Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj



Relevanta dokument
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Pressträff, 17 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Hur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman

Finanspolitik och statens finanser Finanspolitiska rådets rapport Laura Hartman SNS Samhällsprogrammet 16 september 2010

Finanspolitiska rådets rapport Arbetsmarknaden

Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden

Svensk finanspolitik. Lars Calmfors Finansutskottet, 19/5-09

Finanspolitiska rådets rapport 2014

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd

Utmaningar på arbetsmarknaden

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Migration och ekonomisk tillväxt. Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/

Migration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

ARBETSMARKNADSREFORMER FÖR JOBB OCH VÄLFÄRD

HÖSTBUDGET. Investeringar för fler jobb

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

Ungdomarna och jobben - vad kan vi göra mer?

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012

Calmfors varnar för fel tajming

Över 5 miljoner människor i jobb år

Den svenska diskussionen om större lönespridning och enkla jobb. Lars Calmfors 23/4-2018

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD

Svensk finanspolitik. Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presseminarium, 11/5-09

Utmaningar och reformagenda för svensk ekonomi. Lars Calmfors Saco Makro Sandhamn

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

HÖSTBUDGET. Statssekreterare Annica Dahl

Har vi råd med arbete?

Finanspolitiska rådets rapport Presentation för Statskontoret Laura Hartman 26 maj 2009

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Tillväxt genom mer arbete

Arbetsmarknad. Kapitel 9

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

Migration, sysselsättning och löner hur ska vi ta itu med arbetsmarknadens tudelning. Lars Calmfors Swedish Economic Forum Report 22/

Arbetsmarknadsläget. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 8 april Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Hur stor är risken för bestående hög arbetslöshet?

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Tudelningarna på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 13/3-2017

EU och Brexit Trump och det amerikanska presidentvalet? Eurozonens banksystem? Hårdlandning i Kinas ekonomi? Ryssland och fler geopolitiska hot?

Svensk finanspolitik 2013

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Välkommen till TCOs hearing om. En modern a-kassa. TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport

Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för oktober 2014

Hur kan lönesubventionerna förenklas? Lars Calmfors 9/ SNS

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Arbetsmarknadsläget. Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 3 februari Arbetsmarknadsdepartementet

Centerpartiets Riksdagsgrupp

Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017

Svensk finanspolitik. Finanspolitiska rådets rapport Viktiga slutsatser och sammanfattning

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

RÖDGRÖNT JOBBSTOPP FÄRRE JOBB, PRAKTIK OCH UTBILDNINGSPLATSER

Tabell 7 Nettoförlust efter 100 dagarna vid arbetslöshet

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Globaliseringen hot eller räddning för jobben. Lars Calmfors Region Dalarna 12 mars 2009

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Globaliseringen hot eller räddning för jobben. Lars Calmfors Globaliseringsrådet 14 januari 2009

Tudelningarna på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Arbetsmarknadsekonomiska rådet 14/2-2016

Finanspolitiska rådets rapport. Lars Calmfors. Finansutskottet, Sveriges Riksdag, 19/5-09

Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten Sandra Offesson och Sarah Nilsson,

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden

Den långsiktiga utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Svensk finanspolitik Sammanfattning 1

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Skattepolitik för att det ska löna sig att arbeta

Svensk finanspolitik. Finanspolitiska rådets rapport 2009 Riksbanken, 19 maj

Kommentar till Moderaternas valbudget. Magdalena Andersson

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Statens budget och de offentliga finanserna April 2018

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Läget på arbetsmarknaden i Kronoberg

Transkript:

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj

Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora sysselsättningsminskningar i offentlig sektor Sysselsättningsminskningar främst inom exportindustrin Utvecklingen för olika grupper med svag förankring på arbetsmarknaden?

Förändring i sysselsättningsgrad för olika grupper i jämförelse med tidigare lågkonjunkturer, procentenheter Samtliga Ungdomar Äldre (55-64) Födda utanför Europa Personer utan gymnasieutbildning 1990 1992-5,8-13,9-2,4-12,7-8,0 1990 1997-12,4-26,4-6,8-20,0-14,0 2001 2004-1,8-5,1 2,6-2,5-4,4 2008 kv1 2010 kv1-2,8-5,7 0,6 - - 2007 2009-2,2-5,0 0,0-2,4-5,1

Relativ förändring i sysselsättningsgrad (förändring / förändring för hela befolkningen) Ungdomar Äldre (55-64) Födda utanför Europa Personer utan gymnasieutbildning 1990 1992 2,4 0,4 2,2 1,4 1990 1997 2,1 0,5 1,6 1,1 2001 2004 2,8-1,4 1,4 2,4 2008 kv1 2010 kv1 2,0-0,2 - - 2007 2009 2,3 0,0 1,1 2,4

Fara för varaktigt låg sysselsättningsnivå Figur 6.1 Arbetslöshet och sysselsättning 15 85 80 10 75 5 70 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 65 Arbetslöshet (vänster axel) Sysselsättningsgrad (höger axel)

Konjunkturell arbetslöshet kan övergå till strukturell arbetslöshet Arbetslösa kan sakna de kompetenser som efterfrågas. Långa arbetslöshetstider leder till att de kunskaper individen besitter föråldras Minskad motivation att söka jobb Mindre chans att få arbete till samma lön Långtidsarbetslösas påverkan på lönebildningen försvagas Politiken bör inriktas på minska riskerna för varaktigt låg sysselsättningsnivå

Lägre risker för bestående låg sysselsättning än efter 1990-tals krisen Grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. ungdomar har ofta lättare att komma tillbaka på arbetsmarknaden positivt att utrikes födda och äldre klarat sig bättre, fortsatt svårt för personer utan gymnasieutbildning Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och jobbskatteavdrag stärker drivkrafterna att arbeta

Arbetsmarknadspolitiken bättre än under 1990-talskrisen Bra med åtgärder som förstärker långtidsarbetslösas position på arbetsmarknaden utökat anställningsstöd för långtidsarbetslösa, kortare kvalificeringstid för nystartsjobb för äldre och praktikplatser Budgeterade volymerna för Lyft är orealistiskt stora.

För lite arbetsmarknadsutbildning Figur 8.4 Deltagare i olika program, procent av arbetskraften 3 2 1 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Utbildning Subventionerat arbete Praktik Jobbsökaraktivitet

Reguljär utbildning som konjunkturpolitiskt instrument Positivt med satsningar på Yrkesvux, men bör ses som ett komplement till arbetsmarknadsutbildning Kraftig expansion av antalet högskoleplatser Teoretiskt stöd för att expandera utbildningsvolymerna i lågkonjunktur Kostnaden för utbildningen i form av uteblivna inkomster är lägre när risken för arbetslöshet är hög. Mindre inlåsningseffekter.

Samband mellan utbildningsvolymer och situationen på arbetsmarknaden 30 000 150 000 20 000 100 000 10 000 50 000 0 0-10 000-50 000-20 000-100 000-30 000-150 000 1979/80 1984/85 1989/90 1994/95 1999/00 2004/05 2009/10 Registrerade studenter Vakanser, omvänt tecken Arbetslösa

Risk för överexpansion i lågkonjunktur Privat efterfrågan kan överreagera Närsynthet leder till för hög efterfrågan när arbetslösheten är hög och tvärtom Brist på arbetslöshetsförsäkring gör att individer söker sig till utbildning för försörjning (t ex borttagandet av studentvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen) Utbildningskvalitén kan sjunka vid snabbt expanderande volymer. Svårt att dra slutsatser om expansionen varit i lämplig omfattning

Arbetslöshet och andel av de betygsantagna under höstterminerna i program där lägsta betyg var minst 15 60 14 50 40 30 20 10 12 10 8 6 4 2 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 0 Andel höga betyg (15-20) Arbetslöshet

Jobbskatteavdraget torde leda till ökad sysselsättning men regeringen förklarar inte varför Genom att göra det mer lönsamt att arbeta ökar arbetskraftutbudet. vilket på sikt leder till att lönerna före skatt, och därmed företagens lönekostnader, hålls tillbaka. Det gör det mer lönsamt att anställa, vilket ökar sysselsättningen. Lönen efter skatt kan förväntas öka något.

Jobbskatteavdrag vanliga i vår omvärld 17 av 30 OECD-länder har någon typ av jobbskatteavdrag Större omfattning i Sverige Forskningen från andra länder visar på betydande positiva sysselsättningseffekter. Rimligt att beskatta arbetsinkomster och pensioner olika om man vill öka sysselsättningen.

Direkt budgetkostnad för jobbskatteavdrag i olika länder, procent av BNP 3 2 1 0 Belgien Danmark Frankrike Irland Nederländerna Nya Zeeland Storbritannien Sverige USA

Sjukförsäkringsreformerna Ros... Regeringen har med reformerna angripit ett viktigt och svårt problem Sannolikt har det bidragit till att sjuktalen minskat Ett viktigt skäl till varför de offentliga finanserna utvecklats oväntat positivt

Sambandet med utvecklingen på arbetsmarknaden har brutits Figur 10.2 Sysselsättningsgrad och sjukfrånvaro, procent av arbetskraften respektive av sysselsatta 86 5 84 82 80 4 78 76 3 74 72 70 2 1990 1995 2000 2005 2010 Andel sysselsatta (vänster axel) Andel sjukfrånvarande (höger axel)

Sjukförsäkringen..men också ris För många misstag vid genomförandet av reformerna Skilja på personer som redan var inne i systemet och nysjukskrivna för att pröva regler i mindre skala Regelverket är krångligt och det har varit svårt de inblandade att tolka reglerna.

Inkomstskyddet vid arbetslöshet Avvägning mellan försäkringsskydd och att bevara starka drivkrafter för arbete Vilken roll spelar kompletterande avtals- och fackliga försäkringar? Förvånansvärt få arbetslösa uppger att de får ersättning från kompletterande försäkringar Reservationslönerna påverkas av arbetslöshetsersättningen, särskilt för långtidsarbetslösa

Ersättningsgrad efter skatt 2006 och 2010 samt olika faktorers bidrag till förändringen, ett års arbetslöshet Månadslön 15 000 20 000 25 000 35 000 50 000 Ersättningsgrad 2006 82,3 81,8 71,3 51,8 39,9 Ersättningsgrad 2010 73,1 68,7 56,5 42,6 33,4 Förändring -9,2-13,1-14,8-9,2-6,5 Från 80 till 70 procent -1,9-0,7 - - - Sänkt tak i 100 dagar - -1,7-1,5-1,1-0,8 Jobbskatteavdrag -7,0-6,5-5,4-3,2-1,9 Högre skiktgräns - - - -0,6-0,3 Pris- och löneökningar -0,1-4,0-7,0-4,2-2,9

Andel av de arbetslösa som har ersättning från en akassa 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 Andel med ersättning Andel med inkomstrelaterad ersättning

Förekomst av kompletterande inkomstförsäkringar, procent Uppger att de har en kompletterande inkomstförsäkring Uppger att de inte har en kompletterande inkomstförsäkring Samtliga arbetslösa och deltagare i program Personer med ersättning från a-kassa Personer som slår i taket 9,4 15,1 23,8 83,6 79,4 72,6 Osäkra 7,0 5,5 3,5 Totalt 100 100 100 Osäkra eller uppger att de inte har en kompletterande försäkring men är medlemmar i fackförbund där försäkring ingår (andel av samtliga) Uppger att de erhåller ersättning från den kompletterande försäkringen (andel av samtliga) 21,1 24,6 20,8 3,9 9,1 11,3 Antal intervjuade 1 472 551 499