Analys av Kulturvanor i Gävleborg

Relevanta dokument
Kulturvanor i Gävleborg Jonas Hägglund [ SOM-rapport nr 2015:1 ]

Koalition för kulturdebatt Stockholm 5 maj Svenska kulturvanor. Åsa Nilsson. SOM-institutet Göteborgs universitet.

Svenska kulturvanor Åsa Nilsson SOM-institutet Göteborgs universitet Presentation vid SOM-seminariet i Göteborg 21 april 2009

Kulturvanor i Sverige Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:17]

Åsa Nilsson. Göteborgs universitet.

KULTURVANOR I SVERIGE En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Kulturvanor i Sverige Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:7]

Kulturvanor i Sverige Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:8]

Avsedd för. Region Skåne. Dokumenttyp. Rapport. Datum. Oktober, 2016 KULTURVANOR I SKÅNE KULTURVANEUNDERSÖKNINGEN 2016

SOM-rapport nr 2008:13 SOM. Livsstil och kulturvanor i Sverige Åsa Nilsson

Kulturvanor i Sverige

KULTURVANOR I KRONOBERG

KULTURVANOR I JÖNKÖPINGS LÄN KULTURVANEUNDERSÖKNINGEN Region Jönköpings län. Dnr: RJL2016/3298. Rapport. Oktober Avsedd för.

Kulturvanor i Sverige Åsa Nilsson [SOM-rapport nr 2011:23]

Myndigheten för kulturanalys 2018 Formgivning: Kulturanalys Tryck: Taberg Media Group AB, 2018 ISBN:

Kulturvanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 27 augusti 2015

KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Tid Fredagen den 11 november 2016, klockan 9, kaffe finns från 8:30 Gemensam lunch 12. Workshop Plats Netport, Karlshamn

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson

Kulturvaneundersökning

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10]

Vem är kulturen till för?

Svensk scenkonst 2009

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]

Bilaga till rapport om Barns och ungas kulturaktiviteter Västra Götalandsregionen 2017

Värmlänningens kultur och livsstilsvanor

Filmvanor och -attityder Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]

KALLELSE 1(2) kl.13:00 Regionens hus, sal A

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:8 ]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2]

Kulturvanor i svenska städer. Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34]

Hur ofta dricker svenska folket alkohol? Sören Holmberg och Lennart Weibull

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04

Brobyggare eller vattendelare?

Jönköping 10 mars, 2016

Frågeområde Livsvillkor

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

SOM-rapport nr 2009:15 SOM. Scenkonstens publik Rudolf Antoni Åsa Nilsson

Kulturundersökning Halmstad 2010

Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5]

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Svensk scenkonst Åsa Nilsson [SOM-rapport nr 2011:22]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Förtroendet för Riksrevisionen 2011

Filmvanor och -attityder Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]

Åsikter om energi och kärnkraft. Författare Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2017:1]

Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009

Radiolyssnandet är en produkt av våra vanor och våra vanor förändras mycket

Nyhetslyssnande i Sveriges Radio Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ]

Förtroendet för regeringen Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:17]

Förtroendet för Säpo. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:15 ]

Kultur är ett mångfacetterat begrepp. Man hör det ofta nämnt i helt olika samanhang

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

SOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull

Förtroendet för Riksrevisionen 2009

Kulturnämnden. Kallelse Utskriftsdatum: Flåren, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö

SOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson

Svenska folkets åsikter om olika energikällor Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Juni 2014

SOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson

Svensk opinion om alkohol

Scenkonst i Västsverige Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15]

Kultur- och fritidsvaneundersökning. Landskrona stad

SOM. Scenkonstens publik. Juli Rudolf Antoni

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Förtroendet för Finansinspektionen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:14 ]

Resultat av kundundersökning inom bibliotek och kulturhus 2014

SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA?

Satsa mer på olika energikällor Per Hedberg och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2012:24]

Sociala relationer. Socialt deltagande mäts via fråga om deltagande i olika aktiviteter.

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)

Arbetsmarknadsrapport 2012

Resultat från den västsvenska SOM-undersökningen 2012 Annika Bergström Josefine Bové Jonas Hägglund

MEDBORGARNAS POLITISKA ENGAGEMANG I FÖRÄNDRING

SOM. Förtroendet för SÄPO. Sören Holmberg Åsa Nilsson

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

Kulturvanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 september 2016

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2015 Q2

Frågeområde fysisk aktivitet

ENERGIOPINIONEN I SVERIGE

Vem är det som sitter på teatern? Vem går till biblioteket? Ett seminarium om våra kulturvanor.

Rapport om medborgarundersökningen 2013

Kultur befrämjar hälsa

SOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson

Skilda läsvanor? Åsa Nilsson. SOM-institutet & Institutionen för journalistik & masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet

Förtroendet för Läkemedelsverket. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:3]

SOM. Scenkonstens publik

Förtroendet för Säpo. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:6]

Utvärdering av SOM-institutets personlighetsinstrument

Kulturvanor i Sverige

Förtroendet för Arbetsförmedlingen

FRII Allmänheten om givande 2017

Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå

SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen

Frågeområde BMI. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

Tonåringarna och deras pengar V

ENERGIOPINIONEN I SVERIGE

Transkript:

Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Datum: 2015-05-11 Upprättare: Anna Lindqvist Analys av Kulturvanor i Gävleborg 2009-2013 Inledning SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat Samhälle, Opinion och Medier. Region Gävleborg har beställt ett utdrag ur SOM-institutets rapport med kulturvanor för Gävleborg. Då underlaget i den nationella undersökningen varit för litet för ett enstaka år har man summerat siffrorna för fem år (2009-2013) och på så sätt fått ett användbart material. Rapporten har ett regionalt fokus. Då antalet svarande per kommun varit för litet har kommunerna delats in i tre kategorier; Gävle redovisas för sig, Bollnäs/Hudiksvall/Sandviken/Söderhamn redovisas som en grupp och Hofors/Ljusdal/Nordanstig/Ockelbo/Ovanåker redovisas som en grupp. I huvudsak redovisas materialet med ett samlat regionalt fokus. En utförligare information om den nationella SOM-undersökningen avseende upplägg och svarsfrekvens finns i rapporten. Förutsättningar för analysen I analysen kommenteras i första hand avvikelser på 5% och mer. Mindre avvikelser har bedömts vara för osäkra. Svaren är indelade i minst någon gång/månad, minst någon gång/kvartal och minst någon gång/12 mån. Som regel är det resultatet under rubriken minst någon gång/12 mån som har analyserats utifrån bedömningen att denna grupp representerar en allmänt intresserad allmänhet. De som svarat minst någon gång/månad, minst någon gång/kvartal betraktas som regelbundna användare. Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 5031-9771 Kultur- och kompetensförvaltningen 801 88 Gävle Gävle Sjukhus Ingång 11 026-15 40 00 www.regiongavleborg.se Org. nr. 232100-0198

2(7) I stora drag ser Gävleborg ut ungefär som riket i övrigt. Ofta ligger Gävleborg något lägre i kulturkonsumtion, vilket säkert kan förklaras både av demografi och av att de stora städerna med många institutioner och aktörer ger sina invånare och närområden bättre tillgång till ett utbud. Jämförelser mellan olika kulturvanor Upplevelse Det är möjligt dela in de olika kategorierna i upplevelse av kultur och egen kulturaktivitet. Med upplevelse avses då exempelvis besök på institutioner och arrangemang. De upplevelser av kultur som flest personer tagit del av minst någon gång de senaste 12 månaderna är: 1. Bio 57% 2. Bibliotek 51% 3. Gått på museum 42% 4. Teater 35% Några intressanta jämförelsesiffror kan vara att 56% har rest utomlands och 41% har gått på Fotboll/Ishockey någon gång de senaste 12 månaderna. Om man istället tittar på besök och kulturkonsumtion minst någon gång i månaden så sticker biblioteken ut (22%). 6% av de svarande går på bio någon gång i månaden. 27% har går på restaurang och 5% besöker gudstjänst eller religiöst möte någon gång i månaden. Egen aktivitet Utövande av kultur är inte så oväntat vanligare. De kulturaktiviteter som flest personer själva genomfört minst någon gång de senaste 12 månaderna är: 1. Läst någon bok 79% 2. Fotograferat 74% 3. Sysslat med handarbete/hantverk 53% 4. Tecknat/målat 26% De vanligaste aktiviteteter som finns med i rapporten är varit ut i naturen 92% och trädgårdsarbete 83%. 55% har sysslat med sport/idrott minst någon gång de senaste 12 månaderna, lika många som mekat med eller vårdat bil/mc/moped. Det vanligaste utövandet minst någon gång i månaden är: 1. Fotograferat 49% 2. Läst någon bok 45% 3. Sysslat med handarbete/hantverk 28% 4. Skrivit dagbok/poesi 15% Dessa siffror kan jämföras med sysslat med sport/idrott 44% och bakat/syltat/ saftat som 40% gjort minst någon gång i månaden.

3(7) Analys Analysen nedan har som utgångspunkt SOM-institutets analys av den nationella rapporten 2013. Den utgår från de olika variabler som sätts i relation till kulturvanorna: ålder, inkomst, klass, utbildning, kön, stad-land och livstillfredsställelse. Ålder Unga (16-29 år) är den generellt mest kulturellt aktiva åldersgruppen. Några exempel är att de läser mest (86% har läst någon bok de senaste 12 månaderna), tecknar mest (57% de senaste 12 månaderna) och dansar mest (55% de senaste 12 månaderna). I riket är denna grupp den mest aktiva av de regelbundna biblioteksbesökarna, 26% går på bibliotek någon gång i månaden. Men där är det en avvikelse i Gävleborg där åldersgruppen 16-29 år är minst aktiv (18%). Kan det ha att göra med att vi har en lägre andel studenter i Gävleborg i jämförelse med övriga landet? Den äldsta åldersgruppen är mest aktiv när det gäller besök på klassiska konserter. Teater är ett av de områden där det är minst skillnader mellan de olika åldersgrupperna, c:a 30-40% i samtliga åldersgrupper har gått på teater minst någon gång under de senaste 12 månaderna. Några områden förenar den yngsta åldersgruppen 16-29 år med den äldsta 65-85 år. I dessa bägge grupper är det vanligast att man sysslat med handarbete/hantverk, skriver poesi och dagbok samt går på studiecirkel. Inkomst Generellt kan man dra slutsatsen att ju högre inkomst man har, desto mer kulturellt aktiv är man. Några områden utmärks genom att höginkomsttagarna är i majoritet bland dem som varit aktiva någon gång under året. Men de med lägst inkomst är i majoritet bland dem som varit aktiva någon gång per månad. Detta gäller för besök på bibliotek och museum samt för att ha dansat. Hög- och låginkomsttagarna har i lika stor omfattning gått på studiecirkel och sysslat med handarbete/hantverk någon gång under det senaste året. Men de med lägre inkomst går på studiecirkel och sysslar med handarbete/hantverk, i större omfattning någon gång per månad.

4(7) Klass I undersökningen har de svarande själva fått ange vilken klass man tillhör. Svarsalternativen är arbetarhem, jordbrukarhem, tjänstemannahem/högre tjänstemannahem och företagarhem. Det har varit för få personer som angett att man har ett jordbrukarhem eller företagarhem för att det ska vara möjligt att dra några större slutsatser av dessa svar. De svarande som tillhör tjänstemannahem är generellt mer kulturellt aktiva än de som tillhör arbetarhem. När det gäller teckna/måla, handarbete/hantverk och i viss mån skriva dagbok/poesi är siffrorna ungefär lika stora i de båda klasserna. Utbildning En faktor som påverkar kulturvanorna mycket är utbildningsnivån. Enligt SOMinstitutets analys är detta också en faktor som kan balansera andra starka faktorer som exempelvis social bakgrund. De högutbildade är mer kulturellt aktiva inom samtliga områden utom handarbete/hantverk minst någon gång per kvartal, respektive någon gång per månad. Det finns en tendens att lågutbildade också är flitigare museibesökare minst någon gång per månad. Men den siffran är förmodligen statistiskt osäker. Kön Ytterligare en viktig variabel för kulturell aktivitet är kön. Kvinnor är mer kulturellt aktiva än män. Det enda undantaget gäller att spela instrument där fler män än kvinnor spelat minst någon gång per månad och minst någon gång per kvartal. I Gävleborg är det lika stor andel kvinnor och män som spelat instrument någon gång de senaste 12 månaderna. Detta är en avvikelse i jämförelse med riksgenomsnittet där männen är i majoritet. Stad-Land Indelningen i ren landsbygd, mindre tätort och stad/större tätort grundas på respondenternas egna bedömningar. I gävleborgsundersökningen utmärker sig mindre tätort genom att de svarande inom flera områden är mindre aktiva än de svarande som bor i ren landsbygd. I riket är förhållande omvänt. Det gäller exempelvis både gått på museum de senaste 12 månaderna som 41% på ren landsbygd gjort och 33% i mindre tätort (i riket är motsvarande siffror 36% och 38%) och spelat instrument de senaste 12 månaderna som 21% på ren landsbygd gjort och 9% i mindre tätort (i riket är motsvarande siffror 20% och 19%, dvs i princip lika stor andel). Det finns även en områdesindelning där de svarande delats in beroende på vilken kommun man bor i. Då underlaget varit för litet finns inte svaren indelade på kommunnivå. Gävleborgs kommuner har istället grupperats med Gävle, Bollnäs/Hudiksvall/Sandviken/Söderhamn och Hofors/Ljusdal/Nordanstig/Ockelbo/Ovanåker.

5(7) Trots reflektionen ovan, att boende i mindre tätort är mindre kulturellt aktiva än boende på landsbygd, är i de flesta fall Gävleborna mest aktiva och de som bor i Gävleborgs mindre kommuner minst aktiva. Även här finns undantag. De som bor i de mindre kommunerna går oftare på studiecirkel än de som bor i de större. Övriga avvikelser är så små att det är osäkert om de är statistiskt säkerställda. Livstillfredsställelse Under rubriken Livstillfredsställelse har respondenterna fått ange mycket nöjd, ganska nöjd och inte nöjd. Det är allt för få som angett inte nöjd för att det ska vara lämpligt att ta hänsyn till de svaren. Som väntat kan man utläsa att människor som är mycket nöjda med livet i de flesta fall har mer aktiva kulturvanor än de som är ganska nöjda. Reflektioner runt några områden Inom samtliga områden kan man inte se om respondenterna besökt kulturaktiviteter i den egna kommunen, inom regionen eller utanför regionen. Undersökningen lyfter inte in den digitala utvecklingen med exempelvis e-böcker, möjligheten att se film i hemmet eller de digitala mobiltelefonerna. Gått på bio Inga oväntade avvikelser Gått på teater Det är en ganska jämn spridning mellan kommungrupperna. Kanske är det ett resultat av det långsiktiga arbetet med att stärka arrangörsleden och Folkteaterns turnerande verksamhet under de senaste åren. Samtidigt går det inte att säga var respondenterna gått på teater. Gått på musikal En avvikelse i jämförelse med resultatet för riket är att personer med dålig hälsa i större omfattning gått på musikal i Gävleborg (26%) än i riket (20%) och personer med god hälsa gått i mindre omfattning i Gävleborg (18%) än i riket (32%). Gått på klassisk konsert/opera Detta är ett område där gävleborgaren är mindre aktiv än riksgenomsnittet. Det är tydligt att Gävleborna är de mest aktiva. Här kan tillgången till ett regelbundet utbud vara en av anledningarna till att resultatet ser ut som det gör. Gått på rock-/popkonsert Inget anmärkningsvärt.

6(7) Gått på museum Det är intressant att bland de som bor på landsbygden har i stort sett lika många besökt ett museum (41%) som ett bibliotek (42%) under de senaste 12 månaderna. 30-49 åringarna är den åldersgrupp där flest besökt ett museum under de senaste 12 månaderna (53%). Kanske är det en signal om att barnfamiljer är en viktig målgrupp för museerna? Gått på konstutställning Inget anmärkningsvärt. Besökt bibliotek och Läst bok Enligt Kungliga bibliotekets statistik följer boklånen i Gävleborg inte så tydligt den minskande nationella trenden. Man ser också i denna rapport att Gävleborgaren går på biblioteket ungefär lika ofta som genomsnittet (med undantag för ungdomar som tas upp ovan). Däremot är det tydligt att Gävleborgaren läser mindre än riksgenomsnittet. Tecknat/Målat Inget anmärkningsvärt. Sysslat med handarbete/hantverk Inom detta område är det omvänd ordning i jämförelse med flera av de övriga. Grupper som inte är särskilt aktiva inom andra kulturområden är mest aktiva här, framför allt när det gäller att ha sysslat med handarbete/hantverk minst någon gång/månad. Exempelvis gäller det ålder, utbildningsnivå, hushållsinkomst och hälsa. Skrivit dagbok/poesi Inom detta område ligger i stor sett samtliga variabler för Gävleborg lika eller något över genomsnittet för riket. Fotograferat/Filmat Inget anmärkningsvärt Spelat instrument Den yngsta ålderskategorin spelar mest instrument (14% minst någon gång/månad). Men de spelar ändå mindre än riksgenomsnittet för samma ålderskategori (20% minst någon gång/månad). Även boende i Gävleborgs minsta kommuner spelar märkbart mindre än riksgenomsnittet.

7(7) Dansat Kvinnor i Gävleborg (53%) som dansat minst någon gång de senaste 12 månaderna är flera än riket (48%), medan männen (28%) är färre än riket (36%). Deltagit i studiecirkel/kursverksamhet Gävleborg ligger lika, eller lite lägre än riksgenomsnittet. Medlemskap i olika typer av föreningar Gävleborgaren har främst medlemskap i fackliga organisationer (45%), därefter idrotts/friluftsförening (36%) och lokalsamhällesförening, byalag (22%). 15% anger att man är medlem i någon kulturförening. Liksom i undersökningen som helhet är gävleborgaren föreningsmedlem ungefär lika mycket som riksgenomsnittet. Möjligen är vi något mer engagerade. Den kategori där det finns en tydlig avvikelse gäller Lokalsamhällesförening, byalag där 22% av gävleborgarna anger medlemskap mot 17% för riksgenomsnittet.