Bidrag till funktionshinderrörelsen 2014 En översikt över landstingens bidragsgivning
HSO Skåne rapport 2014:2 Detta är en rapport över Sveriges landstings och regioners bidragsgivning till funktionshinderrörelsen på regional nivå. Uppgifterna har hämtats in från handläggare på respektive landsting och region. Syftet med rapporten är att visa dels våra läns-hso eller motsvarande och respektive landsting och region hur bidragsgivningen ser ut. Genom denna rapport kan man också se de skillnader som finns i bidragsgivningen både totalt och vad man ger till läns-hso eller motsvarande samarbetsorganisation. Den första bidragsrapporten kom i mitten av åttiotalet och har sedan följts upp ett antal gånger. Den senaste rapporten som HSO Skåne gjorde kom ut 2010. Årets rapport visar, liksom tidigare rapporter, att det är stor skillnad mellan vad de olika regionerna och landstingen ger till funktionshinderrörelsen. Ett politiskt mål i Region Skåne har varit att funktionshinderrörelsens bidrag i Skåne skall ligga på ett medelvärde av vad landstingen i Sverige ger till sina respektive organisationer. Med dagens medelvärde på 13.63 saknas det 3.51 per capita för att komma upp till detta mål. Det innebär att Region Skåne skulle behöva öka sitt bidrag till funktionshinderrörelsen med cirka 4.5 miljon kronor. En utmaning för funktionshinderrörelsen är att visa regioner och landsting vad de får för de bidrag som de ger till rörelsen. Ökade bidrag till funktionshinderrörelsen är starkt kopplat till vad regioner och landsting uppfattar att de får tillbaka för den bidragsgivning som de har. Ökade bidrag skulle med rätt incitament och återkoppling kunna utveckla verksamheterna betydligt. Detta kan gynna både region och landsting samt funktionshinderrörelsen. Skåne april 2014 Thomas P Larsson
Regioner och landstingsbidrag till funktionshinderrörelsen Detta är en rapport som visar vad Sveriges landsting och regioner ger i bidrag till funktionshinderrörelsen. Bakgrund Ett syfte med vår rapport är att visa landstingen och regionerna i Sverige en översikt på vad respektive landsting och region ger i bidrag till funktionshinderrörelsen. Ett annat syfte är att visa funktionshinderrörelsen en översikt och påvisa de skillnader som finns i bidragsgivningen. Funktionshinderrörelsen kommer ofta med en önskan eller krav på respektive landsting att de skall öka bidragen till organisationerna. Med denna rapport som underlag kan de få en bild av hur det ser ut i övriga landet och använda den som ett argument för ökning av bidragen. Vi vill också med den här rapporten visa och argumentera för att det behövs en dialog mellan funktionshinderorganisationerna och respektive landsting och region om varför det är viktigt med bidragen och varför de behövs. Det är också viktigt att beakta i dialogen och argumenten att rätt använda bidrag ger nytta för de invånare i respektive landstingsområde som har funktionsnedsättningar. Rapporten Vår kartläggning av bidragsgivningen startade med ett brev till samtliga landsting och regioner. I brevet önskade vi få uppgifter på hur bidragsgivningen såg ut när det gällde det totala bidraget till funktionshinderorganisationer och hur mycket som gick till samarbetsorganisationer, typ HSO eller liknande. I bidragen räknade vi upp följande exempel: bidrag riktade direkt till organisationerna, projektbidrag och eventuellt andra direkta bidrag. I underlaget ville vi inte ta med bidrag som riktar sig direkt till enskilda funktionshindrade.vi valde också här i rapporten att inte ta med bidrag till ungdomsorganisationer inom funktionshinderrörelsen. Orsaken till detta är att vi inte har tagit med detta i tidigare rapporter. Vi har också valt att ta med de bidrag som går till så kallade traditionella funktions- eller f.d. handikapporganisationer. Även här med tanke på att det då blir mer jämförbart mot tidigare rapporter. Rapporten visar de bidrag som är riktade till traditionella funktionshinderorganisationer. Det är framförallt verksamhetsbidrag, projektbidrag och hyresbidrag. Tyvärr saknar vi uppgift från Västernorrland samt från fyra läns-hso.trots detta anser vi att rapporten ger en bra överskikt i jämförelse mellan övriga landsting och samarbetsorganisationer. 1
Stora skillnader Bidragen till funktionshinderrörelsen visar på stora skillnader mellan landstingen. Skillnaden mellan det landsting som ger mest respektive minst är på 22,75 per capita. Dessa skillnader borde märkas i organisationernas verksamhet. Detta är inte något som vi kan se med denna rapport, men möjligheten till att utveckla en bra verksamhet är ofta också beroende på resurser. Tittar man på bidragen till samarbetsorganisationer ligger Uppsala och Värmland högst med 3.97 respektive 3.62 per capita. I botten hamnar Halland och Örebro med under kronan per capita. Riksgenomsnittet för bidrag till funktionshinderrörelsen totalt är 13.63 och till samarbetsorganisationer 1.79 per capita. Landsting/Region Bidrag Invånare Bidrag/capita Bidragsår Stockholm 60 781 500 2 163 042 28,10 2013 Värmland 5 115 000 273 815 18,68 2013 Norrbotten 3 629 600 249 436 14,55 2014 Jönköping 4 483 000 341 235 13,14 2014 Blekinge 1 904 000 152 757 12,46 2014 Västerbotten 3 232 000 261 112 12,38 2014 Örebro 3 392 000 285 395 11,89 2014 Gävleborg 3 300 000 277 970 11,87 2014 Dalarna 3 254 518 277 349 11,73 2013 Gotland 621 597 57 161 10,87 2013 Västmanland 2 730 000 259 054 10,54 Halland 3 128 000 306 840 10,19 2013 Region Skåne 12 887 400 1 274 069 10,12 2014 Kalmar 2 278 000 233 874 9,74 2013 Jämtland 1 038 008 126 461 8,21 2013 Uppsala 2 669 996 345 481 7,73 2014 Östergötland 3 172 000 437 848 7,24 2014 Västra Götaland 10 800 000 1 615 084 6,69 2013 Kronoberg 1 248 535 187 156 6,67 2014 Sörmland 1 755 000 277 569 6,32 2014 Västernorrland 242 156 0,00 Summa 131 420 154 9 644 864 13,63 Denna tabell visar vad funktionshinderrörelsen totalt får i respektive län. Det skiljer nästan 22 kronor i bidrag per invånare mellan de som ger mest respektive minst i bidrag. 2
Bidragens utveckling När vi jämför de olika bidragsrapporterna som vi har gjort, kan vi se att det är flera landsting eller regioner som regelbundet har höjt bidragen till organisationerna. Det är fortfarande Stockholms läns landsting som ger markant mest bidrag till funktionshinderrörelsen, jämfört med de andra landstingen. Vi kan också se att det, likt föregående rapporter, är de landsting som har gett mest som fortfarande gör så. Men medan Stockholm har höjt sitt totala bidrag med cirka 13 miljoner sedan 2010 har Region Skåne legat i stort sett kvar på samma bidrag.västra Götaland har däremot sänkt sitt totala bidrag med cirka en halv miljon. Totalt har landstingen och regionerna höjt bidragen till funktionshinderrörelsen med cirka tio miljoner sedan vår förra rapport från 2010.Till samarbetsorganisationer har de däremot sänkt bidragen med totalt cirka 1.2 miljoner. Passivt eller aktivt bidrag Vår bedömning när vi tittar på resultaten på vår faktainsamling, är att många landsting tycks ge bidrag till funktionshinderrörelsen utan några egentliga motkrav. Bidragsstorleken kan inte tolkas rakt av genom att mena att lågt bidrag är det samma som inget krav. När vi läser några av de stora landstingens bidragsregler, kan vi se vissa likheter. Stockholm har till exempel ett speciellt avtal mellan HSO, DHR och SRF och landstingsstyrelsen där organisationerna får ett särskilt bidrag för att utveckla samverkan. Representanterna från funktionshinderorganisationerna får arvode för att delta i regelbundna möten med landstingsstyrelsen, liknande de arvoden som politikerna får. Detta kan vara ett exempel på att man har diskuterat sig fram till ett konstruktivt samarbete mellan organisationerna och landstinget. Detta innebär också en ökad möjlighet att lyfta bidragsnivån, då landstinget tydligare ser vad de får för de bidrag som de ger. Vi kan se liknande exempel i flera landsting, men Stockholm tycks vara det landsting som är tydligast med en sådan bidragsgivning. De flesta landsting och regioner verkar styra sina bidrag efter någon form av indelning. Bidragen bygger på olika delar, likt dem som vi såg i vår förra rapport från 2010. Bidragen är oftast indelade efter följande: - Grundbidrag - Medlemsbidrag - Verksamhetsbidrag - Projektbidrag A. Grundbidraget är ett bidrag som alla organisationer har, som är tänkt att täcka vissa grundkostnader som finns, oavsett storlek på organisationen. Sådana kostnader är t.ex. förvaltning som mötes- och driftskostnader etc. 3
B. Medlemsbidraget är tänkt att svara för den kostnad som man har per medlem t.ex. för porto, information m.m. C-D. Det är denna del som är den dynamiska delen av bidragsgivningen och där tyngdpunkten ligger. Det är ett verksamhetsbidrag som ges för och premierar tidigare nämnda verksamhetsområden och ett projektbidrag för att utveckla nya verksamheter, som har en funktionshinder, social, rehabiliterande, eller informativ och utbildande inriktning. De första två delarna i bidraget, grund- och medlemsbidrag är ofta ganska lika när det gäller storlek och regelmässighet. De två andra delarna är de bidrag som kan variera mest inom organisationerna. Framförallt är det verksamhetsbidraget som utgår från vilken aktivitet och verksamhet som finns i organisationerna, som kan styra ett ökat eller minskat bidrag. Erfarenheterna från Skåne är att de organisationer som har en bra verksamhet också vill utveckla denna och därigenom få möjlighet att öka sitt bidrag. Landsting/Region Bidrag Invånare Bidrag/capita Bidragsår Uppsala 1 370 000 345 481 3,97 2014 Värmland 992 377 273 815 3,62 2013 Jönköping 1 100 000 341 235 3,22 2014 Kronoberg 592 400 187 156 3,17 2014 Kalmar 671 000 233 874 2,87 2013 Gävleborg 700 000 277 970 2,52 2014 Stockholm 4 778 000 2 163 042 2,21 2013 Östergötland 932 000 437 848 2,13 2014 Dalarna 527 190 277 349 1,90 2013 Region Skåne 2 150 000 1 274 069 1,69 2014 Blekinge 250 000 152 757 1,64 2014 Gotland 92 600 57 161 1,62 2013 Sörmland 424 000 277 569 1,53 2014 Västmanland 390 000 259 054 1,51 Västra Götaland 2 160 000 1 615 084 1,34 2013 Örebro 125 000 285 395 0,44 2014 Halland 22 250 306 840 0,07 2013 Jämtland 126 461 0,00 2013 Norrbotten 249 436 0,00 2014 Västerbotten 261 112 0,00 2014 Västernorrland 242 156 0,00 Summa 17 276 817 9 644 864 1,79 Denna tabell visar vad samarbetsorganisationer som HSO eller liknande får i bidrag. Här är skillnaderna mindre än vad landstingen totalt ger i bidrag. 4
I Skåne finns det även en rådgivande grupp till regionens bidragshandläggare, som består av representanter från HSO, DHR och SRF.Varje år träffas denna referensgrupp för att ge sina synpunkter på fördelningen av verksamhetsbidraget. För att stimulera organisationerna till att bli bättre i sin verksamhetsutveckling, anordnas regelbundna utbildningar. Bidragen till samarbetsorganisationer Sedan förra rapporten 2010 har bidragen till samarbetsorganisationerna sjunkit något. I förhållande till det totala bidraget till funktionshinderrörelsen ser man att det inte är lika stor ökning till samarbetsorganisationer. Liksom det totala bidraget är det Stockholms läns landsting som har gett mest i kronor räknat till sin samarbetsorganisation. Per capita ligger i stort sett samma län i topp som vid förra mätningen. Vi har i tidigare rapporter hävdat att ett ökat stöd till funktionshinderrörelsen är en god investering för landstingen. I hälso- och sjukvårdslagen och på flera andra ställen beskriver man betydelsen av att samverka med de organisationer som är berörda av landstingens verksamhet. Här kommer absolut funktionshinderrörelsen in. För att kunna samverka på ett bra sätt, behövs det pengar. En svag organisation har inte möjlighet att kunna bygga upp ett effektivt kansli och ideellt arbetande personer som kan samverka på ett bra sätt. Det kostar pengar att utveckla den demokratiska processen i form av organisation med interna möten, utbildningar osv. Med få eller lite medel är det svårt att bibehålla en bra kunskapsbas och samverkan byggs på helt eller stora delar frivillig bas. Ibland lyfts det upp att man inte skall ge bidrag direkt till HSO eller liknande samarbetsorganisationer. Istället skall det vara upp till medlemsföreningarna själva om de vill ha ett samarbetsorgan. I det korta perspektivet kan det tyckas vara logiskt, men erfarenheten visar att man ofta inte ser vilka fördelar det innebär att man har ett samarbetsorgan, utan ser hellre till de extra pengar som medlemsorganisationerna kan få. Därigenom biter man sig i svansen då det inte finns en samlad röst och kunskap som kan samverka med landstinget i övergripande viktiga frågor. Det blir betydligt svårare för landstingen att få en partner som kan företräda den samlade funktionshinderrörelsen om man inte satsar pengar på dem. Utveckla dialogen I några landsting har man skrivit avtal om samverkan mellan landstinget och HSO. I dessa avtal står det tydligt formulerat vad som förväntas av samverkan. Det är också upp till varje part att se till att innehållet följs och att man utvecklar samarbetet. Vi från HSO Skåne ser att detta är en viktig och rätt väg att gå. Utan dokument som säger vad bidragen skall användas till, förpliktigar det inte till så mycket. Ett avtal som beskriver varför landstinget ger bidrag och vad man förväntar sig av det är en möjlig väg att också kunna höja bidraget till mer än eventuell indexhöjning eller godtycklig höjning. Med denna rapport vill vi från HSO Skåne visa hur det ser ut i landet när det gäller bidragen till funktionshinderrörelsen men också använda rapporten som ett underlag till diskussion kring hur vi tillsammans kan utveckla en bra samverkan. 5
HSO Skåne är en samarbetsorganisation för huvuddelen av Skånes handikappföreningar. Dessa har närmare 40 000 funktionshindrade medlemmar i länet. HSO Skånes uppgift är att arbeta med övergripande frågor som är gemensamma för medlemsföreningarna. Prioriterade arbetsområden är tillgänglighet, arbetsmarknad samt kvalitén i välfärdstjänsterna Vaktgatan 3, 254 56 Helsingborg Tfn 042-256 440 E-post: info@skane.hso.se www.hsoskane.se