Kräftor som näring och deras betydelse i Sverige Flodkräftans bevarande Har den en chans eller är allt pest? Lennart Edsman Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet
Gamla traditioner Från Gustafva Bjo rklunds Kokbok 1883 Kräftfiskare i sjön Nömmen 1912 Kräftfiske och kräftskivor utövas av de flesta oavsett kön och ålder
300 250 200 150 100 50 0 Antal artiklar med orden signalkräfta, flodkräfta eller kräftpest 01/08 08/08 15/08 22/08 29/08 36/08 43/08 50/08 05/09 12/09 19/09 26/09 33/09 40/09 47/09 01/10 08/10 15/10 22/10 29/10 36/10 43/10 Vecka/år Antal
Starka kräfttraditioner Kräftskivan Det mesta köps i affären (2000-3500 ton) 4000-5000 ton kräftor äts årligen i Sverige Men 1500 ton/år fiskas årligen upp ur sjöar och vattendrag = 300-500 milj. kr (grossistpris )
Total svensk import av sötvattenskrs tvattenskräftor 1990 2004
Kostnaden för introduktionen av signalkräfta i Sverige Mellan 39 and 65 kr/person/år - Huvudsakligen på grund av det avsevärt lägre marknadspriset på signalkräfta samt kostnader för åtgärder, forskning och information. Gren et al. 2009 Ambio 38 : 135-140 140
Flodkräfta Signalkräfta Foto Kerstin Söderlind Den ursprungliga flodkräftan är klassad som akut hotad i nya rödlistan år 2010 eftersom 97% av bestånden försvunnit på 100 år. Utslagningstakten har accelererat på senare tid Ca 200 ton flodkräfta togs årligen upp i fisket (år 2000) 80 miljoner kr (grossistpris) Foto Urban Viklund Den nordamerikanska signalkräftan började introduceras i Sverige i större skala på 1970talet för att ersätta förlorat flodkräftfiske. Minst 4000 utsättningstillstånd har getts. Stora förväntningar. Bärare av kräftpest. Ca 1200 ton signalkräfta togs årligen upp i fisket (år 2000) 180 milj. kr (grossistpris)
Utbredningen av kräftor i Sverige 2008 Flodkräfta Signalkräfta Knappt 1000 lokaler med flodkräfta. En minskning med 500 på bara 8 år Mer än 4000 lokaler med signalkräfta + 5 signalkräftor hittade i Fågelsjön i närheten av Gäddede September 2009.
Antalet kräftpestförklarade vatten 500 439 Antal lokaler 400 300 200 1363 vatten pestförklarade de sista 15 åren 364 100 0 107 100 33 40 15 7 11 17 44 45 11 67 38 11 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År
Kräftpest 2009-10 10-22 Eventuellt plus de drygt 4000 vatten där r vi har signalkräfta i landet
Så kom pesten till Sverige! Fiskmarknaden Kornhamnstorg, Stockholm augusti 1907
Kräftpest
Kräftpest Signalkräfta bär på kräftpesten Om stressad kan den dö i akut pest Hög dödlighetdlighet förekommer i signalkräft ft-populationer på grund av akut kräftpest Två stammar av kräftpest kända (DNA-teknik teknik) Signalstammen förekommer i de fall av pest på flodkräfta fta i Sverige som analyserats Signalkräfta med kräftpestangrepp. Ofta är angreppen mikroskopiska och syns inte för f r blotta ögat.
En frisimmande spor i vattnet kan tillfälligt lligt släppa sina gissel och återbilda dem upp till tre gånger. g Har den dåd inte kommit i kontakt med en kräfta dör d r den av näringsbrist. Hela denna cykel fram till att sporen dör d r av näringsbrist n tar från n mellan några n timmar upp till några n veckor.
Illegala utsättningar ttningar det stora problemet
Orsaker (vad rör r r sig i huvet påp den som sätter s ut illegalt) Den eviga drömmen om det ultimata kräftfisket (fiskehistorier) Det är r lätt l gjort (kräftor tål t l transport) Mycket överdrivna förvf rväntningar påp signalkräftans kapacitet (felaktig information) Ingen blir straffad (utsättningarna ttningarna sker i mörkret m påp natten)
Den illegale introducenten Fallstudie Tisaren 500 ha sjö i Örebro län FVOF, 3 kommuner, skogsbolag och ett stort antal enskilda fiskerättsägare Folkfest varje augusti Fångst flodkräfta = 2 500000 kr/år 1 signalkräfta hittad 1996 i en mjärde hos FVOFs ordförande och alla flodkräftor borta 1997 Stort restaureringsprogram startade 1998. Kostnad 1 000000 kronor Illegal utsättningar upptäckta på många andra platser i sjön med start år 2000 Alltså inget oskyldigt pojkstreck som ibland hävdas, utan ett brott som kan kostar fiskerättsägarna flera miljoner kr om året i förlorat fiske
Det finns många myter och sanningar
Några vanliga påståenden 1. Kräftor går g r bakåt t (baklänges) 2. Flodkräftan är r utrotad i Sverige 3. Flodkräftorna är ändå inplanterade sås dom är r likadana i hela Sverige 4. Att plantera ut flodkräfta fta igen efter pest är r i princip hopplöst 5. Har pesten en gång g slagit till i en sjö är r det omöjligt att fåf tillbaka flodkräftan ftan 6. Kräftpesten lever kvar i botten påp sjön n i många m år 7. Signalkräftan växer v tre gånger g sås fort som flodkräftan ftan 8. Signalkräftan är r immun mot kräftpest och drabbas aldrig av sjukdomen 9. Planterar man ut signalkräfta lyckas man alltid och kan börja b fiska redan efter 2-32 år 10. Flodkräftan hade ändå utrotats oavsett signalkräftan 11. Signalkräftan klarar av kallare klimat än n flodkräftan ftan 12. En signalkräfthane kan känna k lukten, (i luften!!!?),av en hona 250 meter bort och gåg över land för f r att träffa henne
Flodkräftan är utrotad i Sverige
Signalkräftan växer tre gånger så fort som flodkräftan
140 120 100 80 60 40 20 0 Totallängd för tre år gamla kräftor 112 114 88 90 92 70 70 66 68 76 78 56 86 104 120 124 Södra England (Flod) Flodkräfta Signalkräfta Litauen (Sjö) Värmland (Sjö) Gotland (Damm) Västergötland (Damm) Tyskland (Damm) Finland Sjö) Kalifornien Lake Tahoe (Sjö) Kalifornien Lake Tahoe (Sjö) Kanada (Sjö) Mälaren (Damm) Kalifornien Sacramento (Flod) Sörmland (Sjö) Ryssland (Sjö) Södra Sverige (Damm, Rögle) Södra Sverige (Damm, Rögle) Totallängd (mm)
Karin Olssons doktorsavhandling 2008 I I Sverige finns två arter, den inhemska flodkräftan ftan och den introducerade signalkräftan. Signalkräftan introducerades till stor del för f r att ersätta förlusten f av flodkräfta fta i många m pestdrabbade vatten i södra Sverige. Att det just blev signalkräftan berodde främst påp att den liknar vår v r inhemska flodkräfta, fta, men också för r att den ansågs växa v fortare och kunde bilda tätare t tare bestånd. I min avhandling har jag visat att detta inte stämmer i naturliga vattendrag. I en jämfj mförelse mellan de båda arterna fann jag att de blev lika stora och bildade lika täta t ta bestånd och att tätheten t theten styrs framförallt rallt av hur mycket rovfisk som finns.
Vatten i Värmland V där d r flodkräfta fta återetablerats efter pest. Billan Bysjön Bålgårdstjärnetrnet Finnsjön Fjällsj llsjön Glasälven lven Gravtjärn rn Dalsälven lven Stenbybäcken Stora salungen Vikareälven (Viksälven) Vrångs ngsälven Ysjöä öälven Älgån Yngen Ullen Stömnesj mnesjön Vargsjön Öjesjön Lokal Pestförklarade 1970 1972 1981 1956 1971 1972 1956 1971 1971 1981 1972 1970 1971 1972 1991 1981 1973 1956 1971
Signalkräftan klarar av kallare klimat än n flodkräftan ftan Resultat från Aqualiens Går r signalkräftan bra i nordvästra Svealand och Norrland? Populationsöverlevnad signalkräfta % vatten med återfångster överhuvudtaget i provfisken efterföljande år Signalkräfta lagligt introducerad under 1970 80talet i 154 vatten 100 50 0 söder% norr% 0 5 10 15 År sedan introduktion Nja! Den går g r faktiskt till rätt r dåligt! d Data: FIV, Sölab Analys: Ullrika Sahlin, LU
Vilt och fiskeriforskningsinstitutet Finland Jyväskyl skylä universitet Romsättning: 25% romtapp i norr, sen romsättning i norr Vinteröverlevnad: nästan n halverad i norr, vid extremt klimat alla romkorn förstf rstördarda Kläckning: Antalet yngel mer än n halverat i norr, halverad tillväxts xtsäsong song med sämre s överlevnadschanser i norr
En annan kandidat Saxat ur Göteborgsposten augusti 2010 Kräftfisket har haft ett uppehåll påp 16 år r sedan Delsjön n i början b av 1990-talet drabbades av kräftpest. Hela beståndet av flodkräfta fta utraderades påp bara något n år. Inplanteringen av nya djur, signalkräftor, har skett i hemlighet och ingen vet vem som ligger bakom. Eller om det har skett av misstag. Eller om det kommer från misstag. Eller om det kommer fr befruktad rom som fastnat i fåglars f fjäderdr derdräkt från n annat vatten och sedan lossnat i Delsjön.
Ytterligare en kandidat En signalkräfthane kan känna k lukten, (i luften!!!!!????),av en hona många m 100tals meter bort och gåg över land för r att träffa henne
Är r illegala utsättningar ttningar ett allvarligt problem? Ja! På 4 år r 94 fall upptäckta i Värmland och Dalsland Antal illegala utsättningar upptäckta 100 75 78 73 Antal 50 34 49 30 32 34 25 19 19 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År
Kräftpestf ftpestförklarade vatten 2007 (gula prickar, 439 st) ) samt illegala utsättningar ttningar av signalkräfta upptäckta under sommaren och hösten h 2007 (röda prickar, 24 st). I all fall av kräftpest, utom i Indalsälven, lven, är r pestutbrotten kopplade till illegala utsättningar ttningar av signalkräfta och 98% av vattnen som pestförklarats ligger norr om Dalälven, lven, gränsen för f r lagliga utsättningar. ttningar. Kräftpestsmittad signalkräfta med synlig kräftpestfl ftpestfläck påp stjärten. Signalkräftan kommer från n en illegal utsättning ttning i en sjö i Värmland. V Även om en signalkräfta är r smittad syns inte alltid pestangreppet med blotta ögat.
Värmeln Utsättningstillstånd i början på 1990talet
Värmeln Kräftpestutbrott grannskapet
Värmeln Illegala utsättningar upptäckta i grannskapet
Signalkräftsfisket är inte alltid fullt så fantastisk som många tror Fångst av signalkräfta för yrkesfiskare i Mälaren 800 700 698 Fångst i kg 600 500 400 300 200 356 230 528 499 505 494 276 253 100 0 19 24 47 17 30 15 1 0,3 0,1 0,2 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Fiskarena är oroliga för framtiden
2000 2001 2002 2003 2004 2005 1999 1998 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Åsunden Utsättning med start 1976 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 År Fångst Stora Fångst Små 1985 1984 1983 1982 1981 1980 1979 1978 Fångst/burnatt
Hövern (630 ha) Sjö med normala variationer - fluktuationer i signalkräftfisket 10 9 8 Flodkräfta Signalkräfta 7 Fångst/burnatt 6 5 4 3 2 1 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 Kräftpest 1969 År Matkräftor Småkräftor ~ 5kg/ha ~ 5kg/ha men med dubbla redskapsinsatsen
De vanligaste orsaksförklaringarna rklaringarna Akut kräftpest Annan sjukdom (virus, ny variant av kräftpest) Stress Höga täthetert theter Ål Syrebrist Klimat (kall vår, v lång l vinter, varm sommar) Metallutfällningar llningar Surstötar tar (försurning) Abborre Dålig vattenföring Översvämningar Algblomning Brist påp näring/spårämnen Insektsgift Hårt fiske (För r lite fiske) m. m.
Varför r? 2008, 2009 har en del vatten hämtat h sig helt, en del går r bättre b än n förr, f en del ger fortfarande nästan n inget och en del är r påp väg g upp 2010 har ett antal nya signalkräftvatten haft kraftiga nergångar ngar i fångsternaf
Åtgärdsprogrammet för f r bevarande av flodkräfta, fta, 1998 Omtryck 4 ggr, 3800 ex
Kräftpest Hot Signalkräfta (idag bara illegala utsättningar ttningar) Insektsgift Vattenkvalitet WWFs konsumentguide Fisket i sig inget problem utan lösningen för ett fortsatt bevarande Finansiering Fiskevårdsmedel 5 (+0,5) milj reserverat för åtgärder ÅGPmedel kan användas ndas (9,5 milj) Kommunala medel EU-pengar Ideellt arbete av fiskerätts ttsägare Fiskevattenägarna /LRF/)? Mm Rödlistan
Var finns det bra förutsf rutsättningar???
Informationskampanj 2006 Kräftmytkrossaren TV (anslagstavlan( anslagstavlan), Radio (RixFm( RixFm), hattar,, flyers, mjölkpaket lkpaket, ölburkar? 80 000 distribuerade www.krafta.nu 30 000 besökare till hemsidan första f månadenm Uppdateras 2011
Ett bra argument för f r bevarande Kräftodling utbyte (1998) 77 odlare intervjuade Flodkräfta 60-430 kg/ha Signalkräfta 50-680 kg/ha Och priset förstf rstås! s!
Grossistpris Flodkräfta 250-350 kr/kg Signalkräfta 90-150 kr/kg För utsättning ttning 1250 kr/kg
Sammanfattning Signalkräftan är r ingen garanti vare sig för f högre produktion eller säkra och stabila fångster Finns möjligheten m satsa påp flodkräfta fta Den möjligheten m kan finnas härh Spring inte med hinkar och redskap!!!
INTEREG-project ASTACUS 2005-2007 2007 drvet av HUSH täckte detta område Tyvärr när det som mest behövdes tappade projektet EUfinansiering 2008
Lagar och regelverk Fiskeriverkets föreskrifter f (FIFS 2001:3)om odling, utplantering och flyttning av fisk (2003-12 12-01) All utsättning ttning av fisk och kräftor kräver tillstånd av länsstyrelsen Importerade kräftdjur bara i recirkulerande system Alla dispensärenden sköts av FIV Förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen ringen.. (ändrad( 2005-07 07-15) Skyddsområden den för f r flodkräfta fta Länsvisa planer
Lagar och regelverk forts. Nya regler för f r fisket i Vättern V 2008 Dvs. minsta maskstorlek (25 mm stolpe och flyktöppningar (28 mm) Krav påp flyktöppningar storlek påp öppningar hämtat från n litteraturen + fiskarenas egna försök Krav påp bättre utmärkning av sumpar och burar Förslaget kommer från n samförvaltningen i Vättern
Åldersbestämning genom att mäta m mängden m lipofuscin (ett ålderspigment) i kräfthj fthjärnan 1-2 år 1-4 år 2-6 år 3-9 år Lipofuscin % Ryggsköldslängd mm Kroppsvikt g Ålder (år)
Storleksfördelning rdelning Provfiske Stavsjön (normala) Provfiske Handskdammen (dvärgar)
Resultat Förhållandet mellan storlek och ålder Ryggsköldslängd (mm) Stavsjön (Normal) Matstorlek Handskdammen ( dvärgar ) Ålder (år)
IAA 17 Kuopio Freshwater Crayfish 17
Och hur har fångsterna f varit 2007? Generellt ännu ett bra kräft ftår Är allt frid och fröjd nu? Nja
CRAYDINO Crayfish and crayfish diseases of the North Nätverk för att utveckla och samordna molekylär diagnostik av kräftpest, som underlag för förvaltning och bevarande av kräftor (ansökt 200704) 15 deltagare från Norge, Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland och England Finansieras av NordForsk, Nordiska ministerrådet Workshops, möten, kurser, studentutbyte Utbyte av erfarenheter, samarbete, utbildning, kalibrering Koordinator Trude Vrålstad, Veterinärinstitutet, Oslo Fick inga pengar men ett forskningsprojekt med samma koordinator har fått pengar från NF
Genetik Alaranta A. et al. 2006. Genetic differences between noble crayfish ( (Astacus astacus) ) populations in Finland, Sweden and Estonia detected by microsatellite variation in the ITS1 region. BFPP. Prestegaard T., Edsman L. & Källersjö M. Identification of noble crayfish, Astacus astacus,, populations in Europe using a microsatellite in the ITS1 region of the ribosomal RNA gene. Manus. Klassiska mikrosatelliter tas nu fram för både flod och signalkräfta Samarbete Kuopio universitet, universitetet I Tartu och Sölab Har testats på svenska kräftor med gott resultat
Utveckling av metodik för kvantifiering av kräfta med elfiske i vattendrag Tomas Jansson, Erik Degerman, Lennart Edsman & Björn Bergquist 2008-12-17
Uppsats påp gång 5/02/2009 Words in title: establishment success, risk analysis, signal crayfish Sahlin U.,., Edsman L., Bengtsson G., Smith H. Abstract 3 Understanding what factors that influence establishment success of introduced populations is important for prediction and risk management of non-indigenous species. We assessed the relative importance of variables related ed to propagule pressure, and habitat suitability on a regional and local level on establishment success of introduced populations of signal crayfish. The most likely predictors were found by the method of hierarchical partitioning, which is suitable when there are multicolinearity in observed data. Based on these predictors we estimated a model l of establishment success by model averaging using the AIC as weights. Establishment success was assessed with Cox regression with the proportional hazard h model and right censored observations. Most of the variation in establishment ent success was accounted for by geographical coordinates, introduction effort, and the presence of predators. We found that the hazard function of establishing crayfish populations is an exponentially increasing function, supporting that the establishment can be seen as a stochastic process with xxx-distributed intensity of successes.
So.. Is this The End? Well hopefully not for the noble crayfish fishery in this region. But this is the end of the talk. Thank you for your attention.
2000 2001 2002 2003 2004 2005 1999 1998 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Åsunden Utsättning med start 1976 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 År Fångst Stora Fångst Små Sjö med kraftig nergång i fisket 1985 1984 1983 1982 1981 1980 1979 1978 Fångst/burnatt
Två andra fallstudier Hjälmaren: Årlig (1904) fångst med flodkräfta 120 ton Årlig (2004) fångst med signalkräfta 20 (40) ton Kraftig nergång 2003 Rekordfångst 2005 (västra Hjälmaren) -men fortsatt nergång östra delen av sjön Mälaren Signalkräftfångst av yrkesfiskare 1998 = 0.7 ton Signalkräftfångst av samme yrkesfiskare 2004 = 2 signalkräftor (individer) 2005 = 0 signalkräftor (individer)
Signalkräfta i provfiskedatbasen Standardiserat provfiske framför allt av länsstyrelser men ockå av enskilda fiskerätts ttsägare 1993-2003 Medelfångst/burnatt (alla storlekar) ) = 3,5; ; (n = 136) 2004 Medelfångst/burnatt (alla storlekar) ) = 1.5 (n = 9)
Dagsläget? get? Rapporter om fångster f i signalkräftfisket 1998-2002 Stora problem med dvärgbest rgbestånd 2003-2005 Många M sjöar och vattendrag dåliga d - nästan tomma påp signalkräftor (134 st) 2004-2005 2005 Inga eller fåf små signalkräftor (mer än 400 vatten) Fångster av flodkräfta fta normala (om inte pesten, dvs illegal signal, slagit till) Bra vatten i närheten n av dåligad Dåliga och bra fisken i samma sjö/vattendrag
Var någonstans n? Inaktuell lista Idag 2006-04-10 minst 134 vatten, men med ungefär samma fördelning i landet Kraftig nergång i fångster i signalkräftvatten Län Sjöar Vattendrag Dammar Stockholm 12 1 Uppsala 4 1 Södermanland 9 1 Östergötland 8 1 Jönköping 3 1 1 Kronoberg 12 2 Kalmar 4 Gotland Blekinge 2 1 Skåne 2 2 2 Halland Västra Götaland 9 7 Värmland 2 Örebro 2 2 Västmanland 1 Dalarna 1 1 Gävleborg 1 Totalt 72 19 4 95
Signalkräftvatten med från mycket dåliga fångster (minskning med mer än 2/3 - nästan total utslagning (134 st prickar) Blå - vattendrag Röda - sjöar Gula - dammar
De vanligaste orsaksförklaringarna rklaringarna Akut kräftpest Annan sjukdom (virus, ny variant av kräftpest) Stress Höga täthetert theter Ål Syrebrist Klimat (kall vår, v lång l vinter, varm sommar) Metallutfällningar llningar Surstötar tar (försurning) Abborre Dålig vattenföring Ingen av dessa orsaker förklara någon Översvämningar större del av de idag 134 vatten som Algblomning drabbats utom de två första Brist påp näring/spårämnen Insektsgift Hårt fiske (För r lite fiske) m. m.
Varför? r? Finland och Österrike har börjat b fåf samma typ av nergång ng för f r signalkräftor SVA letar sjukdomar Forskare i Uppsala och i Munchen har hittat något n virusliknande, respektive ny variant av kräftpesten som kan vara orsak till kollapsen i många m signalkräftbest ftbestånd Gåtan är r inte helt löstl Katastrofen är r inte heltäckande
Kräftodling utbyte (1998) 77 odlare intervjuade Flodkräfta 60-430 kg/ha Signalkräfta 50-680 kg/ha
Flodkräfta kanske inte fullt så dum som många tror
Flodkräftorna är ändå inplanterade så dom är likadana i hela Sverige
Kräftgenetik
Lagar och regelverk Artskyddsförordningen (SFS 1998:179) Totalt importstopp sen 2003-08-01 Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2001:3)om odling, utplantering och flyttning av fisk (2003-12-01) All utsättning av fisk och kräftor kräver tillstånd av länsstyrelsen Importerade kräftdjur bara i recirkulerande system Alla dispensärenden sköts av FIV Förordningen om Fisket. (2005-07-15) Skyddsområden för flodkräfta Kräftpestparagraferna
Signalkräftfisket i två av de största sjöarna Ton 160 140 120 100 80 60 40 20 Catch Hjälmaren Catch Vättern Effort Hjälmaren Effort Vättern 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Effort (1000 trap nights) 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Det licensierade signalkräftfisket representerar idag 95 % av de årliga inkomsterna för yrkesfisket i Vättern. Beståndet har inte ökat 100 gånger på 10 år,, men antalet redskap har 100-faldigats.
Tängan, Vättern - Intensivt fiske Proportion (%) 60 50 40 30 20 2005 2007 2009 2010 10 0 <70 70-79 80-89 90-99 100-110 110-119 120-129 130-139 >=140 Längd klass (mm)
Exempel påp analys av data från n fisket - Leslie-metoden 7000 0,7 Fångst per ansträngning 6000 0,6 5000 0,5 4000 0,4 3000 0,3 2000 0,2 1000 0,1 Under skalömsning Efter skalömsning Skärningspunkt 0 Lutning 0 5000 10000 15000 Kumulativ fångst
0,000 Lesliemetoden tillämpad på enskilda fisken 0,450 0,400 0,350 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0,400 0,400 0,350 0,300 0,350 0,350 0,300 0,250 0,300 0,300 0,250 0,200 0,250 0,250 0,200 0,200 0,200 0,150 0,150 0,150 0,150 0,100 0,100 0,100 0,100 0,050 0,050 0,050 0,050 0,000 0,000 0,000 0 2000 4000 6000 8000 10000 0,000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 0 5000 10000 15000 20000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 0,250 0,400 0,300 0,600 0,400 0,350 0,250 0,500 0,350 0,200 0,300 0,300 0,200 0,400 0,150 0,250 0,250 0,200 0,150 0,300 0,200 Fiskare på allmänt vatten Fiskare på enskilt vatten Fiskare på både allmänt och enskilt vatten 0,100 0,050 0,000 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0,000 2000 3000 4000 5000 6000 5000 5500 6000 6500 7000 7500 8000 0,150 0,100 0,050 0,000 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0,000 0 1000 2000 3000 4000 0 500 1000 1500 2000 2500 0,100 0,050 0,000 0,600 0,500 0,400 0,300 0,200 0,100 0,000 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 0 1000 2000 3000 4000 0,200 0,100 0,000 Vättern 0,350 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0,000 0 1000 2000 3000 4000 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 0,150 0,100 0,050 0,000 0,700 0,600 0,500 0,400 0,300 0,200 0,100 0,000 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 0 500 1000 1500 2000 0,250 0,500 0,450 1,000 0,400 0,450 0,400 0,900 0,350 0,200 0,400 0,350 0,800 0,300 0,350 0,300 0,700 0,150 0,300 0,250 0,600 0,250 0,250 0,500 0,200 0,100 0,200 0,200 0,400 0,150 0,050 0,150 0,100 0,150 0,100 0,300 0,200 0,100 0,050 0,050 0,100 0,050 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0 2000 4000 6000 8000 0 50 100 150 200 250 300 350 0 500 1000 1500 0 500 1000 1500 2000 2500 0 500 1000 1500 2000 0,700 0,450 0,400 0,400 0,800 0,600 0,400 0,350 0,350 0,700 0,350 0,300 0,300 0,600 0,500 0,300 0,250 0,250 0,500 0,400 0,250 0,200 0,200 0,400 0,300 0,200 0,150 0,150 0,300 0,150 0,200 0,100 0,100 0,100 0,200 0,100 0,050 0,050 0,050 0,100 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 300 500 700 900 1100 0 50 100 150 200 0 500 1000 1500 2000 2500 0 100 200 300 400 500 600 0 200 400 600 800 1000 Hjälmaren
Metoder för f r beståndsuppskattning av kräftor -Schaefers logististiska produktionsmodell yield (tonnes) 160 140 08 120 100 06 07 09 80 60 05 40 20 02 01 04 03 0 0 500 1000 1500 2000 effort (trap-days 1000 ) Baserat på fångststatistik från Vättern
Ett samarbetsprojekt mellan fiskare och forskare Viktiga frågor: Hur ska kräftorna fiskas/förvaltas? Vad kan orsaka häftiga svängningar i fångst? Vilken betydelse har kräftornas vandringsmönster för fisket? Ska resultera i: Rådgivning om kräftfiske till förvaltning, enskilda fiskare och fiskerättsägare
Betsåndsuppskattning av kräftor - relativa fångster LPUE (±SE) 0,4 0,35 Vättern Hjälmaren 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Baseras på fångststatistik från Vättern och Hjälmaren
Hjälmaren 2010 60 50 Ofiskat referensområde Proportion (%) 40 30 20 Fyra fiskade lokaler 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 <70 70-79 80-89 90-99 100-109 110-119 120-129 130-139 >=140 Längd klass (mm)