Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion

Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion på Sjælland Magnus Engardt Joakim Langner Kenneth Häggkvist SMHI AB Miljöenheten Skåne i utveckling 2002:10 ISSN 1402-3393

På uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län har en studie genomförts av SMHI AB med avseende på förändrad luftkvalitet och nedfall av försurande och eutrofierande ämnen i Skåne vid en ersättning av en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer med ökad elproduktion i kolbaserade kraftverk på Sjælland. Det som specifikt undersöks är i vilken mån luftmiljön i Skåne påverkas om kraften producerad i en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer ersätts med importerad el, producerad i fossilbaserade kraftverk lokaliserade i Danmark. Beräkningarna bygger på en ökad elproduktion om sammanlagt 4 TWh genom ökad kolförbränning vid de tre kraftverken Asnæsverket, Stigsnæsverket och Amagerverket som är belägna på Sjælland. Utsläppen av kväve- och svaveloxider antas därmed öka med 14 000 respektive 18 000 ton per år. Utsläppsökningen motsvarar ca en tredjedel respektive drygt två gånger Skånes totala emissioner av kväveoxider och svaveloxider under 1997. Beräkningarna visar att dessa utsläpp medför att det totala kväve- och svavelnedfallet i Skåne län beräknas öka med 128 ton kväve respektive 460 ton svavel per år. Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Copyright: Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion på Sjælland. Magnus Engardt, Joakim Langner och Kenneth Häggkvist SMHI AB Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Miljöenheten 205 15 Malmö Tfn: 040-25 20 17 Innehållet i denna rapport får gärna citeras eller refereras med uppgivande av källa. ISSN: 1402-3393 Upplaga: Tryckeri: Papper: 300 ex. Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö Miljömärkt

2001 Nr. 24 Rapport Effekt på luftkvalitet och deposition av försurande ämnen i Skåne vid ersättning motsvarande en av reaktorerna vid Barsebäcks kärnkraftverk med dansk fossilbaserad kraftproduktion Magnuz Engardt, Joakim Langner och Kenneth Häggkvist

Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Skåne Län Rapportnummer: 2001 Nr. 24 Effekt på luftkvalitet och deposition av försurande ämnen i Skåne vid ersättning motsvarande en av reaktorerna vid Barsebäcks kärnkraftverk med dansk fossilbaserad kraftproduktion Diarienr: xxxxxx Författare Magnuz Engardt, Joakim Langner, Kenneth Häggkvist Datum 2001-10-16 Marknadschef Sture Ring Granskad / Godkänd SMHI, 601 76 NORRKÖPING Telefon 011-495 80 00 Telefax 011-495 80 01 Sida nr 2

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Resultat... 8 Marknära halter av gasformiga svavel och kväve föroreningar...8 Deposition av oxiderat kväve och svavel...11 Diskussion...15 Referenser...17 Omslagsbild: Beräknad ökning av totaldepositionen av oxiderat kväve respektive oxiderat svavel i området Skåne-Själland-Bornholm vid en ersättning av elproduktionen i en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer med fossilbaserad kraft producerad i tre kraftverk på Själland. Enhet: milligram kväve respektive svavel per kvadratmeter och år. SMHI, 601 76 NORRKÖPING Telefon 011-495 80 00 Telefax 011-495 80 01 Sida nr 3

Sammanfattning På uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län har en studie genomförts av SMHI med avseende på förändrad luftkvalitet och deposition av försurande och eutrofierande ämnen i Skåne vid en ersättning av en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer med ökad energiproduktion i fossilbaserade kraftverk på Själland. Innevarande studie bygger på ett redan rapporterat arbete varvid SMHIs spridningsmodell MATCH använts tillsammans med en emissionsdatabas som administreras av SMHIs Airviro system (se Langner m.fl., 2000). Förutsättningarna var att NO 2 och SO 2 utsläppen antas öka med 14 respektive 18 tusen ton per år fördelat mellan tre kraftverk belägna på Själland. Denna ökning motsvarar 8 respektive 28 % av 1997 års emissioner inom beräkningsområdet (Skåne-Själland-Bornholm), eller 31 % respektive 206 % av Skånes totala emissioner av antropogent NO 2 och SO 2 under 1997. Modellstudien visar att tillskottet av marknära NO 2 i luft samt depositionen av oxiderat kväve är litet både jämfört med Skånes eget bidrag till kvävebudgeten över länet, samt jämfört med den totala kvävebelastningen uppmätt i Skåne. I västra Skåne var den totala årsdepositionen mer än 800 mg kväve per kvadratmeter under 1997, tillskottet når dryga 10 mg kväve per kvadratmeter och år. Ökningen av den totala kvävedepositionen till Skåne län beräknas bli 128 ton kväve per år, att jämföras med den beräknade totaldepositionen på 9.6 tusen ton kväve för 1997. För svavelhaltiga ämnen är situationen annorlunda. För marknära SO 2 är tillskottet från de danska kraftverken lika stort, eller större, än SO 2 halterna genererade av Skånes egna emissioner förutom vid de större orterna vid kusten samt runt Nymölla där det skånska SO 2 bidraget är märkbart större. Depositionen av oxiderat svavel beräknas öka med 25 mg svavel per kvadratmeter och år, eller mer, i västra Skåne vilket är lika mycket som dagens bidrag från Skånes egna källor. Siffran kan även jämföras med de cirka 700 mg svavel per kvadratmeter som representerar den totala depositionen av oxiderad svavel i Skåne under 1997. Den antagna produktions ökningen i de tre danska fossilbaserade kraftverken beräknas ge en ökad depositionen av oxiderat svavel (SO 2 och sulfat) till Skåne län med 459 ton svavel. Den totala depositionen till Skåne län var under 1997 9.1 tusen ton svavel, varav 4.6% eller 423 ton beräknades komma från Skånes egna källor. SMHI, 601 76 NORRKÖPING Telefon 011-495 80 00 Telefax 011-495 80 01 Sida nr 4

Inledning Denna studie bygger på den regionala luftmiljöanalysen för Skåne län gällande för året 1997 genomförd av SMHI på uppdrag av Skånes luftvårdsförbund (Langner m.fl., 2000). I innevarande studie jämför vi tidigare beräknade lufthalter och deposition av oxiderat kväve och svavel med resultat från ett antaget framtida scenario. Det som specifikt undersöks är i vilken mån luftmiljön i Skåne påverkas om kraften producerad i en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer ersätts med importerad el, producerad i fossilbaserade kraftverk lokaliserade i Danmark. Aktuella kraftverk är Asnaesverket, Amagerverket samt Stignaesverket, alla placerade på Själland, se Figur 1. Amagerverket Asnaesverket Stignaesverket Figur 1. MATCH modellens beräkningsområde med de danska ersättningskraftverken utsatta. Rött på kartan indikerar tätort eller större väg i Airviro databasen, svarta linjer representerar mindre vägar, ljusblå linjer är läns- eller amtgränser. Ytkällor och emissioner från vägtrafik är insorterade i relevant lägsta 5 5 km 2 beräkningscell, medan punktkällorna beaktas i en separat plym model innan de inkorporeras i den Eulerska modellen. Det grundläggande antagandet i innevarande studie är att vi endast ökat emissionerna från ovan nämnda tre danska kraftverk. Vi har satt upp modellsystemet på ett i det närmaste identiskt vis jämfört med tidigare studie och genomför alltså de nya simuleringarna med alla övriga emissioner fixa vid de rapporterade nivåerna för 1997. Vid presentationen av resultaten har tidigare SMHI, 601 76 NORRKÖPING Telefon 011-495 80 00 Telefax 011-495 80 01 Sida nr 5

erhållna värden subtraherats för att få fram enbart tillskottet från de danska fossilbaserade kraftverken. Naturligtvis har vi genom detta förfarande försummat förändringar i framtida halter och depositioner som uppkommer utifrån andra förändringar i utsläppsbilden, förändringar i markanvändningstypen, annorlunda oxidant halt i atmosfären, samt de som skulle kunna introduceras vid en annorlunda vädersituation. Vår bedömning av väderläget är att 1997 var ett representativt år, men vi utesluter inte att år-till-år variationer på upp till några 10-tals % skulle kunna uppkomma i lufthalter och deposition p.g.a. markant olika vind och nederbörds mönster. Detta är för övrigt av samma storleksordning som övriga modellosäkerheter. D.v.s. osäkerheten i depositions hastighet, kemisk omvandling, transportberäkning m.m. Atmosfärens oxidations kapacitet (oxidant halten) förtjänar ett speciellt omnämnande och kommenteras utförligare i diskussionen nedan. I innevarande, liksom i tidigare studie, använder vi observerade halter av marknära ozon gällande för 1997. Ozon är en av de viktigare oxidanterna i atmosfären och i ett framtida scenario med förhöjda NO 2 utsläpp bör man vänta sig en annorlunda fördelning mellan ozon och NO X (NO och NO 2 ), vilket kan ge märkbara effekter på beräknade NO 2 halter och kvävedepositionen. Nuvarande (d.v.s. gällande för 1997) och projicerade emissioner i modellområdet framgår av Tabell 1. Stigsnaesverket har svavel rening, produktionsökningen ger därför ett SO 2 tillskott som endast är 10 % av tillskottet i Asnaes eller Amagerverket. För NO 2 antas tillskottet bli lika stort i de tre kraftverken. Det kan dock nämnas att då skorstens höjden är olika (220, 130 respektive 150 meter för Asnaes-, Stigsnaes- respektive Amagerverket), kommer den lokala och regionala påverkan variera mellan de tre kraftverken. Tabell 1. Nuvarande och projicerade kväve- och svavel emissioner från de danska kraftverken vilka antas ersätta en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer. Nuvarande (1997) NO 2 emissioner Projicerade framtida NO 2 emissioner * Nuvarande (1997) SO 2 emissioner Projicerade framtida SO 2 emissioner * [ton NO 2 år -1 ] [ton NO 2 år -1 ] [ton SO 2 år -1 ] [ton SO 2 år -1 ] Asnaesverket 12 002 16 702 15 902 24 502 Stigsnaesverket 6 371 11 071 6 641 7 501 Amagerverket 5 291 9 991 6 671 15 271 Summa emissioner i modell området 178.3 10 3 192.4 10 3 64.37 10 3 82.42 10 3 * Värdena baseras på 3*1,3 TWh el och marginalemissionsfaktorer 1 % svavel i kol (27 MJ/kg), 400 mg NO 2 /MJ samt en elverkningsrad om 40 %. Källa: Anders Åkesson juni 2001. SMHI, 601 76 NORRKÖPING Telefon 011-495 80 00 Telefax 011-495 80 01 Sida nr 6

Figur 2. Säsongsvariation av NO 2 och SO 2 emissioner i modellområdet. Den projicerade ökningen från de tre danska fossilbaserade kraftverken är given på årsbasis. För att simulera säsongsvariationen av energiproduktionen har en enkel månadsvariation pålagts. Denna funktion (som är identisk från tidigare studie) medför att bidraget från punktkällorna är något större under vintermånaderna jämfört med sommarperioden, se Figur 2. Som framgår av Tabell 1 representerar ersättningskraften från de tre danska fossilbaserade kraftverken en ökning av NO 2 emissionerna med 8 % och SO 2 emissionerna med 28 % i modellområdet. Om man jämför med de svenska emissionerna representerar tillskottet 31 % respektive 206 % av Skånes NO 2 och SO 2 utsläpp för 1997 (Langner m.fl., 2000), eller 5.2 % respektive 35 % av Sveriges totala emissioner av antropogent NO 2 och SO 2 under 1997 (EMEP, 2000). I innevarande, liksom i tidigare studie, har samtliga NO 2 utsläpp antagits vara fördelade som 2 % NO 2 och 98 % NO (i kväve enheter). I atmosfären, samt i den Eulerska modellen, kommer den relativa fördelningen mellan NO och NO 2 snabbt ställa in sig beroende på omgivande ozonhalt och solinstrålning. I den separata plymmodellen, som används i MATCH-Skåne för att på ett rimligt sätt fördela emissionerna från större punktkällor i vertikal och horisontell riktning, är denna kemiska process bortkopplad till dess plymen från punktkällan anses nått storleken av minst en beräkningscell, varvid spårämnena inkorporeras i den fullständiga Eulerska modellen. Detta förfarande underskattar NO 2 halterna och kväve depositionen något (eftersom NO inte deponeras) nära större punktkällor. För att tydligare illustrera Amagerverkets påverkan på kvävebelastningen i Skåne har vi därför valt att förkorta tiden i plymmodellen från 3600 sekunder till 600 sekunder i de innevarande simuleringarna. Övriga parametrar och modellansatser är identiska med tidigare studie varför vi refererar till Langner m.fl. (2000) för en fullständig beskrivning av modellsystemet. SMHI, 601 76 NORRKÖPING Telefon 011-495 80 00 Telefax 011-495 80 01 Sida nr 7

Resultat Nedan presenteras och diskuteras, först, påverkan på marknära halt av NO 2 respektive SO 2 vid en ökning av de antropogena kväve och svavel utsläppen från de tre danska fossilbaserade kraftverken. Sedan diskuteras förändringen av depositionen av oxiderat kväve respektive oxiderat svavel. Tillskottet från de fossilbaserade kraftverken på Själland kommer att jämföras med bidraget från Skånes egna emissioner av NO 2 och SO 2 för året 1997, samt med det totala bidraget från svenska och utländska källor presenterat i Langner m.fl. (2000). För samtliga beräkningar gäller att simuleringarna utförts på området i Figur 1, medan resultaten presenteras i detalj på kartor fokuserade över Skåne. Resultaten presenteras som absoluta och relativa förändringar. Marknära halter av gasformiga svavel och kväve föroreningar Figur 3 visar årsmedelhalten av marknära (cirka 1 meter) NO 2. Som framgår av figur 4 är NO 2 tillskottet från de danska ersättningskraftverken litet (5-10 % av Skånes eget bidrag) i större delen av Skåne. Det är bara strax öster om Amager d.v.s. nära Malmö som NO 2 tillskottet når märkbara nivåer. Eftersom det inhemska bidraget där också har ett maximum kommer tillskottet därför endast upp till 10-20 % av det skånska bidraget till den marknära NO 2 halten. NO 2 tillskottet representerar 3-5 % av den totala halten beräknad med samtliga källor under 1997. Figur 3. Årsmedelvärde för halt av marknära kvävedioxid beräknat med MATCH-Skåne. Bidrag från skånska källor 1997 respektive det antagna tillskottet från tre danska kraftverk. Enhet: mikrogram kvävedioxid per kubikmeter luft (µg NO 2 m -3 ). SMHI, 601 76 NORRKÖPING Telefon 011-495 80 00 Telefax 011-495 80 01 Sida nr 8

Figur 4. Relativ ökning av marknära kvävedioxid. I figuren redovisas den procentuella ökningen jämfört med Skånes egna källor 1997, samt den procentuella ökningen jämfört med samtliga källor i Sverige och utomlands. Enhet: %. För SO 2 är situationen märkbart annorlunda, se Figur 5 och 6. Större delen av västra Skåne beräknas få en ökad SO 2 årsmedelhalt av samma storleks ordning som den som idag genereras av Skånes egna utsläpp, d.v.s. 0.2-0.8 µg SO 2 m -3. Jämfört med den totala SO 2 koncentrationen för 1997 beräknas SO 2 halten öka med drygt 20 % i hela Skåne och 30-50 % i de centrala delarna. Årsmedelhalten av SO 2 i Malmö stiger med 0.6-1.5 µg SO 2 m -3. Nära Amagerverket ökar årsmedelvärdet med 5-10 µg SO 2 m -3. Från detta kan man sluta sig att t.ex. Malmö stundtals kan få betydligt högre SO 2 halter i scenariot med en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer ersatt med tre fossilbaserade kraftverk på Själland. Figur 7 visar momentana halter under ett år orsakade enbart av den extra förbränningen i de tre danska fossilbaserade kraftverken. Som framgår av figuren får Malmö episodvis ett tillskott på flera µg SO 2 m -3. På grund av de rådande meteorologiska förhållanden kommer dessa perioder vara korrelerade med andra förorenings episoder, vilket alltså märkbart kan försämra luftkvaliteten, speciellt vintertid. SMHI, 601 76 NORRKÖPING Telefon 011-495 80 00 Telefax 011-495 80 01 Sida nr 9

Figur 5. Årsmedelvärde för halt av marknära svaveldioxid beräknat med MATCH- Skåne. Bidrag från skånska källor 1997 respektive det antagna tillskottet från tre danska kraftverk. Enhet: mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft (µg SO 2 m -3 ). Figur 6. Relativ ökning av marknära svaveldioxid. I figuren redovisas den procentuella ökningen jämfört med Skånes egna källor 1997, samt den procentuella ökningen jämfört med samtliga källor i Sverige och utomlands. Enhet: %. SMHI, 601 76 NORRKÖPING Telefon 011-495 80 00 Telefax 011-495 80 01 Sida nr 10

Figur 7. Halt svaveldioxid, genererade av ökade emissioner i tre danska fossilbaserade kraftverk. Punkterna representerar momentana värden var 3:e timme i lägsta modellnivå (ca. 30 m) för en punkt nära Malmö centrum (55.5º N, 13.0º E). Enhet: mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft (µg SO 2 m -3 ). Deposition av oxiderat kväve och svavel Den totala depositionen av oxiderat kväve och svavel för Skånes egna källor under 1997 samt för det antagna framtida scenariot med en av Barsebäcksverkens reaktorer ersatt av dansk fossilbaserad kraft framgår av figurerna 8 och 10 nedan. En diskussion om fördelningen mellan den torra- och den våta depositionen för året 1997 återfinns i Langner m.fl. (2000) och kommenteras inte vidare här. Den antagna produktionsökningen i de tre danska fossilbaserade kraftverken beräknas ge en ökning av den totala kvävedepositionen med drygt 10 mg N m -2 i svästra Skåne, mer nära Malmö, mindre i nordöstra Skåne. Då den geografiska fördelningen av Skånes egna utsläpp är liknande, representerar tillskottet cirka 10 % av kvävedepositionen från Skånes egna källor under 1997. Denna relativa ökning är något större än vad som gällde för halten marknära NO 2, vilket kan förklaras av att det högsta NO 2 tillskottet, utanför Själland, återfanns över Öresund men då torrdepositionen av NO 2 till en havsyta är liten får man en ökad deposition nedströms, d.v.s. över den skånska landytan. Jämfört med det totala nedfallet av oxiderad kväve som nådde dryga 800 mg N m -2 under 1997 representerar tillskottet en ökning på 1-3 %. Faktaruta. Omvandling mellan mg per kvadratmeter och kg per hektar. 0.1 1 10 100 mg m -2 mg m -2 mg m -2 mg m -2 0.001 0.01 0.1 1 kg ha -1 kg ha -1 kg ha -1 kg ha -1 SMHI, 601 76 NORRKÖPING Telefon 011-495 80 00 Telefax 011-495 80 01 Sida nr 11

Figur 8. Beräknad total årsdeposition av oxiderat kväve. Bidrag från källor i Skåne 1997 respektive tillskottet från det antagna ökade utsläppet vid tre danska kraftverk. Enhet: milligram kväve per kvadratmeter och år (mg N m -2 år -1 ). Figur 9. Relativ ökning av deposition av oxiderat kväve. I figuren redovisas den procentuella ökningen jämfört med Skånes egna källor 1997, samt den procentuella ökningen jämfört med samtliga källor i Sverige och utomlands. Enhet: %. SMHI, 601 76 NORRKÖPING Telefon 011-495 80 00 Telefax 011-495 80 01 Sida nr 12

Svaveldepositionen från de tre danska kraftverken beräknas öka kraftigt och överskrider bidraget från Skånes egna utsläpp i hela Skåne utom nära Trelleborg och Ystad, där båttrafiken idag ger ett stort inhemskt bidrag, samt runt anläggningarna vid Nymölla i nordöstra Skåne. Tillskottet överskrider 25 mg S m -2 år -1 i hela västra Skåne. Nära Malmö ökar depositionen med dryga 100 mg S m -2 år -1, vilket är mer än dubbelt så mycket som svavel depositionen i detta område från Skånes egna källor. Jämfört med den totala svaveldepositionen för 1997 representerar tillskottet en ökning med minst 3 % i större delen av Skåne. I västra Skåne, där tillskottet beräknas bli störst, är ökningen 5-20 % av det totala bidraget till svaveldepositionen. Från Langner m.fl. (2000) framgår att bidraget till Skånes svaveldeposition från källor i Själland redan är större än bidraget från Skånes egna källor. Att ersätta en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer med fossilbaserad kraft producerad i danska kraftverk kommer alltså märkbart öka det danska bidraget till svavelnedfallet över Skåne under förutsättning att allting annat hålls konstant. Figur 10. Beräknad total årsdeposition av oxiderat svavel. Bidrag från källor i Skåne 1997 respektive tillskottet från det antagna ökade utsläppet vid tre danska kraftverk. Enhet: milligram svavel per kvadratmeter och år (mg S m -2 år -1 ). SMHI, 601 76 NORRKÖPING Telefon 011-495 80 00 Telefax 011-495 80 01 Sida nr 13

Figur 11. Relativ ökning av deposition av oxiderat svavel. I figuren redovisas den procentuella ökningen jämfört med Skånes egna källor 1997, samt den procentuella ökningen jämfört med samtliga källor i Sverige och utomlands. Enhet: %. Som framgår av diskussionen ovan representerar tillskottet från den antagna produktionsökningen vid de tre danska fossilbaserade kraftverken en ökning av kväve- respektive svaveldepositionen med cirka 10 respektive 100 % jämfört med depositionen resulterande från Skånes egna utsläpp av oxiderat kväve och svavel. Det beräknade absoluta depositions tillskotten över Skåne län ges i Tabell 2. Från tabellen framgår vidare att endast 3-5 % av utsläppen från de tre danska fossilbaserade kraftverken deponeras över Skåne län. Resterande mängd deponeras naturligtvis någon annan stans, företrädesvis i närområdet. Innevarande studie genomfördes med meteorologi för 1997. P.g.a. variationer i vind och nederbörds mönster bör man förvänta sig annorlunda spridning av luftföroreningarna vid andra väderlägen eller vid en förändrad markanvändning i Själland och Skåne. SMHI, 601 76 NORRKÖPING Telefon 011-495 80 00 Telefax 011-495 80 01 Sida nr 14

Tabell 2. Skåne läns luftförorenings budget. Jämförelse mellan dagens (1997) emission och deposition och det antagna tillskottet från tre fossilbaserade kraftverk på Själland. Oxiderat kväve [ton N år -1 ] Oxiderat svavel [ton S år -1 ] Emission Skåne län 1997 Emission Antaget tillskott från 3 danska fossilbaserade kraftverk Deposition till Skåne län, 1997 Från källor i Skåne län 1997 Total deposition till Skåne län, 1997 Från svenska och utländska källor 1997 Deposition till Skåne län Från det antagna tillskottet vid 3 danska fossilbaserade kraftverk 13 747* 4 390* 4 291 9 030 1 143* 423* 9 646* 9 125* 128 459 * Från Langner m.fl. (2000). Diskussion Denna studie fokuserade på förändringar i marknära halt och total deposition av oxiderat kväve och svavel under vissa antaganden om ändringar i utsläppsbilden. För att resultaten skall vara trovärdiga måste man förstås först verifiera de grundläggande formuleringarna i modellen. I Langner m.fl. (2000) presenterades förutom kartor över marknära halt och deposition även jämförelser mellan modell resultat och mätningar. Slutsatsen var att innevarande modellsystem mycket väl reproducerar uppmätta halter av NO 2 och SO 2 vid regionala stationer men underskattar de urbana halterna något. I samband med denna studies genomförande förkortades tiden i plymmodellen, vilket torde förbättra överensstämmelsen, åtminstone för NO 2, nära punktkällor. P.g.a. ickelinjäriteter i kväve kemin kommer dock NO 2 halten inte öka linjärt med NO 2 utsläppen, vilket t.ex. syns som ett lokalt minima nära Amager i Figur 3 och 4. Utsläpp av NO X (NO + NO 2 ) sker primärt som NO; i atmosfären sker sedan en ständig omfördelning mellan NO och NO 2. Jämvikten beror av O 3 halten och solinstrålningen, och om NO når höga värden jämfört med O 3 kommer ingen NO 2 kunna bildas förrän luftpaketen når ett område med mer O 3. I verkligheten påverk- SMHI, 601 76 NORRKÖPING Telefon 011-495 80 00 Telefax 011-495 80 01 Sida nr 15

as dessutom O 3 i sin tur i högsta grad av NO och NO 2 halterna, varför det strängt taget inte är korrekt att hålla O 3 halten konstant vid tillskottsberäkningarna. Vi har därför även genomfört en rad tester där O 3 påverkas av de lokala NO X halterna. Resultaten visar att innevarande uppskattning av NO 2 tillskotten respektive depositions tillskotten från de tre danska kraftverken torde vara en maximal uppskattning. P.g.a. återkopplingar i reaktionerna mellan NO X och O 3 kan de NO 2 halter och kväve depositioner som rapporteras för Skåne i denna studie betraktas som överskattningar på upp till några tiotals %. Detta stödjer alltså ytterligare slutsatsen om en ganska marginell ökning av kvävebelastningen över Skåne men en relativt stor påverkan på svavel belastningen vid en ersättning av en av Barsebäcks kärnkraftsreaktorer med fossilbaserad kraft från Själland. Svavel kemin är betydligt enklare att modellera och kan med god noggrannhet betraktas som linjär och ovanstående komplikationer gäller ej. En av grundförutsättningarna i denna studie var att de danska svavelutsläppen ökade proportionerligt mer än kväveutsläppen. Detta tillsammans med det faktum att dagens (1997) skånska svavelutsläpp redan är försumbara jämfört med de på Själland gör att påverkan på luftkvaliteten blir större för svavelhaltiga- än för kvävehaltiga ämnen. Innevarande studie kan slutligen jämföras med en liknande undersökning genomförd av SMHI på uppdrag av ELFORSK AB (Persson m.fl. 1997). I den studien gjordes beräkningar endast med avseende på ökad deposition av oxiderat kväve och svavel i södra Sverige under förutsättning att en eller två av Barsebäcks reaktorer ersätts med fossilbaserad elkraft. Persson m.fl. använde en något annorlunda model uppsättning och gjorde simuleringar för året 1994. De gjorde även simuleringar för en rad olika emissions scenarier. Gemensamt för alla var att de projicerade markant mindre NO 2 och SO 2 utsläpp än vad som görs i innevarande studie. I deras värsta scenario var tillskottet 7692 ton NO 2 respektive 10330 ton SO 2 (55 % respektive 57 % av våra siffror). Ersättningskraften antogs i deras studie framförallt vara producerat på Själland (Asnaes, Amager och Kyndby) men även till viss del av kraftverk i Tyskland samt det svenska verket i Karlshamn. Tillskottet i depositionen från ersättningskraften blev i Persson m.fl. (1997) 5-10 mg N m -2 år -1 och 20-60 mg S m -2 år -1 för Skåne med de högre värdena nära Malmö (d.v.s. nära Amagerverket), och Karlshamn. I vår studie blir påverkan betydligt större i västra Skåne men mindre i norra och östra Skåne p.g.a. att vi i innevarande studie inte ansätter någon ökad emission från Karlshamnsverket. Den slutliga lokaliseringen av de fossilbaserade ersättningskraftverken kommer alltså ge stor effekt på storleken av kväve- och svavel tillskottet i Skåne. SMHI, 601 76 NORRKÖPING Telefon 011-495 80 00 Telefax 011-495 80 01 Sida nr 16

Referenser EMEP, 2000. Webbsida: http://www.emep.int/ Langner, J., Häggkvist, K., Bergström, R., Engardt, M., Johansson, J., Omstedt, G. och Robertson, L. 2000. Regional luftmiljöanalys för Skåne län baserad på MATCH modellberäkningar och mätdata. Analys av 1997 års data. SMHI Rapport 2000 Nr. 58, 53 pp. Persson, C., Bergström, R. och Langner, J. 1997. Ersättningskraft för Barsebäck. Deposition av svavel och oxiderat kväve över Sverige. Rapport till ELFORSK AB, 17 pp. SMHI, 601 76 NORRKÖPING Telefon 011-495 80 00 Telefax 011-495 80 01 Sida nr 17

Rapportserien Skåne i utveckling ISSN 1402-3393 2002:1 Skog och trädmiljöer längs nedre Helgeån i Kristianstads Vattenrike. Miljöenheten 2002:2 Öppen vård i utveckling, stadsbidrag fördelade under år 2001. Samhällsbyggnadsenheten 2002:3 Organiska miljögifter i marin biota i Skåne län en sammanställning och utvärdering 1992-2000. Miljöenheten 2002:4 Översyn av Hallandsås nordsluttningar biologiskt värdefulla områden. Miljöenheten 2002:5 Slam i Skåne län kvalitet, hantering och debatt. Miljöenheten 2002:6 Årsrapport 2001 Socialtjänsten i Skåne län. Samhällsbyggnadsenheten 2002:7 Övervakning av fladdermöss i Skåne rapport för 2001. Miljöenheten 2002:8 Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge årsredovisning 1999/2000. Miljöenheten 2002:9 Växtnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge årsredovisning 2000/2001. Miljöenheten 2002:10 Analys av hur luftmiljön i Skåne påverkas om Barsebäcksverket ersätts av fossilbaserad elproduktion på Själland. Miljöenheten