Arkiv- och byråinventering inför planerad omgestaltning av Varbergs torg och Brunnsparken

A R K E O L O G I S K U T R E D N I N G Stina Tegnhed Arkeologisk utredning, steg 1, 2016 Arkiv- och byråinventering inför planerad omgestaltning av Varbergs torg och Brunnsparken Halland, Varbergs stad och kommun, Varberg 62:1

ÄLVSÅKER SLÄP TÖLÖ KUNGSBACKA VALLDA FJÄRÅS HANHALS FÖRLANDA ONSALA ÖLMEVALLA GÄLLINGE IDALA LANDA FRILLESÅS STRÅVALLA VEDDIGE KUNGSÄTER GUNNARSJÖ VÄRÖ ÅS TORPA SÄLLSTORP GRIMMARED STAMNARED SKÄLLINGE KARL-GUSTAV NÖSS- LINGE KÄLLSJÖ FAGERED ÄLVSERED Varberg LINDBERG VARBERG VALINGE GÖDE- STAD HUNNE- GRIMETON STAD ROLFSTORP SVARTRÅ ULLARED GÄLLARED GUNNARP TRÄSLÖV SPANNARP DAGSÅS KÖINGE OKOME KROGSERED TVÅÅKER SIBBARP LÅNGARYD JÄLLUNTOFTA LJUNGBY ASKOME KINNARED MORUP ALFS- HÖG VESSIGE DRÄNGSERED FÄRGARYD STAFSINGE VINBERG ABILD TORUP SÖDRA UNNARYD ÅRSTAD FALKENBERG SKREA ASIGE FEMSJÖ EFTRA SLÖINGE GETINGE SLÄTTÅKRA STENINGE RÄVINGE KVIBILLE ENSLÖV BREARED HARPLINGE HOLM VAPNÖ ÖVRABY SÖNDRUM HALMSTAD SNÖSTORP TÖNNERSJÖ TRÖNNINGE ELDSBERGA VEINGE TJÄRBY LAHOLM LFS KNÄRED LAHOLM YSBY SKUMMESLÖV RÄNNESLÖV HISHULT HASSLÖV VÅXTORP Hallands Kulturhistoriska museum, Kulturmiljö Halland Uppdragsverksamheten, Halmstad 2016. Arkeologisk utredning 2016. Framsidesbild: Varbergs torg. Foto: Mathilda Ranch - 20th century postcard, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6895957. Layout: A. Andersson. Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr ms2006/02316.

Innehåll Bakgrund... 5 Syfte och metod... 5 Historisk markanvändning och kartanalys... 5 Varbergs torg... 7 Brunnsparken... 8 Arkeologiska undersökningar... 8 Arkeologiska undersökningar i närområdet... 9 Platsens kunskapspotential...11 Tekniska och administrativa uppgifter...12 Referenser...12 Otryckta källor...13 Bilaga...15

VARBERG 0 500 m Fig. 1. Översiktskarta med platsen för utredningen markerad. Skala 1:10 000. 4

BAKGRUND Varbergs kommun, Hamn- och gatuförvaltningen, arbetar med planering för omgestaltning av Varbergs torg och Brunnsparken (Bilaga 1). Platsen sammanfaller med förekommande lämningar av stadslager som härrör från 1600-talet och 1700-talet, i Riksantikvarieämbetets Fornminnesregister benämnt som Varberg 62:1. Åtgärder med omgestaltning kommer högst sannolikt medföra behov av ingrepp i fornlämningen. Med anledning av detta anser sig länsstyrelsen vara i behov av kunskapsunderlag för kommande beslut och Varbergs kommun i behov av planeringsunderlag. Kulturmiljö Halland utförde under två dagar i april månad 2016 en inledande arkeologisk utredning i form av arkiv- och byråinventering vilken presenteras i denna rapport. SYFTE OCH METOD Utredningen syftar till att utreda områdets fornlämningsbild samt att så långt möjligt beskriva denna genom en s.k. arkiv- och byråinventering med genomgång och sammanställning av information från historiska källor, ritningar och resultat från tidigare genomförda arkeologiska undersökningar i torget och dess närhet. HISTORISK MARKANVÄNDNING OCH KARTANALYS Inledningsvis vill jag främst hänvisa till den grundliga genomgång av områdets kulturhistoriska värden och bevarande som sammanställts av bebyggelseantikvarie Britt-Marie Lennartsson, Kulturmiljö Halland. I rapporten från 2013 beskrivs ingående den kulturhistoriska värderingen av det nu aktuella området, med utgångspunkt i platsens historia, sammanhanget i vilken de tillkommit och hur de förändrats (Lennartsson 2013). I föreliggande rapport kommer lämningar under mark att vara i fokus. De insatser, såsom byggnation eller omändringar inom platsen, som genomförts genom århundradenas lopp samt vilka spår som kan ha avsatts och vilka konsekvenser de kan ha på fornlämningen, tas upp och beskrivs. Det finns inga bevarade eller kända äldre kartor som visar stadens tidigare utbredning och karaktär och därmed saknas belägg för hur platsen användes innan Varberg placerades här 1666. I detta stycke skissar jag i korta ordalag först upp hur platsen växt fram, för att sedan beskriva vilka arkeologiska insatser som genomförts inom eller i närområdet till den nu aktuella platsen. För att illustrera var de olika arkeologiska insatserna har utförts samt visa var de idag kända närbelägna fornlämningarna är placerade har jag tagit fram en karta (fig. 3). Staden Varbergs placering på dess nuvarande plats grundlades under slutet av 1600-talet. Staden har haft flera föregångare. Från 1000-talet fram till 1500-talet låg staden Getakärr ungefär vid dagens polishus i de norra delarna av Varberg. Norr om Getakärr växte en ny stad, Ny Varberg fram vid Lindhovs kungsgård. Krig och oroligheter medförde att städerna 5

Varberg 62:1 Brunnsparken Varbergs kyrka Varberg 49:1 VARBERGS TORG 0 100 m Fig. 2. Varbergs torg och Brunnsparken inom fornlämning 62:1. Utförda arkeologiska undersökningar markerade. Skala 1:2000. Ramp förundersökning 1995 Bäckgatan förundersökning 2008 200Fornlämning Meters Varberg RAÄ 62:1

övergavs och 1612 återuppbyggdes därför staden vid Platsarna för att erhålla bättre skydd av fästningen, som varit belägen på Wardhberget sedan sent 1200-tal. Platsarna brann dock ned redan 1666. Halland hade då övergått i svenskt styre och det beslutades att staden skulle återuppbyggas på den plats som Varberg ligger idag (Broberg 1982). Den nya staden placerades en bit bort från fästningen efter en stadsplan upprättad 1666. Denna rutnätsplan bebyggdes efter hand med småskalig enkel trähusbebyggelse. De ändringar som senare har genomförts är att torgytan och kyrkotomten utökats, samt att ett halvt kvarter väster om kyrkan lagts ut till park (Brunnsparken) och att de yttersta kvartersraderna breddats. Staden drabbades av omfattande bränder 1767 och 1768 och en ny trähusbebyggelse växte upp. Bebyggelsen fortsätter att präglas av det ursprungliga tomtsystemet. Södra Varberg totalförstördes 1863 och därefter uppfördes en småskalig trähusbebyggelse som till stora delar är bevarad ännu idag. Stadskartan från 1885 visar att det ursprungliga tomtsystemet fortsatte att prägla stadsbebyggelsen även efter den stora branden 1863. Torgets yta har dock ökat och kyrkotomten minskats på bekostnad av tidigare tomtmark. Varbergs torg Torget är beläget på samma plats sedan staden fick sin nya placering 1666, men var ursprungligen betydligt mindre än idag. Hela ytan mellan kyrkan och Torggatan var kyrkogård fram till år 1824 då större delen av kyrkogården togs bort och gravarna förstördes. Detta var följden av en lagändring efter att riksdagen beslöt att förbjuda gravsättning inne i kyrkorna, samt att även begravningar på kyrkogårdar inne i städer och byar måste upphöra på grund av att de kunde sprida smitta och ohälsa. Den ursprungliga kyrkogården lär ha varit tätt besatt med gravvårdar, som ett resultat av att en mycket begränsad yta använts under nästan 200 år. Kyrkogården flyttade till en ny kyrkogård öster om Östra Vallgatan under 1850-talet. Den kvarvarande kyrkogården förstördes då fullständigt. Varbergsskalden Paul Elis Holmberg blev ögonvittne och har beskrivit hur ben vräktes ned i stora gropar (Kärrdahl 1972:80). Var dessa stora gropar skulle placerats står ej nämnt. Troligtvis har en del gravar flyttats till Östra kyrkogården och någon har flyttats till Södra kyrkogården. Förbudet mot gravsättning i staden togs dock bort senare när staden övergick från brunnnar till vattenledning. Inom den södra delen av torget, mot Bäckgatan, fanns fyra tomter, som synes vara bebyggda år 1750, enligt stadens slutna kvarterssystem. Vid den östra änden av torget låg rådhuset. Det fanns även en brunn mitt framför rådhuset. Torget var grusat fram till 1824 då det fick kullersten. Stenen var lagd i ett enkelt mönster med större stenar lagda på rad med några meters mellanrum och ytorna däremellan fylldes med mindre stenar mer fritt utlagda. Torghandeln var livlig och torget har troligen även fungerat som mötesplats vid samlingar och folkfester. Den stora stadsbranden 1863 ödelade all bebyggelse söder om torget. Även rådhuset från 1600-talet hade brunnit ned. För att skapa ett större torg beslutades att rådhusets gamla tomt skulle vara obebyggd och det nya rådhuset uppfördes istället i kvarteret Rådhuset på 7

östra sidan av det nya stora torget 1864. Men även på den västra sidan av torget hade bebyggelse brunnit ned, det enda som fanns kvar var den höga källarvåningen i sten kvar från det Bruniuska huset, som ursprungligen var ett ståtligt tvåvåningshus byggt på 1760-talet. Efter branden byggdes ett stort tak på källarmurarna och byggnaden användes som affär (Lennartsson 2013). Brunnsparken Kvarteret Brunnsparken utgjorde redan 1666 en del av kvartersstrukturen i staden. Lennartsson konstaterar dock att den norra delen av kvarteret verkar ha varit en av de tomter i staden som aldrig bebyggdes. En karta från 1750-talet visar att Brunnsparken var indelad i tomter men den enda bebyggelsen på platsen utgjordes av ett litet hus och en fiskdamm i västra änden. Brunnsparken skapas i samband med att Varberg blir en kurort 1811 då människor kom för att dricka brunn från en källa i Apelviken söder om staden, Svartekällan. Vägarna dit var dock så pass dåliga att det beslutades vara enklare att frakta vattnet till staden istället, varvid ett nytt stort brunnshus byggdes vid Storgatan framför kyrkan. Byggnaden revs 1891 (Hjelmstedt & Nilsson 2013:51). Brunnsparken tycks länge ha saknat en medveten utformning och utgjorts av en grusad plan med träd i öst-västliga rader. Först på 1940-talet fanns planer för iordningsställande av platsen för att skapa en mer formgiven plats som passade läget i staden anpassat efter tidens förändringar, något som inte tycks ha skett förrän 1968 då parken får en låg mur och kvadratiska upphöjda blomrabatter med kant av huggna stenblock. Under senare tid har busskurer placerats längs muren (Lennartsson 2013). ARKEOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR Det nu aktuella området sammanfaller med läget för det område där kulturlager från 1660-talet och framåt, kan förväntas finnas bevarat under dagens bebyggelse, Varberg 62:1. Kulturlagret som beräknas finnas inom ett 550x350 (N-S) meter stort område har i Fornminnesregistret erhållit benämningen Varberg 62:1 (Fig. 2 och 3). Endast ett mindre parti av kulturlagret har konstaterats och frilagts vid en arkeologisk undersökning. I Bäckgatan genomfördes 2008 schaktningsarbeten för fjärrvärme och VAsanering (Fig.2 och 3 nr.1). I huvudsak kunde schaktningen göras i befintliga schakt. I den södra delen av gatan iakttogs inom ett mindre parti ett kulturlager med humös sand och tegelflis, ca 0,3 meter tjockt. Men på vilken nivå under dagens marknivå det 0,3 meter tjocka kulturlagret påträffades framgår ej i rapporten. Inte heller finns några höjder eller djup på varken schakt eller kulturlager nämnda i rapporten. I övrigt gjordes inga observationer av arkeologiskt intresse (Rosén 2008). Ytterligare en förundersökning som gjorts i nära anslutning till där ny bebyggelse nu planeras, utfördes nordost om Varbergs stadskyrka år 1995. I samband med byggnation av en infartsramp till kyrkotomten från Drottninggatan genomfördes en kontroll av schaktet, 8

vilket grävdes ned till ett djup av 1,2 meter (Fig. 2 och 3 nr. 2). I förundersökningsrapporten framgår ej hur omfattande schaktet var i längd och bredd, endast att exploateringsytan var 20 m², men lagerföljden i norr var: gatsten (0,1 m), sand (0,2 m), sandig omrörd mylla med fynd av tegel, glas, rödgods, två benfragment samt sot och kol i fläckar (0,2-0,3 m), sedan följde fin sand (0,6-1,2 m). Lagerföljden i söder var vegetationsskikt (0,1 m), mylla (0,4-0,5 m) och sand (0,6-1,0 meter). Fynden utgjordes av tre skärvor yngre rödgods, två benfragment (1,5 respektive 2 cm långa), buteljglas samt bitar av kalkbruk. Förundersökningens syfte var att konstatera om äldre gravar skulle beröras av byggnadsföretaget. Förutom de två mindre benfragmenten framkom inga äldre gravar. Den undersökande arkeologen konstaterade att sannolikt ligger eventuella gravar på lägre nivåer än de som berördes av schaktningen (Lindman 1995). 2003 gav länsstyrelsen tillstånd att schakta för elledningar och stolpfundament vid Varbergs kyrka utan arkeologisk medverkan. Villkoret var då att schaktning inte gjordes djupare än 0,6 meter och hål för stolpar inte gjordes djupare än 1 m (KMH arkiv dnr 2003-298). Om platsen även skulle kunna rymma förhistoriska lämningar går ej att bedöma utifrån ovan nämnda arkeologiska rapporter. Det som jag funnit nämnt om platsen där den nya staden placerades var att den stakades ut på borgarnas bästa åkerjord (Broberg 1982:60). En byggnad finns upptagen i Fornminnesregistret. Det är ett tvåvåningshus i sten från 1770-talet som benämns Lundkvistska huset och som är beläget i nordvästra delen av torget. Byggnaden som lär vara ritad av Nicodemus Tessin d.y. har erhållit beteckningen Varberg 49:1 i Fornminnesregistret (Fig. 2). Arkeologiska undersökningar i närområdet En arkeologisk förundersökning utfördes 2014 i källarplan på Societetshuset, som är beläget ungefär 400 meter västnordväst om det nu aktuella området (Fig. 3 nr.3). Societetshuset och den omkringliggande parken är klassad som byggnadsminne (Varberg 55:1) och i parken finns även en kyrkogrund från 1600-talet (Varberg 26:2) och tangerar även stadslager till den äldre eftermedeltida staden Varberg på Platsarna från 1613-1666 (Varberg 61:1). I de två provrutor som öppnades i södra delen av Societetshusets källarplan påträffades inga spår av bevarade kulturlager. Provrutorna grävdes till ett djup av 0,5 meter under aktuell marknivå. Ner till 0,4 meter fanns främst utjämningslager av raseringsmaterial och under dessa framkom naturliga orörda lager (Svensson 2014). Vid en utredning år 2012 inför anläggandet av en ny lekplats strax söder om Societetshuset och vid kyrkoruinen (Varberg 26:1-2) påträffades skelettdelar men inga gravar, se fig. 3 nr. 4 (Nordin 2013). Ytterligare en undersökning inom Varberg 61:1 har utförts under de senare åren. Ungefär 300 meter sydväst om Brunnsparken och kyrkan genomfördes en arkeologisk förundersökning med anledning av planerad nybyggnation inom kvarteret Lotsen 4, fastighet Getakärr 3:80 (Fig. 3 nr. 5). Inom den nordöstra delen av schaktet som mätte 5,5x8 meter påträffades på 0,3-0,4 meters djup ett kulturlager. Detta lager innehöll enstaka keramikskärvor och en kritpipsdel, samt sot och kol. Kulturlagret var 0,05-0,1 meter tjockt och 9

Nr. 7 Förundersökning 2005 Varberg 60:1 Nr. 3 Förundersökning 2014 Varberg 55:1 Varberg 62:1 Nr. 5 Utredning 2001 Varberg 26:1-2 Nr. 4 Förundersökning 2013 Nr. 1 Förundersökning 1995 Nr. 6 Förundersökning 2002 Nr. 2 Förundersökning 2008 Varberg 61:1 Fig. 3. Arkeologiska undersökningar som nämns i texten markerade 1 7. Skala 1:5000. 0 200 m

utbredde sig på en yta om ca 2x4 meter. En ca 1x1,5 meter stor grop påträffades och i den var ett tiotal mindre stenar lagda. Tre fynd sparades, en kritpipsdel, en fajansskärva och en rödgodsskärva, som insamlats från kulturlagret. Utifrån fynden daterades lämningarna till sent 1700-tal (Bramstång 2002). Strax väster om det nu aktuella området utfördes år 2001 en arkeologisk utredning i samband med detaljplanearbete för kvarteret Kyrkoherden och delar av kvarteret Trädgården (Fig. 3 nr. 6). Vid utredningen påträffades endast smärre arkeologiskt intressanta lämningar som kan tillskrivas tiden före 1850. Dessa lämningar var begränsade till ett område i södra och sydvästligaste delen av kvarteret Kyrkoherden och utgjordes i ett schakt av ett 0,5 meter tjockt kulturlager bestående av brunsvart humös sand med inslag av tegel och träkol som påträffades mellan 0,9 meter till 1,4 meter under markytan, medan de överliggande partierna utgjordes av bärlager och grusig sand. Det andra schaktet uppvisade ett 0,55 meter tjockt kulturlager bestående av brungrå humös sand med inslag av tegel, vilket framträdde under ett parti med bärlager som mätte 0,45 meter. Kulturlagret fanns bevarat till ett djup av cirka 0,9 meter under markytan. I kvarteret Djurläkaren (400-500 meter norr om det nu aktuella området) iakttogs lager av flygsand vid en arkeologisk schaktningskontroll (Fig. 3 nr. 7). Förekomsten av flygsand bekräftar att staden hade problem med sandflykt från stränderna på 1700-talet, något som står nämnt i texten till 1778 års karta över stadens inägor. Omgivningarna var tämligen fattiga på träd och inget band sanden och jorden. Stadsborna hämtade matjord och lera från andra platser för att användas till jordförbättring på de sandiga åkrarna (Rosén 2005). PLATSENS KUNSKAPSPOTENTIAL Vad som blev tydligt vid arkiv- och byråinventeringen var att det har genomförts ganska få och till storleken ringa antikvariska insatser som berört fornlämningen. Att endast vara hänvisad till att basera en bedömning över hur omfattande den kvarvarande fornlämningen är som kommer att beröras vid de olika insatserna vid omgestaltningen utifrån dessa anser jag vara svårt. Då platsen sammanfaller med det område som väljs ut för att anlägga den nya staden år 1666 bedöms den inneha potential att rymma under mark förekommande fornlämning. Staden har brunnit ett flertal gånger, och markytor överlagras ständigt varför det kan antas finnas spår efter 1600-talsstaden under dagens markyta. Men omfattningen av kvarvarande rester är svår att bedöma utifrån de få antikvariska insatser som har genomförts i närområdet, och marken kan även ha avröjts under århundradenas lopp. Fynd av kulturlager och föremål kan bidra till att öka kunskapen om livet i Varberg sedan 1600-talet. Då delar av Varbergs torg och Brunnsparken ej bebyggts utan varit öppna platser kan möjligen även förhistoriska lämningar finnas bevarade inom området. Även det hade inneburit ett viktigt bidrag till vår kunskap om platsens tidigaste historia. Enligt SGUs (Sveriges Geologiska Undersökning) strandlinjekartor utgjorde det aktuella området barmark för cirka 11000 år sedan, vilket innebär att förhistoriska lämningar från paleoliti- 11

kum och yngre förhistoriska perioder kan finnas på platsen. Byggnation i form av nya murar och trappor är planerad längs södra delen av Varbergs kyrkogård och därmed kan även gravar från 1600-1800-talet komma att påverkas då den äldre kyrkogården hade sin utsträckning ned till Torggatan. I den östra delen av Varbergs torg kan det under mark finnas rester av stadens gamla Rådhus som kan komma att beröras vid byggnation. Även den brunn som syns på 1750 års karta mitt för det gamla Rådhuset kan komma att beröras vid nybyggnationen. TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr: 431-5755-15 Eget dnr: 2015-438 Uppdragsgivare: Länsstyrelsen Hallands län/varbergs kommun Utförandetid: 2 dagar april 2016 Personal: Stina Tegnhed Fastighet: Getakärr 3:43 och 3:46 RAÄ nummer: Varberg 62:1 REFERENSER Bramstång, C. 2002. Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg, Halland, Varbergs kommun, Getakärr 3:80, RAÄ 61 Riksantikvarieämbetet UV Väst rapport 2002:11 Arkeologisk förundersökning Mölndal Broberg, B. 1982. Medeltidsstaden 31. Varberg. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Stockholm Hjelmstedt, L. & Nilsson, A-L. 2013. När societeten kom till Warberg, Halmstad Kärrdahl, T. 1972. Varbergs kyrka och församling genom tiderna, Varbergs församling, Varberg Lennartsson, B-M. 2013. Varbergs torg, Brunnsparken och kyrkotomten. Kulturhistoriskt värde och bevarande. Kulturhistorisk utredning: Varbergs torg och Brunnsparken Getakärr 3:43 samt kyrktomten, Kyrkan 1, Varbergs Stad och kommun. Kulturmiljö Halland rapport 2013:25 Arkiv Halmstad Lindman, G. 1995. Arkeologisk förundersökning Varbergs stadskyrka, Varbergs kommun, Halland, Arkeologiska resultat Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 1995:27 Kungsbacka Nordin, P. 2013. Antikvarisk kontroll. Förenklad avrapportering. Halland, Varbergs stad, Getakärr 3:60, RAÄ 26, Riksantikvarieämbetet UV Väst arkivrapport, Mölndal Rosén, C. 2005. Förenklad avrapportering, Halland, Varbergs socken, kv Djurläkaren 2, RAÄ 60, Arkeologisk schaktkontroll Riksantikvarieämbetet UV Väst Arkivrapport Mölndal Rosén, C. 2008. Förenklad avrapportering, Halland, Varbergs socken, Bäckgatan, RAÄ 62, 12

Riksantikvarieämbetet UV Väst Arkivrapport Mölndal Svensson, P. 2014. Riksantikvarieämbetet UV Väst arkivrapport Arkeologisk förundersökning Förenklad avrapportering Hallands län, Varbergs socken Mölndal Westergaard, B. 2001. Varberg, kvarteren Kyrkoherden och Trädgården, Halland, Varbergs stad, Riksantikvarieämbetet UV Väst rapport 2001:32 Mölndal Otryckta källor SGU Sveriges Geologiska Undersökning Kartgenerator Strandlinjekartor 2016-04-25 13

Bilaga Torget Kyrkan Brunnsparken, Varberg Område för arkeologisk utredning, Varbergs kommun, Hamn- och gatuförvaltning Jenny Fagerström Skala 1:1500 2015-09-01

Postadress: Bastionsgatan 3 302 43 Halmstad Tel: 035-19 26 00 E-post: kansli@kulturmiljohalland.se Hemsida: www.kulturmiljohalland.se