Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 4 Internationella och nationella målsättningar... 4 Regionala målsättningar... 4 Översiktsplan för Vimmerby kommun... 5 Nuläge... 6 Nulägesbeskrivning av energitillförseln och energianvändningen i Kalmar län 2004... 6 Nulägesbeskrivning Vimmerby kommun... 7 Målsättningar för Vimmerby kommun... 9 Handlingsplaner... 11
Energi- och klimatstrategi för Vimmerby kommun Inledning Vimmerby kommun medverkar i Energimyndighetens program Uthållig kommun. Målet är att de deltagande knmmumerma med emergim snm soråmgbräda ska arbeta fram ett samhälle som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbart. I Kalmar län har samtliga kommuner anslutit sig till projektet och Kalmar län har utsetts till pilotlän. Arbetet i länet samordnas av regionförbundet och ett regionalt samarbete utvecklas där även länsstyrelse och landsting aktivt deltar. I emlighet med avsiktsförklarimgem ska alla deltagamde knmmumer oå lämoligt sätt onlitiskt förankra och fastställa en Energi- och klimatstrategi med mål och tidsatt handlingsplan snm imkluderar de aktiviteter snm imgår i Uthållig knmmum. Genom att anta denna strategi för hur utsläppen av växthusgaser ska minskas avser Vimmerby kommun att vara ett föredöme i arbetet med att begränsa klimatpåverkan och ta lokalt ansvar för att minska utsläppen av växthusgaser. Nedan redovisas bakgrund och syfte för strategin samt slutligen de målsättningar och handlingsplaner som Vimmerby kommun ska arbeta efter. Syfte Kommunen är en viktig aktör för att uppnå en hållbar energianvändning inom ett energisystem som är tryggt, kostnadseffektivt och ger låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat. När kommunen ska bygga nytt, planera nya stadsdelar, renovera fastigheter och liknande är en långsiktig och systematisk hantering av energifrågorna ett viktigt inslag för en hållbar utveckling. All energianvändning påverkar ju miljön. Kommunen investerar i långsiktiga lösningar, som spar både pengar och miljö och gör kommunen attraktivare att bo i. Kommunen kan också hjälpa invånare och företag att spara pengar och miljö genom att effektivisera energianvändningen. Kommunens ansträngningar att utveckla ett alltmer energi- och miljömedvetet näringsliv kan skapa jobb och tillväxt när marknaden alltmer efterfrågar uthålliga produkter och tjänster. Syftet med att utveckla en energi- och klimatstrategi är att få igång det strategiska tankearbetet, att samla och vidareutveckla energi- och klimatrelevanta policies, mål, strategier och handlingsplaner och att försöka få en helhetsbild. I den samlade strategin är det viktigt att fokus ligger på vad som kan göras och vad som kommer att göras. En positiv följdeffekt är att det även kommer att bidra till att motsvarande målsättningar på regional, nationell och internationell nivå kan uppnås.
Bakgrund Internationella och nationella målsättningar Vid klimatkonferensen i Kyoto 1997 förband sig EU-länderna att minska utsläppen av koldioxid med 8 % fram till perioden 2008-2012 med 1990 som basår. Sveriges målsättning för motsvarande tidsperiod är att utsläppen av växthusgaser, räknat i koldioxidekvivalenter, skall minska med 4 %. EU har tre 20 -mål för sin klimatpolitik(1990 jmf år): - 20 procent lägre utsläpp av växthusgaser till 2020 klimatmålet, - 20 procent ökad energieffektivitet, - 20 procent andel förnybar energi förnybarhetsmålet. I detta mål ingår att andelen biodrivmedel skall vara 10 procent av trafikens energianvändning. Regionala målsättningar I de regionala miljömålen fastställda av Länsstyrelsen i Kalmar län 2008 anges bland annat följande mål avseende de nationella miljömålem Begrämsad klimatoåverkam nch Gnd bebyggd miljö : Kalmar län skall bli en fossilbränslefri region innan år 2030. Senast år 2015 ska 0,5 TWh av elproduktionen i Kalmar län komma från vindkraft. Biobränsle som andel av bruttotillförseln av energi i Kalmar län ska öka från ca 48 % år 2004 till 58 % år 2015. Bruttotillförseln av solenergi i Kalmar län ska öka från ca 6 GWh år 2001 till 20 GWh år 2015. I Kalmar län ska utsläppen av växthusgaser, beräknat som koldioxidekvivalenter, reduceras med 15 procent från 1990 till år 2010. Den totala energianvändningen i bostäder och lokaler ska minskas med 20 % till år 2020 och 50 % till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. I Kalmar län har Regionföbundets klimatkommission tagit fram förslag till åtgärder för att nå målet om ett fossilbränslefritt Kalmar län år 2030. Se Klimatkommission Kalmar län Slutrapport december 2007. http://www.kalmar.regionforbund.se/sv/verksamheter/miljo/klimatkommission-kalmar-lan/
Översiktsplan för Vimmerby kommun I översiktsplanen för Vimmerby kommun fastslås att Vimmerby kommun liksom övriga kommuner i Kalmar län på sikt ska bli en del av en fossilbränslefri region. I översiktsplanen för Vimmerby kommun återfinns ett antal övergripande målsättningar inom energiområdet: - Vimmerby kommun skall verka för att ny teknik stimuleras och att miljösatsningar genomförs som visar att kommunen är en miljömedveten kommun som på sikt ska fungera i harmoni med vår livsmiljö. Ett viktigt steg i denna process blir att lämna det vägskäl vi nu befinner oss i och anträda den väg som genom strategiska miljösatsningar ska få oss att minska och i framtiden lämna oljeberoendet. - Vimmerby kommun ska optimera energianvändningen i kommunägda lokaler/byggnader. I översiktsplanen hittar man också de lokala miljömålen. Dessa anknyter direkt till energiområdet: - Anordna förädling av lokalt producerad biogas till fordonsgas - Anlägga biogasmack - Kommunens fordonspark ska fasas över till miljöfordon. - Samtliga (100 %) gamla fastbränsleeldade villapannor ersätts med miljögodkänd energilösning till år 2015. - Samtliga (100 %) oljeeldade villapannor ersätts med miljögodkänd energilösning till år 2015. Dessa riktlinjer måste omsättas i konkreta handlingsplaner. I översiktsplanen finns planeringsunderlag för både storskaliga och småskaliga vindkraftsetableringar i kommunen. Energimyndigheten har därefter utsett två områden i kommunen som riksintresseområden för vindkraft. Kommunen planerar även att anta en policy för vindkraft.
Nuläge Nulägesbeskrivning av energitillförseln och energianvändningen i Kalmar län 2004 En kartläggning av energitillförseln och energianvändningen i Kalmar län för år 2004 genomfördes av Energikontor Sydost på uppdrag av Regionförbundet i Kalmar län. Statistiken i kartläggningen kommer i huvudsak från Statistiska centralbyrån. Den största energianvändaren i länet är industrin med 6,6 TWh följt av transportsektorn med 2,3 TWh och hushållen med 2,1 TWh. Figur 1. Fördelning energianvändning i länet år 2004. Biobränslet står för 48 % av den totala energitillförseln i Kalmar län. Detta är betydligt större andel än på nationell nivå där biobränslet endast står för cirka 25 %. Fossila bränslen står för 30 % av länets energibehov, i Sverige står de fossila bränslena för 57 %. Elenergins andel är 22 % i länet vilket är mer än på nationell nivå (18 %). Jämfört med siffrorna från 1990 har andelen biobränsle ökat kraftigt (1990 var biobränsleandelen 31 %) i länet. Den dominerande orsaken till detta är Mönsterås Bruks mer än fördubblade produktion. Övriga åtgärder ute i samhället som exempelvis förändringar i uppvärmning från olja till pellets, göms i statistiken på grund av denna produktionsförändring. Användningen av fossila bränslen orsakade utsläpp av 1 124 365 ton koldioxid under året. Detta är en minskning med 133 584 ton sedan 1990. Samtidigt har energianvändningen ökat med 28 % under samma tidsperiod. Kalmar läns specifika användning av fossila bränslen är 17,7 MWh per capita vilket är betydligt lägre än genomsnittet i Sverige som ligger på 27,0MWh per capita. Detta innebär att varje invånare i länet ger upphov till 4,8 ton fossil koldioxid per år. Bensin- och dieselanvändningen står för över hälften av
koldioxidutsläppen i regionen. Förändringar inom trafik- och transportsidan har alltså stor betydelse för koldioxidutsläppen i regionen. Även industrin är en stor användare av fossila bränslen. Nulägesbeskrivning Vimmerby kommun Precis som övriga länet har Vimmerby kommun minskat mängden växthusgaser (koldioxidekvivalenter) sedan 1990. Bruttotillförseln av energi har däremot ökat. I Vimmerby har mängden växthusgaser från fossila energikällor minskat från ca 91 000 ton år 1990 till 72 000 ton år 2006 dvs 21 %. Siffrorna kommer från Länsstyrelsernas Regionala uppföljningssystem för nationella miljömål (RUS). Naturskyddsföreningen har poängsatt Sveriges kommuners klimatarbete i något de kallar klimatindex. Klimatindex har gjorts genom en enkät med en lång rad frågor kring klimatarbetet till Sveriges kommuner. 209 av landets 290 kommuner svarade på enkäten där de svarade på frågor kring sina ansträngningar att minska utsläppen av växthusgaser och anpassningsåtgärder mot klimatförändringarna. Det är i 2007 års undersökning 126 kommuner före Vimmerby i listan. En annan undersökning som jämför kommunerna är Gröna Bilisters som granskar vilket ansvar kommuner tar för att minska bilismens miljö- och hälsopåverkan. De skriver att Vimmerbys miljöbilsarbete är underkänt. Där får Vimmerby betyget 3 stjärnor av 10 möjliga. Det som får godkänt är till exempel att en biogasmack är planerad och att allmänheten kan få miljöbilsbidrag från Regionförbundet. Exempel på klimatåtgärder genomförda i Vimmerby kommun på senare år är: I centralorten har det kommunala energibolaget Vimmerby Energi AB ett omfattande värmenät som försörjer flertalet byggnader med värme. Nära 100 % av samtliga lägenheter och lokaler, typ skolor, sjukhus och bilfirmor, är anslutna till fjärrvärmenätet liksom nästan 80 % av villorna. Vidare är flera industrier anslutna till nätet. Värmeproduktionen sker i normalfallet uteslutande med olika former av biobränsle, år 2007 producerades fjärrvärmen av 99,5 % biobränsle och 0,5 % fossil olja. Restprodukterna från förbränningen dvs askan återförs till skogen. För att minska klimatpåverkan har närvärme byggts i några av kommunens tätorter, Frödinge, Gullringen, Storebro och Södra Vi. Utbyggnaden här pågår eller är redan färdig. I dessa orter är alla kommunala fastigheter anslutna till närvärmen. Närvärmen produceras till 100 % av biobränslen och har minskat mängden fossila koldioxidutsläpp med cirka 5600 ton t.o.m årsskiftet 2008/2009. I Frödinge produceras närvärmen av spill från Frödinge Sågverk, för vilket KLIMP-bidrag tilldelats.
Grön IT: Kommunens IT-avdelning bytte servrar i höstas och gjorde en besparing på uppskattningsvis 100 000 kwh. Det kommunala bostadsbolaget, Vimarhem, har arbetat kontinuerligt med att byta ut oljeeldade anläggningar till biobränsle på både bolagets och kommunens övriga fastigheter. Från en årsförbrukning på 614 m 3 år 2006 har oljeförbrukningen sänkts till 333 m 3 år 2008. Bolaget räknar med att sänka detta ytterligare år 2009 till cirka 140 m 3, detta motsvarar då 1327 ton i minskade koldioxidutsläpp. I Vimarhems hyreshus har energisparande åtgärder gjorts såsom individuell mätning, snålspolande kranar samt styrning och ombyggnation av ventilation. Till exempel har man på två hyreshusområden installerat snålspolande kranar och på det sparar man nu cirka 5 000 m 3 vatten per år. Investeringen betalade sig fort.
Målsättningar för Vimmerby kommun Följande punkter är beslutade som övergripande målsättningar för Vimmerby kommuns arbete inom Uthållig kommun: Gott klimat för tillväxt och nya arbetstillfällen Ett miljövänligt och uthålligt samhälle genom att öka användningen av förnybara energislag och satsa på energieffektivisering och hushållning Vimmerby kommun har skrivit på att Kalmar län skall bli en fossilbränslefri region innan år 2030. Det finns också goda ekonomiska skäl att minska utsläppen. Uppdatera Energiplanen från 1997 i vilken ska ingå att främja vindkraftsutveckling Kommunens energiplan är föråldrad och de flesta av de framtida åtgärder som det står om är nu åtgärdade. Kommunen ska vara ett föredöme och genomföra åtgärder i den egna verksamheten och de egna bolagen som medverkar till att målen uppfylls. Energianvändningen i kommunens fastigheter är relativt stor vilket i sin tur innebär att det finns stor potential för minskad energianvändning och därmed minskade energikostnader. Alla förvaltningar ska se över sin energianvändning och minimera energiförbrukningen. Källa: Belysningsbranschen. Anordna förädling av lokalt producerad biogas. Idag produceras biogasen i rötkammare vid reningsverket i Vimmerby och därefter överförs den producerade biogasen till värmeverket i Vimmerby där den används för värmeproduktion. En förädling kan innebära att en del av gasen används till elproduktion och uppvärmning för reningsverkets behov. Resten av gasen skulle kunna användas för uppgradering till fordonsgas. Kommunens fordonspark ska fasas över till miljöfordon Transporter svarar för en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige. Det behövs mer energieffektiva fordon samtidigt som de fossila bränslena bör ersättas med förnybara drivmedel och energibärare som el och vätgas. Alla förvaltningar ska minimera användandet av fossil energi i samband med tjänsteresor. Planering för klimatneutral byggnation ska inledas Stadsplanering och energisystem ska utformas så att den nya bebyggelsen inte ger något tillskott till de pågående klimatförändringarna. Där ska vara skarpare krav på miljöanpassat byggande, energisnåla hus, modernt avfallssystem m.m.
Förbättring och utbyggnad av GC-vägar för att förbättra kommuninvånarnas och turisternas möjlighet att cykla. En förutsättning för att fler ska värna om miljön och sin egen hälsa är att vi skapar bra förutsättningar som underlättar detta val och gör det till något självklart. Vid upphandling ska energi- och klimataspekter spela en stor roll. Närproducerat och lokal handel ska gynnas. Den miljöanpassade upphandlingen är viktig för att säkerställa en klok hantering av våra gemensamma skattemedel. Varje skattekrona som används i den offentliga upphandlingen kan med relevant ställda miljökrav bidra till en väl förräntad samhällsnytta. Öka kunskapen och medvetandet om energianvändningens miljöpåverkan hos kommuninvånarna. Den kommunala energirådgivningen ska arbeta för att främja en effektiv och miljöanpassad användning av energi och minska energianvändningens klimatoch miljöpåverkan.
Handlingsplaner Övergripande mål Åtgärd och ansvarig Tidplan Gott klimat för tillväxt och nya arbetstillfällen Vimmerby Turism & Näringsliv AB Energirådgivningen. Ett miljövänligt och uthålligt samhälle genom att öka användningen av förnybara energislag och satsa på energieffektivisering och hushållning Uppdatera Energiplanen från 1997 i vilken ska ingå att främja vindkraftsutveckling Kommunen ska vara ett föredöme och genomföra åtgärder i den egna verksamheten och de egna bolagen som medverkar till att målen uppfylls. Miljö- och bygg. Tillsyn och eller Kontinuerligt information om energieffektivisering vid inspektioner. Broschyr energirådgivaren. Fortsatt närvärmeutbyggnad Södra Vi o 2009 Storebro, VEAB. Pelletsvärme i Tuna, Teknik & Service 2010-2011 fastighetsavdelning Uppföljning av ind. mätning i lägenheter 2009-2010 samt energiinformation i samband med detta. Vimarhem samt energirådgivaren. Driftoptimering av kommunala fastigheter, 2010-2011 uppföljning av energideklarationer. Teknik & Service, fastighetsavdelningen Kommunstyrelsen 2011 Imvemterimg släck nch stämg av, nattvandring. Teknik & Service fastighetsavdelning. Energiinformation till kommunanställda Kamoamj beteemdeförämdrimg släck n stämg av i knmmumhus + ev amdra kommunala fastigheter, Teknik & Service, fastighetsavdelningen Byte till energieffektivare gatubelysning. Teknik & Service och VEAB. Införande av tjänstecyklar och propagerande för detta. Planavdelningen. Automatisk avstängning av datorer. IT. Information spara energi, släck och stäng av, Omsorgsförvaltningen. Öka källsortering, Omsorgsförvaltningen. 2011 2009-2011 2009 2011 2009 2011 2009-2010 Anordna förädling av lokalt Teknik & Service 2011
producerad biogas Kommunens fordonspark ska fasas över till miljöfordon Planering för klimatneutral byggnation ska inledas Inköpande kommunala förvaltningar och kommunala bolag Planeringsavd. 2011 2009-fortlöpande Förbättring och utbyggnad av GC-vägar för att förbättra kommuninvånarnas och turisternas möjlighet att cykla. Vid upphandling ska energioch klimataspekter beaktas. Närproducerat och lokal handel ska gynnas. Öka kunskapen och medvetandet om energianvändningens miljöpåverkan hos kommuninvånarna. Planeringsavd. Teknik o service. Kultur och fritid. Lobbying kring cykelvägar i fnlkhälsnornjektet Fysisk aktivitet Upphandlingsansvarig. Utbildning energi SFI. Energi- och klimatrådgivningen. Barn & utbildningsförvaltningen väcka klimatfrågan hos elever. Energiföreläsningar skolan. Verkstad fysisk aktivitet. Kultur och Fritid. Folkhälsosamordnare m.fl. Kampanj om vardagsmotion=klimatsmart. Energidag med experiment för familjer. Information på Vimmerby marknad. Kommunens hemsida ska användas för att sprida information om klimatfrågan. 2009-2011 2009-10 Alltid 2009 2009-2011 2009 2009