Fjärrvärme Borås Rydboholm, arkeologisk utredning steg 1

Fjärrvärme Borås Rydboholm, arkeologisk utredning steg 1 Arkeologisk utredning, steg 1 Gässlösa 5 :1 m. fl. Borås och Rydboholm socknar Borås kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2015 :26 Västarvet Kulturmiljö

Fjärrvärme Borås-Rydboholm, arkeologisk utredning steg 1 Arkeologisk utredning, steg 1 Gässlösa 5 :1 m.fl. Borås och Rydboholm socken Borås kommun Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2015 :26 Västarvet Kulturmiljö

Författare Elinor Gustavsson Grafisk form Gabriella Kalmar Layout och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Foto taget Elinor Gustavsson. Fotot visar en av utredningsområdets högsta punkter, inom det före detta militära övniongsområdet Bråt. Tryck Bording AB, borås 2016 Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum Museigatan 1 441 73 Lödöse tel 010-4414380 lodosemuseum@vgregion.se, www.vastarvet.se

Innehåll Sammanfattning...6 Bakgrund och landskapsbild...6 Fornlämningsmiljö och tidigare arkeologiska undersökningar...8 RAÄ Borås 64 :1 fyndplats för flintavslag...8 RAÄ Borås 146 boplats...8 RAÄ Borås 143 bytomt/gårdstomt...8 RAÄ Kinnarumma 55 hägnad/stensträng...8 Syfte, metod och genomförande...9 Resultat...10 Det historiska kartmaterialet och kyrkböckerna...10 Sträcka A...12 Sträcka C...13 Sträcka U...16 Slutsatser och åtgärdsförslag...16 Litteratur...17 Tryckta källor...17 Otryckta källor...17 Tekniska och administrativa uppgifter...18 Bilaga...19

4 Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2015 :26 Figur 1. Västra Götalands län med platsen för den arkeologiska utredningen markerad.

Figur 2. Borås kommun med utredningsområdet markerat. Fjärrvärme Borås-Rydboholm, arkeologisk utredning steg 1 5

6 Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2015 :26 Sammanfattning Med anledning av att Borås Energi och Miljö genom WSP Mark och Vatten avser att förlägga överföringsledningar för vatten och tryckavlopp mellan centrala Borås och avfallsanläggningen Sobacken, samt en utloppsledning mellan Sobacken och Viskan, har Västarvet kulturmiljö/lödöse museum genomfört en arkeologisk steg 1-utredning. Utredningens fältdel genomfördes under några dagar i augusti 2015, i enlighet med länsstyrelsen i Västra Götalands beslut ( dnr 431-21806-2015 ). Det arkeologiska arbetet bestod i inventering för att okulärt bedöma huruvida synliga fornlämningar förekom inom det aktuella undersökningsområdet. Där ingick också att iaktta lägen för eventuella lämningar under mark. På de sträckor som inte ska löpa genom industri- och vägmark i tätbebyggt område, bestod terrängen för den kommande ledningsdragningen till absoluta majoritet av skogsmark. Till mycket stor del var området relativt svårframkomligt och utgjordes av branta moränryggar som avlöstes av blöta mellanområden. På vissa platser var avverkade och markberedda områden av betydande storlek. Det historiska kartmaterialet, kyrkböckerna samt tidigare fornminnesinventeringar avslöjade ett fåtal platser av intresse längs undersökningsområdet. Dessa utgjordes av platsen för ett torp med tillhörande röjningsrösen, en färdväg av äldre snitt samt ett område med särpräglade murformade stenkonstruktioner. Ingen av platserna har kunnat beläggas från tiden före 1850, och kan därmed inte heller klassas som fornlämningar. De kommer i och med utredningen registreras i FMIS ( Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesinformationsssytem ) som övriga kulturhistoriska lämningar. På grund av den oländiga terrängen har inte heller några platser för eventuella förhistoriska lämningar, såsom boplatser, kunnat iakttas. Västarvet kulturmiljö/ Lödöse museum anser därför att inga ytterligare arkeologiska insatser krävs inför kommande exploatering. Bakgrund och landskapsbild Det aktuella utredningsområdet bestod av en cirka 9 kilometer lång sträcka vars norra ände låg i stadsmiljö vid Ryaverket nordväst om Borås centrum och löpte genom industri- och vägmark. De sex sydligaste kilometrarna av sträckan låg i relativt svårtillgänglig skogsterräng där blöta, låglänta partier avlöste branta höjdryggar. Vid ett par tillfällen bröts terrängen av relativt stora markberedda kalhyggen. Delar av sträckan gick genom militärens övningsområde, vilket till stor del är ur bruk i dagsläget. Inventeringen längs den planerade sträckningen genomfördes den 11, 19 och 21 augusti 2015. Deltog gjorde Elinor Gustavsson och Mats Hellgren, båda arkeologer vid Västarvet kulturmiljö/ Lödöse museum. Det fanns önskemål från uppdragsgivaren om att den nordligaste delen av sträcka A, från Ny väg 27 i norr till Gröneberg i

Fjärrvärme Borås-Rydboholm, arkeologisk utredning steg 1 7 Figur 3. De röda linjerna markerar utredningsområdets totala längd. Utredningsområdet bestod av tre delsträckor : A, C och U.

8 Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2015 :26 söder, skulle utredas innan väg 27 öppnades för trafik i mitten av juni 2015. Därför hade den vid steg 1-utredningens start redan genomgått en antikvarisk bedömning och avskrivits från ytterligare arkeologiska insatser. Fornlämningsmiljö och tidigare arkeologiska undersökningar I direkt anslutning till eller längs med ett 50 meter brett område på båda sidor av det tänkta ledningsschaktet ligger en fornlämning, tio övriga kulturhistoriska lämningar ( ÖKL ) samt ett bevakningsobjekt ( tabell 1 ). Tidigare genomförda arkeologiska undersökningar i Borås kommun är få till antalet, och kunskapen om bosättningar och levnadsmönster under förhistorian därmed knapphändiga. Av de kända lämningar som finns inom undersökningsområdet är några tidigare undersökta med olika ambitionsnivå och resultat : RAÄ Borås 64 :1 fyndplats för flintavslag Utredning av Riksantikvarieämbetet UV Väst i slutet av 1990-talet ( K. Edvinger ). Inga förhistoriska anläggningar påträffades. Marken mycket sönderkörd och söndergrävd, ingen ursprunglig markyta kunde hittas, ett resultat av att lämningen låg inom det före detta militära övningsområdet. RAÄ Borås 146 boplats Utredd och förundersökt av Riksantikvarieämbetet UV Väst under 2009 inför den nya dragningen av väg 27 ( Riksantikvarieämbetet UV rapport 2009 :4 & 2009 :26 ). Boplatsen daterades till yngre bronsålder. Inga fortsatta arkeologiska åtgärder ansågs behövliga efter avslutad förundersökning. RAÄ Borås 143 bytomt/gårdstomt Samma förfarande som ovan, RAÄ Borås 146. RAÄ Kinnarumma 55 hägnad/stensträng Upptäckt vid arkeologisk utredning 2010 som Riksantikvarieämbetet UV Väst gjorde inför detaljplanearbete i det område som nu delvis berör den östra delen av sträcka U ( Riksantikvarieämbetet UV rapport 2011 :10 ). Inventering och provgropsgrävning visade inte på några spår av äldre kulturell aktivitet. RAÄ Kinnarumma 55 ligger delvis i vägen för kommande exploatering.

Fjärrvärme Borås-Rydboholm, arkeologisk utredning steg 1 9 RAÄ-nr. Antikvarisk bedömning Lämningstyp Borås 16:1 Övrig kulturhistorisk lämning (ÖKL) Byggnad annan (Borås museum - hembygdspark) Borås 17:1 ÖKL Minnesmärke Borås 18:1 ÖKL Minnesmärke Borås 19:1 ÖKL Byggnad annan (herrgårdsbyggnad - Katrineberg) Borås 50:1 ÖKL Minnesmärke Borås 64:1 ÖKL Fyndplats (flintavslag) Borås 65:1 ÖKL Fyndplats (flinta) Borås 77:1 Borås 142 ÖKL ÖKL Fyndplats (två flintyxor) Lägenhetsbebyggelse (torp) Kinnarumma 55 ÖKL Hägnad (stensträng) Borås 146 Fornlämning Boplats (delundersökt, bronsålder) Borås 143 Bevakningsobjekt Bytomt/ gårdstomt Tabell 1. Samtliga kända fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar och bevakningsobjekt inom ett 50 meter brett område på båda sidor av det tänkta ledningsschaktet. Syfte, metod och genomförande Syftet med steg 1-utredningen var att kartlägga samtliga lämningar som var synliga ovan mark inom den cirka nio kilometer långa korridoren. Dessutom skulle efter avslutad utredning troliga lägen för ej synliga fornlämningar vara fastställda. Målet var att skapa ett kunskapsunderlag som kunde ligga till grund för fortsatt arkeologisk verksamhet, i form av grävarbeten med grävmaskin på topografiskt fördelaktiga lägen, inom ramarna för det aktuella projektet. Steg 1-utredningen inleddes med studier av modernt respektive historiskt kartmaterial över det aktuella området. I första hand för att detektera eventuella torplämningar som enligt KML ( kulturmiljölagen ) kan klassas som fornlämningar, det vill säga är varaktigt övergivna och tillkomna innan 1850. Därefter genomfördes vid två tillfällen en inventeringsvandring längs med den i skog belägna fjärrvärmekorridoren tillsammans med Hans Fager från Borås Energi och Miljö. Detta hade fördelen att Fager med precision som inte framgick av kartmaterialet, kunde peka ut utredningsområdets sträckning, och framför allt bredd, längs med de olika etapperna. Då den slutgiltiga sträckningen av ledningarna vid inventeringstillfället inte var fastslagen, genomsöktes som regel en korridor som sträckte sig cirka 100 meter på båda sidor om den nuvarande ledningssträckningens mittpunkt.

10 Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2015 :26 Figur 4. Utsnitt ur den häradsekonomiska kartan ( 1890-97 ) med platsen för torpet»höjden«markerad i nordost. Därefter följde ett återbesök vid de platser som ansetts vara av intresse vid den initiala inventeringen för beskrivning och dokumentation, samt en genomgång av de norra delarna av sträckan, som återfanns i stadsmiljö. Resultat Det historiska kartmaterialet och kyrkböckerna Enligt den häradsekonomiska kartan ( upprättad 1890 1897 ) ligger endast ett, icke namngivet, torp i den aktuella fjärrvärmesträckningens väg ( figur 4 och siffran 2 i figur 5 ). På modernare kartmaterial ( ekonomiska kartan, upprättad 1961 ) kallas platsen för torpet»höjden«. Torpet»Dalen«som legat ett stycke österut från Höjden räknat, var enligt kyrkböckerna torp under hemmanet»töllesjö«, varför även Höjden torde varit det. Dock finns inga äldre kartor än den häradsekonomiska över»töllesjös«ägor. Den information kyrkböckerna lämnar i ärendet vilka som bott var i Töllesjö hemmans olika torp under olika tidsperioder är inte helt tydlig och konsekvent. Efter granskning av de olika volymerna från 1700-talet och fram till 1930, framgår att minst fyra, ibland fem torp legat under gården Töllesjö, nämligen : Svedjan, Granmad, Petershöjd och Töllesjötorp Höjden

Fjärrvärme Borås-Rydboholm, arkeologisk utredning steg 1 11 Figur 5. Kartan markerar sträckorna A och U, samt närliggande fornlämningar och ÖKL i grönt. Siffrorna står vid de fyra övriga kulturhistoriska lämningar som påträffades i samband med utredningen, och beskrivs i texten under rubriken»sträcka A«. nämns aldrig. Beroende på vilken tidsperiod man tittar i är olika torp namngivna. Genom att följa de olika torparna bakåt i tiden kan man med

12 Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2015 :26 Figur 6. Den övergivna färdvägen med stensatt kant. Foto : Elinor Gustavsson. hjälp av uteslutningsmetoden slå fast att det torp som på 1960-talskartan betecknas»höjden«av allt att döma blev bebott någon gång i början av 1900-talet. Eftersom varken de historiska kartorna eller kyrkböckerna kunnat styrka att torpet»höjden«är äldre än från 1850, kan heller inte de få lämningar ( odlingsrösen ) som påträffades i torpets geografiska närhet åtnjuta fornlämningsstatus med det lagskydd det innebär. Sträcka A Området längs med sträcka A skulle visa sig vara det mest intressanta av de tre. Sträckan var cirka 4 kilometer lång och löpte i nord-sydlig riktning med start vid norra delen av arbetsområdet för utbyggnaden av avfallsanläggningen Sobacken, cirka 90 meter väst om RV 41 och knappt 200 meter söder om den väg som går mellan RV 40 och samhället Rydboholm ( figur 5 ). Nästan direkt korsade det tänkta ledningsdragningen en övrig kulturhistorisk lämning ( ÖKL ) ; Kinnarumma 55, som vid registrering 2010 bestod av en 250 meter lång hägnad/stensträng ( figur 5 ). Av denna var det endast en tjugotal meter kvar. Resten hade försvunnit i samband med avverkning och beredning av området som ska bli en del av avfallsanläggningen Sobacken.

Fjärrvärme Borås-Rydboholm, arkeologisk utredning steg 1 13 Nästa intressanta plats låg cirka 700 meter norrut. Där återfanns en övergiven färdväg, cirka 100 meter lång ( SV NO ) och med en delvis stensatt kant mot branten i nordväst ( siffran 1, figur 5 och figur 6 ). Vägen är avskuren av RV 41 i nordost, men fortsätter öst om densamma, där är den en grusväg som en gång passerat det nu borttagna torpet»dalen«och fortsatt upp till mot V. Vik, som har en flerhundraårig historia och även det legat under gården Töllesjös ägor i perioder. Ungefär 150 meter norr om färdvägen var platsen för ett torp, benämnt»höjden«på den ekonomiska kartan ( 1961 ). Där torpet legat var nu en vändplats, men andra spår i terrängen vittnade om att människor bott och verkar i området. Förutom typiskt»torpskräp«( figur 7 ) fanns även sex odlingsrösen ( figur 8 ). Efter studier av kart- samt kyrkboksmaterial framkom dock att det inte går att fastställa torpställets ( och därmed också odlingsrösenas ) ålder till äldre än 1850 ( se»det historiska kartmaterialet och kyrkböckerna«ovan ). De kan därmed inte klassas som fornlämningar. Norr om torpet vidtog en terräng bestående av branta moränryggar med blöta mellanpartier. På höjderna återfanns ett antal avverkade områden, som även var markberedda. I och med detta hade skogsmaskinerna förstört de lämningar som eventuellt legat osynliga under markytan. Den norra delen av sträcka A låg till stor del i det gamla militära övningsområdet Bråt, något som inte gick obemärkt förbi då mängder av detonerad och odetonerad ammunition låg i marken. Häradsekonomiska kartan avslöjade platsen för en backstuga. I närheten av denna återfanns vid inventeringen en mängd märkliga stenformationer, närmast liknande korta murar till stor del byggda av stenblock med andra ord ingen röjningssten flyttad av en backstugusittare. Området med stenformationerna var cirka 60 20 meter ( N-S ) stort och får antas vara ett resultat av militärens övningar i området ( siffran 3, figur 5 ). Direkt väst om området var en stengärdesgård som löpte cirka 75 meter i nord-sydlig riktning i kanten av befintlig ledningsgata, längst i söder gjorde den en 90-gradersväng åt öst, in och upp mot en brant höjd. Muren kommer delvis skadas i samband med förestående projekt och registreras som ÖKL i FMIS ( siffran 4, figur 5 ). Sträcka C Den nordligaste sträckan, C, tar sin början i Ryaverket och löper cirka 4,5 kilometer åt sydväst till»korsningen ny väg 27«där den knyter an till sträcka A ( figur 9 ). Majoriteten av C-sträckan ligger i stadsmiljö. Den passerar ett antal övriga kulturhistoriska lämningar ( tabell 1 ), men kommer inte beröra någon av dem. Inga lägen som kan motivera ytterligare arkeologiska insatser kring sträckan påträffades i samband med den fältinventering som gjorts inom det aktuella projektet.

14 Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2015 :26 Figur 7. Skräp av allehanda slag låg slängt och övergivet i slänten norr om platsen för torpet Höjden. Foto : Elinor Gustavsson. Figur 8. Ett av röjningsrösena som låg strax nordväst om platsen där torpet Höjden legat. Foto : Elinor Gustavsson.

Figur 9. Kartan markerar sträcka C, samt närliggande fornlämningar och ÖKL i grönt. Fjärrvärme Borås-Rydboholm, arkeologisk utredning steg 1 15

16 Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2015 :26 Sträcka U Från avfallsanläggningen Sobacken ska en utloppsledning dras västerut till Viskan ( figur 5 ), en sträcka på cirka 1,3 kilometer av vilken drygt 500 meter ska förläggas i redan existerande gasledningsspår, där marken med andra ord redan är skadad. Inventeringen visade på en i övrigt brant terräng som planar ut längst i öst, närmast Sobacken. Här är dock marken skadad av äldre skogsbruk och maskingrävning med syfte att finna arkeologiska objekt anses inte fruktbart. Slutsatser och åtgärdsförslag Inga eventuella boplatslägen, gravar eller fossil åkermark återfanns i samband med steg-1 utredningen. Tre nyupptäckta övriga kulturhistoriska lämningar ( samt en ändringsanmälan angående de skador som åsamkats RAÄ Kinnarumma 55 ( hägnad/stensträng ) i samband med avverkning ), kommer registreras i FMIS. Byggledare för projektet är informerad om fynden och kommer i möjligaste mån undvika skador på ÖKL ( övriga kulturhistoriska lämningar ). I och med detta anser inte Västarvet kulturmiljö/ Lödöse museum att ytterligare arkeologiska insatser är nödvändiga inför kommande exploatering.

Fjärrvärme Borås-Rydboholm, arkeologisk utredning steg 1 17 Litteratur Tryckta källor Lindman, G. 2011. Ett utmarksområde i Rydboholm. Västergötland, Borås stad, Kinnarumma socken, Rydboholm 1 :451. Arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet UV rapport 2011 :10 Lindman, G. 2009. Förundersökningar för väg 27, Viared-Kråkered. Västergötland, Borås ( Torpa ) socken, Osdal 3 :1, Gässlösa 4 :1, 2 :3, Borås 140 och 143. Riksantikvarieämbetet UV Väst rapport 2009 :26 Otryckta källor FMIS, Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesinformationsssytem Lantmäteriets digitala fastighetskarta Häradsekonomiska kartan över Borås och Rydboholm, upprättad 1890 1897. Lantmäteriet.

18 Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2015 :26 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : 431-21806-2015 Västarvet dnr : VA 654-2015 Västarvet pnr : 12316 Län : Kommun : Socken : Fastighet : Ek. karta : Koordinatsystem : Uppdragsgivare : Ansvarig institution : Projektledare : Fältpersonal : Västra Götalands län Borås Borås och Kinnarumma Gässlösa 5 :1 m. fl. 7C0f, 6C9f Sweref 99 TM Borås Energi och Miljö Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Mats Hellgren Elinor Gustavsson och Mats Hellgren Fältarbetstid : 140811 140821 Arkeologtimmar : 32 Arkiv : Fynd : Dokumentationsmaterial förvaras på Lödöse museum. Akten arkiveras på Regionarkivet, Vänersborg Inga fynd tillvaratogs

Bilaga Bilaga 1. Färdigställda rapporter Västarvet/Lödöse museum 2015 2015 :1 En Motte and Bailey-anläggning i Södra Ving socken. En forskningsundersökning. Ulricehamns kommun, Västergötland. Mats Hellgren 2015 :2 Arkeologisk utredning inför detaljplan i Torsred. Trollhättans kommun, Västergötland. Pernilla Morner Åhman 2015 :3 Arkeologi inför ny GC-bana i Södra Ving socken, Ulricehamns kommun, Västergötland. Elinor Gustavsson 2015 :4 Arkeologisk efterundersökning gällande RAÄ Borås 146, Borås socken och kommun, Västergötland. 2015 :5 Avgränsning av gårdstomten RAÄ Sandhult 159, Sandhult socken, Borås kommun, Västergötland. 2015 :6 Arkeologisk förundersökning gällande RAÄ Södra Ving 21, Södra Ving socken, Ulricehamns kommun, Västergötland. 2015 :7 Arkeologisk utredning inför detaljplan i Västra Tunhem. Västra Tunhem socken, Vänersborgs kommun, Västergötland. 2015 :8 Arkeologisk utredning inför ny travbana i Hajom. Hajom socken, Marks kommun, Västergötland. 2015 :9 Arkeologi vid fem stenåldersboplatser i Backadalen, Nödinge socken, Ale kommun, Västergötland. Elinor Gustavsson 2015 :10 Förunderundersökning i Torsred. Trollhättans kommun och socken, Västergötland. 2015 :11 Arkeologisk förundersökning gällande Klostret 6 :2 inom RAÄ Sankt Peder 23. Lilla Edets kommun, Sankt Peders socken, Västergötland. Sonia Jeffery

2015 :12 Arkeologisk förundersökning i Hajom. Hajom socken, Marks kommun, Västergötland. 2015 :13 Särskild undersökning för RAÄ Tranemo 558 och 559. Tranemo socken och kommun, Västergötland. 2015 :14 Arkeologisk förundersökning av del av golv i samband med ombyggnad av scen i Åmåls gamla kyrka/kulturmagasinet. RAÄ Åmål 144. Åmål socken och kommun. Västergötland. Margareta Nilars 2015 :15 Fornlämningar vid Trestad Center. Arkeologisk utredning och förundersökning vid Trestad Center, Vänersborg socken och kommun. Västergötland. Mats Hellgren 2015 :16 Arkeologisk utredning inom Borås Torpa-Hestra, Borås socken och kommun. Västergötland. 2015 :17 Förundersökning inom Nödinge Stora viken, Nödinge socken, Ale kommun. Västergötland. 2015 :18 Arkeologisk utredning i Brämhult socken, Brämhult socken, Borås kommun. Västergötland. 2015 :19 Arkeologisk utredning inför detaljplan i Östra Viared, Viared socken, Borås kommun. Västergötland. 2015 :20 Arkeologi vid Hålanda kyrka, Hålanda socken, Ale kommun. Västergötland. 2015 :21 Arkeologisk förundersökning gällande RAÄ Åmål 36, Åmål socken och kommun. Västergötland. 2015 :22 Förundersökning av röjningsröseområden i Sandhult socken, Borås kommun. Västergötland. Mats Hellgren

2015 :23 Utredning i Paradiset. Arkeologi i Starrkärr socken, Ale kommun, Västergötland. Elinor Gustavsson 2015 :24 Slutundersökning av RAÄ Sandhult 127 och 133, Sandhult socken, Borås kommun, Västergötland. 2015 :25 Arkeologisk förundersökning av Vektorn 1 och 2, Vänersborg socken och kommun, Västergötland. Ester Nannmark 2015 :26 Fjärrvärme Borås-Rydboholm, arkeologisk utredning steg 1. Borås kommun, Borås och Rydboholm socken, Västergötland. Elinor Gustavsson