MÅLSÄTTNING och FÖRSAMLINGSINSTRUKTION för GRUNDSUNDA FÖRSAMLING

MÅLSÄTTNING och FÖRSAMLINGSINSTRUKTION för GRUNDSUNDA FÖRSAMLING I ÖRNSKÖLDSVIKS KONTRAKT INOM HÄRNÖSANDS STIFT GODKÄND AV FÖRSAMLINGENS KYRKOHERDE 2010-10-13 GODKÄND AV GRUNDSUNDA KYRKORÅD 2010-10-13 ANTAGEN AV GRUNDSUNDA KYRKOFULLMÄKTIGE 2010-11-16 UTFÄRDAD AV DOMKAPITLET I HÄRNÖSANDS STIFT 2011- - Denna församlingsinstruktion utfärdades första gången av Domkapitlet år 2001 och har därefter reviderats åren 2005 samt 2007

Grundsunda församling är en del av Svenska kyrkan som är ett evangeliskt lutherskt trossamfund med ett stort uppdrag: att göra Kristus känd för människor och göra dem delaktiga i kyrkans liv. Svenska kyrkan inom Grundsunda socken skall vara en plats där människor kan få känna sig accepterade och älskade! Församlingen skall på alla plan medverka till att det glada budskapet om frälsningen genom Jesus Kristus, som upprättar, förlåter och förnyar människor, öppet och generöst skall nå fram till alla och bli till glädje "för hela folket". Grundsunda församling skall arbeta för att göra Jesus Kristus KÄND, TRODD, ÄLSKAD och EFTERFÖLJD. För detta uppdrag bär kyrkans medlemmar tillsammans ett aktivt ansvar. Övergripande mål Församlingsarbetet skall ha en evangelisatorisk inriktning, d.v.s. planeras och prioriteras så, att människor genom gudstjänster och personlig kristen kontakt nås av evangeliet om Jesus Kristus och blir inneslutna i församlingsgemenskapen. Församlingens utåtriktade och välkomnande attityd måste också få komma till uttryck i organiserade evangelisationsformer som breddar eller fördjupar kontakten med människor i olika åldrar och delar av församlingen. Att omvändas till Kristus är också att omvändas till ett nytt ansvar för världen och människorna. Därför måste ett fullödigt kristet budskap riktas till hela människan. Detta förutsätter både en analys av människors situation idag och ett intensifierat studium av evangeliets innehåll och konsekvenser. Församlingens synliga gemenskap speglar hur djupt församlingen har kommit i sin syn på evangeliet. För att fylla sin evangelisatoriska uppgift måste församlingen ständigt söka sig allt djupare in i evangeliets budskap. Arbetet i Grundsunda församling bör inriktas på en fördjupning som skall syfta till att ge större medvetenhet om särskilda och gemensamma uppgifter. Detta gäller såväl anställda, förtroendevalda som frivilliga medarbetare. Församlingens mål uppnås genom SID 1. Gudstjänster och kyrkliga handlingar samt församlingens kyrkomusikaliska verksamhet... 4 2. Teckenspråkigt arbete samt arbete på samiska och finska samt andra språk... 7 3. Undervisning och kristen fostran... 14 4. Diakonal verksamhet..... 17 5. Missionsverksamhet.. 18 6. Medarbetarskap och fortbildning för anställd personal. 21 7. Samverkan med andra församlingar i personalfrågor... 24 8. Översyn av och eventuella förändringar av församlingsinstruktion/målsättning... 25 OMVÄRLDSANALYS - 2010 Grundsunda församling har 3 160 invånare varav 2 498 personer är kyrkotillhöriga. Av de kyrkotillhöriga är åldersfördelningen enligt följande: 0-2 år 85 personer 10-15 år 214 personer 25-34 år 244 personer 65-69 år 240 personer 3-6 år 109 personer 16-19 år 191 personer 35-49 år 576 personer 70-74 år 184 personer 7-9 år 106 personer 20-24 år 115 personer 50-64 år 743 personer 75-353 personer 2

Inom Husums tätort bor 1 630 personer över 15 år. Av dessa är 829 personer förvärvsarbetande. Inom offentlig sektor arbetar 231 personer och inom näringslivet arbetar 598 personer. Största arbetsplatsen inom församlingen är M-real paper med ca 800 anställda varav ca 60 % bor i annan församling. De flesta arbetstillfällen finns inom tillverkning och utvinning samt vård och omsorg. Därefter fördelar sig arbetstillfällena ganska lika på jordbruk, fiske och skogsbruk, byggnadsverksamhet, handel och kommunikation, finansiell verksamhet, utbildning och forskning, vård och omsorg, personliga och kulturella tjänster, offentlig förvaltning samt inom ej specificerad verksamhet. Arbetslösheten är för närvarande mycket låg inom församlingen. Inom församlingen finns förskola, låg och mellanstadieskola samt högstadieskola i Husums samhälle. Förskola, låg och mellanstadieskola i Banafjäl. Grundsunda sjukhem har 32 vårdplatser samt vårdhemmet Skogsstjärnan som är vårdhem för dementa har 8 vårdplatser. M-real är församlingens största enskilda arbetsgivare med ca 800 anställda. Botniabanan har byggts genom församlingen med en station i Husums centrum vilket förhoppningsvis kommer att bryta de senaste årens negativa befolkningsutveckling och medföra en viss inflyttning i framtiden. Församlingen har ett rikt kultur- och föreningsliv med ett 60-tal olika föreningar, där Grundsunda hembygdsförening med drygt 1000 medlemmar och Husums idrottsförening med 900 medlemmar är de största. Inom församlingen har Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS) fyra fristående föreningar med ca: 30 medlemmar. EFS har kyrka i Husum samt bönhus i Banafjäl och Gidböle. Pastor finns ej anställd. Pingstförsamlingen har ca 85 medlemmar samt kyrka i Husums samhälle och Dombäcks kapell. Pingstförsamlingen har för närvarande ej pastor anställd. I Husum finns också en baptistförsamling med sammanlagt ca: 35 medlemmar. Denna församling har som gudstjänst och församlingslokal, Korskyrkan. Församlingen har för närvarande ingen pastor anställd. Grundsunda församling har ett gott ekumenisk samarbete. Inom ramen för Husums kristna samarbetsråd (HKS) finns skolevangelist anställd som gör ca: 17 klassbesök på låg och mellanstadiet varje månad. Skolevangelist/skolmedarbetare har cirkulerat mellan kyrka och frikyrka. Bl.a. har församlingen haft församlingsassistent, diakon och komminister som skolevangelist /skolmedarbetare utsedda av HKS. För närvarande är Daniel Forsberg från Pingstförsamlingen utsedd. Kyrkor, kapell samt kyrkliga lokaler inom Grundsunda församling Inom Grundsunda församling finns följande kyrkor och kapell : Grundsunda kyrka, Skede kapell, Mosjöns kapell, Åsens kapell, Skags kapell, Skeppsmalns kapell, Grundsunda gravkapell, Kyrkans Hus samt Församlingshemmet på Grundsundavallen 3

Präst och kantorstjänster Stiftstyrelsen har fastställt minsta antalet präster i Grundsunda församling till 2 tjänster. 1,0 tjänst som kyrkoherde och 1 tjänst som komminister. Kyrkomusikern skall vara kyrkokantor. Tillämpningsanvisningar Denna församlingsinstruktion innehåller även Grundsunda församlings egna tillämpningsanvisningar. Dessa återfinns i de rutor som följer efter vissa av avsnitten i denna församlingsinstruktion och skall betraktas som en mer noggrann verksamhetsplan som kan och får ändras från tid till tid av församlingen. Gudstjänster och kyrkliga handlingar FÖRSAMLINGENS GUDSTJÄNSTER Gudstjänsten är centrum i församlingens liv, en mötesplats med Gud, medmänniskor och det egna livet. Kyrkans dag för huvudgudstjänst är söndagen, eftersom Jesus Kristus uppstod på en söndag. Söndagen som gudstjänstdag vill markera det kristna hoppet att det finns en väg genom mörker och död till nytt liv och nya möjligheter. Detta livsmönster är gudstjänstens kännetecken. I ord och handlingar, symboler och musik, bön och vila vill gudstjänsten gestalta denna livsvandring för såväl den enskilde som hela församlingen. Gudstjänsten är mötesplatsen där tillhörigheten bekräftas, medarbetarskapet stärks och sändningsuppdraget tydliggörs. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och uppgift Gudstjänsten formas och skapas i ett ömsesidigt samspel i församlingen. Kyrkoherde har efter samråd med kyrkorådet och medarbetarna ansvar för gudstjänstlivets planering och val av gudstjänstformer medan varje enskild gudstjänst gestaltas tillsammans av präst, kyrkomusiker och den gudstjänstfirande församlingen. Gudstjänsten har många språk för att uttrycka såväl mänsklig erfarenhet som Guds tilltal. Musik och drama, dans och rörelse, symbolspråk och tystnad kanaliserar tillsammans med ord och sakrament evangeliets rikedom och människors erfarenheter av sorg och glädje, oro och tacksamhet i sökandet efter Guds tilltal. Gudstjänsten är bordsgemenskap Altarbordet är gemenskapens bord där barn, unga och äldre tillsammans delar glädjens måltid med den uppståndne Kristus och uttrycker att rättvisa, delande och lika värde är Guds rikes kännetecken. Gudstjänsten är öppen för alla Gudstjänsterna skall vara tillgängliga. Alla har lika värde och en självklar rättighet att fira gudstjänst utifrån sina egna förutsättningar. 4

GUDSTJÄNSTLIVET i Grundsunda församling skall vara rikt varierat och vända sig till alla församlingsbor genom att: söndagens huvudgudstjänst skall vara församlingens gemensamma angelägenhet genom att variation och mångfald eftersträvas. gudstjänsterna skall vara själavårdande, undervisande, glädjeskapande och tillbedjande samt främja gemenskap, där ett stort mått av delaktighet bör eftersträvas. söndagens gudstjänst skall präglas av ett enkelt språk, där moment av undervisning gärna får finnas med. gudstjänsterna kan vara av såväl traditionell liturgisk art, som okonventionellt utformade genom användandet av AV- hjälpmedel, cd, drama, musik och dialog för att belysa dagens ämne. församlingen skall erbjuda gudstjänster riktade till avgränsade målgrupper, t ex barn, ungdomar, arbetsplatser konfirmandföräldrar, sörjande, inflyttade, invandrare m.fl. grupper. anställda samt aktiva lekmän skall ges möjlighet att tillsammans med prästerna utforma gudstjänster. lekmän skall ges möjlighet att deltaga i gudstjänsten på olika sätt tex. genom söndagstankar. förbönens plats stärks i gudstjänsten. Det skall bli naturligt att enskilda församlingsbors behov lyfts fram i förbön. församlingen skall erbjuda och ge möjligheter för gemenskap efter gudstjänsten minst en gång per månad. erbjuda enkelt fika i kyrkan på läktaren vid lämpliga tillfällen. ANTALET GUDSTJÄNSTER Huvudgudstjänst hålls i Grundsunda kyrka eller något av kapellen inom församlingen minst 55 gånger per år varav minst 12 gånger per år som gudstjänst med nattvard. Huvudgudstjänst kan utformas som temagudstjänst eller temamässa upp till 12 gånger per år. Huvudgudstjänst kan hållas på annan plats än Grundsunda kyrka eller något av kapellen upp till 12 gånger per år. Huvudgudstjänst kan hållas gemensamt med annan församling upp till 4 gånger per år. Gudstjänster och andakter på sjukhem och gruppboende Gudstjänster och andakter på Grundsunda sjukhem upp till 25 gånger per år. Veckogudstjänster Veckogudstjänster hålls upp till 40 gånger per år i KYRKANS HUSum, Skede kapell, Mosjöns kapell, Åsens kapell, Skags kapell, Skeppsmalns kapell, I Nyland eller på annan plats inom församlingen. GENOM ATT ERBJUDA GRATIS KYRKSKJUTSAR vill vi: Underlätta för alla församlingsbor att delta i församlingens gudstjänster, konserter och övrig verksamhet. KYRKOMUSIKEN I FÖRSAMLINGENS GUDSTJÄNSTER KYRKLIGA HANDLINGAR OCH ÖVRIG VERKSAMHET Den kyrkomusikaliska verksamheten inom Grundsunda församling är en viktig del av församlingens verksamhet. Musiken i Grundsunda församling syftar till att förmedla ett möte med Gud och stärka gemenskapen mellan människor. Musiken skall inte fungera enbart i gudstjänsten utan är viktig i församlingens hela verksamhet. Den kyrkomusikaliska verksamheten skall stå för kvalitet och mångfald samt ta tillvara människans längtan efter skapande gemenskap som kan leda till fördjupat intresse för kristen tro och livsstil. Musiken bör också ge en upplevelse av Guds närhet och bli en stund av meditation och eftertanke. 5

Körarbetet Körarbetet är en viktig del av församlingsarbetet, som inte engagerar enbart de som aktivt deltar utan även föräldrar, släkt, vänner och andra. Körverksamheten i Grundsunda församling skall vara inriktad mot gudstjänsten, och körerna skall ges uppgifter i gudstjänsten även av liturgisk art. Musiken i de kyrkliga handlingarna De kyrkliga handlingarna omfattar dop, konfirmation, vigsel och begravning. Enligt handboken är de offentliga gudstjänster och skall därför utformas så att de bär en klart kristen prägel. Dessa gudstjänster firas ofta i en livssituation, där den enskilde är starkt emotionellt laddad. Det är därför av största vikt att det också finns en öppenhet och förståelse för människors önskemål, inte minst i valet av musik, där gränsen för det lämpliga ofta kan vara mycket svårt att dra. Planering - samråd Planering av gudstjänster och kyrkliga handlingar sker i samverkan mellan tjänstgörande präst och kyrkomusiker. Tjänstgörande präst beslutar efter sådant samråd om gudstjänstens och kyrkliga handlingens utformning. Musikundervisning I dag finns det ett långt större behov av enskild musikundervisning än tidigare. Det gäller inte bara den fria musikundervisningen och den undervisning som körarbetet innebär. För det framtida musiklivet i Grundsunda församling är det viktigt att nödvändiga medel ställs till förfogande för den fria musikundervisningen, för att skapa en bredd i musiklivet och främja rekryteringen till församlingens musikliv. Musikgudstjänster bör hållas minst 12 gånger per år i Grundsunda kyrka eller i något av församlingens kapell eller på annan plats inom församlingen. I kyrkokantorns tjänst ingår att leda kyrkokör, barnkör samt ungdomskör. Kantor leder även Grundsunda pensionärskör. Kantor skall även inbjuda till frivillig musikundervisning för att stimulera församlingens musikliv samt stimulera till solistmedverkan. GENOM FÖRSAMLINGENS KYRKOMUSIKALISKA VERKSAMHET vill vi: främja musik- och körverksamhet för alla åldersgrupper. införliva musik- och körverksamhet i gudstjänstlivet och församlingens verksamheter. ge möjlighet för solister och amatörmusiker att medverka i församlingens gudstjänster och verksamhet. skickliggöra prästerna i deras liturgi. uppmuntra till deltagande i församlingens musikliv, gudstjänster och annan verksamhet. i samarbete med studieförbunden erbjuda körerna utbildning. erbjuda frivillig musikundervisning. erbjuda musik/konserter på skolan. GENOM FÖRSAMLINGENS MUSIKGUDSTJÄNSTER OCH KONSERTER vill vi: förmedla Guds ord med sång och musik. genom textval i sångerna som sjungs ge en fördjupning av människors tro. erbjuda sommarkvällsmusik för församlingsbor och turister som besöker Grundsunda. erbjuda en bredd i musikutbudet samt olika musikstilar vid gudstjänster och konserter. 6

TECKENSPRÅKIGT ARBETE 1981 fick teckenspråket officiell status som dövas förstaspråk. Svenska är andraspråket. Detta betyder att döva har rätt att få kyrkliga handlingar, själavård och övrig församlingsverksamhet på teckenspråk. Med benämningen döv menas de människor som använder teckenspråket i sitt dagliga liv oavsett ålder, kön eller nationalitet. FÖRSAMLINGENS ARBETE BLAND TECKENSPRÅKIGA Gudstjänst Grundsunda församling skall samverka med andra församlingar inom kontraktet om gudstjänster för teckenspråkiga. Gudstjänsterna hålls av teckenspråkspräst. Församlingen bör därför hålla regelbunden kontakt med teckenspråkspräst i frågor som rör teckenspråkigt arbete. Begravning Stor lyhördhet och uppmärksamhet om vems önskemål som styr. Döva har i de flesta fall svenskspråkiga anhöriga och ofta en mycket stor grupp döva vänner. Möjlighet bör ges till alla att få ta avsked. När begravning sker på svenska och det finns döva närvarande bör landstingets tolkcentral eller stiftets stiftsadjunkten för teckenspråkigt arbete kontaktas för tolkhjälp. Dop Vid dop av barn till döva föräldrar kontaktas vanligtvis stiftsadjunkten för teckenspråkigt arbete om inte annat önskemål finns. Vid dop av barn till svenskspråkiga föräldrar med döva anhöriga, bör landstingets tolkcentral eller stiftets personal kontaktas för hjälp till tolkhjälp. Konfirmation Kristinaskolan, för döva och hörselskadade finns i Härnösand (upptagningsområde BD, AC, Y, Z, X) därför sker konfirmandarbetet i Domkyrkoförsamlingens regi. Samråd mellan Grundsunda församling och domkyrkoförsamlingen är därför viktig. Diakoni och själavård Bikt eller själavård, i kyrkoordningens mening kan inte ges med hjälp av tolk. Stiftsadjunkten för teckenspråkigt arbete skall kontaktas i dessa situationer för att tystnadsplikten skall kunna bibehållas. SVERIGEFINSKT ARBETE Det sverigefinska församlingsarbetet skall vara integrerad del av Svenska kyrkans verksamhet. Detta betyder att sverigefinländare har rätt till gudstjänst, kyrkliga handlingar, själavård och övrig församlingsverksamhet på finska språket om önskemål framförs om detta. Församlingen får då ta hjälp av stiftsadjunkten för sverigefinskt arbete eller annan präst som behärskar finska språket. FÖRSAMLINGENS ARBETE BLAND FINSKSPRÅKIGA Gudstjänst Om behov finns om gudstjänst på finska samarbetar församlingen med övriga församlingar inom kontraktet. Församlingen bör sträva efter att även skapa tvåspråkiga gudstjänster (finsk-svenska) där de finskspråkiga inom församlingen engageras i gudstjänsten/sammankomsten. Dop, vigsel och begravning Bör ske på finska, eller på finska och svenska om önskemål framförs om detta. Församlingen bör sträva efter att de kyrkliga handlingarna är tvåspråkiga där församlingens finskspråkiga kyrkvärdar då kan hjälpa till att tolka. Konfirmation Församlingen bör visa på möjligheten för finskspråkiga ungdomar att få använda det finska språket i församlingens konfirmandarbete och konfirmationsgudstjänst. 7

Diakoni och Själavård Behovet av diakonala insatser ökar. Speciellt äldre sverigefinländare blir lätt isolerade när de på grund av ålderdom och efter sjukdom kan ha tappat det svenska språket. Bikt eller själavård, i KO;s mening kan ej ges med hjälp av tolk utan måste ske med finsktalande präst eller diakon. SAMISKA OCH ANDRA SPRÅK Inom Grundsunda församling finns ingen samisk språkgrupp eller annan språkgrupp varför sådant arbete inte bedrivs i församlingen. ANSVARSFÖRDELNING RÖRANDE GUDSTJÄNSTER OCH KYRKLIGA HANDLINGAR Kyrkoherden i Grundsunda församling är förman för all personal inom församlingen och har utifrån denna församlingsinstruktion att besluta i frågor om gudstjänstplanering, gudstjänsternas generella utformning mm. Kyrkoherden får om han/hon så bedömer nödvändigt med anledning av oförutsedd händelse besluta om avvikelse från vad som angivits i denna målsättning och församlingsinstruktion för Grundsunda församling. Prästerna svarar för att de kyrkliga handlingarna (dop, konfirmation, vigsel och begravning) beträffande församlingsbor och övriga inom församlingen genomförs. Där så är möjligt deltar prästerna i efterföljande minnesstund, samling efter dopet, vigseln etc. Kyrkliga handlingar ett ansvarsområde för församlingens präster Församlingens präster har att följa de Råd och anvisningar för kyrkliga handlingar i Härnösands stift som framtagits av Domkapitlet. Kyrkoherden beslutar om kyrklig handling får utföras. Kyrkoherden beslutar också om kyrka/kapell får upplåtas till annan präst än församlingspräst i Grundsunda församling vid kyrklig handling av kyrkotillhörig eller kyrkotillhörig från annan församling. Kyrkliga handlingar avseende kyrkotillhöriga boende i Grundsunda skall i första hand förrättas av församlingens präster. Grundsunda kyrka och kapell bör ej upplåtas till kyrklig handling av icke kyrkotillhörig. DOP Dopet är ett sakrament, en helig handling, instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Dopet är en engångshandling där människan förenas med Jesus Kristus och lyfts ur syndens och dödens sammanhang till ett liv i uppståndelsens och hoppets kraft. Denna tillhörighet till Jesus Kristus och hans seger över ondskan är samtidigt en tillhörighet till hans kyrka och församling. Därför är den naturligaste platsen för dop i församlingens gemensamma gudstjänst. Dopet är en engångshandling som aldrig kan upprepas men har betydelse för livets alla dagar. Dopets innebörd att ge människan en väg genom död till liv hör samman med den enskildes hela livsväg. Dopets gåva av liv vill bära människan hela livet och genom döden. 8

Kyrkans uppdrag är att överräcka erbjudandet om dop till alla människor i alla åldrar. Församlingen har ett ansvar både att inbjuda till dop men också att skapa miljöer där dopets mening stärks i den enskildes liv. Detta sker såväl i samtalets form som i gudstjänster som erinrar om dopet och ger den enskilde möjlighet att uttrycka sin dopbekräftelse och att på nytt ta emot Guds löften som gavs i dopet. PROGRAM FÖR DOPET Församlingen har tillsammans med föräldrar (och faddrar) huvudansvaret för att dopet följs av en kristen fostran av dopbarnet. I Grundsunda församling tillämpar vi följande pastorala program för dopet: Före dopgudstjänsten 1. föräldrarna till alla barn som föds, får inom ca två månader en personlig inbjudan till dop. Med inbjudan får man även "Grundsunda församlings egna doptidning, som berättar om vad församlingen har att erbjuda när det gäller dopet och dopuppföljningen inom Grundsunda församling. 2. föräldrar till alla barn födda under året får en inbjudan till en särskild gudstjänst för nyfödda på nyårsdagen, där ett ljus tänds för samtliga barn som fötts i församlingen under föregående år, och där varje föräldrapar som gåva får en CD med kristna barnsånger. 3. artiklar i församlingsbladet med anknytning till dopet (T.ex. Varför döper jag mitt barn? Vad betyder dopet för mig? ) 4. de som inte döpt sitt barn under året det fötts, får i december månad en personlig uppringning av präst med erbjudan om dop. 5. alla aktiva vuxna och barn i församlingens frivilligarbete och verksamhet får erbjudande om dop. Kontakt med dessa tas av prästerna. 6. årlig inbjudan till dop för dem som fyllt 17 år och ej är döpta. Denna inbjudan följs av inbjudan till dopundervisning samt inbjudan till vuxenkonfirmation. 7. om möjligt årligt inbjuda till dop för dem som tillhör Svenska kyrkan men ej är döpta. Denna inbjudan följs av inbjudan till dopundervisning samt inbjudan till vuxenkonfirmation. 8. samtal vid dopbesök skall präglas av stor omsorg om dopbarnet, 9. föräldrarnas ansvar för barnets kristna fostran, och dopet som ett sakrament och helig handling. Dopgudstjänsten 1. en delaktighet i dopgudstjänstens olika moment eftersträvas, från såväl dopfamilj som från släktingar, och övriga deltagare i gudstjänsten. 2. dop i huvudgudstjänst oberoende av var denna firas bör eftersträvas. Om detta inte är möjligt bör dopgudstjänsten firas i kyrkorummet. I undantagsfall kan dop ske i hemmet eller på annan plats eller i annat sammanhang. Efter dopgudstjänsten 1. föräldrarna inbjuds till gudstjänsten söndagen efter dopet, för att tända ett ljus i särskild dopljusstake i samband med tillkännagivande. 2. inbjudan till årlig doperinransgudstjänst med välsignelse av barnet, där föräldrarna medtar dopljus som tänds under gudstjänsten. Samling med kort dopundervisning för föräldrarna efter gudstjänsten! 3. vid terminsstart får varje familj med barn 0-5 år en personlig inbjudan från församlingsassistenttjänsten med inbjudan till "öppen kyrkis". 4. på årsdagen, två och tre- årsdagen av dopet får barnet ett brev med hälsning från församlingen. 5. när barnet fyllt tre år får det ett besök av församlingsassistenten med en bok En gång döptes Du, samt "Grundsunda församlings målarbok", en CD med dopsånger och kristna sånger samt inbjudan till församlingens barnverksamhet. 6. de som är döpta i åldern 2 år och äldre får ett specialbrev på 2- och 3-årsdagen av dopet. 9

Kyrkoherden har ansvar för att församlingens pastorala program för dopet följs och att utvärdering sker med regelbundenhet. FÖRSAMLINGENS DOPUNDERVISNING Barn och familjearbetet i Grundsunda är ett led i församlingens dopuppföljning och kristna fostran, där församlingen vill visa på dopet som en tillhörighet till kyrkan och en trygghet i vardagen. FÖR BARN vill vi erbjuda en möjlighet till undervisning om och fostran i det kristna livet genom att: erbjuda öppen barnverksamhet för barn i åldern 0-2 år tillsammans med föräldrar och syskon. erbjuda barntimmar för alla barn i åldrarna 3-6 år som så önskar. samarbeta med förskolan, och erbjuda 4- och 5-åringarna där barntimmar på Kyrkans hus. arbeta för att utveckla föräldrakontakten. församlingsassistenten regelbundet besöker församlingens förskolor, för att berätta om de kristna högtiderna och den kristna tron. erbjuda förskolor medverkan/besök av församlingsassistent, diakon, kyrkokantor eller präst. erbjuda förskolor och skolor studiebesök i Grundsunda kyrka och Kyrkans Hus. erbjuda minior och juniorverksamhet för alla barn i åldrarna 6 13 år. FÖR UNGDOMAR vill vi erbjuda en möjlighet till undervisning om och fostran i det kristna livet genom att: samarbeta med skolor inom församlingen genom att erbjuda information, lektioner, prao mm. erbjuda studiebesök i kyrkan, Kyrkans Hus, gravkapell etc. ombesörja utbildning av lekmannaledare för ovanstående verksamheter samt en kontinuerlig fortbildning för dessa. arbeta för att utveckla föräldrakontakten. stödja arbetet med regelbundna klassbesök på skolorna i Husums Kristna samarbetsråds regi. KONFIRMATION Församlingens konfirmandarbete är en aktualisering av dopet. Det vill ge vuxna och ungdomar en möjlighet till livstydning på dopets grund. Konfirmandtiden skall på olika sätt ge hjälp och möjlighet att gestalta det liv i Anden som redan getts genom dopet till Jesus Kristus. I konfirmandtiden, som har engångskaraktär, har denna tanke en central plats. Konfirmationshögtiden följs efter en tid av reflekterande över livsfrågor, kristen tro och kristet liv. 10

Konfirmationsgudstjänsten skall firas som en offentlig gudstjänst och präglas av de bärande momenten redovisning, församlingens trosbekännelse, individuell förbön och välsignelse och med en klart uttalad sändning till tjänst i Guds rike. Grundsunda församling vill se konfirmandtiden som en fortsättning i att leva i sitt dop och vi vill under konfirmandtiden hjälpa konfirmanden till fördjupad förståelse och insikt i den kristna tron och dess grunder. Före konfirmandtiden I maj månad sänds en information ut till samtliga ungdomar i 14-årsåldern ut om att konfirmandtiden börjar under hösten. samtliga ungdomar i 14 - årsåldern (åk 8) som är kyrkotillhöriga och icke kyrkotillhöriga i församlingen får i september månad en inbjudan, med anmälan till konfirmandtiden. ett par veckor innan konfirmandtiden börjar, gör konfirmationspräst och församlingsassistent besök på Husumskolan, för att informera alla 14-åringar samt inbjuda till konfirmandtiden som i huvudsak är förlagd till Kyrkans Hus. konfirmandtiden börjar med inskrivning vid Mikaelidagens gudstjänst i Grundsunda kyrka, med efterföljande träff för både konfirmander och föräldrar, för information, frågor, tankar om konfirmandtiden. Konfirmandtiden konfirmandtiden sträcker sig över höst och vårterminen och avslutas med konfirmationshögtiden under pingsthelgen. konfirmanderna träffas i stort sett varannan vecka efter skoltid på Kyrkans Hus ca 2,5 timmar, där församlingens konfirmationspräst och församlingsassistent tillsammans har huvudansvaret. två fem läger ingår i konfirmandtiden. Två läger i början av konfirmandtiden, och tre läger under vårterminen. Tillsammans utgör dessa läger, ca 10 lägerdygn. Huvudansvar för konfirmandtiden har konfirmationspräst och församlingsassistent. Arbetslaget och frivilliga medarbetare knyts till konfirmandtiden. under konfirmandtiden går konfirmanderna minst 12 gånger i kyrkan. fyra - fem gånger av konfirmandernas kyrkogångsdagar är speciella kyrkogångsdagar då konfirmanderna medverkar i gudstjänsten och där efterföljande samling sker med konfirmanderna och deras föräldrar. församlingen följer riktlinjerna som utgivits för Svenska kyrkans konfirmandarbete för konfirmander beträffande såväl ålder, antal lästimmar, lägerdygn mm. en grundförutsättning skall vara att församlingens konfirmandarbete planeras och genomföras så att också de med särskilda behov har möjlighet att delta 11

Konfirmationshögtiden konfirmationsgudstjänsten hålls Pingstafton i kyrkan. Redovisning av konfirmanderna kan ske i form av drama, textläsningar, musik som förberetts och övats i konfirmandgruppen tillsammans med konfirmationspräst och församlingsassistent. Förhör kan även hållas. konfirmanderna bär konfirmandkåpor som församlingen tillhandahåller. på Pingstdagen hålls söndagsmässa med konfirmandernas gemensamma nattvardsgång och efterföljande gruppfotografering. föräldrarna uppmuntras vid föräldraträffar samt vid gudstjänsten på pingstdagen att deltaga i nattvardsfirandet. Efter konfirmandtiden erbjuda fjolårskonfirmanderna att vara med i ungdomsgrupp. fjolårskonfirmanderna erbjuds att bli hjälpledare i konfirmandarbetet, och att under konfirmandtiden få åka med på konfirmandläger och övriga läger som anordnas t.ex. stiftsungdomsting, riksmöte mm. konfirmanderna erbjuds att även hjälpa till på olika sätt i ungdomsarbetet som hjälpledare/medhjälpare mm i kyrkans ungdomsverksamhet och annan verksamhet. erbjuda stiftets kurser för unga konfirmandledare VIGSEL I vigseln förenas två människor i äktenskapet. De lovar att dela livets glädje och sorg med varandra i en livslång relation. Grundsunda församling vill värna om äktenskapets grund. Vigselgudstjänstens syfte är att uttrycka glädje, bekräftelse och samhörighet samt att be om Guds välsignelse över de nyvigda. Evangeliet om Guds kärlek i Jesus Kristus blir genom vigselgudstjänsten en kraftkälla för ett liv i ömsesidig tillit, trohet och gemenskap. I vigselgudstjänsten ger två människor sina äktenskapslöften offentligt inför Gud, varandra och de vittnen som är närvarande. Före vigseln församlingen önskar att förhållandet mellan två människor skall bygga på äktenskaplig grund, och vill därför uppmuntra till vigsel genom bl.a. artiklar i kyrkblad om vikten att leva tillsammans som vigda. församlingshemmet på Grundsundavallen erbjuds för bröllopsfester kostnadsfritt för församlingsbor. församlingen erbjuder bröllopsvit i församlingshemmet för de som vill viga sig i Grundsunda kyrka. prästerna uppmuntrar aktivt sambopar till giftermål, när de träffar dessa. den särskilda vigseltidningen som framtagits av Grundsunda församling lämnas föräldrar som är ogifta t.ex. i samband med dopsamtal. präst och kantor träffar brudparet i god tid före själva vigseln för övning i kyrkan, eller det kapell där vigseln skall förrättas. 12

Vigselakten vigselakten utformas i nära samråd med vigselparet. möjligheten till delaktighet för släkt och vänner i vigselgudstjänstens olika moment skall uppmuntras genom dessa erbjuds delta i textläsning och förbön etc. Därigenom ger de sitt stöd och markerar sin samhörighet med vigselparet. vigselparet uppmuntras att använda församlingens vigselljusstake i vigselgudstjänsten för att markera makarnas samhörighet vid tillkännagivandet. Efter vigseln vigselparet bjuds in helgen efter vigseln för att närvara vid förbön, och får då själva få tända ljus i den vigselljusstake som finns i kyrkan, som en markering av vigselparets samhörighet med varandra efter det att man vid vigseln fått Guds välsignelse för sitt kommande liv tillsammans.. erbjuda församlingens par som har svårt med sitt liv tillsammans medling och stöd i sitt äktenskap genom familjerådgivning. erbjuder församlingen temagudstjänster/samlingar om relationer och att leva tillsammans. BEGRAVNING I begravningsgudstjänsten överlämnar församlingen och de sörjande den som har dött i Guds händer och åt Guds barmhärtighet. Kyrkans tro och bekännelse är att Jesus Kristus har dött och uppstått från de döda och därmed burit människans död och genom uppståndelsen öppnat vägen till det eviga livet. Vid begravningen påminns de närvarande om livets frågor, dödens allvar och uppståndelsens glädje. Församlingen vill hjälpa och bistå människor som förlorat sina anhöriga genom att med omsorg och kontakt komma med hoppets budskap mitt i hopplösheten och sorgen. Före begravningen då dödsfall kommit till församlingens kännedom, skickas församlingens egen informationsfolder Råd och hjälp vid dödsfall inom Grundsunda församling, till sorgehuset med de råd och den hjälp som församlingen lokalt kan erbjuda de anhöriga. när meddelande om dödsfall skett tar präst som ansvarar för begravningen så fort som möjligt personlig kontakt med de anhöriga, för att träffa dem och att bistå med hjälp och stöd. begravningsakten föregås alltid av samtal mellan präst och sörjande. 13

Begravningsakten tjänstgörande präst verkar för anhörigas och vänners delaktighet i begravningsgudstjänsten. tjänstgörande präst uppmuntrar till utbärning och gravsättning i direkt anslutning till begravningsgudstjänsten. församlingen erbjuder församlingshemmet samt församlingsvärdinna för minnesstund. tjänstgörande präst kan föreslå de anhöriga att foto på den döde sätts på särskilt bord i församlingshemmet vid minnesstunden. begravningsgudstjänst sker i Grundsunda gravkapell främst på fredagar. Efter begravningen anhöriga får personlig inbjudan till tacksägelse vid söndagens gudstjänst efter begravningsdagen. i samband med tacksägelsen tänds ett ljus av kyrkvärd i särskild tacksägelseljusstake som finns placerad i kyrkans kor. ungefär en månad efter begravningen, gör präst återbesök hos de närmast anhöriga. I regel görs detta hos änka, änkling. diakon gör uppföljande besök efter det att präst gjort sitt besök. anhöriga får inbjudan om att vara med i samtalsgrupp för sörjande, som leds av präst eller diakon med ungefär sex träffar, som en hjälp att komma igenom sorgen. samtliga anhöriga inbjuds till gudstjänst på Alla helgons dag med ljuständning för varje avliden sedan föregående år. samtliga anhöriga inbjuds till särskild gudstjänst på Alla själars dag, där man själva får tända ett ljus. samtliga änkor/änkemän erbjuds bli frivilligmedarbetare utifrån deras personliga intressen och förutsättningar. Begravning av icke kyrkotillhörig Om man har trätt ur Svenska kyrkan är utgångspunkten att man inte vill ha en kyrklig begravning och därför inte heller kan kräva en kyrklig begravning med präst eller med medverkan av präst. Om det finns synnerliga skäl kan dock kyrkoherden besluta att begravning i Svenska kyrkans ordning kan få äga rum. Om så sker har de anhöriga skyldighet att erlägga de kostnader som fastställts av Grundsunda kyrkofullmäktige. Undervisning och kristen fostran Lärande och lära Livet är ett lärande. Mellan födelse och död står vi alla i ett kontinuerligt lärande inte bara i den form som vi kallar skolan. På olika vägar lär vi oss saker som kan bli betydelsefulla hela livet. En del av kyrkans uppgift är att skapa mötesplatser för människor att tolka livet mot det mönster som vi skymtar i Kristus. Det viktigaste lärandet sker när församlingen erbjuder miljöer som ger kontakt med och erfarenheter av mötet med Jesus Kristus i bön och gudstjänst. Att dela lärjungaskap innebär att följa Jesus i ord och handling. 14

Men kyrkan står också för en lära. Berättelsen fördes vidare, likaså erfarenheterna som återberättades. De blev ett stöd och en hjälp i det som är församlingens uppgift att växa och att skapa en ny gemenskap. I den första församlingen anar vi detta mål låt oss i kärlek hålla fast vid sanningen och växa i alla avseenden så att vi förenas med honom som är huvudet, Kristus, skriver Paulus till de kristna i Efesos. (Ef. 4:15) i Petrusbrevet skymtar målet att det nya perspektiv man fått på livet ska bära frukt Ty om allt detta finns hos er och får växa till, blir er kunskap om vår herre Jesus Kristus inte overksam utan bär frukt. ( 2 Petr 1:8) Den bevarade läran hade också ytterligare en sida, som vi börjar ana redan i Bibeln. Det var inte vilken lära som helst. Det blev viktigt att veta vad det var att vara kristen i en mångandlig miljö. Så kom ofta våra trosbekännelser till. Jesus som lärare I Jesu sätt att möta människor finner vi ett utmanande mönster. Hans undervisning var mycket sällan en ordnad undervisning i särskilda lokaler den var snarare ett sätt att möta människor där de var. Utifrån en given situation skedde ett lärande. I spänningsfältet mellan undervisning och lärande har kyrkan sin uppgift att leva idag. Jesu möten med människor präglades av dialog, konfrontation med makteliten, ett samtal som oftast innebar befrielse och förändring. I vid mening har alla döpta ett uppdrag att delta i församlingens undervisning och lärande. Några har både genom vigningsuppdrag och utbildning fått särskilda uppgifter att ansvara för undervisning. GRUNDSUNDA FÖRSAMLINGS UNDERVISNING SKER FRÄMST GENOM: 1. Förkunnelsen i församlingens GUDSTJÄNSTER OCH KYRKLIGA HANDLINGAR enligt sidorna 4-13. 2. Församlingens DOPUNDERVISNING enligt sid 8-9 i denna församlingsinstruktion. 3. Mötet med ungdomarna under KONFIRMANDTIDEN enligt sidorna 9-11. 4. Samtal med barnen och föräldrar fr.o.m. öppen kyrkis t.o.m. junioråldern. 5. Arbetet som beskrivs på sidorna 14 16, samt genom följande: FÖR ALLA FÖRSAMLINGSBOR vill vi erbjuda fördjupning och uppbyggelse i det kristna livet, genom att: erbjuda föräldrar och faddrar stöd och råd till exempel genom dopsamtal och träffar. inspirera och stödja ett ökat lekmannaansvar för församlingens liv och verksamhet. erbjuda församlingsbor deltagande i kyrkans gemenskapsgrupp. erbjuda undervisning i tros- och livsåskådningsfrågor. GENOM SAMARBETE MED FÖRSKOLAN vill vi: hjälpa förskolan att lära barnen om de viktigaste kristna högtiderna. hjälpa föräldrarna med barnens kristna fostran. öka antalet barn i församlingens barnverksamhet. lära känna barnen och göra församlingens medarbetare kända. erbjuda medverkan vid studiedagar för förskolepersonal. 15

GENOM REGELBUNDNA BESÖK FRÅN FÖRSKOLA/SKOLA I KYRKAN vill vi: ge skolbarnen möjlighet att på ett naturligt sätt komma i kontakt med församlingen. vara ett stöd för lärarna i deras undervisning om kristen tro och kyrkan. bygga upp kontakter med skolans personal så att de upplever det naturligt. att ta kontakt när de behöver stöd och hjälp, tex. vid kris. GENOM EKUMENISKT SKOLARBETE vill vi: få större möjlighet att nå skolorna med kristen undervisning. vara resurspersoner för lärarna. nå barnen där de vistas i förskolan/skolan. ge kunskap om de kristna högtiderna och kristna grundvärderingarna. visa på att kristna oberoende av församlingstillhörighet kan samarbeta. GENOM STUDIECIRKLAR vill vi: verka för gemenskap genom studier och utvecklandet av personligheten. öka studie och musikverksamheten i församlingen. stödja Sensus som kyrkans studieförbund. vid kyrkorådssammanträden ge ledamöterna en fördjupad kunskap om kristen tro och kyrkans organisation höja kunskapsnivån. nå ekonomiska fördelar för ett utvidgat studiearbete för mindre kostnad. få hjälp att utforma studiecirklar och hitta lämpligt studiematerial. förenkla församlingens ekonomiska administration vid konserter etc. GENOM STUDIEARBETET I KYRKANS HUS vill vi: ge möjlighet till kontaktskapande verksamhet. ge församlingsbor en möjlighet att hitta vägen till kyrkans verksamhet. visa att församlingen finns i vardagslivet. främja studieverksamhet över lag. GENOM FRIVILLIGA MUSIKUNDERVISNINGEN vill vi: skapa en väg in till musikmedverkan och sångmedverkan i kyrkan. medverka till att kyrkokantorn kan få stöd och hjälp i sin tjänsteutövning. berika gudstjänstlivet. ge kyrkokantorn hjälp att upprätthålla sin pedagogiska förmåga. 16

Diakonal verksamhet I mötet med den enskilda människan tar diakonin gestalt. Där har varje människa ett ansvar att se och tjäna medmänniskor. Dessa möten kan vara nära möten med enskilt samtal eller själavård, vardagliga möten som gestaltas i tjänst till medmänniskan och globala möten där engagemanget för internationell rättvisa tar form. Diakoni är en tjänst för människans skull och skall genomsyra hela församlingens verksamhet, inte bara vara ett eget verksamhetsområde. Diakoni är ett förhållningssätt i församlingens samverkan med andra goda krafter i samhället. En diakonidefinition grundas på de tre trosartiklarna kan uttryckas så: Medmänsklig omsorg, grundad i Kristi kärlek och uttryckt i kyrkans liv genom barmhärtighet och solidaritet. Utifrån kyrkohandboken och avsnittet om vigning av diakoner, har kyrkoordningen följande beskrivning av diakonens uppgifter:. Diakonen är genom sin gärning ett barmhärtighetens tecken i både församlingen och samhället. Diakonen har ett ansvar att göra kärlekens gärningar, särskilt mot utsatta människor. Varhelst det finns mänsklig nöd är det diakonens kallelse att ingripa och inspirera andra att ta ansvar. Det är viktigt att fortlöpande ha god kännedom om människans livssituation, för att kunna se behoven och planera för det diakonala arbetet. Samhällets uttalade behov av samverkan i t.ex. kris och katastrofer utgör en angelägen utmaning för kyrkans närvaro och diakoni, både lokalt och internationellt. GENOM DIAKONIN inom församlingen vill vi: bedriva uppsökande verksamhet och stödja människor i svåra sociala och andliga förhållanden. erbjuda änkor/änkemän samt andra sörjande deltagande i samtalsgrupper om sorgen. erbjuda ensamma människor mötesplatser och verksamhet som skapar kontakter och gemenskap. främja Svenska Kyrkans internationella arbete arbete för att peka på vikten av att försvara människors rätt att stå på de förtrycktas sida. upprätthålla fortlöpande kontakt med hemtjänst, socialvård och åldringsvården samt företag och fackföreningar. utifrån ett folkkyrkoperspektiv att många i församlingen skall räknas som medarbetare i den diakonala uppgiften även om det inte föreligger formella anställningar. verka för att ett kontaktnät av ombud i byarna utvecklas till ett stöd för det diakonala arbetet följa samhällets förändring av hälso- och sjukvården under 2000-talet för att anpassa församlingens diakonala arbete till denna förändring. verka för att stödja de flyktingar som tidvis finns bosatta i Husums samhälle. FÖR MÄNNISKOR I ARBETSFÖR ÅLDER vill vi arbeta för att: stå till tjänst för enskilda samtal och aktivt söka personlig kontakt med församlingsbor kring existentiella frågor och behov. församlingens deltagande i lokala krisgrupper organiseras tydligt samt att fokusera ansvaret för beredskapsplanläggning såväl för åtgärder vid olyckshändelser och katastrofer, som vid beredskap. genom Svenska Kyrkans Unga vill vi skapa mötesplatser för kontakt och samtal. diakoni bland barn och ungdomar skall ha formen av förebyggande verksamhet i en vilja att möta deras verklighet. 17

FÖR PENSIONÄRER vill vi arbeta för att: erbjuda regelbundna träffar och gudstjänster i olika delar av församlingen. erbjuda årliga veckoslutsläger. ordna studiecirklar på dagtid. diakonen under året besöker samtliga nyblivna pensionärer. diakonen vid besöket hos de nyblivna pensionärerna inventerar vilka behov de har och verka för att möta dessa behov. till församlingens verksamhet knyta olika resurspersoner bland de nyblivna pensionärerna. GENOM KYRKANS HUSum vill vi verka för: att skapa en mötesplats för människor och en kärleksfull miljö där människor kan mötas och umgås under ett tak. att församlingsbor skall få räknas som medarbetare i den diakonala uppgiften även om det inte föreligger någon formell anställning. skapa ett folkets hus och ett levande hus för hela bygden. att rusta församlingsbor att dela det diakonala ansvaret. att möta den enskilda människan i hennes utsatthet. att ha omsorg om hela människan samt att skapa miljöer, där evangeliet uttrycks i handling. en öppen attityd mot föreningsliv och organisationer i församlingen. att knyta människor till ett medmänskligt engagemang för andra människor. Missionsverksamhet GENOM Café Duvan och Snickarboa vill vi: skapa en trevlig träffpunkt mitt i bygden. skapa en plats där de som arbetar som frivilligarbetare känner sig behövda som en del av församlingens diakonala arbete. arbeta för att skapa ett överskott som kan användas i hjälpverksamhet ge möjligheter för församlingsbor att idka hantverk. erbjuda mindre lokal för enklare snickeri och ändringsarbeten Kyrka är mission Kyrka är mission. Mission betyder sändning. Kyrkan är sänd i världen med ett uppdrag att göra Jesus Kristus känd och vara ett salt och ljus. Kyrkan är inte till för sin egen skull utan för människor och för världen. Mission är att upprätta synliga tecken på Guds rikes närvaro och erbjuda människor del i detta rike. Detta gäller både globalt och lokalt. 18

Sänd med evangelium Som utgångspunkt för förståelsen av begreppet mission har vår kyrka ofta använt Jesu missionsbefallning hos evangelisten Matteus i kapitel 28 vers 18-20. Åt mig har getts all makt i himmelen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.. Kyrkans sändningsuppdrag beskrivs där som en ständig väg vidare i ett världsvitt perspektiv och innehållet i uppgiften att göra allt fler till lärjungar anges genom orden döpa och lära. En gränsöverskridande församling Att vara församling är att vara sänd in i det samhälle där människor lever sina liv. I ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle är det ytterst angeläget att församlingen samtalar om frågor som rör kristen trostolkning och förhållningssätt. Öppen kyrka handlar om att finnas till för alla, möta människor med respekt och dialog. Uppdraget att vara kyrka är inte frikopplat från den tid, det samhälle och den värld vi lever i. Att vara sänd med ett uppdrag är knutet till evangelium och befrielse. GRUNDSUNDA FÖRSAMLINGS MISSIONSVERKSAMHET SKER FRÄMST GENOM : 1. Förkunnelsen i församlingens GUDSTJÄNSTER OCH KYRKLIGA HANDLINGAR. 2. Församlingens DOPUNDERVISNING enligt sid 8-9 i denna församlingsinstruktion. 3. Mötet med ungdomarna under KONFIRMANDTIDEN enligt sidorna 9-11. 4. Arbetet som beskrivs på sidorna 14 17, samt genom följande : GENOM EKUMENISKT ARBETE vill vi: öka möjligheten till gemensamma satsningar för att göra Jesus Kristus känd, trodd och älskad. vara medlemmar i Husums Kristna samarbetsråd. genom kyrkornas representant anställd av HKS bidra till ökad kunskap om kristen tro och lära på skolorna inom församlingen. medverka till att skapa större förståelse mellan kyrka och frikyrka. GENOM SVENSKA KYRKANS INTERNATIONELLA ARBETE vill vi: arbeta för att bistå fattiga och förtryckta människor oavsett hudfärg, kön, religion, etnisk tillhörighet eller politisk tillhörighet. genom opinionsbildning, information och utbildning förmedla kunskap och skapa ett engagemang för internationell diakoni, rättvisa och utveckling. avslöja och bekämpa orsaker till orättvisa, fattigdom och förtryck. ge församlingsbor möjlighet till engagemang och delaktighet. samla in pengar för att bistå nödlidande. 19

GENOM SVENSKA KYRKANS INTERNATIONELLA ARBETE vill vi: öka möjligheten till gemensamma evangelisationssatsningar. öka kunskapen hos församlingsbor om kyrkans internationella arbete runt omkring i vår värld. skickliggöra och öka kunskapen hos internationellt ombud, aktiva medarbetare samt församlingsbor. samla in gåvomedel för att möjliggöra för HELA VÄRLDENs viktiga arbete. FÖRSAMLINGENS INFORMATION ETT LED I MISSIONSARBETET Församlingens informativa insatser är ett led i Grundsunda församlings missionsarbete. Kyrkorådet har huvudansvaret för informationen. Kyrkoherde svarar med biträde av komminister för informationen om gudstjänster, själavård och församlingsverksamhet. Övriga anställda biträder i detta informationsarbete. Huvudansvaret för församlingsblad och annat informationsmaterial har kyrkoherden i samråd med komminister och övrig personal. Kyrkoherden är ansvarig utgivare med huvudansvar för innehållet. GENOM FÖRSAMLINGENS INFORMATIONSINSATSER vill vi: till massmedia upplysa om församlingens arbete. regelbundet fyra gånger per år utge församlingsblad som speglar församlingens olika verksamhet och pastorala program. redogöra för beslut som fattas av församlingens beslutande organ. göra församlingsborna uppmärksamma på särskilda gudstjänster och sammankomster för att de skall kunna deltaga. deltaga i HUR s allaktivitetsbladet med information om församlingens verksamhet. varje vecka annonsera i predikoturerna i ÖA. varje vecka affischera i Husum och byarna. varje vecka i samband med gudstjänsten i kyrkan dela ut program med kommande veckas gudstjänster och verksamhet. genom riktade inbjudningar med brev eller gruppkorsband, göra församlingsborna uppmärksamma på särskilda gudstjänster och sammankomster. informera nyinflyttade om församlingens verksamhet. 20

Medarbetarskap och fortbildning för anställd personal MEDARBETARSKAP Kallelsen att föra ut evangelium är given åt hela Guds folk. Alla i kyrkan är lemmar i en och samma kropp. Dopet är grundläggande och ger delaktighet i kyrkans gemensamma uppdrag. Förtroendevalda, frivilliga medarbetare, anställda och de som vigs till uppdrag inom kyrkans vigningstjänst skall fullgöra de speciella uppdrag som de anförtrotts i solidaritet med Svenska kyrkan och kyrkans tro, lära och bekännelse. Alla kyrkans anställda, förtroendevalda och frivilliga medarbetare skall tjäna kyrkan och församlingen och i det uppdrag de fått, bidra till att evangeliet blir känt, kyrkan uppbyggd och människorna tjänade. Förtroendevalda De förtroendevalda har av församlingen fått i uppdrag att ta ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd och dess förvaltning skött. De utövar sina uppdrag inom ramen för det mandat som tillhör det förtroendevaldas organ som de ingår i. Anställda Församlingsassistent, kyrkomusiker och andra anställda bidrar i sina befattningar direkt eller indirekt till att församlingens grundläggande uppgift i gudstjänst, undervisning, diakoni och mission blir utförd. Präster och diakoner fullgör sina uppdrag i trohet mot avgivna vigningslöften. Frivilligt medarbetarskap Kännetecknande för Grundsunda församling är ett starkt frivilligt engagemang från många människor. För närvarande finns ca 300-400 människor engagerade i en liten eller stor uppgift i församlingens arbete. Detta arbete är viktigt att utveckla. Allt fler skall kunna inkludera sig själva i vi i kyrkan. Alla har vi en gemensam uppgift att gestalta kyrkan i vår tid och i vår bygd. Bärande i folkkyrkotanken är att alla skall känna sig delaktiga. Så vill vi ha det i Grundsunda församling. Församlingen behöver alla människors tros och livserfarenheter i gudstjänst och övrigt församlingsliv. Vardagserfarenheterna ger nya och annorlunda frågor och svar. Var och en utgår från sina egna referensramar i den verklighet man befinner sig i. Därför kan och bör alla inom Grundsunda församling ges möjlighet att vara med och berika församlingens verksamhet. Vi vill i Grundsunda församling att medarbetarskapet skall förutsätta ömsesidig respekt, tilltro och samverkan mellan anställda och övriga församlingsbor. Resurs och bemanningsplan för Grundsunda församling I Grundsunda församling finns f n en kyrkoherdetjänst och 1,5 komministertjänster inrättade av stiftsstyrelsen. En komministertjänst har en tjänstgöringsgrad om 50 % av en heltidstjänst och finns tillfälligt inrättad under kyrkoherdens tjänstledighet för fackligt uppdrag om 50 % av heltid. Kyrkomusikern skall vara kyrkokantor. 21