Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Relevanta dokument
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Planet

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.

Min bok om. planeterna. Namn:

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

ÖVNING: Träna läsförståelse!

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Min bok om Rymden. Börja läsa

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Min bok om Rymden. Börja läsa

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Elins bok om Rymden. Börja läsa

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Är vi ensamma i Universum?

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läs

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Min bok om Rymden. Börja läsa

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm.

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Omstridd detektion: Formalhaut b

ISVULKANER SOLSYSTEMETS HÄPNADSVÄCKANDE AKTUELL FORSKNING

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Formalhaut b

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården

Min bok om Rymden. Börja läsa

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt.

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Universum 1a. Astrologi Astronomi

Min bok om Rymden. Börja läsa

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa

Rymden. Var börjar rymden?

Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem

Planetsystem. Kapitel 7-8 i boken. Observera att ni som gör grupparbetet Inte behöver svara på planet-frågor på tentan.

Upplägg. Repetiton: Vad är Fermis paradox? Repetition: Lösningskategorier

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Min bok om Rymden. börja läsa

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken

Vad är ett UFO? UFOs och aliens

Min bok om Rymden. Börja läsa

Den stora kometjakten

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Solsystemets uppkomst II Proplyder En central fö

Den stora kometjakten

Astronomi, kraft och rörelse

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer

Min bok om Rymden. Börja läsa

UTMANING 3 Planetpromenad

ASTRONOMI. Filminfo Speltid: min Målgrupp: åk 1-3 Ingår i serien: Astronomi

Innehåll. Förord livets miljöer bättre genom Referenser och vidare läsning Illustrationer Register...

Planetrörelser. Lektion 4

Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;)

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation

Översiktskurs i astronomi Hösten 2009

ASTRONOMI. Centralt innehåll Lgr 11. Fysik 4-6

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 6: Fermis paradox II

Denna stjärna är en neutronstjärna, ett blivande svart hål, ett dödsrike

Pedagogisk planering Målkort

Vår närmaste stjärna - Solen

Lärarhandledning COSMONOVA

Solsystemet, vårt hem i Universum

Min bok om Rymden. Börja läsa

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III

Frågor från förra gången. Frågor från förra gången. Frågor från förra gången. Repetiton: Vad är Fermis paradox? Upplägg

UTMANING 3 Rymdpromenad

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation

Transkript:

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Vårt solsystem Livets uppkomst Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt

Galax Galax Stort stjärnsystem Vår galax Vintergatan innehåller uppskattningsvis 100 miljarder stjärnor

Stjärna Stjärna = Lysande gasklot som får sin energi från fusionsprocesser i sitt inre Solen är vår närmaste stjärna

Stjärna vätebomb

Avståndsenheter i astronomi Ljusår: Den sträcka ljuset hinner på ett jordår Detta motsvarar ca 9.46 10 12 m Parsek: 3.26 ljusår

Planet Jorden/Tellus Saturnus Jupiter Planet Klot av gas eller fast material som kretsar kring en sol och är tillräckligt massivt för att ha rensat bort mindre objekt från sin närhet Sedan 2006 räknas inte Pluto som en planet

Måne Callisto Europa Ganymedes Måne Klot av gas eller fast material som kretsar kring en planet (eller asteroid asteroidmåne) Jorden har en måne Jupiter har 66 stycken

Asteroid Asteroid Stenklump på drift i rymden. Större asteroider kallas ibland planetoider. I vårt solsystem finns det ett asteroidbälte mellan Mars och Jupiters banor

Komet Komet Smutsig snö/isklump på drift i rymden. Får en (eller två) synliga svansar när den närmar sig solen. Periodiska kometer återvänder till de inre delarna av solsystemet efter lång tid (decennier till miljontals år)

Komet ISON ljusstark på himlen i nov/dec 2013?

Dvärgplaneter Några stora objekt i omloppsbana bortom Neptunus. Eris, Pluto, Makemake och Haumea räknas i nuläget som dvärgplaneter. Ibland används även begreppet plutoider. Även Ceres i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter räknas numera som dvärgplanet.

Solsystemet De inre (jordlika) planeterna De yttre planeterna (gasjättar)

De jordlika planeterna Merkurius Venus Jorden Mars Gemensamma drag: Ligger nära Solen Liten diameter Låg massa Litet antal månar Fast yta Hög densitet Tunn atmosfär Kärna av järn/nickel

De yttre planeterna Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Gemensamma drag: Ligger långt från Solen Stor diameter Hög massa Stort antal månar Består till stor del av väte och helium Liten stenkärna Tjock atmosfär Låg densitet

Flytande vatten antas ofta vara en förutsättning för liv i rymden eftersom livet på jordet verkar helt beroende av det Observera: Detta väldigt jordcentrerade synsätt kan i princip leda oss helt fel Exempelvis flytande ammoniak har föreslagits som ett intressant alternativ Flytande vatten

Den mest jordlika planeten i solsystemet Temperatur: -100 till +10 Har förmodligen haft flytande vatten Två månar: Phobos & Deimos Mars

Mars: Kanaler? Percival Lowells kanaler, omkring 1890 1910

Mars: Cydonia-ansiktet 1976

Mars: Cydonia-ansiktet 2001

Viktiga expeditioner till Mars I Mariner 4 (1964, USA): Första rymdsonden att ta bilder av Mars yta Mars 3 (1971, Sovjet): Första rymdsonden som klarar landningen, men fungerar bara i 20 s Viking 1 & 2 (1976, USA): Landar på mars och tar prover Mars Global Surveyor (1996, USA): Kartlade hela planetens yta från låg höjd Mars Pathfinder (1997, USA): Åkte runt på ytan, tog bilder och gjorde kemisk analys av mineraler Mars Odyssey (2001, USA): Hittar tecken på fruset vatten ca 1 m under mars yta

Viktiga expeditioner till Mars II Av mer än 50 försök att nå planeten med rymdsonder har 21 lyckats 16 sonder har avsett att landat på Mars, men bara 7 har kommit fram och lyckats sända data efter landning Hjulspår efter Spirit (2004)

Curiosity Fjärrstyrd Marsbil som just nu söker efter liv i en speciell krater på Mars Landade 5 augusti 2012 Förväntas fungera under minst 2 jordår Utrustad med bl.a. borr, spektroskop, mikroskop och laser Ytan på Mars, fotograferad av Curiosity (2012)

En bemannad Marsexpedition? NASA: Mitten av 2030-talet? Mars One (privat initiativ): 2023? Huvudsakliga syften: Kortsiktigt: Söka efter liv eller lämningar av liv Långsiktigt: Terraforming? Risk: Kontaminering av mikroorganismer Jorden Mars, eller Mars Jorden

Koncept: Enkel resa mycket billigare (ca 40 miljarder SEK) än tur-och-retur (ca 700 miljarder SEK)! Projektet finansieras genom donationer, sponsring, licensavtal Videosändning dygnet runt från kolonin (reality-tv) Marskolonin beräknas vara på plats 2021 Första 4 astronauterna på Mars 2023, därefter 4 nya vartannat år Tar emot ansökningar sedan 22 april 2013: http://applicants.mars-one.com/

Det kontroversiella Vikingresultatet Vikingsonderna grävde upp jord och utförde en serie enkla experiment i jakt på biomarkörer Ett av experimenten tydde på liv på mars (men två andra gjorde det inte) Resultaten från Viking 1 & 2 är än idag mycket svårtolkade, och frågan om mikroskopiskt liv på mars är fortfarande öppen

Flytande vatten på Mars? Meander på Mars tros ha bildats av flytande vatten Hematit tyder på förekomsten flytande vatten i det förflutna

Flytande vatten på Mars? Curiositys fotografi av rundade stenar (t.v.), som verkar ha slipats i strömmande vatten

Hur förlorade Mars sitt vatten? Mars poler innehåller sannolikt tillräckligt med fruset vatten för att täcka hela planeten med ett 10 m djupt vattenhav Mars atmosfär är mycket tunn flytande vatten omöjligt under någon längre tid Solvinden blåste bort tidigare tät atmosfär?

Magnetfält och atmosfärer I Flytande järnkärna magnetfält hos jordlika planeter Magnetfältet kan skydda mot solvinden och hindra atmofären från att blåsa bort Förbryllande fakta: Merkurius och Jorden har magnetfält Venus och Jorden har täta atmosfärer Hur går detta ihop???

Magnetfält och atmosfärer II Mars: Saknar ett magnetfält för att denna ganska lilla planet svalnade fort och inte längre har en flytande järnkärna Låg gravitation (40% av jordens) + solvind + inget magnetfält atmosfären förlorad Venus: Lite oklart varför Venus saknar magnetfält, men möjligen p.g.a. alltför låg rotationshastighet (243 dagar) Venus behåller dock sin atmosfär p.g.a. starkare gravitation (90% av jordens) Merkurius: För het (upp till 350 C) och för låg gravitation (40% av jordens) för att behålla tät atmosfär, trots magnetfält

Meteoriter från Mars Marsmeteorit: Meteorit som slagits lös från Mars yta vid nedslag av asteroid eller komet, färdats genom rymden och slutligen fallit ned på jorden

Mikroorganismer i Marsmeteoriter? Fossila mikroorganismer från Mars i metoriten ALH84001 som hittades i Antarktis 1984? Fortfarande oklart

Panspermihypotesen I Antagandet att mikroskopiskt liv kan spridas mellan planeter eller t.o.m. stjärnsystem inuti exempelvis asteroider, kometer, dvärgplaneter Om så är fallet, behöver (mikroskopiskt) liv bara ha uppstått spontant på något/några ställen i Vintergatan för att få fäste på många

Panspermihypotesen II Faror med rymdresor av detta slag: Joniserande strålning från ex. stjärnor, supernovor, gammablixtar Kosmisk strålning (laddade partiklar med höga hastigheter, ex. elektroner och protoner) Hettan som alstras vid inträde i hög hastighet planetatmosfär Nedslaget på planeten

Stöd för panspermihypotesen I Europeiska rymdstyrelsens kapsel Foton-M3 visade 2007 att mikroorganismer kan överleva oskyddad uppskjutning, 12 dygn i rymden och därefter återinträde genom atmosfären Detta stödjer spridning mellan planeter, men interstellär spridning kräver överlevnad under betydligt längre tidsskalor

Stöd för panspermihypotsen II Murchison-meteoriten (ca 100 kg) som sågs störta i Australien 1969 innehåller aminosyror (en av livets byggstenar) och möjligen fossil av primitiva bakterier Obs! De flesta är ytterst skeptiska till detta!

Stöd för panspermihypotsen III Liv förväntas vara beroende av de grundämnen som är rikligt förekommande där det först uppstått Livet på jorden beroende av kol, väte, syre, kväve, fosfor som det också finns gott om på jordytan Crick & Orgel (1973): Men många av våra enzymer beroende av molybden ett mycket sällsynt ämne (54:e plats på jordytan). Uppstod livet på en plats där halten är högre än här? Molybden ( 42 Mo)

Det röda regnet i Kerala Blodrött regn över i Kerala, Indien 2001 Har påståtts att regnet orsakades av en komet som bröts sönder i atmosfären Analys av mikrorganismer i det röda materialet påstås tyda på utomjordiskt ursprung Uppsamlat, rödfärgat regn Men, grundtipset är: Inte utomjordiska mikroorganismer! Analysen av mikroberna tveksam och regnet varade alltför länge (av och till i två månader).

Om det finns liv både jorden och mars så måste det väl betyda att det finns på massor av ställen i rymden? Tyvärr inte Livet kan ha studsat fram och tillbaka mellan planeterna flera gånger om Måste visa att livet uppstått spontant på båda planeterna, oberoende av varandra, för att få en indikation på att det är lätt för liv att uppstå

Andra tänkbara gömställen för liv i solsystemet: Europa Jupitermånen Europa kan ha flytande vatten under istäcke Tidvatteneffekter fungerar som värmekälla Jupiter Europa Orbiter kan skjutas upp av European Space Agency omkring 2020 för att utforska Europa

Andra tänkbara gömställen för liv i solsystemet: Enceladus Saturnus måne Enceladus kan ha flytande vatten under istäcke Tidvatteneffekter eller radioaktivitet fungerar som inre värmekälla Brist på nedslagskratrar på delar av månen tyder på att ytan förnyas, ex. genom vattenvulkaner Utsprutad vattenånga (gejsrar) från ytan har observerats

Andra tänkbara gömställen för liv i solsystemet: Titan Saturnus största måne, Titan, är den enda månen med tät atmosfär Bortsett från jorden det den enda kroppen i solsystemet med flytande sjöar (av flytande metan) Flytande vatten & flytande ammoniak under ytan?

Tidvatteneffekter som värmekälla Månen deformeras av dragningskraften från sin moderplanet. Planet När utbuktningen dras fram över månens yta gör friktionen i ytlagret månen hettas upp Måne

Extremofiler - extrema mikroorganismer Eventuellt liv på Mars, Europa, Enceladus kräver extremt tåliga livsformer Men inte nödvändigtvis ett problem vi har många sådana på Jorden Finns extremofiler som tål extrema termperaturer, extremt tryck, extrem strålning etc. Alla vi känner till kräver dock fortfarande vatten för överlevnad Exempel: Björndjur

Björndjur (trögkrypare) Över 1100 arter Storlek: 0.05-1 mm Tål temperaturer från nära absoluta nollpunkten (- 273 C) till ca 150 C Kan gå i dvala och klara sig 10 år utan vatten Förekommer 6000 m över havsytan till 4000 m under havsytan (och från pol till pol) Engelska: tardigrade, moss piglet, waterbear

Biogenesis: Hur uppstod livet på jorden? Jorden har funnits ca 4.5 miljarder år 3.5 miljarder år gamla mikrobfossil Livet på jorden åtminstone så gammalt Okänt exakt var och hur livet på jorden först uppstod

Miller-Urey-experimentet (1953) Jordens tidiga atmosfär i återskapas i ett lab (vatten, metan, ammoniak, väte) Elektriska urladdningar ( blixtar ) tillsätts Resultat: Aminosyror Viktig byggsten för liv: Aminosyror RNA/DNA celler Större livsformer Slutsats: Livets första byggstenar (aminosyror) kan uppstå spontant på den tidiga jorden Men: Fortfarande okänt hur resten av stegen tas

Knivigt problem: Hur definieras liv? Formell definition saknas, men följande antas ofta: Metabolism Anpassningsförmåga Rörelse Reproduktion Obs! Virus kvalar inte in i denna definition de saknar celler och har därför inte har någon metabolism

Skuggbiosfären Startade livet på jorden en gång eller flera? Viktigt, eftersom det säger något om hur lätt det är att gå från grundläggande byggstenar (ex. aminosyror) till riktigt liv

Skuggbiosfären Davies föreslår (kap 3) att livet på jorden kanske uppstått längs flera stammar Skuggbiosfären: Livsformer från alternativ stam som lever sida vid sida med oss men som vi inte lägger märke till Virus som anpassat sig för att växelverka med organismer från annan stam kan vara en signatur En näve jord innehåller miljontals olika mikroorganismer och de flesta har aldrig klassificerats eller analyserats