sökas på nytt för samma tjur eller samma stut i samma åldersgrupp. Bidrag får inte heller sökas för en stut för vilken tidigare har ansökts om tjurbidrag. Om man senare t.ex. vid korsgranskning märker att både säljaren och köparen har ansökt om bidrag för samma tjur eller för samma stut i samma åldersgrupp, betalas bidraget till säljaren, ifall säljaren har haft djuret på sin gård under hela den erforderliga djurhållningsperioden. Köparen har i detta fall sökt dubbelbidrag och hans bidrag minskas enligt punkt 7. 10.1.4 Elektronisk ansökan om tjurbidrag Ansökan görs via bläddringstjänsten för jordbrukare (http://vipu.mmm.fi) och användarnamn och lösenord fås av kommunens landbygdsnäringsmyndighet. Alla som ansöker elektroniskt om tjurbidrag måste ansöka om nya Vipu-koder hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast 31.3.2009. Vid den första bidragsansökan (2-16.2.2009) kan man använda gamla eller nya Vipukoder. Efter 31.3.2009 duger bara de nya Vipukoderna. Närmare anvisningar om den elektroniska stödansökan fås från Vipu-tjänsten. En elektronisk ansökan om tjurbidrag som lämnats in under ett veckoslut anses vara inlämnad på måndagen, varvid djurhållningsperioden börjar på tisdagen.
14 10.1.5 Inlämnande av ansökan Ansökan skall lämnas in inom ansökningstiden till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget. En ansökan som skickats per post har inlämnats i rätt tid, om den är poststämplad den sista ansökningsdagen och adresserad till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen. - mottagningsdag - dagen då djurhållningsperioden börjar - dagen då djuren får avlägsnas från gården. På kopiesidan skall producenten särskilt kontrollera det datum då djuren får avlägsnas från gården. Producenten är ensam ansvarig för att ansökningsblanketten är omsorgsfullt ifylld till alla delar och att den når landsbygdsnäringsmyndigheten i tid. Djurhållningsperioden börjar enligt den dag då myndigheten har antecknat att ansökan mottagits (se tabell 1, 2, 3 eller 4). Om ansökan har lämnats in före den egentliga ansökningstiden, börjar djurhållningsperioden den dag som följer på den första egentliga ansökningsdagen. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet sänder producenten en kopiesida av ansökningsblanketten försedd med följande anteckningar: TABELL 1. Djurhållningsperiodens början och slut vid ansökningsomgång 1/2009. Myndigheten har mottagit ansökan Djuret är bidragsberättigat om det är fött senast Djurhållningsperioden börjar Djurhållningsperioden slutar Djuret/djuren kan avlägsnas från gården 2.2.2009 3.7.2008 3.2.2009 2.4.2009 3.4.2009 3.2.2009 4.7.2008 4.2.2009 3.4.2009 4.4.2009 4.2.2009 5.7.2008 5.2.2009 4.4.2009 5.4.2009 5.2.2009 6.7.2008 6.2.2009 5.4.2009 6.4.2009 6.2.2009 7.7.2008 7.2.2009 6.4.2009 7.4.2009 lördag söndag 9.2.2009 10.7.2008 10.2.2009 9.4.2009 10.4.2009 10.2.2009 11.7.2008 11.2.2009 10.4.2009 11.4.2009 11.2.2009 12.7.2008 12.2.2009 11.4.2009 12.4.2009 12.2.2009 13.7.2008 13.2.2009 12.4.2009 13.4.2009 13.2.2009 14.7.2008 14.2.2009 13.4.2009 14.4.2009 lördag söndag 16.2.2009 17.7.2008 17.2.2009 16.4.2009 17.4.2009 TABELL 2. Djurhållningsperiodens början och slut vid ansökningsomgång 2/2009. Myndigheten har Djuret är bidragsberättigat Djurhållningsperio- Djurhållningsperioden mottagit ansökan om det är fött den börjar senast slutar Djuret/djuren kan avlägsnas från gården 16.4.2009 17.9.2008 17.4.2009 16.6.2009 17.6.2009 17.4.2009 18.9.2008 18.4.2009 17.6.2009 18.6.2009 lördag söndag 20.4.2009 21.9.2008 21.4.2009 20.6.2009 21.6.2009 21.4.2009 22.9.2008 22.4.2009 21.6.2009 22.6.2009 22.4.2009 23.9.2008 23.4.2009 22.6.2009 23.6.2009 23.4.2009 24.9.2008 24.4.2009 23.6.2009 24.6.2009 24.4.2009 25.9.2008 25.4.2009 24.6.2009 25.6.2009 lördag söndag 27.4.2009 28.9.2008 28.4.2009 27.6.2009 28.6.2009 28.4.2009 29.9.2008 29.4.2009 28.6.2009 29.6.2009