ÅRSREDOVISNING COPPERSTONE RESOURCES AB (PUBL)

2015 ÅRSREDOVISNING COPPERSTONE RESOURCES AB (PUBL)

INNEHÅLL Detta är Copperstone Resources AB... 4 Historisk utveckling... 5 VD har ordet... 6 Marknadsöversikt... 7 Copperstoneprojektet... 8 Bergslagen: Kopparberg Mining Exploration AB...11 Från exploration target till gruva... 12 Förvaltningsberättelse... 14 Utvecklingsverksamhet... 15 Dotterbolag... 17 Väsentliga händelser efter årets utgång... 18 Framtidsutsikter... 18 Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer... 19 Aktiekapital och ägarförhållanden... 20 Flerårsjämförelse... 21 Koncernens rapport över totalresultatet... 22 Koncernens rapport över finansiell ställning... 23 Koncernens rapport över förändring i eget kapital... 25 Koncernens rapport över kassaflödet... 25 Moderbolagets resultaträkning... 26 Moderbolagets balansräkning... 27 Moderbolagets förändringar i eget kapital... 29 Kassaflödesanalys för moderbolaget... 29 Noter... 30 Underskrifter... 42 Revisionsberättelse... 43 Ordlista... 44 COPPERSTONE RESOURCES ÅRSREDOVISNING 2015 3

DETTA ÄR COPPERSTONE RESOURCES AB Översiktsbild över Copperstoneprojektet (röd linje) med borrhål utmärkta (gröna prickar). Bredden av projektet är c:a 1 km och längden c:a 4 km. Avståndet till Skellefteå är 95 km och till Arvidsjaur 35 km. Copperstone Resources AB, nedan Copperstone eller Bolaget, bildades 2006 under den tidigare firman Kopparberg Mineral AB. Bolaget var noterat på Aktietorget från februari 2007 fram tills listningen på First North under 2011 och har i dagsläget cirka 2 400 aktieägare. Bolaget är ett gruvutvecklingsbolag med fokus på koppar och zink samt guld och silver. Bolagets tillgångar utgörs idag av Copperstoneprojektet, dotterbolaget Kopparberg Mining Exploration samt kvarvarande innehav i Nordic Iron Ore. Dotterbolaget Kopparberg Mining Exploration (KMEX) innehåller bearbetningskoncessionen Tvistbo K nr 1 samt undersökningstillstånd i Bergslagen. För KMEX arbetar Bolaget främst med att hitta en industriell lösning där en partner driver utveckling från dagens nivå till fungerande gruvdrift. Copperstoneprojektet omfattar c:a 800 ha i Arvidsjaurs kommun i Norrbottens län. Området omfattar två bearbetningskoncessioner, Svartliden K nr 1 samt Eva K nr 1. Koncessionen för Eva är under behandling hos regeringen. Därutöver finns ett antal omfattande undersökningstillstånd varav Sandberget 200 och Sandberget 300, som nyligen förlängdes på tre år, har varit föremål för undersökningar i form av kärnborrning under året. Affärsidé Copperstone har som affärsidé att i egen regi, eller i samverkan med andra, utveckla mineral tillgångar, så att dessa kan utgöra basen för en långsiktig och lönsam gruvproduktion. Bolaget fokuserar sin verksamhet mot i första hand Skel leftefältet och Bergslagen inom ramen för Kopp arberg Mining Exploration AB. Målsättning Copperstones målsättning är att utveckla kontrollerade tillgångar i första hand till en nivå att investeringsbeslut kan fattas. Bolagets långsiktiga målsättning är att fortlöpande generera kommersiellt gångbara gruvutvecklingsprojekt. Enligt den affärsmodell Bolaget antagit kan, när ett projekt har nått en sådan fas att investeringsbeslut kan fattas, det vara attraktivt att ta in en extern partner och/eller dela ut delar av innehavet till Bolagets aktieägare. 4 COPPERSTONE RESOURCES ÅRSREDOVISNING 2015

HISTORISK UTVECKLING 2006 Kopparberg Mineral AB numer Copperstone Resources AB bildas och de första undersökningstillstånden beviljas. 2007 Bolaget fattar beslut att investera i en egen borrrigg och aktien noteras på AktieTorget. Ett samarbete med Archelon Mineral AB och IGE Nordic AB inleds beträffande järnmalm. Arbetet inom de egna undersökningstillstånden fortsätter. 2008 Nordic Iron Ore AB, nedan NIO, bildas tillsammans med Archelon Mineral AB och IGE Nordic AB. Borrningar i Laxberget inleds och undersökningarna inom de övriga egna undersökningstill-stånden fortsätter. 2009 Ett avtal träffas med Lundin Mining AB om förvärv av Lundin Mining Exploration AB. Fortsatt arbete inom de egna undersökningstillstånden. 2010 Bolaget genomför förvärvet av Lundin Mining Exploration AB (namnändrat till Kopparberg Mining Exploration AB). Undersökningstillstånden för Håksbergsfältet säljs till NIO och underlag för järnmalsprojektet utarbetas. NIO lämnar in ansökan om bearbetningskoncession för Blötberget. Bolaget och Gold Ore Resources Ltd. tecknar en avsiktsförklaring om att bilda ett till lika delar ägt prospekteringsbolag med fokus på att i Skelleftefältet och dess omgivningar lokalisera och utveckla mineralförekomster till brytvärda malmer. 2011 Bolaget introducerades på NASDAQ OMX First North. En ansökan om bearbetningskoncession för Tvistbogruvan lämnas. Den första borrkampanjen i Håkansbodaprojektet genomförs och affären med Gold Ore Resources slutförs i och med att Norrliden Mining AB bildas. NIO lämnar in ansökan om bearbetningskoncession för Håksberg. NIO beviljas bearbetningskoncessioner för både Blötberget och Håksberg. 2012 Bolaget erhåller bearbetningskoncession för Tvistbogruvan, en mineraltillgångsbedömning för Håkansbodaförekomsten och lämnar in ansökan om bearbetningskoncession för Håkansbodaförekomsten. Norrliden Mining AB erhåller en nyuppskattning av mineraltillgångarna i Norra Norrliden. NIO genomför provbrytning i Blötberget och påbörjar ett större borrprogram i området Blötberget Väsman, söder om Ludvika. NIO lämnar även in miljöansökan till Mark- och Miljödomstolen för återstarten av gruvorna i Blötberget och Håksberg. 2013 Kopparberg Mineral erhåller inledande resultat från diamantborrningar inom Håkansboda-projektet. Bergsstaten avslår Bolagets ansökan om bearbetningskoncession för Håkansboda-gruvan och Bolaget överklagar beslutet till Regeringen. Kopparberg Mineral genomför kaxborrningar vid Tvistbo som indikerar ett samband med den söderut belägna Norrgruvan. NIO erhåller en förnyad mineraltillgångsbedömning för Blötberget och södra Väsmanfältet samt träffar avsiktsförklaringar med Oxelösunds Hamn AB och Coal and Ore Trading Ltd. 2014 Regeringen avslår Bolagets ansökan om bearbetningskoncession men med andra skäl än Bergsstaten varför Bolaget överklagar till Högsta Förvaltningsdomstolen. Norrliden Mining AB annonserar Copperstoneprojektet som ett exploration target om 60-100 Mton med ett metallinnehåll motsvarande 1,0 1,25 % kopparekvivalenter. Mandalay Resources Corp inträder som ny partner i Norrliden Mining AB. NIO erhåller miljötillstånd att återstarta gruvorna i Blötberget och Håksberg. 2015 Bolaget byter namn till Copperstone Resources AB, verksamheten omorganiseras och fokus för verksamheten förskjuts norrut. Samarbetet med Mandalay Resources löses upp och Bolaget blir ensam ägare till Copperstoneprojektet. Under våren delar Bolaget ut 45% av innehavet i NIO varefter NIO inte längre är ett intressebolag. Under hösten avslår Högsta Förvaltningsdomstolen Bolagets överklagande rörande koncessionsansökan för Håkansboda. Under hösten genomförs även den första egna borrkampanjen på Bolagets Copperstoneprojekt och resultaten konfirmerar den hypotes som låg bakom formuleringen av Copperstoneprojektet som ett exploration target. COPPERSTONE RESOURCES ÅRSREDOVISNING 2015 5

VD HAR ORDET FRÅN ATT IDENTIFIERA EN POTENTIAL TILL ATT REALISERA EN TILLGÅNG Under det gångna året har en väsentlig milstolpe uppnåtts för Copperstone. Vi har gått från att ha identifierat en stor potential till att ha realiserat mineraltillgångar med ett mycket stort värde. Det är utomordentligt tillfredställande och ett tydligt kvitto på att vi är på rätt spår. I dagsläget har vi mineraltillgångar om nästan 5,4 mton (antagna mineraltillgångar vid 1,03 % Cu) med tydliga indikationer på ytterligare mineraliseringar i omedelbar närhet. Med den plattform som vi etablerat har vi en mycket god utgångspunkt för fortsatt arbete. Hur tar vi Copperstoneprojektet vidare? Låt oss börja med marknaden. Inom en nära framtid, cirka fem år, anser många bedömare att det kommer att vara underskott på kopparmarknaden. Utan att göra några större antaganden om tillväxt i användningen antas underskottet om tio år vara relativt stort, närmare 10 miljoner ton på en marknad som idag omfattar c:a 23 miljoner ton. Kopparanvändningen under det senaste decenniet har vuxit med i genomsnitt 2,4 % per år och ett underskott uppstår även med antagande om en något lägre långsiktig tillväxt. Skälet är naturligtvis att prospektering och gruvutveckling i princip har avstannat. Det skapar ett utrymme för satsningar med en rimlig tidshorisont, attraktiva lägen med bra tonnage och halter, attribut som Copperstoneprojektet så här långt kunnat uppvisa. Så långt efterfrågan, vad händer på utbudssidan? Några projekt finns runt om i världen men många av dessa befinner sig mer eller mindre i träda. I Norden finns ett par projekt och gruvor som vi kan jämföra oss med: Nussir i Norge, Viscaria i Norrbotten och Bolidens gruva i Kylylathi. Halten av värdemetaller i Copperstoneprojektet ser ut att ligga mer i linje med dessa gruvor även om Nussir och Viscaria hittills realiserat ett större tonnage än vi har i dagsläget. Nussir, Viscaria och Kylylahti är alla planerade att vara underjordsgruvor medan Copperstone planeras att bli ett dagbrott med många fördelar, t ex betydligt lägre anläggningsoch brytningskostnader. Verksamheten i Bolaget har under året följt de linjer som fastlades redan under hösten 2014 då verksamhetens tyngdpunkt försköts norrut. Under 2015 genomfördes omstruktureringar för att uppnå en mer ändamålsenlig organisation. Ansträngningarna har därefter till största del inriktats på att utveckla Copperstoneprojektet, och under hösten har vi genomfört den första egna borrkampanjen på projektområdet. Borrkampanjen har genomförts med god kontroll enligt budget. Då Copperstone härutöver kvalitetssäkrat hela den omfattande och gedigna historiska geologiska data som Bolaget innehar, så kan vi använda även denna som grund fortsatta bedömningar av ytterligare mineraltillgångar. I detta hänseende har projektet så här långt överträffat de mål som satts upp. Jag önskar avslutningsvis att tacka alla gamla och nya aktieägare som deltog i vårens nyemission och härutöver Norrlandsfonden för sitt stöd och vinterns lånekonsortium som försett Copperstone med finansiering att kunna fortsätta på inslagen bana. Det är med goda skäl vi med stor tillförsikt fortsätter att utveckla Copperstoneprojektet och parallellt tillvarata intressen i Bergslagen. I april 2016 Per Storm Verkställande Direktör Baserat på de nyligen erhållna mineraltillgångarna planeras nu för inriktning av fortsatt arbete. En väg är att fokusera på en bättre klassificering av tillgångarna, en annan är att primärt fokusera på en tillgångsökning inom de stora delar inom projektet som ännu inte är systematisk undersökta. Bolaget arbetar också med en ansökan om bearbetningskoncession för de två områden som hittills är undersökta. I samband med ansökan skall inledande anrikningsstudier och miljöstudier skall göras. Parallellt kommer även inledande tekno-ekonomiska studier att genomföras. 6 COPPERSTONE RESOURCES ÅRSREDOVISNING 2015

MARKNADSÖVERSIKT MARKNADSÖVERSIKT Copperstone Resources verksamhet är långsiktigt beroende av utvecklingen på världsmarknaderna för bas- och ädelmetaller. Bolagets huvudmetall är koppar men även av utvecklingen för zink, guld och silver påverkar verksamheten. Den långsiktiga prisutvecklingen har direkt relevans när det gäller att utvärdera Bolagets prospekterings- och gruvprojekt. Under de senaste tio åren priserna för koppar och zink varierat kraftigt. En snabb och drastisk uppgång har följts av en något mindre drastisk men längre utdragen nedgång. Uppgången är relativt klarlagd att den berodde på en ökad om inte drastiskt ökad efterfrågan i ett underinvesterat system. Nedgången beror på att de höga priserna drog till sig investeringar och därmed kom marknaden att bättre vara i balans. Prisförändringarna är dock inte representativa för den fysiska utvecklingen vare sig för koppar eller zink. Användningen av de bägge metallerna har vuxit mellan två och tre procent under de senaste femton åren och fortsätter att växa i samma takt. Investeringarna i prospektering, och därmed gruvutveckling på sikt, har dock avtagit dramatiskt i och med prisnedgångarna. Etablerade bedömare som Wood Mackenzie och CRU räknar med att ett underskott i kopparmarknaden kommer att uppstå om c:a tre år och att om dryga tio år fattas upp mot tio miljoner ton koppar på en marknad som idag omfattar dryga 23 Mton, alltså ett underskott på upp mot en tredjedel. Med en fortsatt rimligt utveckling för Copperstoneprojektet kan timing för gruvstart vara utomordentlig. Metallmarknaderna och omvärlden Under året framstår det klart att Kinas ekonomiska tillväxt har minskat. De tidigare tvåsiffriga tillväxttal som fanns för tio år sedan har tillväxten dämpats till någonstans mellan 4 % och 7 % årligen. Som konstaterats har det medfört en minskad tillväxt i efterfrågan dock inte en minskad faktisk efterfrågan och priserna för koppar och zink har sjunkit. Centralt för förståelsen av denna process är dock att en export- och infrastrukturdriven tillväxt har sina begränsningar. När de länder som är föremål för exporten minskar sin efterfrågan och när de inledande faserna av ett lands infrastrukturutbyggnad avklarats minskar den ekonomiska aktiviteten. Vad avser Kina förefaller detta nu ha skett. Indiens utvecklingskurva förefaller se annorlunda ut men där växer ekonomin fortfarande med upp mot 7 % årligen. Den förväntade infrastrukturutbyggnaden och utbyggnaden av industrin (förutom mjukvara) har dock ännu inte haft samma genomslag på världsmarknaderna som Kinas inledande industrialisering hade. Indien befinner sig dock än så länge i början av denna utveckling. Priset på metallmarknadernas väsentligaste insatsvara, olja, har också fallit påtagligt. Även här förefaller det som om priset kommer att stabilisera sig på en lägre nivå än för några år sedan. Det återstår dock ännu att se hur detta påverkar de operativa kostnaderna då oljan som insatsvara påverkar i flera led i en försörjningskedja. Utbudet av basmetaller Utbyggnaden av världens gruvindustri accelererade mycket kraftigt under perioden från millenieskiftet och fram till för något år sedan som en reaktion på den mycket kraftiga efterfrågeökning industrialiseringen av Kina innebar. Eftersom det tar lång tid att få till stånd en global kapacitetsökning har kapacitetsökningen fortsatt trots minskningen i tillväxten i efterfrågan dvs beslutade utbyggnader har fortsatt att genomföras. Tidsutdräkten i gruvprojekt är avsevärd. Normalt beräknas det ta tio till femton år eller mer från det att en fyndighet lokaliseras tills den är i produktion. Under de senaste åren har också tillståndsprocesserna för att starta produktion i nya förekomster eller öka produktionen i befintliga gruvor tagit allt längre tid. För vissa metaller, förför allt järnmalm, har kapacitetsökningarna fortsatt efter att tillväxttakten i efterfrågan dämpats. Så är inte fallet för koppar eller zink där produktionstillväxten avtagit avsevärt och där oekonomiska eller utbrutna gruvor stängts. Även om prisnivån förefaller ha stabiliserat sig är det klart att mycket få nya projekt har påbörjats och att prospekteringen har minskat radikalt. På sikt kan samma förhållande som i början av 2000-talet mycket väl uppstå då existerande kapacitet inte förmådde matcha en ökad efterfrågan. Metallhandel och prissättning Prissättningen på basmetaller är global och sker till största delen på London Metal Exchange (LME) medan prissättningen på gruvkoncentrat beror av så kallade smältlöner som bestäms av utbuds och efterfrågesituationen mellan gruvor och smältverk. Basmetaller handlas dagligen på LME, som även håller fysiska lager. Guld och silver omsätts på den globala marknaden och prissätts i dollar per troy ounce (oz, cirka 31,1 g). Genom sin status som monetär tillgång skiljer sig guldet från de flesta andra metaller och har historiskt utgjort grunden för många valutasystem. Intermediära aktörer handel med koncentrat och råmalm I gruvan produceras vanligen råmalm som sedan transporteras till ett närliggande anrikningsverk där råmalmen anrikas till ett gruvkoncentrat som normalt säljs till ett smältverk för produktion av färdig metall. Prissättningen på metallen styrs som ovan beskrivits av aktörerna på en metallbörs. Prissättningen av koncentrat och råmalm härleds därefter från metallpriserna. För många basmetaller (både koppar, zink och bly) är smältverkskapaciteten större än kapaciteten att producera koncentrat varför malmproducenterna i dagsläget har ett förhandlingsövertag. De större gruvföretagen har vanligen både gruvor, anrikningsverk och smältverk i samma företag men både fristående smältverksföretag och gruvföretag existerar. En omfattande handel bedrivs således både med färdig metall och gruvkoncentrat samt, om än i mindre skala, även med råmalm. För företag verksamma i gruvbranschen är även valutafluktuationer av central betydelse. Uppvärderingen av den amerikanska dollarn har positivt påverkar resten av världens produktionskostnader. Då den nordamerikanska ekonomin förefaller stark är det sannolikt att dollarvärderingen kommer att hålla i sig på medellång sikt. COPPERSTONE RESOURCES ÅRSREDOVISNING 2015 7

COPPERSTONEPROJEKTET Figur 1 Copperstoneprojektet norr om Skelleftefältet. Operativa gruvor (röda prickar), nedlagda gruvor (gröna trianglar), bearbetningskoncessioner (rosa fält) och operativa anrikningsverk (blå romber). COPPERSTONEPROJEKTET Bakgrund och historik Copperstoneprojektet (se figur 1) som ligger i Arvidsjaurs kommun i södra delen av Norrbotten omfattar två bearbetningskoncessioner, Svartliden och EVA (under handläggning hos regeringen) och ett c:a 800 ha stort område vilket täcks av Bolagets undersökningstillstånd. Att Bolagets undersökningsområde har en intressant geologi och god potential för att rymma malmförekomster är känt sedan länge. Redan i slutet av 1920-talet inledde Bolidenbolagets föregångare prospekteringsarbeten i området. Dessa resulterade bland annat i att för kopparfyndigheten Svartliden hittades och att ett utmål (numera bearbetningskoncession) för denna erhölls 1930. Efter en period med mindre aktiviteter återupptog Bolidenbolaget prospekteringen 1968. Omfattande geofysiska flyg- och markmätningar utfördes och resultaten av bland annat dessa låg till grund för efterföljande borrningsinsatser. Komplexa mineraliseringar med kopparkis, zinkblände och ädelmetaller påvisades och det tidigare utmålet utvidgades. Senare under 1990-talet inledde Bolidenbolaget ett samarbete med North Atlantic Natural Resources (NAN) varvid rättigheter och prospekteringsdata överläts. I Lundin Minings regi fortsatte prospekteringen från 2004 till 2007. Under denna period upptäcktes EVA-fyndigheten strax söder om Svartlidenkoncessionen. De undersökningar som under en 80-årsperiod genomförts i området har resulterat i stora mängder geologisk data. Totalt har 245 kärnhål borrats vilka producerat 33 610 meter borrkärnor från vilka 3 188 sektioner tagits ut och analyserats. Förutom resultaten från kärnborrningarna finns ett mycket omfattande material med kartor och rapporter från geologiska och geofysiska fältarbeten. Databasen med alla undersökningsresultat övertogs av Bolaget vid köpet av Lundin Mining Exploration s svenska tillgångar 2010. De med kärnborrning undersökta mineraliseringarna är öppna såväl mot djupet som i strykningsriktningarna. Borrhålens genomsnittliga djup är ca 120 meter. Figur 2 Översikt över markgeofysik över området 8 COPPERSTONE RESOURCES ÅRSREDOVISNING 2015

COPPERSTONEPROJEKTET Figur 3 Tillståndssituationen inom Copperstoneprojektet 151231 Trots det omfattande undersökningsmaterial som tagits fram under åren uppnåddes aldrig någon fullständig förståelse av geologin i området och ingen sammanhållen geologisk modell kunde skapas. Följaktligen har ej heller någon modern mineraltillgångsbedömning kunnat genomföras för förekomsterna i området. Genomförda arbeten och rådande tolkning av projektområdet År 2012 inledde Bolaget en granskning av det omfattande prospekteringsmaterialet som tagits fram i området. Denna ledde fram till den nya tolkningen av mineraliseringarnas karaktär och områdets geologi som presenterades hösten 2014. Copperstoneområdet har enligt denna tolkning utvecklats i en kontinental miljö och utgör en malmprovins av annat slag än det angränsande Skelleftefältet. Den vulkanism som i Skelleftefältets submarina miljöer avsatte sulfidmineraliseringar på havsbottnar manifesterade sig i Copperstoneområdet genom hydrotermal aktivitet inom NE-SW löpande strukturella korridorer. Mineraliseringarna är strukturellt kontrollerade och uppträder i sprickor eller hålrum men även som breccior eller impregnationer. I den granskning och omtolkning som gjorts har tillgängliga äldre borrkärnor omkarterats. Från de borrade hålen har geologiska och strukturella data inhämtats med hjälp av borrhålskamerteknik. Från kärnorna har 747 sektioner uttagits och om-analyserats och på vissa prov har kompletteringsanalyser gjorts för element som inte ingick i tidigare analyser. De flesta analyser inom området (figur 3.) är gjorda på prov tagna i anslutning till Granlidenhöjden, koncessionsområdet Svartliden K nr 1 samt inom den ansökta koncessionen Eva K nr 1. Under hösten 2015 borrade Bolaget 9 kärnhål med en sammanlagd längd på totalt 1 400 m (tre hål inom Sandberget 300, fyra hål inom Sandberget 200 och två hål inom Svartliden K nr 1.). Analyser gjordes på 716 prover från 714 kärnmetrar. Dessutom om-analyserades 213 prover från äldre borrkärnor för att säkerställa kvaliteten på tidigare genomförda analyser och göra analysresultaten kompatibla med moderna internationella standarder. GRANLIDENHÖJDEN Granlidenhöjden täcks av undersökningstillstånden Sandberget 200 och Sandberget 300 samt ett mellanliggande område inom undersökningstillståndet Svartliden 1001. Berggrunden utgörs av en c:a 200 m mäktig svagt mot sydost sluttande sekvens av felsiska pyroklaster och inlagrade vulkanoklaster. De pyroklastiska lagren består av ignimbritiska horisonter typiskt innehållande kvartsskärvor samt berg- och askfragment. Euhedrala mineralformer tyder på en proximal bildning och efterföljande flytstrukturer är uppenbara. Koppar-silvermineraliseringen i Granlidenområdet utgörs av gångsvärmar och bredare disseminerade områden dominerade av kopparkis, kvarts, arsenikkis och i mindre omfattning svavelkis. De mineraliserade gångarna stupar brant och varierar i tjocklek och frekvens. Tillsammans utgör de större områden med lägre halter i vilka rikare zoner uppträder vanligen i association med kvartsbreccior. I nuläget tolkas koppar-silvermineraliseringen i Granliden som en strukturellt kontrollerad förekomst av epitermalt ursprung. Södra delen av Granlidenhöjden (Sandberget 200) utgörs av en mäktig sekvens med felsiska pyroklastiska tuffer och ett antal mafiska lavahorisoner samt till dessa relaterade subvulkaniska lagergångar. De pyroklastiska lagren består av tjocka ignimbritiska horisonter typiskt innehållande kvartsskärvor samt berg- och askfragment. Tjockleken på de individuella lagren tyder på att dessa utgör fyllnadsmaterial i en caldera. Inom stratigrafin finns mellan 30 till 40 m tjocka lager av mafisk lava som sluttar mot nordöst. Den vulkaniska berggrunden har tolkats kunna tillhör den sub-areala Arvidsjaurgruppen. Sulfidmineraliseringen tycks begränsas av en 50 till 60 meter bred breccia- COPPERSTONE RESOURCES ÅRSREDOVISNING 2015 9

COPPERSTONEPROJEKTET zon. Den typiska mineraliseringen innehåller sulfidlinser omgivna av bredare disseminerade områden dominerade av kopparkis, kvarts, arsenikkis och svavelkis. Bredare (upp till 300 mm) kopparkisrika linser uppträder relativt frekvent i den disseminerade mineraliseringen. SVARTLIDEN Koncessionsområdet Svartliden K nr 1 ligger mellan Eva-förekomsten (se nedan) och de mer renodlade kopparmineraliseringarna längre norrut. Berggrunden i området domineras av felsiska pyroklaster och inlagrade vulkanoklaster. Bergartslagren har varierande tjocklek och de individuella pyroklastiska horisonterna är ofta massiva och saknar inre bandning. Sulfidmineraliseringen i Svartliden utgörs av smala (mindre än 10 m) rikt mineraliserade zoner med kopparkis, svavelkis, zinkblände och i mindre utsträckning magnetkis. På samma sätt som i Granlidenhöjden omges dessa rikt mineraliserade partier av zoner som är fattigare mineraliserade. EVA-FÖREKOMSTEN I Copperstoneprojektets södra del finns den s.k. Evaförekomsten, en massiv vulkanogen komplex sulfidmineralisering. Mineraliseringen lokaliserades 2005 som resultat av flygburna geofysiska mätningar. Totalt har 55 kärnhål borrats (figur 4) för att undersöka mineraliseringens utsträckning och kontinuitet. I sin norra del når mineraliseringen upp till bergytan och täcks där endast av ett par meter morän. I den interna bedömning (ej kompatibel med internationella standarder) som gjordes i samband med ansökan om bearbetningskoncession omfattar mineraltillgången 5,16 Mton vid 2,4 % zink och 1 g/ton guld. Figur 4 Uppskattning av Copperstoneprojektets omfattning Bolaget har ansökt om bearbetningskoncession för Evaförekomsten. Tidigare har Länsstyrelsen i Norrbotten lämnat ett yttrande till Bergsstaten som avstyrker utfärdandet. Ställningstagandet grundade sig på att Länsstyrelsen anser att en framtida gruvverksamhet skulle verka menligt på rennäringen i området. Med anledning av Länsstyrelsens ställningstagande har Bolaget genomfört diskussioner med den aktuella samebyn. Dessa har bl.a. resulterat i ett samarbetsavtal och en gemensamt underskriven komplettering av ansökan om bearbetningskoncession. Bergsstaten har under året förordat beviljandet av en bearbetningskoncession för förekomsten. Eftersom Bergsstatens och Länsstyrelsens bedömning skiljer sig åt har frågan hänskjutits till Regeringen för slutligt avgörande. 10 COPPERSTONE RESOURCES ÅRSREDOVISNING 2015

BERGSLAGEN: KOPPARBERG MINING EXPLORATION AB BERGSLAGEN: KOPPARBERG MINING EXPLORATION AB Bolagets huvudsakliga tillstånd i Bergslagen är bearbetningskoncessionen Tvistbogruvan K nr 1 (figur 5). Utöver detta har Bolaget vissa undersökningstillstånd för vilka arbeten under 2015 nedprioriterats. Tvistbofältet Tidigare prospektering i Tvistboområdet, som bland annat utförts av Rederi AB Nordstjernan (Johnson) 1961-1978 samt AB Statsgruvor, NSG och LKAB Prospektering AB 1978-1985, har varit fokuserad mot järnmalm och sulfidmalmer med i första hand zinkblände och blyglans. Inom några av de äldre utmålen har brytning i varierande omfattning pågått under olika perioder sedan 1700-talet. Tvistbogruvan var i produktion så tidigt som på 1500-talet och den senaste brytningen skedde under krigsåren 1942-1945. Mineraliseringen, som består av zinkblände och silverförande blyglans, uppträder i kalksilikatskarn, dioritisk gnejs och marmor. Mineraliseringen är massiv eller uppträder som band och sliror parallellt med foliationen, som i likhet med såväl lokala som regionala strukturer, har nord-sydlig strykning samt brant sidostupning mot väster (ca 80 grader). Den mineraliserade zonen har kunnat följas ca 200 m i strykningsriktningen, och har en bredd på upp till 55 m och ett hittills känt djupgående på ca 180 m. Den har i söder förskjutits av en förkastning men är i övrigt helt öppen mot norr och mot djupet. Tvistboförekomsten har tidigare undersökts med totalt 38 kärnborrhål. Baserat på resultaten av dessa har en uppskattning av mineraltillgångarna gjorts av en oberoende extern konsult. Ner till 180 meters djup uppgår de indikerade mineraltillgångarna till 575 Kton med 3,3 procent zink, 2,6 procent bly och 22 g/t silver. Till detta kommer en antagen mineraltillgång på 280 kton med 3 % zink, 2,5 % bly och 20 g/ton silver (tabell 1). Kopparberg Mineral beviljades en bearbetningskoncession för Tvistboförekomsten (Tvistbogruvan K nr 1) under våren 2012. Söder om Tvistboförekomsten, väster om sjön Schissen, ligger Norrgruvans bly-silver-kopparförekomst. Den har varit i produktion under flera olika perioder från 1711 till 1928. Gruvan har avsänkts ner till ett djup av cirka 105 meter. Förekomsten är bruten på mineraliseringar med silverhaltig blyglans, zinkblände, kopparkis och något guld i ett granat- och amfibolskarn som också innehåller flusspat och grön glimmer. Sidostenen utgörs av mikroklinrik leptit som delvis är granatförande och närmast mineraliseringarna kvartsitomvandlad. Den mineraliserade zonen är totalt cirka 200 meter lång och 2 till 3 meter mäktig. Under 2013 genomförde Bolaget kaxborrningar för att undersöka ett eventuellt samband mellan Tvistboförekomsten och den 1 km söderut belägna Norrgruvan. Analyser och loggning av bergkaxet visar på förhöjda metallhalter vilket stödjer antagandet om ett samband. Ytterligare geologiska studier kommer att genomföras varefter ett kärnborrningsprogram med syftet att undersöka om stråket innehåller ekonomiskt intressanta mineraliseringar planeras. Figur 5 Bearbetningskoncessionen Tvistbogruvan K nr 1 med omnejd. Tabell 1 Mineraltillgångar i Tvistbogruvan K nr 1. Klass Tonnage (Kt) Zink (%) Bly (%) Silver (g/ton) Kända - - - - Indikerade 575 3,3 2,6 22 Antagna 280 3,0 2,5 20 I samma nord-sydliga stråk som Tvistbogruvan och Norrgruvan ligger längre söderut Gränsgruvan som tidigare brutits och nyligen undersökts av Boliden. Som ett resultat av dessa undersökningar ansöker nu Boliden om bearbetningskoncession. COPPERSTONE RESOURCES ÅRSREDOVISNING 2015 11

FRÅN EXPLORATION TARGET TILL GRUVA FRÅN EXPLORATION TARGET TILL GRUVA Omfattande undersökningar och ett stort antal steg måste genomföras för att en förekomst som klassificerats som exploration target (prospekteringsmål) skall ha utvecklats så långt att ett beslut om brytning är möjligt och försvarbart. Gruvdrift är en tillståndspliktig verksamhet vilket innebär att det finns en formell process där en sekvens av tillstånd för gruvverksamheten kompletteras med olika miljörelaterade studier som skall resultera i ett miljötillstånd för verksamheten. Parallellt med arbetet med de olika myndighetstillstånden sker den tekniskekonomiska utvecklingsprocessen. Därigenom skapas successivt större kännedom och säkerhet om geologin samtidigt som även tekniska och ekonomiska studier genomförs för att bedöma om mineraliseringen är ekonomiskt brytvärd. Utvecklingsprocessen Givet den kunskap ett bolag har om det område som skall undersökas kan ett exploration target (enligt JORC) med ett intervall avseende halter och tonnage deklareras. Fortsatta undersökningar sker i första hand genom kärnborrning. Andra metoder (tex hällkartering, dikesgrävning, geofysik, geokemi osv.) kan användas men oftast enbart för att komplettera kärnborrningen. För att kunna använda någon av de internationella standarderna för rapportering av mineraltillgångar och mineralreserver (den australiensiska JORC-standarden Joint Ore Reporing Committee eller den kanadensiska NI 43-101 National Instrument 43-101 ) måste den potentiella mineraltillgången undersökas med kärnborrning i ett nätverk med rimligt avstånd mellan hålen. Ju tätare borrprogram, desto större förutsättning för en högre klassificering som antagen, sannolik eller bevisad mineraltillgång. Utifrån resultat av borrning och efterföljande kemisk analys byggs en geologisk modell som i nästa steg kan läggas till grund för en modell över en möjlig mineraltillgång. När parametrarna för de olika modellerna är robusta kan en inledande, ofta antagen, mineraltillgång presenteras. Baserat på mineraltillgångens beskaffenhet påbörjas därefter olika typer av metallurgiska tester och studier för att utröna om, och i så fall på vilket sätt, mineraliseringen optimalt kan anrikas. Dessa studier ingår i en så kalllad preliminär genomförbarhetsstudie (pre-feasibility study, PFS) vilken även omfattar olika geotekniska, hydrogeologiska och mineralogiska undersökningar samt inledande gruvdesign och produktionsplanering. Baserat på resultaten i förstudien vidtar därefter fördjupade utredningar i form av en slutlig genomförbarhetsstudie (definitive feasibility study, DFS) som är en fördjupning av PFS:en till form och innehåll men där noggrannhetskraven är betydligt större och där bland annat kostnadsuppskattningar ofta baseras på inkomna offerter. I en genomförbarhetsstudie ingår även en omfattande ekonomisk utredning för att definiera en mineralreserv för vilken brytningskostnader ställs mot förväntat utfall i form av intäkter från gruvans produktion över gruvans livslängd. Givet ett positivt ekonomiskt utfall i genomförbarhetsstudien inleds gruvutvecklingsprojektets nästa fas, anläggningsfasen. Positiva utfall av de tekniska och ekonomiska studierna är nödvändiga men inte tillräckliga för att inleda en gruvproduktion. Som berördes ovan är anläggandet av en gruva (med tillhörande kringverksamheter) likväl som själva driften tillståndspliktig och omges av ett omfattande regelverk. De regler som gruvverksamhet har att förhålla sig till är dels den typ av miljölagstiftning som omfattar all form av industriell verksamhet och vars huvuddelar idag finns i miljöbalken och till denna knutna författningar, dels den speciallagstiftning som gäller för gruvindustrin och som man i huvudsak hittar i minerallagen och mineralförordningen. Tillståndsprocessen Innan några former av undersökningar kan påbörjas måste prospektören ha ett undersökningstillstånd (tidigare inmutning) som utfärdas av Bergsstaten. Undersökningstillstånden har en giltighetstid om tre år och kan, vid genomförda ändamålsenliga undersökningar, förlängas med ytterligare tre år. Om särskilda skäl föreligger kan tillstånden förlängas med ytterligare tre år och om synnerliga skäl föreligger kan tillstånden förlängas ytterligare. Sammanlagt kan ett undersökningstillstånd förlängas upp till som mest femton år. För att genomföra undersökningsarbeten på marken måste prospektören utöver undersökningstillstånd även ha en godkänd arbetsplan i vilken det bland annat redovisas vilka undersökningar som planeras och när i tiden dessa blir aktuella. Vid behov krävs också terrängkörningstillstånd. Baserat på de undersökningar som genomförts, och om en mineraltillgång kan presenteras, söker prospektören bearbetningskoncession för förekomsten. En bearbetningskoncession innebär bland annat att innehavaren får en rättsligt skyddad ensamrätt till mineraliseringen under en 25-årsperiod (som kan förlängas vid bland annat pågående gruvbrytning). I en ansökan om bearbetningskoncession skall sökanden visa bland annat att det finns en brytvärd mineralisering inom området (en sk malmbevisning) som är anrikningsbar. På så sätt sammanfaller på många sätt arbeten för att söka koncession med arbeten inom en förstudie enligt ovan. I en ansökan om bearbetningskoncession skall också ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som omfattar bland annat konsekvenserna i olika avseenden av själva markanvändningen och förhållandet till konkurrerande intressen (exempelvis rennäringen). När bearbetningskoncession har meddelats återstår för verksamhetsutövaren att söka tillstånd enligt miljöbalken. En idag omfattande och utdragen process som omfattar studier av vattenföring och recipienter, naturvärdesinventeringar och en mängd ytterligare studier om hur omgivande natur kan påverkas av gruvetableringen. När koncession för bearbetning och miljötillstånd erhållits och beslut att starta den fysiska gruvutvecklingen fattats återstår för den blivande operatören av gruvan att ansöka om så kallad markanvisning hos Bergsstaten för den mark som behövs för gruvverksamheten (inklusive kringverksamheter såsom malmbehandling, gråbergsupplag och sandmagasin). Även mark som operatören äger själv och som behövs för verksamheten skall anvisas enligt minerallagen. Om det handlar om mark som ägs av någon annan innebär ett beslut om markanvisning att operatören får en tvångsrätt att använda marken för gruvverksamheten. För tvångsrätten utgår ersättning som skall beräknas enligt exproprieringsrättsliga principer såvida inte operatören/gruvägaren inte tidigare kommit överens med markägare om vilken ersättning som skall utgå. 12 COPPERSTONE RESOURCES ÅRSREDOVISNING 2015

FRÅN EXPLORATION TARGET TILL GRUVA Mineraltillgångar och mineralreserver Relationen mellan mineraltillgångar och mineralreserver framgår av figur 6. På ett uttalat exploration target (prospekteringsmål eller prospekteringspotential) genomförs studier som ökar den geologiska kännedomen och säkerheten så att en mineraltillgång kan presenteras. Denna kan klassificeras på olika sätt men inledningsvis ofta som antagen mineraltillgång beroende på en relativt låg grad av kännedom. Alltefter att ytterligare arbeten, vanligen kärnborrning, genomförs uppgraderas mineraltillgångarna till indikerade och därefter till kända. När ytterligare tekniska och ekonomiska studier genomförts, kan modifierande faktorer som t ex gruvplanering och marknadsstudier samt andra nödvändiga sociala studier anbringas på mineraliseringen och mineraltillgångarna klassificeras om till vad som idag kallas mineralreserver (tidigare betecknats som malm). Ökad geologisk kännedom och säkerhet MINERALTILLGÅNG KÄND INDIKERAD ANTAGEN MINERALRESERV BEVISAD SANNOLIK Modifiering med hänsyn till brytnings-, metallurgiska, ekonomiska, sociala och politiska faktorer modifierande faktorer. Prospekteringspotential ( exploration target ) Figur 6 Förhållandet mellan mineraltillgångar och mineralreserver. COPPERSTONE RESOURCES ÅRSREDOVISNING 2015 13

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för Copperstone Resources AB (publ), organisationsnummer 556704-4168, avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 31 december 2015. Verksamheten Copperstone Resources AB ( Copperstone eller Bolaget ) bildades 2006 (under den tidigare firman Kopparberg Mineral AB). Bolaget var noterat på Aktietorget från 2007 fram till listningen på First North under 2011 och har i dagsläget cirka 2 400 aktieägare. Bolaget är ett gruvutvecklingsbolag med fokus på bas- och ädelmetaller, i synnerhet koppar, zink, guld och silver. Copperstone har som affärsidé att i egen regi, eller i samverkan med andra, utveckla mineraltillgångar, så att dessa kan utgöra basen för en långsiktig och lönsam gruvproduktion. Bolaget fokuserar sin verksamhet mot i första hand Skelleftefältet och Bergslagen inom ramen för Kopparberg Mining Exploration AB. Väsentliga händelser under året Under inledningen av året genomförde Bolaget en nyemission som inbringade ett emissionsbelopp om 11 MSEK före emissionskostnader. Under våren fattade Styrelsen beslut att anpassa bolagets organisation genom att all fast anställd personal utom Verkställande Direktören sades upp. Bolagets fortsatta verksamhet har säkerställts dels genom att Norrlandsfonden beviljade ett konvertibel lån på 3000 KSEK under sommaren och dels genom upptagande av ett lån (med konverteringsintention) om 3000 KSEK under senare delen av året. Det senare lånet innebar att Bolagets finansieringsplan som nu gäller och som inbegriper lösen av utestående teckningsoption i maj bedöms vara tillräcklig för de kommande tolv månaderna. Under året rapporterade dåvarande intressebolaget Nordic Iron Ore ( NIO ) resultat av genomförda anrikningsförsök som visar på möjligheten att framställa en produkt med c:a 70 % järninnehåll. NIO erhöll vidare en ny uppskattning av mineraltillgångarna i Blötberget, vilket pekade på utökade malmreserver. Bolaget medverkade till kapitaliseringen av NIO genom försäljning av Bolagets teckningsrätter och som en service till Bolagets ägare initierades handel med aktier i NIO. Vid periodens utgång var Bolaget innehav i NIO 1 185 797 aktier motsvarande c:a 3 % av NIOs kapital. Samtliga lån med relation till Nordic Iron Ore AB har avvecklats under året. Under året har Bolaget och Mandalay Resources Corp. avslutat samarbetet kring Norrliden Mining AB. Bolaget har övertagit samtliga aktier i Norrliden Mining AB vars huvudsakliga tillgång är Copperstoneprojektet. Norrliden Mining har därvid bytt namn till Copperstone Skellefteå AB och är vid året utgång ett 100 %-igt ägt dotterbolag till Copperstone Resources AB, vilket bedöms öka värdepotentialen för Bolaget samt även underlätta utvecklingen av Copperstoneprojektet. Väsentliga arbeten på Copperstoneprojektet har inneburit ytterligare genomgångar av tillgängliga borrkärnor och modellering som resulterat i en indikativ geologisk modell. Baserat på denna genomfördes under året ett kärnborrprogram om cirka 1400 m i syfte att verifiera all existerande geologisk information så att denna är användbar vid bedömningar av mineraltillgångar samt skapa en geologisk modell över projektområdet. De resultat som presenterats är positiva och verifierar den geologiska hypotesen med riklig och ytnära mineralisering på flera av projektets delområden. Kemisk analys och arbete med mineraltillgångsbedömningen, vilket förväntas bli ett genombrott i tolkningen av geologin i Copperstoneområdet och en milstolpe i Bolagets historia, pågår under vintern och förväntas presenteras löpande under våren 2016. 14 COPPERSTONE RESOURCES ÅRSREDOVISNING 2015

UTVECKLINGSVERKSAMHET Under sitt tionde verksamhetsår har Copperstone Resources inte erhållit några nya undersökningstillstånd men frånträtt 2 undersökningstillstånd om 541,50 hektar. Under året har Bolaget även förlängt ett undersökningstillstånd med sammanlagt 203,74 hektar. Dotterbolaget Kopparberg Mining Exploration AB var innehavare av en bearbetningskoncession om 11 hektar (Tvistbo K nr 1) och var innehavare av undersökningstillstånd i Bergslagen om 2 800 hektar, se tabell 3. Mineraltillgångarna i Tvistbo K nr 1 framgår av tabell 4 nedan. Undersökningstillstånd samt hel- och delägda mineraltillgångar Per 31 december 2015 hade Copperstone Resources AB en bearbetningskoncession om 36 hektar (Svartliden K nr 1), en ansökt bearbetningskoncession om 34 hektar (Eva K nr 1) och undersökningstillstånd i Arvidsjaurs kommun om drygt 8 000 hektar, se tabell 2 nedan. BEARBETNINGSKONCESSIONER OCH UNDERSÖKNINGSTILLSTÅND Tabell 2 Bearbetningskoncessioner och undersökningstillstånd tillhörande Copperstone Resources AB per 151231 BEARBETNINGSKONCESSION Kommun Län Giltigt från Giltigt till Area (ha) Svartliden K nr 1 Arvidsjaur Norrbotten 2000-12-27 2025-12-27 35,97 Eva K nr 1 (ansökt) Arvidsjaur Norrbotten 2007-09-14* 34,25 *Ansökningsdatum Area BK, totalt 70,22 UNDERSÖKNINGSTILLSTÅND Kommun Län Giltigt från Giltigt till Area (ha) Sandberget nr 200 Arvidsjaur Norrbotten 2012-10-03 2018-10-03 19,19 Sandberget nr 300 Arvidsjaur Norrbotten 2012-10-03 2018-10-03 18,70 Sandberget nr 100 ** Arvidsjaur Norrbotten 2004-12-15 8 074,14 Svartliden nr 1001 ** Arvidsjaur Norrbotten 1996-09-18 443,83 ** Specialstatus, undersökningstillstånden gäller till dess att ett slutligt avgörande erhållits för Eva K nr 1 Area UT, totalt 8 555,96 COPPERSTONE RESOURCES ÅRSREDOVISNING 2015 15

Tabell 3 Bearbetningskoncessioner och undersökningstillstånd tillhörande Kopparberg Mining Exploration per 151231 BEARBETNINGSKONCESSION Kommun Län Giltigt från Giltigt till Area (ha) Tvistbogruvan K nr 1 Smedjebacken Dalarna 2012-04-17 2037-04-17 11,42 Area BK, totalt 11,42 UNDERSÖKNINGSTILLSTÅND Kommun Län Giltigt från Giltigt till Area (ha) Meshatten nr 1 Nora och Hällefors Örebro 2013-03-01 2016-03-01 1 443,22 Nora nr 100 Lindesberg Örebro 2006-05-11 2015-05-11 356,45 Nora nr 105 Lindesberg Örebro 2010-01-14 2016-01-14 74,69 Nora nr 106 Lindesberg Örebro 2010-01-14 2016-01-14 25,00 Såggården nr 1 Smedjebacken Dalarna 2013-06-12 2016-06-12 200,00 Tomtebo nr 100 Säter Dalarna 2014-04-16 2017-04-16 81,00 Tomtebo nr 101 Säter Dalarna 2014-05-28 2017-05-28 181,00 Tvistbo nr 100 Ludvika/Smedjebacken Dalarna 2006-09-04 2016-09-04 203,74 Tvistbo nr 400 Smedjebacken Dalarna 2014-04-25 2017-04-25 236,71 Area UT, totalt 2 808,81 Tabell 4 Mineraltillgångar i Tvistbogruvan K nr 1. KLASS Tonnage (Kt) Zink (%) Bly (%) Silver (g/ton) Kända - - - - Indikerade 575 3,3 2,6 22 Antagna 280 3,0 2,5 20 Tabell 5 Antagna mineraltillgångar För Granlidenområdet på Copperstone. Mton Cu Eq (%) Ag (g/ton) Au (g/ton) Cu (%) Granliden 4,74 0,98 5,53 0,10 0,85 Granliden södra 0,65 1,45 11,13 0,08 1,28 Totalt 5,39 1,03 6,20 0,10 0,90 Tabell 6 Mineraltillgångar för Eva-förekomsten* Mton Zn (%) Pb (%) Cu (%) Au (g/ton) Ag (g/ton) Indikerad 5,16 2.39 0.36 0.25 0.96 38 * Historisk intern NAN-bedömning, ej kompatibel med internationella standarder. 16 COPPERSTONE RESOURCES ÅRSREDOVISNING 2015

DOTTERBOLAG NORRLIDEN MINING AB/ COPPERSTONE SKELLEFTEÅ AB Bolaget bildades som ett joint venture mellan Kopparberg Mineral AB (numera Copperstone Resources AB Copperstone ) och Gold Ore Resources Ltd (Gold Ore) under 2011. Under perioden mellan 2011 och 2014 genomfördes omfattande prospekteringsarbeten. Under 2012 uppdaterades mineraltillgångsbedömningen för Norra Norrliden till att omfatta kända tillgångar om 493 kton med 2,93 % zink samt indikerade tillgångar om 1 499 kton med 2,89 % zink. För Norra Norrlidenförekomsten finns även ett provbrytningstillstånd som förlängdes under 2014 och är giltigt till 2018-04-15. Under 2012 förvärvades partnern Gold Ore av Elgin Mining Inc. (Elgin) som inträdde som nu partner i verksamheten. Under 2013 genomfördes en större genomgång av tillgängligt geologiskt material för Copperstoneprojektet. Bland annat om-karterades en stor mängd borrkärnor och ett stort antal kompletterade kemiska analyser gjordes (747 st). Under inledningen av 2014 användes även en i prospekteringssammanhang ny undersökningsmetod, Optical Televiewer, OPTV, som innebar att en kamerautrustning sänks ner i borrhålen som filmar borrhålsväggarna i 360 längs hela hålet samtidigt som hålets riktning och lutning registreras. Tolkningen färdigställdes under vår och sommar och under hösten presenterades potentialen i området som ett exploration target enligt JORC-standarden och omfattar 60 till 100 mton vid 1,0 till 1,2 % kopparekvivalenter. Under september köpte Mandalay Resources Corp. (Mandalay) upp Elgin och inträdde som ny partner i verksamheten. Under 2015 kom Mandalay och Copperstone överens om att avbryta samarbetet och Copperstone övertog 100 % av ägandet. Under sommaren avhölls en bolagsstämma varvid beslut fattas enligt parternas överenskommelse. Upplösningen avslutades med Bolagsverkets beslut i december 2015. Norra Norrliden-förekomsten tillföll Mandalay och Copperstoneprojektet tillföll Copperstone enligt ursprungligt avtal. I samband med upplösningen av samarbetet bytte Bolaget namn till Copperstone Skellefteå AB och är efter Bolagsverket beslut i december ett helägt dotterbolag till Copperstone Resources. I övrigt redovisas verksamheten under moderblolaget, Copperstone Resources AB. Under hösten genomfördes en kärnborrningskampanj på Copperstoneprojektet vars resultat utvärderas under våren 2016. KOPPARBERG MINING EXPLORATION Kopparberg Mining Exploration AB förvärvades den 18:e januari 2010 av Copperstone Resources (dåvarande Kopparberg Mineral) genom köp av samtliga aktier i Lundin Mining Exploration AB varvid namnet ändrades till Kopparberg Mining Exploration AB (KMEX). KMEX ingår därefter i koncernen Copperstone Resources AB (namnändrat från Kopparberg Mineral 2015). Under inledningen av 2015 genomfördes vissa begränsade prospekteringsarbeten åt intressebolaget Norrliden Mining men efter andra kvartalet har ingen verksamhet bedrivits. Under hösten 2015 avslog Högsta Förvaltningsdomstolen Bolagets överklagande av Regeringens beslut (se nedan) utan finansiell påverkan för Bolaget. Vid årets ingång var tre personer anställda vid Bolaget. Samtliga sades upp på grund av arbetsbrist under året. Två av tre avslutade sina anställningar under sommaren. Tvistbogruvan Tidigare har Bolaget genomfört kaxborrningar samt analyser av dessa som stödjer antagandet om ett samband mellan Tvistboförekomsten och den tidigare brutna och 1 km söderut belägna Norrgruvan. Ytterligare geologiska/geofysiska studier behöver genomföras för att verifiera detta varefter ett kärnborrningsprogram utformas i syfte att undersöka om stråket innehåller ekonomiskt intressanta mineraliseringar. I förlängningen söderut av stråket Tvistbogruvan-Norrgruvan ligger Gränsgruvan där Boliden nyligen ansökt om bearbetningskoncession. Håkansbodaprojektet Under året avslog Högsta Förvaltningsdomstolen Bolagets överklagande av regeringens fastställande av Bergsstatens avslag på Bolagets ansökan om bearbetningskoncession för Håkansboda. Under inledningen av 2016 avslog även Förvaltningsrätten i Falun Bolagets överklagande av Bergsstatens avslag av förlängning av Bolagets undersökningstillstånd kring Håkansbodaprojektet. Bolaget har på detta sätt pågående aktiviteter i området men besitter avsevärd information om projektområdet. På grund av det osäkra rättsläget skrevs tillgångarna i Håkansbodaprojektet och därmed förknippade undersökningstillstånd ner fullt ut vid utgången av 2014. Besluten har således inga finansiella effekter för Bolaget. Tomteboprojektet Tomtebo innefattar två undersökningstillstånd, Tomtebo nr 100 och 101, cirka 20 km öster om Borlänge. Tomtebofältet är ett leptitbälte som innefattar tre kända malmer: Kalvbäcken, Lövåsen och Tomtebo, varav Tomtebo gruvfält är det som undersökningstillstånden gäller. Tomtebo gruvfält var under 1980-talet en del av Stora Kopparberg AB som såg fältet som en möjlig framtida malmreserv. Tomtebo malmfält består av cirka tio separata mineraliseringar, några med koppar som värdemetall, andra med bly, zink och som huvudsakliga värdemetaller. Kopparförekomsterna består av kopparkis med pyrit, pyrrhotit och ibland små kvantiteter av blyglans och zinkblände. Bly-zink-silverförekomsterna består av zinkblände och blyglans med låga halter av pyrit och pyrrhotit och ibland kopparkis. Övriga projektområden Kopparberg Mining Exploration har två projektområden, Meshatten och Såggården i tidiga skeden av utveckling. Inga väsentliga arbeten har genomförts på dessa områden under året. ARGO Ingen verksamhet har bedrivits i Argo AB under 2014 eller 2015. COPPERSTONE RESOURCES ÅRSREDOVISNING 2015 17