Ett mer hälsofrämjande landsting Förstudie Definitioner och ansvarsfördelning November 2005
Folkhälsoenheten är samordningsansvarig för denna förstudie. Arbetet har pågått under hösten 2005. Arbetsgruppen består av företrädare från Folkhälsoenheten, Forsknings- och Utvecklingsenheten och från Utvecklingsenheten Hälso- och sjukvård. En styrgrupp har varit kopplad till uppdraget. Styrgruppens representanter är Folkhälsoenhetens chef, Forsknings- och Utvecklingsenhetens chef, Medicinsk utvecklingschef samt biträdande chef för Utvecklingsenheten Hälso- och sjukvård
Sammanfattning Inledning...1 Bakgrund...2 Styrande dokument... 3 Uppdraget... 4 Syfte med förstudien...5 Avgränsningar... 5 Resultat...6 Definitioner... 6 Ansvarfördelning för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget... 8 Diskussion...10 Referenser...11
Sammanfattning Landstinget har en viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet både genom den behandlande verksamheten och som etablerad och förtroendefull kontaktyta gentemot befolkningen. Landstinget har dessutom ett ansvar att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen. För att Landstinget Sörmland ska kunna arbeta mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande är inställningen bland beslutsfattare och professionen avgörande. Det är beslutsfattarna som ser till att Hälso- och sjukvårdslagen, prioriteringsutredningens betänkanden och Mål för folkhälsan levandegörs och efterlevs. Syftet med förstudien har varit att ta fram definitioner och ansvarsområden för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. De definitioner som definieras i förstudien är hälsa, folkhälsa, folkhälsoarbete, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, hälsofrämjande hälso- och sjukvård och hälsofrämjande landsting. Ansvarsfördelningen utgår från den befintliga organisationen och en grov indelning av ansvaret har gjorts. Förvaltningsnivå (operativt ansvar), funktionerna Lednings- och verksamhetsstöd, Service (strategiskt ansvar) och landstingsdirektör/koncernledning och politik (övergripande ansvar). Arbetet fördelas utifrån insatser på befolkningsnivå, individnivå och den egna personalen.
Inledning Landstinget har en viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, både genom den behandlande verksamheten och som etablerad och förtroendefull kontaktyta gentemot befolkningen. I landstinget blir hälsoproblem synliga och här finns kunskapen om sjukdomars orsaker och utbredning, hälsans bestämningsfaktorer och behandlingsmetodernas effekt. Inom landstinget finns också kunskap, traditioner och goda exempel kring hur det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet kan utföras. Det saknas gemensamma utarbetade strategier i Landstinget Sörmland för hur detta arbete ska bedrivas. Landstingets ansvar för att främja hälsa och förebygga sjukdom är: att initiera och genomföra förebyggande åtgärder internt och externt. Primärvård och sjukhusvård har en strategisk roll. De har kunskap om olika hälsorisker och de når stora befolkningsgrupper. att kartlägga och identifiera hälsorisker och att förmedla kunskap om hälsoläget, hälsorisker, riskgrupper och hälsofrämjande faktorer. Genom ett ansvar inom bl.a. kultur, utbildning och miljö kan landstinget påverka attityder, förmedla kunskaper. att delta i samhällsplaneringen. Landstinget ska medverka i samhällsinriktade förebyggande insatser och därmed bidra till en bättre livsmiljö och sträva efter förbättrade levnadsvillkor för befolkningen. I landstingets vision står att landstinget arbetar för att främja sörmlänningarnas hälsa, förebygga ohälsa och minska hälsoklyftorna. Med hälsa menas ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom och handikapp. Landstingets vision skildrar ett önskat läge och innehåller också landstingets grundläggande värderingar. Visionen är landstingsövergripande och grunden för all verksamhet och planering. Alla landstingets förvaltningar/motsvarande ska med utgångspunkt av den övergripande visionen fråga sig: Vad betyder det här för oss? Den övergripande visionen ska brytas ner till verksamhetsanpassade visioner och så småningom till konkreta arbets- och förändringsplaner och vidare in i budget- och planeringsprocessen 1
Bakgrund Under våren 2003 tog Riksdagen beslut om en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Beslutet grundar sig på Regeringens proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva målområden är kopplade till det övergripande målet. Utgångspunkten vid formulering av mål för folkhälsan har varit hälsans bestämningsfaktorer det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa i stället för att utgå från sjukdomar eller hälsoproblem. Genom att utgå från hälsans bestämningsfaktorer (livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor som påverkar hälsan) blir målen åtkomliga för politiska beslut. Begreppen hälsa, folkhälsa, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande har under flera år förekommit i Landstinget Sörmlands olika dokument. Det gäller såväl politiskt styrande dokument som dokument som beskriver verksamheternas uppdrag. Under 2005 har beslutats att ta ett helhetsgrepp för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstingets hälso- och sjukvård (LS beslut 32/05 och LF beslut 75/03). Uppdraget har efter det breddats och gäller det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i hela Landstinget Sörmland. Det finns flera anledningar till att Landstinget Sörmland ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Om landstinget vill hushålla med resurserna så att de går till de mest prioriterade behoven krävs att någon form av styrningsåtgärd vidtas. En hälsofrämjande och förebyggande inriktning inom hälso- och sjukvården ökar vårdens kvalitet och utgör en viktig del i arbetet att effektivisera vården. Ett förebyggande arbete kan både på kort och lång sikt minska vårdbehovet. Hälso- och sjukvårdens rådgivning i livsstilsfrågor är exempel på långsiktigt kostnadseffektiva metoder. Som arbetsgivare har landstinget dessutom ett ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen. 2
Styrande dokument Hälso- och sjukvårdslagen Landstingets uppdrag utgår från hälso- och sjukvårdslagen som anger att det övergripande målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (2 ). Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälsooch sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada (2 c ). Landstingen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstingets område och även i övrigt verka för god hälsa i hela befolkningen (3 ). På så sätt är en god hälsa i befolkningen målet och en god vård och behandling ett av flera medel att nå målet. Prioritetsutredningen I riksdagens beslut om prioriteringar i hälso- och sjukvården prioriteras förebyggande insatser som nummer två i den fyrgradiga skalan, det vill säga före mycket av den vård och behandling som ges i dag inom hälso- och sjukvården. 1. Vård av livshotande sjukdomar, sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död, vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ vård och vård i livets slutskede samt vård av människor med nedsatt autonomi. 2. Prevention, habilitering och rehabilitering. 3. Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. 4. Vård av andra skäl än sjukdom och skada. Arbetsmiljölagen Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö (1 kap,1 ). Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö (3 kap, 1a ). Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö (3 kap, 2a ). Företagshälsovården skall särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa (3 kap, 2b ). 3
Uppdraget Uppdraget är indelat i fem steg (se bild 1) och berör Landstinget Sörmlands alla verksamheter, hela koncernen. Det första steget består i att göra en förstudie för att klargöra definitioner och ansvarfördelning för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Förstudien ska ligga till grund för beslut om framtagandet av en koncernövergripande policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. Bild 1 4
Syfte med förstudien Att ta fram tydliga definitioner och ansvarsfördelning för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. Avgränsningar Förstudiens arbete med att tydliggöra ansvarsfördelningen är av övergripande karaktär och utgår från befintlig organisation. För tjänstemannaorganisationen gäller insatser från landstingsdirektören i samarbete med koncernledningen, Lednings och verksamhetsstöd, Service och från förvaltningarna: Folktandvård, Handikapp och Habilitering, Hälso- och sjukvård, Karsuddens sjukhus, Kultur och utbildning (se bild 2). Tjänstemannaorganisationen Koncernledningsgrupp Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp Landstingsdirektör /biträdande Ld Centrala verksamhetsrådet Lednings- och verksamhetsstöd Service Folktandvården Handikapp och habilitering Hälso- och sjukvårdsdivisioner Regionsjukhuset Karsudden Kultur och utbildning Bild 2 5
Resultat Definitioner Det finns en omfattande litteratur och en lång rad definitioner av hälsobegrepp. För att få en gemensam utgångspunkt för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet föreslås att följande definitioner ska gälla för Landstinget Sörmland. Hälsa är en dimension som säger något om människans kroppsliga och psykiska tillstånd. Som sådan kan hälsan vara både god och dålig (Janlert 2000). WHO:s hälsodefinition från 1946: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaron av sjukdom och handikapp (WHO Health 21 1998). Folkhälsa är ett samlande begrepp för hela befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt (Janlert 2000). Det primära intresset är de bestämningsfaktorer som har stor betydelse för människors hälsa. Folkhälsoarbetet systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Åtgärderna kan både vara inriktade på att skapa gynnsamma förutsättningar och miljöer för hälsan (socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt). Det kan också vara riktade insatser mot individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskap och öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor, livsvillkor och hälsa (Janlert 2000). Hälsofrämjande arbete insatser inom alla områden i samhället där avsaknaden av insatser skulle kunna leda till ohälsa. Fokus ligger inte på riskfaktorer för sjukdom, utan på friskfaktorer och skyddsfaktorer för hälsa (Landstinget i Uppsala län). Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Sjukdomsförebyggande arbete innebär insatser i syfte att undanröja risker för problem och orsaker till sjukdomar. Det handlar om riktade insatser mot individer eller grupper av personer med ökad risk att drabbas av vissa bestämda sjukdomar och syftar till att förebygga dessa sjukdomar (Janlert 2000). Hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär ett bredare samhälleligt perspektiv på dess roll. Det kräver samverkan med olika samhälleliga insatser då många viktiga arenor ligger utanför hälso- och sjukvårdens områden. En hälsoorientering av hälso- och sjukvården innebär en breddning av synen på vilka kunskaper och arbetssätt som är mest effektiva för att främja hälsa och förebygga sjukdom. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård ska utveckla förhållningssätt som stärker individens egna resurser och därmed hälsan. Det innebär att inte enbart definiera hälsa i biologiska och medicinska termer, det är lika viktigt att patientens egenupplevda hälsa och välbefinnande uppmärksammas. Målsättningen för hälsofrämjande hälso- och sjukvård är en bättre hälsa och uppfyllelsen av detta mål ska kunna följas i form av kvalitetskontroller. Hälsofrämjande landsting har en helhetssyn på människors hälsa, som även innefattar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Landstinget ska stödja en jämlik och jämställd hälsoutveckling i befolkningen. 6
För att stärka hälsoperspektivet i landstingets verksamheter ska ett ökat fokus ligga på hälsa och livskvalitet. Verksamheterna ska stödja en positiv hälsoutveckling hos individer och grupper. Åtgärder bör genomföras så att människor inte blir patienter i onödan. För att åstadkomma en hälsoorientering inom verksamheterna är kompetens inom området avgörande. Personalen behöver kompetens om vad som skapar hälsa, både grundläggande och som vidareutbildning. Landstinget har även ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen. 7
Ansvarfördelning för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget Insatser för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet kan i princip delas in i två huvudgrupper. Dels insatser av strategisk karaktär inriktade på att skapa förutsättningar som främjar individernas/ befolkningens hälsa, dels operativa insatser som riktar sig direkt till individer eller grupper för att förmedla kunskaper och öka medvetenheten om samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Metoderna spänner i och med det över hela skalan från politik och lagstiftning till hälsoinformation till enskilda individer. En grov indelning av ansvarsfördelningen har gjorts utifrån förvaltningsnivå, funktionerna Service, Lednings- och verksamhetsstöd, landstingsledning och politiker. Insatsernas syfte har legat till grund för framtagandet av ansvarsfördelningen för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland fördelas utifrån insatser på befolkningsnivå, insatser gentemot individen och insatser till den egna personalen (se bild 3). Bild 3 8
Operativt ansvar Förvaltningarna har det operativa ansvaret för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet genom sin direkta kontakt med befolkningen och individen. Operativt ansvar för insatser till den egna personalen har samtliga förvaltningar, funktionerna Service och Lednings- och verksamhetsstöd. Den operativa verksamheten tillsammans med lednings- och verksamhetsstöd har ett viktigt ansvar i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet genom att ömsesidigt hålla varandra informerade om vilka nya metoder som finns att tillgå för detta område. För att den övergripande nivån ska kunna fatta rätt beslut om vad som ska utföras i organisationen behöver de operativa verksamheterna rapportera om de förändringar och avvikelser de ser när det gäller befolkningen och individernas hälsa. Strategiskt ansvar Lednings- och verksamhetsstöd samt Service har ett strategiskt ansvar för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet gentemot befolkning, individ och personal genom att ge kunskapsstöd till förvaltningarna. Det kan vara att framställa underlag som kan ligga till grund för beslut för tjänstemannaledningen och till politikerna. Den strategiska nivån har också ett ansvar att bevaka och beskriva hälsoförhållanden för den sörmländska befolkningen genom att göra kartläggningar och befolkningsundersökningar. Folkhälsoenheten och samhällsmedicinska enheten har en viktig strategisk roll i det förebyggande arbetet genom att fortlöpande samla in och förmedla kunskaper om hälsoläget. De fungerar även som en viktig länk i det lokala och regionala folkhälsoarbetet. I Ledning och verksamhetsstöds uppdrag ingår också omvärldsbevakning bland annat innebär det att ta hem och analysera ny kunskap. För att den övergripande nivån ska kunna fatta rätt beslut om vad som ska utföras i organisationen behöver den strategiska verksamheten rapportera om de förändringar och avvikelser de ser när det gäller befolkningen och individernas hälsa. Övergripande ansvar Landstingsdirektören tillsammans med koncernledningen och politikerna har det övergripande ansvaret. Politiken ansvarar för att genom tydliga direktiv prioritera vad landstinget ska arbeta med. Tjänstemannaledningen ansvarar för uppdragsskrivning och vem som ska tilldelas uppdraget/uppdragen. Gemensamt ansvarar operativ, strategisk och övergripande verksamhet för dialog och återkoppling. Det handlar om dialog och återkoppling både inom och mellan den operativa, strategiska och övergripande nivån. Förenklat kan sägas att den politiska organisationen ansvarar för vad som ska göras och varför. Landstingsdirektören tillsammans med koncernledningen ansvarar för vem som ska utföra arbetet och lednings- och verksamhetsstöd, service och förvaltningarna ansvarar för hur arbetet ska utföras. 9
Diskussion I förstudien har det tydliggjorts hur ansvarsfördelningen för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ser ut. Definitionerna ger en gemensam referensram som ska genomsyra alla Landstinget Sörmlands verksamheter. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet kräver ofta samarbete inom organisationen och med andra huvudmän. Det är därför viktigt att landstinget i sin kontakt med andra aktörer är tydlig med vilka definitioner som landtinget utgår ifrån. För att tydliggöra ansvarsfördelningen i Landstinget Sörmland behöver beslutsfattare ge tydliga uppdrag och mål till professionen. Viktigt är att beslutsfattare ser till att Hälso- och sjukvårdslagen, prioriteringsutredningens betänkanden och Mål för folkhälsan levandegörs och efterlevs. Det finns ytterligare kriterier för att ett bra hälsofrämjande-, sjukdomsförebyggande- och folkhälsoarbete ska kunna bedrivas i landstinget. Det är att ha ett långsiktigt politiskt engagemang och att ha samverkan med andra aktörer. Det är också viktigt att ha en epidemiologisk bevakning för att identifiera och kartlägga hälsoproblem och hälsorisker samt kontinuerligt följa upp och utvärdera genomförda åtgärder. Därutöver behövs mer kunskap om vilka hälsovinster och kostnadsbesparingar de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna/metoderna ger. Om Landstinget Sörmland ska bli ett mer hälsofrämjande landsting måste beprövade metoder tillämpas. Nya metoder måste ges utrymme att utvecklas, utvärderas och spridas. 10
Referenser CDUST. Förebygga eller Bota - Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälsooch sjukvården. Karlstad 2004. Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Natur och kultur, Stockholm 2000. Landstingsförbundet. Diskussionsunderlag - samtal om en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård hösten 2004, Landstingsförbundet 2004-09-17. Uppsala Läns Landsting. Plan för landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete 2004-2008. Regeringens proposition 2002/2003:35, Mål för folkhälsan. Stockholm 2002. Socialstyrelsen "Landstingens folkhälsoansvar", Utvärderingsrapport 1994:6. Socialstyrelsen, Stockholm 1994. Socialstyrelsen. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en kartläggning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Socialstyrelsen, Stockholm 2005. Statens folkhälsoinstitut. På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård", Statens Folkhälsoinstitut 2004:33, Sandviken 2004 Stockholms Läns Landsting. Folkhälsopolicy för, (utdrag från nätet: www.folkhalsoguiden.se/upload/folkh%c3%a4lsoarbete%20och%20h%c3%a4lsodata/folkhals a.pdf). Svanström L. En introduktion till Folkhälsovetenskap. Studentlitteratur, Lund 2002. Svenska Nätverket av Hälsofrämjande sjukhus (Nätet: http://www.natverket-hfs.se/ ) Sveriges Kommuner och Landsting, Landstinget i Uppsala län. Hälsa i bokslut. Stockholm 2005 Sveriges Kommuner och Landsting. Att hitta skatten i sitt eget hus. Stockholm 2005. Vision för Landstinget Sörmland WHO. Health 21-the health for all policy for the WHO European region-21: targets for the 21ST century. Regional committee for Europe, Copenhagen 1998. 11