Kravspecifikation för drift-/skiftingenjörer och drifttekniker för energianläggningar

Relevanta dokument
INFORMATION OM CERTIFIERING AV LOKALVÅRDARE ENLIGT PRYL. Svenska Special Certifieringar AB SSC S C. Utgåva

INFORMATION OM CERTIFIERING AV PARK- OCH UTEMILJÖARBETARE ENLIGT SFU. Svenska Special Certifieringar AB SSC S C. Utgåva F

Konsoliderad version av

Kravspecifikation för erhållande av certifikat för säkerhetsbesiktning och årlig driftkontroll av medicinska gasanläggningar.

Certifiering av pannskötare

Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen

Personcertifiering Injustering ventilation Kravspecifikation

Robust fiber. Kravspecifikation. Robust fiber företagscertifikat anläggning. Ver. 1.1

Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan

Härmed ansöks om ackreditering enligt följande:

Personcertifiering av ventilationsmontörer. en kravspecifikation upprättad av PVF Plåt & Vent Yrkesnämnd

KRAVSPECIFIKATION FÖR PERSONCERTIFIKAT

Maskinsäkerhetsspecialist

Certifieringsregler för. Pannoperatörer. RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification

Certifieringsregler för besiktningsman för utemiljö (BEUM). Besiktningar inom mark, anläggning och grönområde

Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt harmoniserad unionslagstiftning

Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen

PERSONLIG CERTIFIERING AV ACADEMIC TUTOR

Personcertifiering av ventilationsmontörer. en kravspecifikation upprättad av PVF Plåt & Vent Yrkesnämnd

SBF 1007:5 Norm Behörig ingenjör brandlarm

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare

[ UPPHÄVD ] Statens räddningsverks författningssamling. SRVFS 1999:3 Utkom från trycket den 9 juli 1999

DU Teknik, ledande konsulter inom energi-, miljö-, och processteknik. Avd och 7020

Regler för certifiering av brunnsborrningsföretag Kravdokument

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl.

Certifiering av kedjor

Auktorisation Ventilationsföretag

Boverkets författningssamling

Kravspecifikation för certifiering av Ventilationsrengörare

Trender och utvecklingsområden. certifieringsområdet. Peter Rohlin INCERT AB

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

Certifiering av energikonsulter för livsmedelsbutiker

Konsoliderad version av

Maskinsäkerhetsspecialist

SYMC. Certifiering av yrkes- och miljöhygieniker. Tolkningsdokument för certifiering och recertifiering. Innehållsförteckning. Version 5:

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

Besiktningstekniker fordonskontroll

Trender och utvecklingsområden inom certifieringsområdet

Konsekvensutredning. Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer. Boverket

AFS 2017:3 Användning och kontroll av trycksatta anordningar. Trust Quality Progress

MILJÖCERTIFIKAT ULL Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för stad och land

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson

Svensk författningssamling

C M F Certifiering av Miljöinventerare - Fastigheter Kravspecifikation för grundcertifikat

Regler för C-borrcertifiering av brunnsborrningsföretag Kravdokument RISE CERTIFIERING

Besiktningstekniker fordonskontroll

Ansökan om. Produktcertifiering av en Byggprodukt

Byggarbetsmiljösamordnare (BAS)

Personcertifiering ventilationsmontörer Kravspecifikation Fastställd

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare

Svenska PEFC:s Entreprenörsstandard

EU FÖRORDNING 1178 / 2011 DEL-ARA FCL. MYNDIGHETSKRAV FÖR FLYGBESÄTTNING BILAGA Vl

ABC - Hur certifiera verksamheten?

Boverkets författningssamling

Förslag till nya föreskrifter

Ansökan om utvärdering av kvalitetssystem för medicintekniska produkter MDR, (EU) 2017/745 (CE-märkning av medicintekniska produkter)

CERTIFIERING AV LOKALVÅRDARE PRYL KRAVSPECIFIKATION FÖR GRUNDCERTIFIKAT UTGÅVA 3.0

Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3)

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.

Utbildningsplan. Bultsättning inom Trafikverket

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB

Ackreditering. Ett öppet system

Certifieringsregler Certifierad Radonkunnig

Personcertifiering Administrativa regler C22

Handledarutbildning/yrkesbevis utgåva SRY. Grundkrav för utfärdande. av SRYs yrkesbevis

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

Miljörevisor/-revisionsledare

Vägledning för certifiering av energikartläggare enligt lagen (2014:266) om energikartläggning i stora företag

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling

Konsekvensutredning - nytryck av Sjöfartsverkets föreskrifter (2012:9) om villkor för miljödifferentierad farledsavgift

Boverkets författningssamling

Kyltekniska föreningen Malmö. Bo Westman

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn

1.0. Nationell certifieringsordning för personcertifiering: Specialist ledningssystem, kvalitets- och miljöledning. Version

NORM prsbf 2019:1 Brandskyddsföreningen På gång Produktionsenheten. Behörig ingenjör vattendimma högtryck. November 2018 REMISSFÖRSLAG

Ansökan om granskning av kvalitetssystem enligt LVFS 2003:11 (för CE märkning av medicintekniska produkter)

Europeiska unionens officiella tidning L 92/3

KRAVSPECIFIKATION FÖR INSTALLATÖRER AV VISS FÖRNYBAR ENERG (CIN 2) INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Kapitel. 1. Status. 2. Tillgänglighet. 3.

Svenska PEFC:s Entreprenörsstandard

Vi informerar om certifiering för fordonsbesiktningstekniker

Vägledning för Personcertifiering. Version:

Norm Hembrandsläckare SBF 2011:1

Konsoliderad version av

Certifieringssystem för installatörer. Anna Carlén

Sakkunniga inom brandskydd

(Text av betydelse för EES)

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om krav på utbildning och kompetens för certifiering av besiktningstekniker;

Vad är ackreditering?

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser

Krav för certifieringsorganisationer

Ansökan om granskning av kvalitetssystem enligt LVFS 2003:11 (för CE märkning av medicintekniska produkter)

Administrativa regler

VÄGLEDNING LEDNINGSSYSTEM Ansökan. Version:

Konsekvensutredning Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer

Transkript:

Kravspecifikation för drift-/skiftingenjörer och drifttekniker för energianläggningar Personcertifiering enligt SS EN SO/EC 17024 Svensk Fjärrvärme 1(13)

Förord Denna kravspecifikation är framtagen för att möjliggöra ackrediterad tredjepartscertifiering av personkategorierna drift- och skiftingenjör samt drifttekniker. Kravspecifikationen innehåller de krav på kunskap som branschen genom en referensgrupp anser att driftingenjör respektive drifttekniker bör ha inom sju huvudområden. Svensk Fjärrvärmes förhoppning är att kravspecifikationen ska få användning genom att ett certifieringsorgan söker ackreditering hos SWEDAC så att driftingenjörer och drifttekniker kan certifieras, men även som ett underlag till företag som anordnar utbildningar inom området. Stockholm, 10e september 2010 Svensk Fjärrvärme 2(13)

1. NLEDNNG...4 2. DEFNONER...4 3. REFERENSER...4 4. ALLMÄNNA BESÄMMELSER FÖR PERSONCERFERNG...4 5. EXAMNAON...5 6. CERFKAES GLGHE...5 7. KUNSKAPSNVÅ...6 8. KUNSKAPSKRAV UPPDELAD PÅ MODULER...6 Svensk Fjärrvärme 3(13)

1. nledning Certifiering av drift-/skiftingenjörer och drifttekniker är en branschnorm som anger kunskapskrav för drift- /skiftingenjörer och drifttekniker för energianläggningar. Dessa kunskapskrav ligger till grund för ett certifikat för drift-/skiftingenjörer och drifttekniker. Vid olika tolkningar i kravspecifikationen har referensgruppen för certifiering av drift-/skiftingenjörer och drifttekniker tolkningsföreträde. Från branschen har följande personer medverkat i att ta fram denna kravspecifikation och verkat som referensgrupp Charlotta Abrahamsson, Svensk Fjärrvärme Anders Alhede, Göteborgsenergi Urban Eklund, Ena Energi AB Fredrik Joelsson, Öresundskraft ommy Jönsson, Sala Heby Energi AB Peter Lind, Karlstads Energi AB Joel Lybert, Strängnäs Energi AB Lars Olrin, Norrenergi AB Arne Wass, Falbygdens Energi Kravspecifikationen finns tillgänglig hos Svensk Fjärrvärme som har det formella ansvaret. 2. Definitioner SWEDAC Certifiering Certifieringsorgan Examinering Certifikat Styrelsen för teknisk ackreditering, den myndighet i Sverige som ackrediterar ett certifieringsorgan. Åtgärd som skall utföras av ett eller flera av SWEDAC ackrediterat certifieringsorgan. Certifiering visar att drift-/skiftingenjörer och drifttekniker har kunskap i överensstämmelse med denna kravspecifikation. Ett av SWEDAC ackrediterat företag som kan utföra certifieringar. Prov som avser att kontrollera kunskapen enligt denna kravspecifikation. Handling som erhålles efter godkänt certifieringsprov. 3. Referenser SS-EN SO/EC 17024 Bifogas ej 4. Allmänna bestämmelser för personcertifiering Kategori Drifttekniker Giltighetsperiod Yrkeserfarenhet Förkunskaper 5 år Kategori Drift-/skiftingenjör Giltighetsperiod Yrkeserfarenhet Förkunskaper Arbetat minst tre år med drift/underhåll eller montage/driftsättning av värmeverk/kraftvärmeverk alternativt värmekraftverk., nga formella krav. Modulerna anger i detalj den nivå på kunskap som krävs. 5 år Arbetat med drift/underhåll eller montage/driftsättning av värmeverk/kraftvärmeverk alternativt värmekraftverk minst fem år varav minst tre år i arbetsledande ställning. nga formella krav. Modulerna anger i detalj den nivå på kunskap som krävs. Svensk Fjärrvärme 4(13)

5. Examination Modul M1-M7: 5.1 Certifikat Varje prov består av minst 10 frågor. Sökanden skall visa sina kunskaper i olika typer av prov. Kunskapen skall uppfylla kravspecifikationen modul M1 - M7. 5.3 Prov illåtna hjälpmedel erhålls vid provtillfället för M1 M7. Den gång referenslitteratur får användas vid prov skall det framgå till den sökande i god tid före provtillfället. Modul 1 eoretiskt prov, redovisningsuppgift 150 minuter. Modul 2 eoretiskt prov, redovisningsuppgift 150 minuter. Modul 3 eoretiskt prov, redovisningsuppgift 150 minuter. Modul 4 eoretiskt prov, redovisningsuppgift 210 minuter. Modul 5 eoretiskt prov, redovisningsuppgift 210 minuter. Modul 6 eoretiskt prov, redovisningsuppgift 120 minuter. Modul 7 eoretiskt prov, redovisningsuppgift 130 minuter. Prövning kan genomföras uppdelad vid flera tillfällen. Dock skall samtliga moduler vara godkända inom 12 månader för att certifikat skall kunna erhållas. 5.4 Utfärdande av certifikat Provdeltagare som erhåller minst 70 % rätt på var och en av modulerna M1 - M7. Svarsformulären i modul M1 - M7 ligger till grund för utfärdande av certifikat. 6. Certifikatets giltighet 6.1 Övervakning Övervakning sker för att säkerställa att den certifierade personen fortlöpande uppfyller de krav som certifieringen ställer. För drift-/skiftingenjörer och drifttekniker ställs kravet att certifieringsorganet ansvarar för denna övervakning. Den skall ske årligen under certifikatets giltighetstid. Övervakningen genomförs som en skriftlig utfrågning där certifikatinnehavarna skall: försäkra att de tagit del av utsänd information svara på eventuella frågor som kontrollerar kunskapsnivån i de fall certifieringsorganet anser det nödvändigt intyga vilka arbetsuppgifter de haft ange arbetad tid för respektive arbetsuppgifter De två sista punktsatserna skall dessutom verifieras av arbetsgivare med signatur av identifierbar person. Certifikatinnehavaren skall därefter skicka in samtliga dokument till certifieringsorganet för bedömning. 6.2 Särskilda krav på certifikatinnehavare Det är certifieringsorganets skyldighet att informera certifikatinnehavare om dennes skyldigheter under certifikatets giltighetstid. Certifikatinnehavare skall: ange adressändring till certifikatgivare ange byte av arbetsgivare till certifieringsorgan besvara de frågor som certifieringsorganet ställer ta del av all information från certifieringsorganet gällande utfärdat certifikat göras medveten om att missbruk och/eller bristande kompetens kan leda till indragning av certifikat Svensk Fjärrvärme 5(13)

6.3 ndragning av certifikat ndragning av certifikat kan bli aktuell i de fall certifieringsorganet finner att: certifikatinnehavare icke uppfyller kraven för certifiering eller, certifikatinnehavare inom påtalad tid icke vidtar de åtgärder som krävs för upprätthållande av kompetens eller, certifikatinnehavare missbrukat sitt certifikat eller, certifikatinnehavare visar olämplighet i sin yrkesutövning Missbruk av certifikat kan vara: osant åberopande av certifieringssystem eller, felaktigt angivande av certifikatets omfattning eller, vilseledande marknadsföring Allvarliga missbruk kan leda till rättsliga åtgärder. 6.4 Särskilda villkor vid förnyelse Ett certifikat är giltigt i fem år. För att få förlängning krävs att innehavaren genomgår prövning om det visar sig att det skett förändringar vad gäller modulers innehåll. Prövning, genom stickprov omfattande 1/3 av varje modul, genomförs som visar att innehavaren inhämtat de nya kunskaper som krävs samt upprätthåller de gamla, Certifikatinnehavaren skall ha tjänstgjort som drift/skiftingenjör respektive drifttekniker under minst 40 % av tiden från certifikatets giltighetstid eller två år av certifikatets giltighetstid. 7. Kunskapsnivå är uppdelade i fyra nivåer. De tre första nivåerna är teoretiska medan den 4:e beskriver en mer praktisk kunskap. 7.1 Uttryck i samband med kunskapsnivå Drift-/skiftingenjörer och drifttekniker har kunskap i stora drag om ett kunskapsområde eller förlopp. Här finns minst tre svarsalternativ varav ett är rätt. Fel valt alternativ ger inget avdrag och inverkar således ej på slutresultat inom aktuellt kunskapsområde. om Drift-/skiftingenjörer och drifttekniker kan återge fakta med viss förståelse vad fakta avser. Här skall den sökande beskriva ett förlopp eller svara med eget uttryck. de fall där det finns flera svarsalternativ påverkar ett fel provresultatet med minuspoäng inom aktuellt kunskapsområde, dock ej andra kunskapsområden inom aktuell modul. om Drift-/skiftingenjörer och drifttekniker beskriver och reflekterar över ett kunskapsområde eller förlopp. Här skall den sökande med egna ord beskriva ett förlopp och dess konsekvenser eller utföra en beräkning. Drift-/skiftingenjörer och drifttekniker genomför själv en uppgift från början till slut. Alternativt verb till genomför är slutför, utför eller fullföljer. Här skall den sökande utifrån givna förutsättningar självständigt utföra den begärda uppgiften. 8. uppdelad på moduler Branschens kunskapskrav för drift-/skiftingenjörer och drifttekniker för energianläggningar är listad i punktform. Detta redogörs under varje modul. Svensk Fjärrvärme 6(13)

DRF-/SKFNGENJÖR OCH DRFEKNKER FÖR ENERGANLÄGGNNGAR Modul 1 Energi och processteknik 1:1 eoretiska samband Panna Ångturbin Gasturbin ermodynamiska system emperatur, tryck och flödets påverkan Värmeöverföring Vätske-, ångbildnings- och överhettningsvärme Entalpi, entropi Värmepump/kylmaskiner Elteknik Förbränningslära/kemi Styr/reglerteknik Luft- och rökgasmängder Luftöverskott/luftunderskott Förbrännings-/eldstadstemperaturer Svensk Fjärrvärme 7(13)

DRF-/SKFNGENJÖR OCH DRFEKNKER FÖR ENERGANLÄGGNNGAR Modul 2 Anläggning och processkunskap 2:1 Anläggnings och processkunskap Kondensanläggningar Mottrycksanläggningar Hetvattenanläggningar Gaskombianläggning Värmepumpar Kylanläggningar Rökgaskondenseringsanläggning/ uppfuktning Energikombinat ndustriell spillvärme 2:2 Fjärrvärmenät och fjärrkylanät Nätuppbyggnad (process) Pumpstationer Ackumulatorer Kundanläggning ryckhållning/expansion 2:3 Pannor Pannor för gas och olja Fastbränslepannor Sodapannor Ångpannor Hetvattenpannor 2:4 urbiner Ångturbiner Gasturbin 2:5 Kyl/värmeteknik Absorbtionsteknik Frikyla Kylmaskin/värmepumpar 2:6 Pumpar Centrifugalpumpar Deplacementpumpar 2:7 Värmeväxlare ubvärmeväxlare Plattvärmeväxlare Kyltorn Roterande växlare Ljungströmmare 2:8 Elmaskiner Generatorer ransformatorer Motorer Frekvensomriktarer 2:9 Reningsanläggningar rökgaser Elfilter Slangfilter Kemisk reduktion tex. DeNOx och DeSox Cyklon Våt rökgasrening Svensk Fjärrvärme 8(13)

DRF-/SKFNGENJÖR OCH DRFEKNKER FÖR ENERGANLÄGGNNGAR Modul 3 Operativ drift 3:1 Effektivisering/ Optimering/Planering Förutsättningar Anläggningsstatus Driftoptimering Analys Bränsle- och produktionsprognos Elmarknad Myndighetskrav Driftstrategi/uppföljning/analys 3:2 Effektivisering på apparatnivå Pumpar Värmeväxlare Reglerventiler 3:3 Styr - och reglerteknik Reglering i praktiken Kommunikation inkl MM Dokumentation 3:4 Schemaläsning Kretsschema Flödesschema Sekvensschema Svensk Fjärrvärme 9(13)

DRF-/SKFNGENJÖR OCH DRFEKNKER FÖR ENERGANLÄGGNNGAR Modul 4 Underhåll av energianläggningar 4:1 Underhållsgenererande mekanismer/livslängdsbegränsande parametrar Nötning Oxidation Korrosion Erosion Krypning ermisk utmattning Vibrationsutmattning 4:2 Underhållsmetoder Avhjälpande underhåll Förebyggande underhåll illståndsbaserat underhåll idsstyrt underhåll Underhållsplanering illförlitlighetsstyrt underhåll Hjälpmedel Svensk Fjärrvärme 10(13)

DRF-/SKFNGENJÖR OCH DRFEKNKER FÖR ENERGANLÄGGNNGAR Modul 5 Bränsle 5:1 Bränslen. Gas, olja, fastbränsle och avfall Kvalitetskrav Specifikationer Avräkning Lagring Säkerhet 5:2 Restprodukter yper av restprodukter Återvinning Deponi 5:3 illämpad förbränningsteknik Bränslets egenskaper Förbränningsförlopp nverkan av fukt, aska m.m. Pannverkningsgrad, förluster Möjliga förbättringar NOx-bildning, metoder för reduktion Optimering av emissionsvärden Förbränningsoptimering Svensk Fjärrvärme 11(13)

DRF-/SKFNGENJÖR OCH DRFEKNKER FÖR ENERGANLÄGGNNGAR Modul 6 Miljö, kvalité och säkerhet 6:1 Besiktningsplikt ryckkärl Lyftanordningar Hissar Elanläggningar Gasanläggningar 6:2 Säkerhetsanvisningar CE märkning Maskintekniska anvisningar Heta arbeten/afs/aex Specifika anläggningsföreskrifter Elsäkerhetsanvisningar Elsäkerhetsansvar 6:3 Standarder Syfte Uppbyggnad 6:4 Miljöstatus Miljöaspekter Värdering av miljöaspekter 6:5 Risker SAM Syfte med och genomförande av riskbedömning Riskanalysmodeller Plan för nödlägesberedskap 6:6 Kemikaliehantering Varuinformationsblad skyddsblad Kemikalieförteckning Lista med ämnen som kräver särskild uppmärksamhet Lista med förbjudna ämnen eller ämnen med inskränkt användning Klassificering, förpackning och märkning 6:7 Miljömål, avvikelser och åtgärd - ständiga förbättringar Betydande miljöaspekter Miljömål Miljöledningssystem Rapportering Miljörevision Ledningens genomgång Utsläppsrätter 6:8 Myndighetskrav Kontrollprogram 6:9 Kvalitetsbegrepp Begreppsförklaringar och definitioner Svensk Fjärrvärme 12(13)

DRF-/SKFNGENJÖR OCH DRFEKNKER FÖR ENERGANLÄGGNNGAR Modul 7 Projektledning, ekonomi och juridik 7:1 Projekt Mål, delmål, specifikationer Organisation, bemanning Planering, verksamhet, resurs Ansvarsfördelning Uppföljning av tid, ekonomi, kvalitet Slutrapportering Erfarenhetsåterföring Dokumentation 7:2 Företagsekonomi erminologi Bokföring, resultat- och balansräkning Driftkostnader, investering Driftbudget, investeringsbudget, inventarier nvesteringsanalyser Lönsamhetsbedömningar LCC 7:3 Juridisk Grundkunskap Upphandlingsregler Garantier Försäkringar Säkerheter Svensk Fjärrvärme 13(13)