FALSTERBO KYRKA FALSTERBO 2:25 VELLINGE KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK RAPPORT 2013 RENOVERING AV TEGELTAK RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
Innehåll Medverkande...5 Bakgrund och omfattning...5 Historik...6 Beskrivning över utförda arbeten...7 Kulturhistorisk värdering...7 Källor och litteratur...10
Falsterbo kyrka. Antikvarisk rapport Medverkande Antikvarisk rapport gällande renovering av tegeltak på Falsterbo kyrka, Vellinge kommun, Skåne län har upprättats av: Caroline Ranby, byggnadsantikvarie, fil mag, certifierad kontrollant av kulturvärden behörighet K Brisvägen 6 263 75 Nyhamnsläge 042-344252 caroline.ranby@telia.com Bakgrund och omfattning Skanör-Falsterbo församling har under våren och försommaren 2013 renoverat tegeltaken tillhörande Falsterbo kyrka. I meddelande från länsstyrelsen daterat 2011-11-14 påtalas att arbetet är att betrakta som underhåll, varför tillstånd från länsstyrelsen ej krävs. Länsstyrelsen önskade dock en kortfattad antikvarisk rapport över utförda arbeten, varför församlingen 2013-08-27, efter avslutade arbeten, uppdrog åt att upprätta en dylik rapport. Rapporten baseras på en besiktning på plats 2013-09-04, på tillgängliga handlingar i form av en arbets- och materialbeskrivning upprättad av Ponnert Arkitekter AB 2011-08-31, slutbesiktningsprotokoll upprättat av Peter Söderberg, PS-Konsult 2013-08-15 samt muntliga uppgifter lämnade av medarbetare i Skanör-Falsterbo församling. Arbetena med takomläggningen utfördes av Bröderna Bergströms Byggnads AB i Halmstad. Handlingarna upprättades av Ponnert Arkitekter AB, som även stod för antikvarisk medverkan under arbetets gång. Falsterbo kyrka är belägen i Vellinge kommun. 5
Falsterbo kyrka. Antikvarisk rapport Falsterbo kyrka ligger i direkt anslutning till stranden med dess klitterlandskap och utanför Falsterbos centrala delar. Historik Falsterbo kyrkas äldsta delar, det nuvarande långhuset, uppfördes under 1300-talets senare hälft. Tornet och koret tillkom under tidigt 1400-tal. Kyrkans samtliga takytor är idag täckta med munk- och nunnepannor. Tegeltypen har medeltida anor, men hur länge Falsterbo kyrka haft tegeltak är okänt. På bilder i Antikvarisktopografiska arkivet i Stockholm tagna 1891, har kyrkan tegeltak med munk- och nunnepannor. Av fotografier från 1900 och 1946 i samma arkiv, framgår emellertid att kyrkan åtminstone delvis hade täckning bestående av enkupigt vingtegel. Idag ligger korets och långhusets tegeltak på öppen läkt med understrykning av kalkbruk medan tornets tegeltak ligger på undertak av brädor. Taken renoverades i samband med en exteriör renovering 1999. Delar av taken lades då om. Södra takfallet. De nya takpannorna bildar ljusare stråk i taket. 6
Falsterbo kyrka. Antikvarisk rapport Mot norr byttes betydligt färre takpannor än mot söder. Beskrivning över utförda arbeten Samtliga kyrkans takytor har setts över, dvs. över långhus, kor och torn. Även de smärre tegelytorna på exempelvis strävpelarna har setts över. Takytorna har högtryckstvättats för att få bort lavar och mossor. Därefter har spruckna och skadade pannor samt dålig fog plockats bort och ersatts med nytillverkade munk- och nunnepannor som murats fast med kalkbruk armerat med tagel. Understrykningen har setts över och liksom fogen kompletterats där så varit nödvändigt. Flest pannor har bytts på långhusets södra takfall, betydligt färre på det norra. På tornet behövde enbart några enstaka pannor bytas. Enligt slutbesiktningsprotokollet har totalt ca 1000 munkar och ca 2000 tegelpannor, med vilket bör avses nunnor, bytts ut. Dessa har förankrats med metalltråd (najning). De nya munk- och nunnepannorna kommer från Falkenlöwe A/S i Sønderborg, Danmark. Kalkbruket har levererats av Målarkalk AB i Hyllinge och är ett hydrauliskt jurakalkbruk. Samtidigt med underhållsarbetet på tegeltaken har även gjorts vissa förstärkningar av långhusets taklag. Mot väster respektive öster har enstaka sparrar förstärkts genom infästning av träreglar på båda sidor sparrarna. Reglarna har fästs med gängstänger och muttrar. Kulturhistorisk värdering Tegeltaken har åtgärdats med traditionella material och metoder. De trasiga pannor som bytts ut, har ersatts med pannor som utseendemässigt stämmer väl överens med de äldre pannorna. Understrykningen har utförts med kalkbruk och är väl utförd. Det ligger ett betydande kulturhistoriskt värde i att Falsterbo kyrka får bevara sina understrukna tegeltak med munk- och nunnepannor, då dylika tak idag är ovanliga. 7
Falsterbo kyrka. Antikvarisk rapport Takens bibehållande har betydelse både för att visa hur äldre tiders tegeltak kan ha tett sig och för att bevara en hantverkskompetens vad beträffar läggning och understrykning av dylika tak. Av stor vikt är, att det framöver utförs regelbundna besiktningar både utvändigt och från vinden samt att brister i understrykningen åtgärdas med kalkbruk på samma sätt som nu utförts. Detalj av långhusets södra takfall. De utbytta munkarna, de överliggande takteglen, låg i rader eller partier mellan de oskadda pannorna. Längsgående sprickor var vanliga i de utbytta pannorna. 8
Falsterbo kyrka. Antikvarisk rapport Tornets södra takfall. Endast ett par pannor längst ner behövde bytas. Nedan ses långhusets norra takfall med den kompletterade understrykningen. 9
Falsterbo kyrka. Antikvarisk rapport Närbild av långhusets södra takfall med det understrukna teglet samt en av de förstärkta sparrarna. Källor och litteratur Muntliga källor Mats Andersson, Skanör-Falsterbo församling. Göran Brändemar, Skanör-Falsterbo församling. Internet Kulturmiljöbild http://kmb.raa.se (130904). Otryckta källor Arbets- och materialbeskrivning, Ponnert Arkitekter AB. Utlåtande över slutbesiktning. PS-Konsult Peter Söderberg. Litteratur Dufberg, Lars. Falsterbo kyrka S:ta Gertrud. Falsterbo kyrkoråd 1994. 10
RANBY TEXT & KULTURMILJÖ