Minnesanteckningar Branschråd personlig assistans 5 maj 2014 Närvarande: Eva Bülow, Cecilia Stumle, Petra Cöster, Åsa Lågland, Mariann Godin Luthman, Inger Öberg, Agneta Wahnström 1. Välkomna 2. Föregående minnesanteckningar Utredning om nytt lagförslag assistans tas upp nästa branschråd. Då kommer eventuellt även Försäkringskassan att bjudas in. 3. Information från handläggarenheten (Agneta W) Från 1 april ett team, inte uppdelat på barn/unga och vuxna. Fördelar ärenden efter datum. Lista på handläggare och datum skickas ut. Klara Nilsson vikarierar som handläggare året ut. Katarina Stennert är tjänstledig till 1 september. Kajsa Åkerblad har sagt upp sig och slutar 1 augusti ska arbeta på Socialstyrelsen. LSS går in i mottagningsteam från 1 september. Tillfälliga utökningar av assistans kommer att gå via mottagningsteamet. Från 1 september övertar LSS-handläggarna all SoL-handläggning för personer under 65 år. Beställaravdelningen blir då en enhet för äldre och en enhet för personer med funktionsnedsättningar. 4. Utveckling inom funktionshinderområdet (Agneta W) SFB snittid personlig assistans 120 tim/vecka. Assistansvolymerna ökar, inte antalet brukare. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att se över assistans som utförs av god man/föräldrar. Vad innebär det för brukaren? Ny myndighet Myndigheten för delaktighet har fått i uppdrag att se över hur samordningen kring barn med många insatser ser ut. Socialstyrelsen kommer i höst att ge ut en vägledning kring genomförandeplaner. Nästa år kommer Beställaravdelningens utvecklingsenhet att göra en utbildningssatsning om genomförandeplaner.
Delaktigheten för barn med funktionsnedsättningar ska öka. I höst kommer förvaltningen att genomföra en utbildning i att använda samtalsmatta. 5. Allmänna råd kompetenskrav(agneta) Se bifogade dokument. 6. Feedback kvalitetsberättelser Kvalitetsberättelserna är övergripande. Kan utvecklas genom att beskriva hur man arbetar mer konkret och verksamhetsnära. Omsorgshuset har ett tydligt arbete kring egenkontroll. Oklar gräns mellan verksamhetsberättelse och kvalitetsberättelse. Beställaravdelningen ska förtydliga det så att det inte blir dubbelarbete. 7. Brukarundersökning förbättra information och delaktighet hur jobbar ni? Vad har ni för behov av kompetensutveckling? På korttids och barnassistansen kommer man att arbeta kring delaktighet? Samtalsmattor, nytt sätt. Hur få med brukaren? Svårt med de som inte kan prata själva. Mallar för genomförandeplaner i Treserva fungerar inte. Bok, Älskade assistenter, Jan Blomström används i Kompetensutveckling inom Omsorgshuset. 8. Genomförandeplaner Agneta Handläggarna ser att många planer inte är fullständiga och underskriva och är de allför undermåliga kommer de framöver att skickas tillbaka till utföraren. Nytt är att assistenterna själva dokumenterar. Alla ska erbjudas att göra en plan men den enskilde kan tacka nej. Då ska det dokumenteras. 9. Övriga frågor Handläggarna tycker att det ibland är svårt att följa dokumentationen hos utföraren, där finns ett förbättringsområde. Varför är inte Omsorgshuset med i Treserva? Åsa kollar med IT-strateg, Olof Nysten. Vid pennan Mariann Godin-Luthman, Agneta Wahntröm
SOSFS 2014:2 (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling
I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter och allmänna råd. SOSFS kan laddas ned eller beställas via webb: www.socialstyrelsen.se/publikationer e-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se fax: 035-19 75 29 ISSN 0346-6019 Artikelnr 2014-3-19 Tryck: Edita Bobergs 2014
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord Socialstyrelsens allmänna råd om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning; SOSFS 2014:2 (S) Utkom från trycket den 8 april 2014 beslutade den 11 mars 2014. I dessa allmänna råd ges rekommendationer till stöd för tillämpningen av bestämmelserna i 3 kap. 3 andra stycket socialtjänstlagen (2001:453), SoL, om personal med lämplig utbildning och erfarenhet och i 6 andra stycket lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, om personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges. Tillämpningsområde Dessa allmänna råd gäller för den personal som i sin yrkesutövning ger personer med funktionsnedsättning stöd, service eller omsorg efter beslut enligt 4 kap. 1 och 2 SoL om hemtjänst, boendestöd, bostad med särskild service, eller sysselsättning eller dagverksamhet enligt 9 LSS om biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, ledsagarservice, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet, korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov, 3
SOSFS 2014:2 bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet, bostad med särskild service för vuxna, eller daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig enligt 51 kap. 2 och 3 socialförsäkringsbalken om personlig assistans med assistansersättning. Om en person med funktionsnedsättning själv har utsett sin personliga assistent, gäller endast de allmänna råden under rubriken Personlig assistent utsedd av den enskilde. De allmänna råden gäller inte för personal som i sin yrkesutövning i socialtjänstens omsorg om personer med funktionsnedsättning eller i verksamhet enligt LSS huvudsakligen utför andra arbetsuppgifter än de som omfattas av första stycket, arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre och omfattas av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre, och enligt 4 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) har legitimation eller särskilt förordnande att utöva ett visst yrke i hälso- och sjukvården. De allmänna råden gäller inte heller för praktikanter eller frivilligarbetare. Utbildning Den som ska arbeta med stöd, service eller omsorg till personer med funktionsnedsättning kan uppnå kunskaper och förmågor i enlighet med dessa allmänna råd genom godkända kurser om 1 100 poäng i de programgemensamma ämnena i vård- och omsorgsprogrammet samt 100 poäng i friskvård och hälsa, 100 poäng i socialpedagogik och 100 poäng i specialpedagogik 2 inom programfördjupning för yrkesutgång funktionshindersområdet, godkända kurser om 1 100 poäng i de programgemensamma ämnena i vård- och omsorgsprogrammet samt 200 poäng i psykiatri 2 och 100 poäng i samhällsbaserad psykiatri inom programfördjupning för yrkesutgång psykiatri, godkända kurser om 700 poäng i de programgemensamma ämnena i barn- och fritidsprogrammet, 300 poäng inom inriktningen socialt arbete samt 100 poäng i grundläggande vård och omsorg, 100 poäng i specialpedagogik 1, 100 poäng i specialpedagogik 2 och 4
100 poäng i entreprenörskap för yrkesutgång stöd och service inom funktionshindersområdet, eller någon annan motsvarande utbildning. SOSFS 2014:2 Personal som inte har behörighet att studera ämnet svenska eller svenska som andraspråk på programgemensam nivå kan uppnå förmågan att förstå, tala, läsa och skriva svenska i enlighet med dessa allmänna råd genom godkänd kurs i det gymnasiegemensamma ämnet svenska eller svenska som andraspråk eller genom någon annan motsvarande utbildning. Kunskaper och förmågor motsvarande gymnasienivå Den personal som omfattas av dessa allmänna råd bör som minst ha följande kunskaper och förmågor. Grundläggande värden kunskap om de övergripande målen enligt SoL och LSS samt förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet kunskap om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kunskap om FN:s konvention om barnets rättigheter Regelverk kunskap om regelverket på socialtjänstens område, inklusive LSS, som rör personer med funktionsnedsättning, t.ex. skyldigheten att medverka till god kvalitet enligt 14 kap. 2 SoL och 24 a LSS, rapporteringsskyldigheten enligt 14 kap. 3 SoL och 24 b LSS samt anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 SoL kunskap om annan relevant lagstiftning, t.ex. om hälso- och sjukvård, offentlighet och sekretess, vårdnadshavare, god man och förvaltare, socialförsäkring, diskriminering, livsmedel, smittskydd och arbetsmiljö förmåga att dokumentera sitt eget arbete enligt lagar och andra författningar Förhållningssätt och bedömningsförmåga kunskap om människors levnadsvillkor samt olika förutsättningar och behov kunskap om livets olika faser såsom barndom, ungdom, vuxenliv och ålderdom kunskap om den enskildes rätt till självbestämmande, integritet och inflytande enligt 1 kap. 1 och 3 kap. 5 SoL samt 6 LSS 5
SOSFS 2014:2 förmåga att utforma ett individuellt stöd tillsammans med den enskilde förmåga att bemöta den enskilde på ett respektfullt sätt förmåga att granska, analysera och bedöma sitt eget arbete och på så sätt kunna medverka till insatser av god kvalitet förmåga att bedöma när någon annan kompetens än den egna behövs kunskap om hur ett säkerhetsfrämjande arbetssätt kan förebygga olyckor och skador samt förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet Kommunikation kunskap om kommunikation och dess betydelse kunskap om alternativa kommunikationssätt samt hjälpmedel för kommunikation förmåga att anpassa kommunikationen till olika situationer och till olika individers förutsättningar och behov förmåga att kommunicera med den enskildes legala ställföreträdare, vårdnadshavare och närstående förmåga att kommunicera med personer ur olika yrkesgrupper förmåga att förstå, tala, läsa och skriva svenska Funktionsnedsättningar och dess konsekvenser kunskap om funktionsnedsättningar och kombinationer av sådana nedsättningar kunskap om hur funktionsnedsättningar kan påverka människors levnadsvillkor och delaktighet i samhället Hälsa kunskap om betydelsen av fysisk aktivitet samt social och mental stimulans för människors hälsa och välbefinnande kunskap om vilken betydelse mat och näring har för människors hälsa och välbefinnande förmåga att stödja den enskilde i ett levnadssätt som förebygger ohälsa kunskap om hur hjälpmedel och en anpassad miljö kan bidra till ökad självständighet och ökat självbestämmande för den enskilde kunskap om ett habiliterande och ett rehabiliterande arbetssätt samt förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet kunskap om hälsoproblem som ofta förekommer i kombination med vissa funktionsnedsättningar 6
kunskap om vanligt förekommande läkemedel och läkemedelsanvändning hos personer med funktionsnedsättning kunskap om att förhindra smitta och smittspridning SOSFS 2014:2 Personlig omsorg kunskap om hur man kan stödja och hjälpa den enskilde i samband med personlig hygien, inklusive munvård, samt förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet kunskap om hur man kan stödja och hjälpa den enskilde med avoch påklädning, förflyttning och att äta och dricka samt förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet Social gemenskap och sysselsättning kunskap om hur lek, sysselsättning och arbete kan främja full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor förmåga att stödja och stimulera den enskilde att delta i samhällets gemenskap utifrån hans eller hennes individuella behov och önskemål förmåga att stödja den enskilde i samband med informella och formella kontakter Aktiviteter i vardagen förmåga att stödja den enskilde att planera och genomföra aktiviteter i vardagen förmåga att stödja den enskilde att sköta sitt hem med respekt för hans eller hennes vilja och behov kunskap om matlagning och förmåga att tillsammans med den enskilde tillaga måltider Fortbildning Personalen bör vid behov få fortbildning och handledning i syfte att upprätthålla de kunskaper och förmågor som anges i dessa allmänna råd. Personalen bör även få möjlighet att följa kunskapsutvecklingen på området. Personlig assistent utsedd av den enskilde Om en person med funktionsnedsättning själv har utsett sin personliga assistent, bör assistenten som minst ha kunskap om de övergripande målen enligt LSS samt förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet, kunskap om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, 7
SOSFS 2014:2 kunskap om regelverket enligt LSS, t.ex. skyldigheten att medverka till god kvalitet enligt 24 a LSS, rapporteringsskyldigheten enligt 24 b LSS samt anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 SoL, kunskap om den enskildes rätt till självbestämmande, integritet och inflytande enligt 6 LSS, och förmåga att dokumentera sitt eget arbete enligt lagar och andra författningar. Den personliga assistenten bör vid behov få fortbildning och handledning för att kunna utföra sitt arbete med utgångspunkt i den enskildes behov och önskemål. Socialstyrelsen LARS-ERIK HOLM Marcus Nydén
Meddelandeblad Mottagare: Kommunala nämnder med ansvar för verksamheter enligt SoL och LSS för personer med funktionsnedsättning Huvudmän för yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter enligt SoL och LSS för personer med funktionsnedsättning Intresseorganisationer inom funktionshindersområdet Nr 2/2014 April 2014 Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:2) om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning beslutades i mars 2014. I det här meddelandebladet informerar Socialstyrelsen om vad som ligger till grund för de allmänna råden och hur de rekommenderade kunskaperna kan nås. I såväl socialtjänstlagen (2001:453), SoL, som i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, anges att den verksamhet som bedrivs ska vara av god kvalitet. En betydelsefull aspekt av verksamhetens kvalitet är att personalen har de kunskaper, förmågor och erfarenheter som krävs för att kunna ge ett gott stöd och en god service eller omsorg. Personer med funktionsnedsättning ska kunna känna trygghet i att personalen har den kompetens som krävs för arbetsuppgifterna och för att insatsen de får är av god kvalitet. Socialstyrelsens allmänna råd Allmänna råd är generella rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och de utesluter därför inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. De författningar som de allmänna råden om personalens kunskaper utgår ifrån är bestämmelserna i 3 kap. 3 SoL och 6 LSS. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. (3 kap. 3 andra stycket SoL) Information: Ulla Clevnert, utredare; Ulla Essén, utredare; Marcus Nydén, jurist; Telefon: 075-247 30 00
Bestämmelsen i SoL syftar till att framhålla hur viktigt det är att upprätthålla en hög kompetens och att välja personer med lämplig bakgrund och personlighet för yrken inom socialtjänsten. 1 För verksamheten enligt LSS ska det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges. (6 andra stycket LSS) Bestämmelsen i LSS innebär att personalen ska ha den utbildning och erfarenhet som kan krävas för varje specifik uppgift. 2 Ansvar för god kvalitet Det är den ansvariga nämnden eller den som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet som ansvarar för att organisera den egna verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och att personalen har den kunskap som krävs så att god kvalitet i verksamheten garanteras. God kvalitet kräver ett systematiskt kvalitetsarbete I 3 kap. 3 SoL och i 6 LSS anges att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet respektive att verksamheten enligt LSS ska vara av god kvalitet. Av samma bestämmelser i de båda lagarna framgår att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Hur kvalitetsarbetet ska bedrivas anges i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. För att underlätta tilllämpningen av dessa föreskrifter har Socialstyrelsen tagit fram en handbok. 3 I en vägledning för arbetsgivare 4 har Socialstyrelsen beskrivit hur ett systematiskt kvalitetsarbete kan gå till i verksamheter som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL eller LSS till personer med funktionsnedsättning. I vägledningen beskrivs till exempel hur arbetsgivaren kan arbeta med frågor som rör bemanning, rekrytering och introduktion samt kompetensutveckling. Tillämpningsområde De allmänna råden gäller för den personal som i sin yrkesutövning ger stöd, service eller omsorg efter beslut enligt 4 kap. 1 och 2 SoL eller 9 LSS till personer med funktionsnedsättning. De insatser som avses är uppräknade i de allmänna råden. Personalen kan ha olika titlar, men de som omfattas av de allmänna råden är den baspersonal som ger direkt stöd i vardagen i den enskildes hem eller i verksamheter som t.ex. daglig verksamhet, sysselsättning eller tillsyn för skolungdom över 12 år. De allmänna råden gäller för personal i både kommunal och enskild verksamhet. De allmänna råden är inte tillämpliga vid allmänt inriktade insatser enligt SoL. De gäller till exempel inte för personal vid öppna träffpunkter. En av de LSS-insatser som inte omfattas av de allmänna råden är rådgivning och annat personligt stöd enligt 9 1 LSS. Med denna insats avses ett expertstöd som ges av kurator, 1 Prop. 1996/97:124 s. 51 2 Prop. 1992/93:159 s. 171 3 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsen 2012. 4 Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Vägledning för arbetsgivare. Socialstyrelsen 2012. 2
psykolog, sjukgymnast med flera yrkeskategorier. 5 Personer som har som uppdrag att vara kontaktperson enligt 9 4 LSS omfattas inte heller av de allmänna råden eftersom insatsen innebär ett icke-professionellt stöd av en medmänniska. 6 Inte heller insatsen boende i familjehem enligt 9 8 LSS omfattas. Personlig assistans De allmänna råden gäller för personliga assistenter. De gäller både när den assistansberättigade har ett beslut från kommunen (9 2 LSS) och vid beslut om assistansersättning från försäkringskassan (51 kap. socialförsäkringsbalken). Personlig assistans är den insats där den enskildes rätt till självbestämmande är särskilt tydlig. Den enskilde ska enligt 6 LSS i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över alla LSS-insatser som ges. När det gäller personlig assistans innebär det exempelvis att ha möjlighet att själv välja sina assistenter. Den enskilde kan även välja att själv vara arbetsgivare och anställa sina assistenter. 7 Om den enskilde själv eller genom sin legala ställföreträdare har utsett sina personliga assistenter är de allmänna råden tillämpliga endast i de delar som anges under rubriken Personlig assistent utsedd av den enskilde. Utbildning Rekommenderade program på gymnasienivå I de allmänna råden anger Socialstyrelsen vilka kunskaper och förmågor som personalen bör ha. Två alternativa vägar rekommenderas för att nå kunskapsnivån. Den ena är gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram med programfördjupning för yrkesutgång funktionshindersområdet eller psykiatri. Den andra är gymnasieskolans barn- och fritidsprogram, inriktningen socialt arbete, med yrkesutgång stöd och service inom funktionshindersområdet. De kurser som rekommenderas i de två utbildningarna redovisas i bilaga 1. Särskilt om ämnet svenska Personal som inte har behörighet att studera ämnet svenska eller svenska som andraspråk på programgemensam nivå kan uppnå förmågan att förstå, tala, läsa och skriva svenska genom godkänd kurs i det gymnasiegemensamma ämnet svenska eller svenska som andraspråk eller genom annan motsvarande utbildning. Rekommendationen är i första hand avsedd för redan anställd personal som inte har behörighet att läsa svenska eller svenska som andraspråk på programgemensam nivå. Anledningen till att Socialstyrelsen rekommenderar kunskaper i svenska på gymnasienivå är att Socialstyrelsen bedömer att dessa kunskaper behövs för att personalen ska kunna dokumentera sitt arbete samt kommunicera med den enskilde, kollegor och andra yrkeskategorier. Alternativa vägar till kunskap Personalen kan även nå kunskapsnivån i de allmänna råden genom annan utbildning än de rekommenderade. Dels kan en anställd ha skaffat sig motsvarande utbildning genom vissa äldre gymnasieutbildningar som prövas lika, dels kan en anställds reella kompetens bekräftas genom validering. Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur 5 Prop. 1992/93:159 s. 59 6 Prop. 1992/93:159 s. 178 7 Prop. 1992/93:159 s. 174 175 3
de har förvärvats. 8 Validering på grundnivå kan genomföras av kommunal vuxenutbildning eller ett valideringsföretag. För mer information om validering se Validering inom vuxenutbildningen från Skolverket. 9 Begrepp som används i de allmänna råden Stöd, service eller omsorg Med stöd, service eller omsorg avses det stöd som ges av den baspersonal som arbetar i olika verksamheter enligt SoL och LSS. Begreppet omvårdnad som regleras i 9 e LSS används inte specifikt i de allmänna råden men ingår i det som avses med stöd, service eller omsorg. Kunskap och förmåga Begreppen kunskap och förmåga används i de allmänna råden på samma sätt som i allmänna råd (SOSFS 2011:12)om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre. Definitionerna är hämtade ur betänkandet I den äldres tjänst (SOU 2008:126). För enkelhetens skull används enbart begreppen kunskap och förmåga i de allmänna råden även om förståelse och färdighet också ingår i respektive begrepp. Kunskap och förståelse: Med detta avser vi dels teoretisk faktakunskap grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet, dels den kvalitativt djupare kunskap som förståelse innebär. Faktakunskap innebär att veta att något förhåller sig på ett visst sätt och är ofta en kvantitativ kunskapsform, men samma fenomen kan förstås på kvalitativt olika sätt, vilket också inbegrips i denna kompetensform. Färdighet och förmåga: Med detta avser vi det praktiska yrkeskunnandet. Det innebär att omsätta teoretiska kunskaper i praktiska kunskaper, dvs. hur något ska göras, men också om att i praktiken utveckla en förtrogenhetskunskap som innebär att kunna göra bedömningar av olika slag, att veta när något ska göras. Grundläggande värden De allmänna råden är utformade med utgångspunkt från de övergripande målen i SoL och LSS samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN:s konvention om barnets rättigheter. Personalen bör därför ha kunskap om de grundläggande värden som uttrycks i dessa lagar och konventioner för att förstå vad som i grunden styr arbetet med att ge stöd, service eller omsorg till personer med funktionsnedsättning. Övergripande mål i SoL I portalparagrafen (1 kap. 1 SoL) anges de övergripande målen och grundläggande värderingarna för samhällets socialtjänst. Målen ger uttryck för principen om alla människors lika värde och rätt till social trygghet, vård och omsorg. Av målen framgår att samhällets socialtjänst ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Vidare ska socialtjänsten under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människors rätt till självbestämmande och integritet. 8 Validering m.m. fortsatt utveckling av vuxnas lärande (Ds 2003:23) s. 19 9 Skolverket. Validering inom vuxenutbildningen. Hämtad 2014-03-28 från http://www.skolverket.se/bedomning/validering/validering-1.200357 4
De övergripande målen i portalparagrafen kompletteras med bestämmelser om mål och inriktning för stödet till vissa grupper i samhället. I 5 kap. 7 SoL anges att socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. I förarbetena till 1980 års socialtjänstlag redovisas vissa begrepp och principer som ska vara vägledande för individuellt inriktade insatser inom socialtjänsten. Dessa är helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, normalisering, kontinuitet, flexibilitet och närhet. 10 Övergripande mål i LSS Genom bestämmelserna i 7 LSS har personer som ingår i lagens personkrets rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service om de har behov av sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Det övergripande målet i LSS är att den enskilde får möjlighet att leva som andra, trots funktionsnedsättning. Jämlika livsvillkor innebär att jämförelser måste göras med villkor som gäller för jämnåriga som inte har funktionsnedsättning. Den enskilde ska kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors liv som möjligt och i gemenskap med andra. 11 Den enskilde ska enligt 7 LSS genom de särskilda insatserna i LSS tillförsäkras goda levnadsvillkor. Goda levnadsvillkor kan ses som ett övergripande begrepp som anger kvalitet och nivå på de särskilda insatserna. De särskilda insatserna ska förebygga, minska följderna av och kompensera för funktionsnedsättning. De ska vara samordnade och utformade så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv och kunna delta aktivt i samhällslivet. Insatserna ska grundas på de behov och önskemål som den enskilde tycker är angelägna för att kunna leva så självständigt och oberoende som möjligt. 12 Andra kvalitetskriterier som kan urskiljas ur lagtext och förarbeten och som ska prägla verksamheten är respekt för den enskildes rätt till självbestämmande, inflytande, integritet och delaktighet samt helhetssyn, kontinuitet och tillgänglighet. 13 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 14 tillhör de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter och ratificerades av Sverige i december 2008. Konventionen skapar i sig inte några nya rättigheter utan har till syfte att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning så att de kan ta del av de mänskliga rättigheterna. Konventionen ställer därför krav på att miljö och omgivning utformas så att personer med funktionsnedsättning inkluderas i samhället. För att skapa förutsättningar för delaktighet och jämlikhet behöver de generella lösningarna kompletteras med olika individuellt utformade stöd. Funktionshinderskonventionen bygger på vissa allmänna principer som till exempel respekten för individuellt självbestämmande, icke-diskriminering, fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället, tillgänglighet och jämställdhet mellan kvinnor och män (artikel 3). Genom att skriva under konventionen har Sverige tagit på sig flera allmänna åtaganden. Ett sådant allmänt åtagande är att främja utbildning om de rättigheter som erkänns i funktionshinderskonventionen för personal som arbetar med personer med 10 Prop. 1979/80:1 Del A s. 207 ff. 11 Prop. 1992/93:159 s. 50 och 171 12 Prop. 1992/93:159 s. 51 och 172 13 Prop. 1992/93:159 s. 171 14 Handisam. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Hämtad 2014-03-28 från http://www.handisam.se/filer/dennyakonventionen/konvention.pdf 5
funktionsnedsättning, så att de bättre ska kunna ge det stöd och den service som rättigheterna garanterar (artikel 4, punkten i). Konventionen om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 15 handlar om det enskilda barnets bästa och omfattar alla barn under 18 år, även barn med funktionsnedsättning. Konventionen ratificerades av Sverige i november 1989. Barnkonventionen slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha och hur staterna ska arbeta med konventionen. Artiklarna om barnets rättigheter bygger på fyra huvudprinciper och varje artikel måste därför läsas mot bakgrund av dessa (artiklarna 2, 3, 6 och 12). Huvudprinciperna handlar om att alla barn har samma rättigheter och lika värde och att ingen får diskrimineras barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas varje barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. Barnkonventionen och funktionshinderskonventionen kompletterar varandra. Ett tydligt exempel på det är barnets rätt att komma till tals. I barnkonventionen föreskrivs att varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne eller honom (artikel 12) och att barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. I funktionshinderskonventionen (artikel 7, punkt 3) poängteras att barn kan behöva stöd anpassat till funktionsnedsättning och ålder för att utöva rätten att uttrycka sina åsikter. På så sätt förstärker funktionshinderskonventionens text rätten för barn som har kommunikativa eller kognitiva svårigheter att komma till tals enligt artikel 12 i barnkonventionen. Fördjupade kunskaper Socialstyrelsens allmänna råd innehåller rekommendationer om vilka kunskaper och förmågor motsvarande gymnasienivå som personalen bör ha, oavsett insats och målgrupp. Därutöver kan det vara nödvändigt att personalen har eller tillägnar sig fördjupade kunskaper för att kunna ge adekvat stöd, service eller omsorg inom vissa verksamheter eller till personer med vissa typer av funktionsnedsättningar. Exempel på fördjupade kunskaper kan vara att behärska någon eller några former av Alternativ Kompletterande Kommunikation, AKK. Ett annat exempel är verksamheter som ger stöd, service eller omsorg till personer som kommunicerar genom dövas teckenspråk och därför behöver ha personal som själva kommunicerar genom teckenspråk. Ytterligare ett exempel är att personal kan behöva kunskaper om ett specifikt förhållningssätt eller bemötande för att kunna ge stöd, service eller omsorg på ett sätt som är anpassat till personer med autism. 15 Barnombudsmannen. FN:s konvention om barnets rättigheter. Hämtad 2014-03-28 från http://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/konventionstexten/ 6
Referenser Lagar Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialtjänstlagen (2001:453). Propositioner Om socialtjänsten (prop. 1979/80:1). Ändring i socialtjänstlagen (prop. 1996/97:124). Stöd och service till vissa funktionshindrade (prop. 1992/93:159). Konventioner FN:s konvention om barnets rättigheter. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:2) om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsens handböcker m.m. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsen; 2012. Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Vägledning för arbetsgivare. Socialstyrelsen; 2012. SOU och Ds I den äldres tjänst (SOU 2008:126). Validering m.m. fortsatt utveckling av vuxnas lärande (Ds 2003:23). Övrigt Skolverket. Validering inom vuxenutbildningen. Stockholm 2013. 7
Bilaga 1 Vård- och omsorgsprogrammet Programmet ska ge eleverna de kunskaper som behövs för att arbeta inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Elever som vill arbeta inom funktionshindersområdet kan välja programfördjupning/yrkesutgång Funktionshindersområdet eller Psykiatri. I utbildningen ingår minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande, APL. Syftet med APL är att eleven ska förstå yrkeskulturen, bli en del av yrkesgemenskapen på arbetsplatsen och där kunna utveckla en yrkesidentitet. För en fullständig beskrivning av programmet hänvisas till Skoverkets webbplats http://www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning/gymnasieskola/program-ochutbildningar/nationella-program/2.7243 För personal, som inte har utbildning från Vård- och omsorgsprogrammet (med betyget godkänd) eller motsvarande utbildning kan kunskaperna och förmågorna enligt de allmänna råden uppnås genom följande kurser: Kurser inom programgemensamma ämnen Ämne Kurs Kurskod Poäng Hälsa Hälsopedagogik HÄLHÄL0 100 Medicin Medicin 1 MEDMED01 150 Människan Etik och människans livsvillkor MÄNETI0 100 Psykiatri Psykiatri 1 PSYPSY01 100 Psykologi Psykologi 1 PSKPSY01 50 Samhällskunskap Samhällskunskap 1a2 SAMSAMO1a2 50 Specialpedagogik Specialpedagogik 1 SPCSPE01 100 Svenska eller Svenska 2 eller SVESVE02* 100 Svenska som andraspråk* Svenska som andraspråk 2* SVASVA02* Vård och omsorg Vård och omsorgsarbete 1 VÅRVÅR01 200 Vård och omsorg Vård och omsorgsarbete 2 VÅRVÅR02 150 Summa poäng 1 100 *För befintlig personal som inte är behörig att börja studera på programgemensam nivå gäller svenska 1 eller svenska som andraspråk 1 på gymnasiegemensam nivå, kurskoderna SVESVE01 och SVASVA01. Programfördjupning/Yrkesutgång: Funktionshindersområdet Ämne Kurs Kurskod Poäng Hälsa Friskvård och hälsa HÄLFRI0 100 Pedagogik i vård och Socialpedagogik PEASOC0 100 omsorg Specialpedagogik Specialpedagogik 2 SPCSPE02 100 Summa poäng 300 Programfördjupning/Yrkesutgång: Psykiatri Ämne Kurs Kurskod Poäng Psykiatri Psykiatri 2 PSYPSY02 200 Psykiatri Samhällsbaserad psykiatri PSYSAM0 100 Summa poäng 300 8
Barn- och fritidsprogrammet Programmet ska ge eleverna kunskaper som behövs för att arbeta med barn, ungdomar eller vuxna inom pedagogiska och sociala yrkesområden eller fritids- och friskvårdssektorn. Elever som vill arbeta inom funktionshindersområdet kan välja inriktning socialt arbete samt yrkesutgång Stöd och service inom funktionshindersområdet (eller Personlig assistent). I utbildningen ingår minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande, APL. Syftet med APL är att eleven ska förstå yrkeskulturen, bli en del av yrkesgemenskapen på arbetsplatsen och där kunna utveckla en yrkesidentitet. För en fullständig beskrivning av programmet hänvisas till Skolverkets webbplats http://www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning/gymnasieskola/program-ochutbildningar/nationella-program/barn-och-fritidsprogrammet För personal, som inte har utbildning (med betyget godkänd) från Barn- och fritidsprogrammet eller motsvarande utbildning kan kunskaperna och förmågorna enligt de allmänna råden uppnås genom följande kurser: Kurser inom programgemensamma ämnen Ämne Kurs Kurskod Poäng Hälsa Hälsopedagogik HÄLHÄL0 100 Naturkunskap Naturkunskap 1a2 NAKNAKO1a2 50 Pedagogik Kommunikation PEDKOU0 100 Pedagogik Lärande och utveckling PEDLÄR0 100 Pedagogik Människors miljöer PEDMÄI0 100 Pedagogik Pedagogiskt ledarskap PEDPEG0 100 Samhällskunskap Samhällskunskap 1a2 SAMSAMO1a2 50 Svenska eller Svenska 2 eller SVESVE02* 100 Svenska som andraspråk* Svenska som andraspråk 2* SVASVA02* Summa poäng 700 *För befintlig personal som inte är behörig att börja studera på programgemensam nivå gäller svenska 1 eller svenska som andraspråk 1 på gymnasiegemensam nivå, kurskoderna SVESVE01 och SVASVA01. Kurser inom inriktning Socialt arbete Ämne Kurs Kurskod Poäng Socialt arbete Socialt arbete SOCSOI0 200 Sociologi Sociologi SOISOO0 100 Summa poäng 300 Programfördjupning/Yrkesutgång: Stöd och service inom funktionshindersområdet Ämne Kurs Kurskod Poäng Entreprenörskap Entreprenörskap ENTENR0 100 Grundläggande vård och Grundläggande vård och omsorg GRUGRD0 100 omsorg Specialpedagogik Specialpedagogik 1 SPCSPE01 100 Specialpedagogik Specialpedagogik 2 SPCSPE02 100 Summa poäng 400 9
Denna information (art nr 2014-3-35 kan laddas ner och beställas från Socialstyrelsens webbplats: www.socialstyrelsen.se/publikationer. Den kan även beställas från Socialstyrelsens publikationsservice, e-post publikationsservice@socialstyrelsen.se eller fax 035-19 75 29. Publicerad: www.socialstyrelsen.se, 2014