Rumänien 8 19 maj 2010 Ann Mari Thorner
2
DELTAGARE Harald Perby, Årsta Leif Runeson, Lund Hilkka Alexandersson, Falkenberg Nils-Eric Alexandersson, Falkenberg Britt-Marie Olsson, Hillared Sven Olof Olsson, Hillared Gunilla Lagesson, Stockholm Gunda Gripenberg, Stockholm Göran Hansson, Harplinge Erik Johansson, Laholm Hanna Reitler Larsson, Hässleholm Reseledare Ann Mari Thorner, Torna Hällestad Rumänsk guide LaurenŃiu Petrencu, Tulcea RESRUTT 8 maj Bukarest - Zarnesti 9 maj Zarnestiklyftan, Strâmba 10 maj Dâmbovicioraklyftan, DâmboviŃaklyftan, Fundata, Moieciu, Bran, Coltul Chiliilor 11 maj Brasov, Caeia, Ciurani, Hazarlac, Tulcea 12 maj Donaudeltat 13 maj Donaudeltat, Caraorman 14 maj Donaudeltat, Letea 15 maj Donaudeltat, Stipoc fiskdammar 16 maj Celic dere, Saon, Macinbergen 17 maj Sinoe, Histria, Vadu, Dobrogeaklyftan 18 maj Denistepeberget, Babadag, Murighiolsjön, Sarina Suf, Plopusjön 19 maj Tulcea Bukarest och hemfärd OMSLAG. Blåkråka. Foto: Ann Mari Thorner DENNA SIDA. Rosenstare. Teckning: Peter Elfman 3
AviFaunagruppen vid Stipoc fiskdammar. RESEDAGBOK Lördag 8 maj 15º Vi kom från Arlanda, Landvetter och Kastrup och strålade samman i Frankfurt för flygbyte. Som alltid när fågelskådare träffas kändes det som gamla bekanta är vi hälsade på varann. Vi var elva nyfikna skådare plus vår ledare Ann Mari Thorner som lyfte med destination Bukarest. Vår guide LaurenŃiu och chauffören Cristi mötte med buss vid flygplatsen för en tre timmars färd till Karpaterna. Vi åkte genom byar med färgglada hus, alla olika, många fina med vinklar och snickarglädje, andra i stort behov av snickare och pensel. Men alla med en trädgård runtom med grönsaksodlingar, vinstockar och blommor i mängd. Ceausescu-tiden lärde förmodligen rumänerna att mesta maten fick man fixa själv. Mellan byarna fanns vidsträckta, gröna fält. Trista hyreskaserner mötte i städernas utkanter. Var förmodligen fula redan när de byggdes och årens skavanker har inte gjort dem vackrare. Bergen mötte med ett fantastiskt vackert alplandskap, slingrande vägar, gröna sluttningar, berg och träddungar. Kor och får betade på sluttningarna vaktade av herdar, hästskjutsar blandades med blänkande bilar och husen bar en tydlig tysk prägel. Transsylvanien hade tidigare en stor andel tyskungersk befolkning och på kartor finns både rumänska och tyska namn. Vid vår eco-lodge i den lilla staden Zarnesti väntade en trerätters middag. Ann Mari gick igenom morgondagens program, undrade vilka favoritarter 4 vi önskade se och sedan stöp alla i säng efter en lååång dag. Söndag 9 maj 7º (natt)/13º, mulet, tidvis lätt regn, stilla Tupparna vaknar tidigt i Zarnesti, liksom hundarna. Tidiga var också våra morgonfåglar Hilkka och Nils-Erik som redan vid frukost rapporterade om balkanspett på granntomten och ett storkpar på bo vid kyrkan. Dagens första mål var Zarnesti-klyftan och murkrypare. Önskeart för de flesta. Vi mötte många söndagslediga rumäner som vandrade, tältade eller bergsklättrade i den imponerande terrängen i nationalparken. Direkt när vi lämnade bussen hörde och såg vi forsärla, strömstare och annat läckert. Kungsfågel och brandkronad kungsfågel sjöng samtidigt och vi kunde träna in olikheterna. Murkryparen minskar och är svårsedd, och trots ihärdigt spanande längs branta klippväggar kammade vi noll. Harald fick syn på en gems uppe på ett klippkrön, som vid vår pic-nic lunch en stund senare visade sig vara en hel flock. Minst lika bra som murkrypare, tyckte han och vi andra höll med. Söndagens höjdpunkt blev besöket i ett björngömsle vid kvällningen. På väg till gömslet skrämdes en stor, mörk fågel iväg vid sidan av bussen och det blev en livlig diskussion. Kungsörn, kejsarörn, mindre skrikörn? Buden var många. Vid en sam-
manfattning dagen därpå bestämdes att den fick vara obestämd. Det gick för snabbt, den flög för lågt och för få hann se den. En svart stork uppenbarade sig också framför bussen. Zarnestiklyftan. Foto: Ann Mari Thorner Slingriga, smala vägar ledde vidare mot gömslet, och alla hann se en stor svart björn innan den skrämdes och sprang iväg. Parkvakten hade med mat som han fördelade på olika ställen ibland högt och förseglade med olika hinder. Vi satt blickstilla och stirrade ut genom fönstren. Efter en stund dök första brunbjörnen upp, sedan en unge och efter ett tag ytterligare två. Hindren hivade de lätt iväg och smaskade sedan i sig blandningen av majs, jordnötter och choklad. Vi hade sett sex olika björnar, summerade vi upprymda på hemvägen. Med mycken tur kan man också se varg, berättade LaurenŃiu. Nytt försök med murkrypare. Denna gång i Dâmbovicioraklyftan. Kor betade längs vägen men verkar ha bra trafikvett. Lärkfalk och klippsvalor seglande i skyn men fortfarande ingen murkrypare. LaurenŃiu kände till en parallellklyfta men inte heller där blev det napp. Sjungande forsärlor överallt. Är man i Transsylvanien ska man givetvis inte missa Drakulas borg. Vi gjorde ett stopp vid marknaden i Bran nedanför slottet, och när vi steg ur bussen välkomnade en sjungande gulhämpling i en grantopp medan en bivråk kretsade bakom husen. Herr Drakula själv gick runt och skrämde marknadsbesökare, några av oss inhandlade den goda osten vi fått, glassen svalkade i sommarvärmen och kamerorna rasslade nedanför borgen. Nytt kamerarassel blev det på hemvägen vid en underbart vacker rastplats, med gröna sluttningar på bägge sidor av vägen och byarnas röda tegeltak långt nere i dalen. Våra botanister Leif, Hanna och Britt-Marie blev lika glada över alla blommande orkidéer och annat rart. Mera orkidéer blev det vid en eftermiddagsvandring på ängarna vid Coltul Chiliilor. Här fanns även solvända, vilda tulpaner, rosa jungfrulin och många av våra egna sommarblommor. Orkidéerna var dock kortväxta. Torka? Leif, Göran och Erik hamnade i en trafikstockning. En stor fårskock skulle passera via en övergång och de fick snällt vänta medan de till synes inte alltför pålitliga vallhundarna drev flocken genom branten. Efter artgenomgång och god middag stöp alla som vanligt i säng. Vid en skådarresa är alla sinnen så intensivt engagerade att ingen ork för kvällsliv finns kvar. Brunbjörn. Foto: Hanna Reitler Larsson Måndag 10 maj 8º/17º, växl. molnighet, stilla 5 Coltul Chiliilor med Zarnesti i bakgrunden. Foto: Hanna Reitler Larsson Tisdag 11 maj 10º/25º, växl. molnighet, stilla Efter en kort sight-seeingtur till den vackra, medeltida stadskärnan i Brasov blev det en lång bussfärd till hamnstaden Tulcea vid Donaudeltat. Vi hade lunchrast vid en vacker plats med träddungar, och
Hotellbåten och turbåten. kunde studera hane och hona aftonfalk vid boet i en råkkoloni. Sommargyllingar pilade fram och tillbaka mellan buskagen och Erik och Göran noterade eksångare. Rumänien har många minoritetsfolk och LaurenŃiu berättade om byar och städer vi passerade. Romer är talrika, men en by med turkiska romer skilde sig inte särskilt från de andra, frånsett en del färgrika och fantasifulla hus och klungor av barn överallt. I en annan by bodde enbart greker. En rysk by var välordnad och burgen med trevliga hus. En festlighet var tydligen på gång. Unga flickor kom vandrande längs gatan, klädda i färggranna dräkter och hucklen. Vi hade stor glädje av vår guide LaurenŃiu. Han var kunnig i det mesta, och utöver fåglar och biologi, berättade han om Rumäniens historia, politik, folk och samhällsliv. Vi passerade enormt vidsträckta fält som försvann vid horisonten, vinodlingar i mängd och grönskande dalar. Man undrar hur Rumänien kan vara ett av Europas fattigaste länder med denna bördiga jord? Vi stannade till vid Hasarlacsjön, såg kornsparv och härfågel och blev upprymda av blåkråka på nära håll, föga anande hur många blåkråkor vi skulle möta. I Tulcea väntade vår hotellbåt och efter en mycket god middag kunde vi njuta av en röd solnedgång över Donau även om vi låg vid kaj. Onsdag 12 maj Foto: Hanna Reitler Larsson 17º/25º, klart/mulet, måttlig S vind Vi vaknade av hundskall och skrin från kaspiska trutar, och Göran hann notera fyra skedstorkar innan vår båt lade ut. De närmaste dagarna skulle vi tillbringa i Donaudeltat, Europas största delta och till ytan jämförbart med Blekinge. Breddas dessutom varje år och kartan ändras, eftersom en del öar flyter och flyttar på sig. Av Unesco klassat som världens enda biosfärreservat som består av ett delta. Rik grönska, rikt fågelliv, rikt liv både på och under vattnet. Allt detta kunde vi bekvämt iaktta när vi klev ner i en mindre båt och gled ut på en av de otaliga kanalerna. Trädgrenar släpade i vattnet vitpil mest - och ibland längs båten. Breda kanaler och smala, små sjöar och vidsträckta, stora vasstäckta ytor, sankmarker och näckrossjöar. Buskage. Naturen varierar stort i deltat, och hur man kan hitta är en gåta. Vi blev hänförda redan i den första kanalen. Detta var paradisiskt! Sydnäktergalar sjöng överallt, sommargylling, trädgårdssångare, härmsångare, bofink, trastsångare Kungsfiskare pilade längs kanalbrinken, där lyfte en silkeshäger, där en ägrett, rallhägrar på bägge sidor av kanalen, purpurhäger, natthäger, bronsibisar de blev 90 innan dagen var slut! Blåkråkor 104! Det hände mycket samtidigt. -Pelikan, ropade Hilkka i fören när två blåmesar förirrade sig in mellan stolarna! 6
Deltat har Europas största anhopning av pelikaner. Över 8000! Däribland den ovanliga krushuvade pelikanen. Vid de öppna sjöarna tog brunand och skäggdopping över, men vi såg även gråhake- och svarthalsad dopping. Tärnor svirrade och dök. Skäggtärna var lika vanlig som fisktärna. Vitvingad tärna var ny för mej och mycket vacker med sina breda, vita vingar. Denna första dag vid Donaudeltat i sol och värme slutade med en vackert röd solnedgång vid middagsbordet. Nils-Erik sammanfattade bra: Här är sagolikt att åka, även om man inte ser någon fågel! Torsdag 13 maj Kr Himmelfärdsdag 12º/24º, växl. molnighet, måttlig S vind Vaknade till trädgårdssångare och gök. Bland andra. Ola hann se en dvärgrördrom innan vi satte oss vid frukostbordet. Rumänien har gott om reliker från kommunisttiden. Betongpålar, cementfundament och urblåsta fabriksskelett. Ett sådant mötte oss när vi steg i land vid Caraorman. Här hade legat en stor fiskeodling och en fabrik för förädling av fisken. De gamla fiskedammarna har blivit utmärkta vadarlokaler och kan lätt överblickas från vallarna. Glada utrop när vi såg den första rödvingade vadarsvalan, de visade sig bli ett 70-tal under dagen! Skedstorkar, rödhuvad dykand, vitögd dykand, styltlöpare Arterna var talrika. Vi kom till ett ställe där vi skådare fick ta av skor och vada över för att kunna skåda vadarna. En liten gumma kom från kyrkan och bjöd på målade ägg i korg och en speciell kaka som man ska dela för att fira himmelsfärden, enligt vår guide. Fredag 14 maj 15º/25º, växl. molnighet, svag S vind Morgonen bjöd på sittande lärkfalk i tub från fördäck. Harald räknade till 44 dvärgskarv under frukosten. Vid dagens slut hade antalet växt till 939! Dagens färd gick till Letea, en isolerad by i deltat. Under färden hoppade vår guide i land på en av de många flytande öarna i deltat. På denna mätte han dock ett djup på ca tre meter och den rör sig inte längre. Andra tunnare öar kan ställa till problem. Kor betade i strandbrinken vid Letea, gäss kacklade i vassen, hästar vilade i gröngräset och en bonde gick med häst och harv på en åker intill. Vår fotograferande Hanna stannade i byn medan vi andra besökte den skyddade Leteaskogen med balkanek och flera endemiska arter. Vidsträckta sanddyner tog vid efter skogen och en sjakal skrämdes iväg när vi nådde dynerna. Byn Letea är speciell. På 1700-talet kom ryssar hit och fann en fristad i det obefolkade området. De har behållit en del av sin särart. Husen är grant målade i blått eller grönt, ofta med stora trädgårdar omkring. Hästar stod bundna vid grinden med en vackert utsirad vagn spänd bakom. I dag har byn ca 500 innevånare, men de yngre flyr även här. På hemvägen åkte vi genom den smalaste kanalen hittills. En flytande ö hade därtill ställt sig i vägen, men båten klarade det galant. En härlig trerätterslunch med soppa, vindolmar och äppelstrudel väntade. Under soppan fick Ola syn på dvärgrördrommen i vassruggen nedanför! Vi har blivit bortskämda med utsökt vikta servetter, olika varje dag. Denna gång var servetten en vit svan vilande på blått vatten(servett). Caraorman. Foto: Hanna Reitler Larsson Efter lunch på vår hotellbåt, fick vi sola och leka lyxkryssande på övre däck medan en bogserbåt drog vårt hotell till en ny ankringsplats. En kvällspromenad gav trast- och rörsångare samtidigt och vi kunde jämföra. En mindre sumphöna kunde höras innan vi somnade till grodornas kvällskonsert. Servettsvan. Foto: Gunda Gripenberg På eftermiddagen gjorde vi sjöturer med lilla båten, fick se kolonier av skäggtärnor vid näckrosorna och vassångare hördes överallt. Vi hoppades få tillskott till däggdjurslistan när en brun sak simmade nära stranden, dök, och Erik sedan såg en mörk varelse, ett par dm lång, som snabbt kravlade upp på stranden och försvann i vassen. Varelsen förblev obestämd. 7
Med turbåten på en av alla näckrosfyllda kanaler. Foto: Ann Mari Thorner Det blev en härlig avslutning på ännu en givande dag: Gunilla fyllde år och kvällens efterrätt var en festligt sprakande födelsedagstårta! Lördag 15 maj 12º/23º, mest mulet, svag S vind Ännu en dag med sol och värme lockade till skådning innan frukost. Från däck räknades ett 40-tal rallhägrar och sju skäggmesar som klättrade uppför vasstrån. Förmiddagen ägnades åt igenväxta fiskdammar och här stötte vi för första gången samman med ett annat gäng fågelskådare. Flera storkbon på stolpar syntes när vi steg i land, skickligt att klara ett så stort bo på denna lilla bottenyta. Och Gunillas önskefågel minervauggla satt fint i ett träd (det blev två till senare). Trastsångare verkade ha abonnerat på vassen. De sågs och hördes överallt. Det frodas även under vattnet i Donaudeltat. Titt som tätt fick vår båtförare backa för att rensa propellern från näckrosor, sjögräs och annat trassligt och LaurenŃiu tog upp och visade en ätlig sjönöt. Vid lunchen avtackades vår sexmanna personal som skött om oss så förträffligt och eftermiddagen ägnades åt en stilla färd på breda kanaler in till Tulcea och civilisationen. Söndag 16 maj 15º/20º, växl. molnighet, frisk S vind Det var ovant att vakna till hundskall i stället för grodkonsert, och vi undrade hur Ann Mari skulle 8 klara att matcha de tre sista dagarna mot paradiset i Donaudeltat? Men se, det gick! Vi började dagen i de vackra lundarna vid Celic Dere där vi letade balkanmes bland tältande och fotsbollsspelare ortsbor. Betande kor på de gröna sluttningarna och i bakgrunden po-po-ande härfågel. Resultatet av balkanmes blev tveksamt och vi fortsatte in i den vackra lövskogen av bok, ask och lönn med sommargylling sjungande i bakgrunden. Göran reagerade på att något lät annorlunda. Efter en stunds letande blev det resans raraste fynd: Balkansångare! Den ses bara par gånger om året och nu kunde nästan alla höra den. Nästa stopp blev vid sluttningarna i Saon där rovfåglar kretsade i skyn, bl a dvärgörn. Vilda pioner blommade överallt till fotograferande Hannas stora glädje. Vi åkte vidare mot Macinbergen, ett stort naturreservat som rymmer ca 190 fågelarter. Under färden såg Ola några rosenstarar på en åker, önskeart för de flesta. En stentrast visade sig fint när vi kom fram till bergen och här fanns mängder av isabellastenskvätta. Balkanhök blev ny art och här såg vi första gången sisel, ett litet, brunt gnagardjur som står spanande på bakbenen och snabbt försvinner i gräset. Sisel är viktig föda för de många rovfåglarna. Vi fortsätter till en annan del av reservatet och här upptäcker Nils-Erik ytterligare en stentrast. Isabellastenskvättor finns överallt och vi kan detaljstudera örnvråk. Vid kvällens middag bjuds vi på mal, en god vit fisk som de flesta aldrig smakat tidigare.
Måndag 17 maj 7º/14º, mulet, skur, hård S vind Nu har sommarvärmen lämnat oss. Dagen börjar i moln och kylig vind. Vägen är guppig. Långe Ola som åker längst bak hoppar nästan i taket vid de värsta guppen. Vi byter plats i minibussen varje dag så att alla får chansen att sitta längst fram. När det var min tur att sitta på främsta plats upptäckte jag hur skickligt vår chaufför Cristi väjde för alla gropar. Guppen är svårare att undvika om man ska hålla hygglig fart. Men som någon sa: Jag ska aldrig mer klaga över svenska vägar! Orter som Histria och Vadu är både rovfågel- och vadarmarker, och här får vi en sensation till: Hilkka upptäcker en tereksnäppa, den ses högst ett par ggr per år och vår guide larmar ut den till rumänska skådare. Innan dess har alla sett och hört en fältsångare, som skickligt balanserar på ett vasstrå i snålblåsten. Skönt att också Göran kunde notera en ny art. Nils-Erik och ett par till fick se en liten flock rosenstarar som flög över fältet. Vårt lunchpaket intog vi i lä av bussen, och då hann Erik se en ensam rosenstare som flög över. Vi nådde kusten men lusten att doppa sig i Svarta Havet var noll. Trösten blev tre svarthuvade måsar. I Vadu sågs en ägretthäger med röda ben, en östlig underart enligt LaurenŃiu. Rödvingad vadarsvala slog rekord med ett 70-tal. Färggranna biätare ser vi varje dag och även deras bohålor i sandbrinkarna. Ett 50-tal blev måndagens rekordsiffra. Tisdag 18 maj 8º/16º, växl. molnighet, skur, måttlig S vind Det ger en speciell känsla att vakna till galande tuppar i en stad! Detta är sista skådardagen och solen har återkommit. Vi åker till Denistepebergen och får en häftig upplevelse av att samtidigt kunna se och höra sånglärka, kalanderlärka och korttålärka. En närobs av fältpiplärka gör det inte sämre. En ortolansparv sjunger och visar upp sig för alla. Vår guide ville överraska oss med häckande balkanflugsnappare. Den gäckade oss men vi njöt ändå av promenaden i grönskande ädellövskog och fågelsång. Mindre flugsnabbare hörs och tidigare har vi både hört och sett halsbandsflugsnappare. Här har talgoxen bevarat sin flerstavighet. Vi strövar fritt i Babadagskogens gläntor bland blåskimrande blomsterlin, orkidéer och allehanda örter, och lyss till ortolansparvssång medan våra guider dukar fram en överdådig lunch nära ett kloster. Växter i Babadagskogen i Dobrogea. Foto: Hanna Reitler Larsson Dobrogeaklyftan. Foto: Ann Mari Thorner Dobrogeaklyftan var nästa mål. En spansk sparv uppvisningsbadade framför bilen och kalanderlärkor flög fram och åter. - Här stannar vi och letar tjockfot, sa Ann Mari, och minuten efter det vi klivit ur bussen hade Britt-Marie den i kikaren. Vilken koordination! Vi hade lika tur med regnet. Det småregnade innan stoppet, slutade när vi klev ur, och började igen när vi skådat klart. Dobrogeaklyftan var värd alla slingrande mil, och regnet hade givetvis upphört när vi kom fram. Gröna sluttningar, kala berg och träddungar. Ortolansparv hördes, och vi såg flera nunnestenskvättor. Vi tittade diskret bort när ett par ogenerat parade sig framför våra tuber. Nästa tur går till Murhigiolsjön där vi vadar genom doftande malört. Turen längs sjön ger bl a ett 100-tal kaspiska trutar, svarthuvad mås och småtärna. Nästa stopp blir vid den uttorkade Sarina Suf. Här fanns vatten så sent som i mars. Det är märkligt att se fåglarnas fotspår i leran, stora musselskal ligger kvar, och enstaka saltalger försöker överleva. Sandtärna blev belöningen för de som vandrade längst ut på den spruckna lerbottnen. Vid ett sista kort stopp såg vi hur en vit stork försökte svälja en lång orm. Det gick bra till slut. Avskedsmiddag med avtackande av vår guide LaurenŃiu och reseledare Ann Mari för alla omväxlande och upplevelserika dagar avslutade dagen. 9
Onsdag 19 maj Tidig frukost och avresa för femtimmars bussresa till flygplatsen i Bukarest. Det är med vemod vi lämnar det vackra Rumänien och dagarna i Donaudeltat. Allt har fungerat väl, och Ann Mari hade ordnat ett bra och varierande program. Vi har bott bra och ätit gott. Flera deltagare var oerhört kunniga, både när det gäller fåglar och flora, de delade generöst med sig av sina kunskaper och bidrog till att vi kunde summera hela 194 olika fågelarter. De underbara dagarna i Donaudeltat blir ett skönt minne, liksom Leifs härligt glada skratt. Gunda Gripenberg En av otaliga hästtransporter, denna vid Sarina Suf. Foto: Hanna Reitler Larsson 10
Dvärgskarvar. Foto: Ann Mari Thorner ARTLISTA FÅGLAR 1. Knölsvan Cygnus olor 2. Grågås Anser anser 3. Gravand Tadorna tadorna 20 Sinoe 17/5, 30 Murighiolsjön 18/5 4. Bläsand Anas penelope 2 Histria 17/5 5. Snatterand Anas strepera 6. Gräsand Anas platyrhynchos 7. Årta Anas querquedula Upp till 7 dagligen, huvudsakligen, Donaudeltat 12-15/5, 1 Histria 17/5 8. Skedand Anas clypeata Upp till 10 dagligen Donaudeltat 12-15/5, 20 Histria 17/5 9. Rödhuvad dykand Netta rufina 10 Caraorman 13/5, 20 Sinoe 17/5, 1 Murighiolsjön 18/5 10. Brunand Aythya ferina 11. Vitögd dykand Aythya nyroca 12. Vigg Aythya fuligula 5 Donaudeltat 15/5 13. Rapphöna Perdix perdix 1 längs vägen 17/5 14. Fasan Phasianus colchicus Enstaka de flesta dagar 15. Smådopping Tachybaptus ruficollis 4 Stipoc fiskdammar 15/5 16. Skäggdopping Podiceps cristatus 11
17. Gråhakedopping Podiceps grisegena 18. Svarthalsad dopping Podiceps nigricollis 2 par Donaudeltat 12/5, 8 Donaudeltat 15/5, 10 Murighiolsjön 18/5 19. Storskarv Phalacrocorax carbo 20. Dvärgskarv Phalacrocorax pygmeus Donaudeltat 12-15/5 21. Vit pelikan Pelecanus onocrotalus Vit pelikan. Foto: Hanna Reitler Larsson 22. Krushuvad pelikan Pelecanus crispus Upp till 10/dag Donaudeltat 12-15/5, 5 Sinoe 17/5, 5 Murighiolsjön 18/5 Krushuvad pelikan. Foto: Ann Mari Thorner 23. Rördrom Botaurus stellaris Upp till 10/dag Donaudeltat 12-15/5, 1 Sinoe 17/5, 1 Sarina Suf 18/5 24. Dvärgrördrom Ixobrychus minutus 1 3/dag Donaudeltat 12-15/5 25. Natthäger Nycticorax nycticorax 1 Hazarlac 11/5, allmän Donaudeltat 12-15/5 12
26. Rallhäger Ardeola ralloides 2 Hazarlac 11/5, allmän Donaudeltat 12-15/5, mindre allmän Dobrogea 16-18/5 27. Silkeshäger Egretta garzetta 10 längs vägen 11/5, mindre allmän Donaudeltat 12-15/5 och Dobrogea 16-18/5 28. Ägretthäger Egretta alba 4 längs vägen 11/5, mindre allmän Donaudeltat 12-15/5 och Dobrogea 16-18/5 29. Gråhäger Ardea cinerea 3 längs vägen 11/5, mindre allmän Donaudeltat 12-15/5 och Dobrogea 16-18/5 30. Purpurhäger Ardea purpurea 4 Hazarlac 11/5, allmän Donaudeltat 12-15/5, mindre allmän Dobrogea 16-18/5 31. Svart stork Ciconia nigra 1 Strâmba 9/5, 1 Saon 16/5, 2 Histria 17/5, 2 Vadu 17/5 32. Vit stork Ciconia ciconia 33. Bronsibis Plegadis falcinellus Donaudeltat 12-15/5, 90 Donaudeltat 12/5, 1 Plopusjön 18/5 Bronsibis. Foto: Ann Mari Thorner 34. Skedstork Platalea leucorodia Donaudeltat 12-15/5, 5 Sinoe 17/5 35. Bivråk Pernis apivorus 1 Dâmbovicioraklyftan 10/5, 1 Caeia 11/5, 2 Saon 16/5 36. Brun glada Milvus migrans 1 Dâmbovicioraklyftan 10/5 37. Havsörn Haliaeetus albicilla Upp till 7/dag Donaudeltat 12-15/5, 1 Denistepeberget 18/5 38. Ormörn Circaetus gallicus 1 Bran 10/5, 1 Saon 16/5, 1 Histria 17/5, 1 Denistepeberget 18/5 39. Brun kärrhök Circus aeruginosus 40. Balkanhök Accipiter brevipes 1 Celic dere 16/5, 1 Macinbergen 16/5 41. Ormvråk Buteo buteo utanför deltat, även av rasen stäppvråk 42. Örnvråk Buteo rufinus 9 Macinbergen 16/5, 2 längs vägen 17/5, 2 Dobrogeaklyftan 17/5, 2 Denistepeberget 18/5, 2 Murighiolsjön 18/5 43. Mindre skrikörn Aquila pomarina 1 längs vägen 11/5 44. Dvärgörn Aquila pennata 1 Saon 16/5 45. Fiskgjuse Pandion haliaetus 1 Zarnestiklyftan 9/5 13
46. Tornfalk Falco tinnunculus 47. Aftonfalk Falco vespertinus, upp till 10/dag 48. Lärkfalk Falco subbuteo, upp till 10/dag 49. Mindre sumphöna Porzana parva 1 Donaudeltat 13/5 50. Vattenrall Rallus aquaticus 1 Donaudeltat 12/5 51. Rörhöna Gallinula chloropus Donaudeltat 12-15/5, 1 Murighiolsjön 18/5 52. Sothöna Fulica atra 53. Styltlöpare Himantopus himantopus 1 Urzigenisjön 11/5, 20 Caraorman 13/5, enstaka Donaudeltat 12-15/5, mindre allmän Dobrogea 16-18/5 54. Skärfläcka Recurvirostra avosetta 1 längs vägen 11/5, 10 Caraorman 13/5, mindre allmän Dobrogea 16-18/5 55. Tjockfot Burhinus oedicnemus 1 Săcele 17/5 56. Rödvingad vadarsvala Glareola pratincola 70 Caraorman 13/5, 30 längs vägen 17/5, 30 Vadu 17/5, 10 Sinoe 17/5, 55 Sarina Suf 18/5 57. Mindre strandpipare Charadrius dubius 2 Caraorman 13/5 58. Större strandpipare Charadrius hiaticula 1 Sinoe 17/5, 2 Sarina Suf 18/5 59. Svartbent strandpipare Charadrius alexandrinus 10 Sinoe 17/5 60. Kustpipare Pluvialis squatarola 7 Plopusjön 18/5 61. Tofsvipa Vanellus vanellus 62. Småsnäppa Calidris minuta 8 Histria 17/5 63. Mosnäppa Calidris temminckii 2 Caraorman 13/5, 2 Sinoe 17/5, 2 Histria 17/5 64. Spovsnäppa Calidris ferruginea 3 Sinoe 17/5, 4 Histria 17/5 65. Kärrsnäppa Calidris alpina 1 Murighiolsjön 18/5 66. Brushane Philomachus pugnax 67. Rödspov Limosa limosa 25 Donaudeltat 15/5, 20 Histria 17/5 68. Småspov Numenius phaeopus 1 Histria 17/5 69. Rödbena Tringa totanus 25 Donaudeltat 15/5, 20 Histria 17/5 70. Gluttsnäppa Tringa nebularia 1 Donaudeltat 12/5 71. Grönbena Tringa glareola 72. Tereksnäppa Xenus cinereus 1 Histria 17/5 73. Drillsnäppa Actitis hypoleucos 1 Donaudeltat 12/5 74. Roskarl Arenaria interpres 2 Sinoe 17/5, 2 Histria 17/5, 1 Murighiolsjön 18/5 14
75. Svarthuvad mås Larus melanocephalus 1 Donaudeltat 12/5, 4 Vadu 17/5, 20 Murighiolsjön 18/5 76. Dvärgmås Larus minutus 3 juv. Histria 17/5, 3 juv. Vadu 17/5, 10 Murighiolsjön 18/5, 4 Sarina Suf 18/5 77. Skrattmås Larus ridibundus 78. Kaspisk trut Larus cachinnans 79. Småtärna Sternula albifrons 2 Sinoe 17/5 80. Sandtärna Gelochelidon nilotica 2 Sarina Suf 18/5 81. Svarttärna Chlidonias niger Donaudeltat 12-15/5, 5 Histria 17/5, 10 Murighiolsjön 18/5 82. Vitvingad tärna Chlidonias leucopterus Donaudeltat 12-15/5, 1 Histria 17/5, 1 Plopusjön 18/5 Vitvingad tärna. Foto: Hanna Reitler Larsson 83. Skäggtärna Chlidonias hybrida 2 Hazarlac 11/5, allmän Donaudeltat 12-15/5, Dobrogea 16-18/5 84. Fisktärna Sterna hirundo 85. Klippduva Columba livia bergen 9 10/5, Tamduva (domest.) 86. Skogsduva Columba oenas 1/dag Donaudeltat 12-15/5, 1 Celic dere 16/5 87. Ringduva Columba palumbus 88. Turkduva Streptopelia decaocto 89. Turturduva Streptopelia turtur 1 Strâmba 9/5, 2 Donaudeltat 14/5, upp till 5/dag Dobrogea 16-18/5 90. Gök Cuculus canorus 91. Minervauggla Athene noctua 1 Stipoc fiskdammar 15/5, 1/dag längs vägen Dobrogea 16-18/5 92. Tornseglare Apus apus bergen 9 10/5, Dobrogea 16-18/5 15
93. Alpseglare Apus melba 8 Zarnestiklyftan 9/5, 1 Bran 10/5 94. Kungsfiskare Alcedo atthis Donaudeltat 12-15/5 95. Biätare Merops apiaster Donaudeltat 12-15/5, allmän Dobrogea 16-18/5 96. Blåkråka Coracias garrulus Donaudeltat 12-15/5, 104 Donaudeltat 12/5 mindre allmän Dobrogea 16-18/5 97. Härfågel Upupa epops 98. Göktyta Jynx torquilla 1 Coltul Chiliilor 10/5, 1 Letea 14/5, 1 Babadag 18/5 99. Gråspett Picus canus Upp till 5/dag Donaudeltat 12-15/5 100. Gröngöling Picus viridis 1 Zarnesti 9/5 101. Spillkråka Dryocopus martius 2 Zarnestiklyftan 9/5, 1 Donaudeltat 14/5 och 15/5 102. Större hackspett Dendrocopos major 2 Donaudeltat 14/5 och 15/5, 1 längs vägen 16/5 103. Balkanspett Dendrocopos syriacus 1 Zarnesti 9/5 och 10/5 104. Mindre hackspett Dendrocopos minor 1 Zarnestiklyftan 9/5, 1 Celic dere 16/5 105. Kalanderlärka Melanocorypha calandra 1 Strâmba 9/5, 1 längs vägen 11/5, 25 längs vägen 17/5, 10 Denistepeberget 18/5 106. Korttålärka Calandrella brachydactyla 5 Denistepeberget 18/5 107. Tofslärka Galerida cristata 2 längs vägen 16/5, 1 Vadu 17/5, 1 Denistepeberget 18/5 108. Trädlärka Lullula arborea 1 Strâmba 9/5, 1 Coltul Chiliilor 10/5, 2 Letea 14/5 109. Sånglärka Alauda arvensis utanför deltat 110. Backsvala Riparia riparia utanför deltat 111. Klippsvala Ptyonoprogne rupestris 10 Zarnestiklyftan 9/5, 10 Dâmbovicioraklyftan 10/5 112. Ladusvala Hirundo rustica 113. Rostgumpsvala Hirundo daurica 1 längs vägen 16/5 114. Hussvala Delichon urbicum 115. Fältpiplärka Anthus campestris 4 Denistepeberget 18/5 116. Trädpiplärka Anthus trivialis 1 Zarnestiklyftan 9/5, 3 Coltul Chiliilor 10/5, 3 Ciurani 11/5 117. Rödstrupig piplärka Anthus cervinus 1 Histria 17/5 118. Gulärla Motacilla flava, huvudsakligen av rasen feldegg 119. Forsärla Motacilla cinerea i bergen, 1 längs vägen 16/5 120. Sädesärla Motacilla alba 121. Strömstare Cinclus cinclus 5 Zarnestiklyftan 9/5, 1 Dâmbovicioraklyftan 10/5 16
122. Gärdsmyg Troglodytes troglodytes 2 Zarnestiklyftan 9/5, 1 Dâmbovicioraklyftan 10/5 123. Rödhake Erithacus rubecula i bergen, 1 Donaudeltat 12/5, 1 Celic dere 16/5 124. Näktergal Luscinia luscinia Donaudeltat 12-15/5, 5 Celic dere 16/5 125. Sydnäktergal Luscinia megarhynchos 1 Hazarlac 11/5, 2 Donaudeltat 12/5, 1 Babadag 18/5 126. Svart rödstjärt Phoenicurus ochruros 127. Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus 128. Buskskvätta Saxicola rubetra 1 Caraorman 13/5, 1 Stipoc fiskdammar 15/5 129. Svarthakad buskskvätta Saxicola torquatus 2 Stipoc fiskdammar 15/5 130. Isabellastenskvätta Oenanthe isabellina 10 Macinbergen 16/5, 4 Denistepeberget 18/5 131. Stenskvätta Oenanthe oenanthe 132. Nunnestenskvätta Oenanthe pleschanka 3, 2 Dobrogeaklyftan 17/5 133. Stentrast Monticola saxatilis 2 Macinbergen 16/5 134. Koltrast Turdus merula 135. Björktrast Turdus pilaris bergen 9 10/5 136. Taltrast Turdus philomelos 137. Dubbeltrast Turdus viscivorus 2 Zarnestiklyftan 9/5 138. Vassångare Locustella luscinioides Donaudeltat 12-15/5, 1 Sarina Suf 18/5 139. Sävsångare Acrocephalus schoenobaenus Donaudeltat 12-15/5 140. Kaveldunsångare Acrocephalus melanopogon 2 Letea 14/5 141. Fältsångare Acrocephalus agricola 2 Sinoe 17/5 Fältsångare. Foto: Hanna Reitler Larsson 142. Kärrsångare Acrocephalus palustris 2 Donaudeltat 14/5 143. Rörsångare Acrocephalus scirpaceus Donaudeltat 12-15/5, 1 Sarina Suf 18/5 144. Trastsångare Acrocephalus arundinaceus Donaudeltat 12-15/5, 3 Histria 17/5, 3 Sarina Suf 18/5 145. Eksångare Hippolais pallida 1 Ciurani 11/5 146. Härmsångare Hippolais icterina 147. Höksångare Sylvia nisoria 1 Strâmba 9/5, 1 Coltul Chiliilor 10/5 148. Ärtsångare Sylvia curruca 149. Törnsångare Sylvia communis 1 Ciurani 11/5 150. Trädgårdssångare Sylvia borin 17
151. Svarthätta Sylvia atricapilla 152. Balkansångare Phylloscopus orientalis 1 Celic dere 16/5 153. Grönsångare Phylloscopus sibilatrix 154. Gransångare Phylloscopus collybita 155. Kungsfågel Regulus regulus 2 Zarnestiklyftan 9/5, 1 Dâmbovicioraklyftan 10/5 156. Brandkronad kungsfågel Regulus ignicapilla 2 Zarnestiklyftan 9/5 157. Grå flugsnappare Muscicapa striata 158. Mindre flugsnappare Ficedula parva 159. Halsbandsflugsnappare Ficedula albicollis 1 DâmboviŃaklyftan 10/5, 1 Caeia 11/5, upp till 5/dag Donaudeltat 12-15/5 160. Skäggmes Panurus biarmicus 30 Donaudeltat 14/5, 10 Donaudeltat 15/5, 1 Sinoe 17/5 161. Stjärtmes Aegithalos caudatus 1 Letea 14/5, 2 längs vägen 14/5 162. Entita Parus palustris 1 Zarnestiklyftan 9/5, 1 Dâmbovicioraklyftan 10/5, 1 Babadag 18/5 163. Svartmes Parus ater bergen 8 10/5, 1 Donaudeltat 12/5 164. Blåmes Parus caeruleus Donaudeltat 12-15/5 165. Talgoxe Parus major 166. Nötväcka Sitta europaea 2 Zarnestiklyftan 9/5 167. Trädkrypare Certhia familiaris 1 Zarnestiklyftan 9/5 168. Pungmes Remiz pendulinus Donaudeltat 12-15/5 169. Sommargylling Oriolus oriolus 1 Strâmba 9/5, allmän Donaudeltat 12-15/5 och Dobrogea 16-18/5 170. Törnskata Lanius collurio 171. Svartpannad törnskata Lanius minor Upp till 3/dag Donaudeltat 12-15/5 och Dobrogea 16-18/5 172. Nötskrika Garrulus glandarius 2 Zarnestiklyftan 9/5, 2 Dâmbovicioraklyftan 10/5, 2 längs vägen 11/5 173. Skata Pica pica 174. Nötkråka Nucifraga caryocatactes 1 Coltul Chiliilor 10/5 175. Kaja Corvus monedula 176. Råka Corvus frugilegus 177. Kråka Corvus corone 178. Korp Corvus corax 179. Stare Sturnus vulgaris 18
180. Rosenstare Sturnus roseus 3 längs vägen 16/5, 11 Histria 17/5, 15 Vadu 17/5 181. Gråsparv Passer domesticus 182. Spansk sparv Passer hispaniolensis 3 längs vägen 17/5, 5 Denistepeberget 18/5 183. Pilfink Passer montanus 184. Bofink Fringilla coelebs 185. Gulhämpling Serinus serinus 2 Fundata 10/5, 1 Bran 10/5 186. Grönfink Carduelis chloris bergen 9 11/5, 1 Celic dere 16/5 187. Steglits Carduelis carduelis 188. Grönsiska Carduelis spinus 1 Zarnestiklyftan 9/5 189. Stenknäck Coccothraustes coccothraustes 1 Caraorman 13/5, 10 Celic dere 16/5, 1 Babadag 18/5 190. Gulsparv Emberiza citrinella 1 Strâmba 9/5, 3 Coltul Chiliilor 10/5, 1 Caeia 11/5 191. Klippsparv Emberiza cia 1 Zarnestiklyftan 9/5 192. Ortolansparv Emberiza hortulana 1 Saon 16/5, 2 Denistepeberget 18/5, 1 Babadag 18/5 193. Sävsparv Emberiza schoeniclus 194. Kornsparv Emberiza calandra 1 Strâmba 9/5, 5 Ciurani 11/5, Donaudeltat 12-15/5 AVIFAUNA ad. = adult, vuxen juv. = juvenil, ung pull. = pullus, dununge DÄGGDJUR 1. Fälthare Lepus europaeus Letea 14/5, 1 Stipoc fiskdammar 15/5, 1 längs vägen 16/5, 1 Dobrogeaklyftan 17/5 2. Västlig sisel Spermophilus citellus 10 Macinbergen 16/5, 2 Dobrogeaklyftan 17/5 3. Bisamråtta Ondatra zibethicus 1 Donaudeltat 15/5 4. Rödräv Vulpes vulpes 1 längs vägen 11/5 5. Guldsjakal Canis aureus 1 Letea 14/5 6. Brunbjörn Ursus arctos 6 Strâmba 9/5 7. Dovhjort Cervus dama 1 Celic dere 16/5 8. Rådjur Capreolus capreolus 1 Donaudeltat 12/5, 1 längs vägen 15/5 9. Gems Rupicapra rupicapra 4 ad. 2 juv. Zarnestiklyftan 9/5 19
GROD och KRÄLDJUR 1. Klockgroda Bombina bombina Hazarlac 11/5 och Donaudeltat 12-15/5 2. Lövgroda Hyla arborea 1 Donaudeltat 12/5 3. Ätlig groda Rana esculenta Hazarlac 11/5, Donaudeltat 12-15/5 4. Gölgroda Rana lessonae Donaudeltat 12-15/5 5. Sjögroda Rana ridibunda Donaudeltat 12-15/5 6. Sandödla Lacerta agilis 1 par Caeia 11/5 7. Smaragdödla Lacerta viridis 1 Saon 16/5 8. Snok Natrix natrix 1 Donaudeltat 12/5, 4 Letea 14/5 9. Taurisk ruinödla Podarcis taurica 1 Saon 16/5 Sjögrodor. Foto: Hanna Reitler Larsson ORKIDÉER (Leif Runeson) 1. Grönvit nattviol Platanthera chlorantha Babadag 18/5 (Finns i Sverige.) 2. Adam och Eva Dactylorhiza sambucina Coltul Chiliior 10.5 (Finns i Sverige) Endast gulblommiga ex. sågs. 3. Balkannycklar Dactylorhiza cordigera Coltul Chiliilor 10/5 (Finns ej i Sverige) 4. Paradnycklar Orchis laxiflora Vadu 17.5 (Finns ej i Sverige) (Sven Birkedal använder namnet O. palustris ssp. elegans.) 5. Göknycklar Orchis morio Coltul Chiliilor 10/5 (Finns i Sverige) 6. Sankt Pers nycklar Orchis mascula Chiliilor 10/5 (Finns i Sverige) 7. Pricknycklar Orchis tridentata 18/5 (Finns ej i Sverige) Namn enligt: Mossberg, Nilsson: Syd- och Mellaneuropas orkidéer, Stockholm 1980 Sven Birkedal har en utmärkt bildsite, som även visar förekomst land för land: www.liparis.net/ 20