Spolens reaktans och resonanskretsar

Relevanta dokument
Mät kondensatorns reaktans

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Experiment med schmittrigger

Mät elektrisk ström med en multimeter

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Undersökning av logiknivåer (V I

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Mät resistans med en multimeter

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Undersökning av olinjär resistans

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

Potentialmätningar och Kirchhoffs lagar

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Laboration - Va xelstro mskretsar

LABORATION 3. Växelström

EMK och inre resistans - tvåpolen

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Växelström och reaktans

RC-kretsar, transienta förlopp

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Sammanfattning av likströmsläran

Mätningar på transistorkopplingar

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Laborationshandledning för mätteknik

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

De grundläggande logiska grindarna

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2015 Laboration 1

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

Genom att kombinera ekvationer (1) och (3) fås ett samband mellan strömmens och spänningens amplitud (eller effektivvärden) C, (4)

Ellära och Elektronik Moment Filter och OP Föreläsning 8

Tentamen i Elektronik, ESS010, och Elektronik för D, ETI190 den 10 jan 2006 klockan 14:00 19:00

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Lab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

LabVIEW - Experimental Fysik B

Laboration II Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

Naturvetenskapliga för lärare, Göteborgs Universitet LNA310GU LABORATION (EB1) DEL 1 - Grundläggande ellära

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Mät spänning med en multimeter

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar

1 Grundläggande Ellära

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning


Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

Mät spänning med ett oscilloskop

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

Tentamen i Elektronik - ETIA01

TSKS09 Linjära System

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Lab 3. Några slides att repetera inför Lab 3. William Sandqvist

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK

Ellära 2, Tema 3. Ville Jalkanen Tillämpad fysik och elektronik, UmU. 1

Mätning av elektriska storheter. Oscilloskopet

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

4. Elektromagnetisk svängningskrets

Grundläggande Elektriska Principer

Lektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1

Laboration 1: Likström

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd

STÖRNINGAR. Laboration E15 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson Rev 1.0.

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

Qucs: Laboration kondensator

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Transkript:

Ellab013A Spolens reaktans och resonanskretsar Namn Datum Handledarens sign Laboration Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning på växelströmkretsar Du kommer att undersöka hur motstånd och spolar fungerar i växelströmskretsar samt undersöka serie- och parallellresonanskretsar Spolens växelströmsmotstånd Spolens reaktans (motstånd mot växelström) är beroende på frekvensen I det här experimentet skall du undersöka detta närmare Hur själva mätningen går till Detta är principen för kopplingen (koppla inte nu!): Sinusgenerator V Voltmeter Voltmeter V Sinusgeneratorn har en inre resistans på max 50ohm och driver ett L-nät som består av i serie med en spole Utsignalen från generatorn skall vara c:a 10Vrms och sinus * Analog Multimeter * Digital Multimeter * Spänningsaggregat som ger 0-12V DC * Kopplingsplatta * med probar Utrustning * Funktionsgenerator med anslutningssladd BNC krokodilklämma * Diverse: Kopplingssladdar för spänningsaggregat, flera färger isolerad enkelledare till kopplingsplattan och avbitartång * Komponentsats: Lampa (6V) i hållare, spole (del av transformator), motstånd, kondensator 0,1µF (Komponentsats: ELK013A) Får kopieras med angivande nde av källan: Belganet Dataelektronik aelektronik - wwwbdese Sidan 1

Spolens reaktans och resonanskretsar För att beräkna reaktansen skall du mäta spänningen över spolen och strömmen i kretsen Strömmen I L mäter du, genom indirekt strömmätning, som bilden visar genom att mäta spänningen över (det är samma ström genom och L eller hur!) Mätinstrumenet tr skall vara ett oscilloskoploskopop Spänningen U L mäts direkt över spolen också med oscilloskop kan sedan beräknas som =U L /I L Det problem som uppstår här är att oscilloskopet och generatorn oftast är anslutna till samma jord (via skyddsjorden i nätet) Som framgår av schemat ovan omöjliggör detta en samtidig mätning av I L och U L Om man har ett oscilloskop som har isolerade mätkanaler är problemet löst Ofta är så inte fallet och detta mättekniska problem löses genom att U L och I L (U ) mäts var för sig Först mäts U L (lämpligen topp till topp-värdet)vid alla frekvenser med jordanslutning till fria ändan på kondensatorn på detta sätt: Därefter skiftar du platsen för och L och mäter på så sätt alla U (lämpligen topp till topp-värdet) varifrån I L beräknas Du mäter med jorden ansluten till fria ändan på motståndet på detta sätt: Du behöver inte räkna ut effektivvärdet utan kan använda mätvärdet U eftersom förhållandet topp-topp mellan detta och effektivvärdet endast är en konstant (1/ (2 2)) och därför r inte påverkar det beräknade värdet av = U L /I L Teoretisk beräkning först Beräkna först det teoretiska värdet på utifrån formeln = ωl där ω=2 π f för frekvenserna 100, 1000 samt 10 000Hz Skriv in resultatet i tabellen nedan Gör nu mätningarna enligt ovan Mät först alla U L och därefter alla U Beräkna sedan I L samt därefter Koppla mät och beräkna ita sedan som funktion av frekvensen (logaritmisk skala är lämplig för frekvensen, x-axeln) Sidan 2 Belganet Dataelektronik - wwwbdese

Laboration f (Hz) U L U I L teoretiskt 10 --------------- 50 --------------- 100 500 --------------- 1000 2000 --------------- 5000 --------------- 10 000 U f Kontrollera formeln U = (U L 2 + U 2 ) Mät spänningen ut från generatorn (U), vid frekvensen 1000Hz Kontrollera om det stämmer att 2 2 U = (U L + U 2 ) : Spolens fasvridning I det här experimentet skall du undersöka den fasvridning spolen orsakar i en L-krets Fasvridningen i en L-krets innebär att strömmen genom spolen släpar efter På oscilloskopet mäter du denna eftersläpning som en tid som du skall om vand la och ange i grader Tänk på att en period motsvarar 360 gra der Uppkopplingen är denna: Osilloskop CH1 CH2 Som framgår skall du ha två kanaler inkopplade för att kun na se hur spänningen ligger fasvriden över spolen i jäm fö rel se med spänningen ut från generatorn Leta fram den frekvens i intervallet 10 10 000Hz där fasvridningen är störst och den frekvens där fasvridningen är minst Belganet Dataelektronik - wwwbdese Sidan 3

Spolens reaktans och resonanskretsar Fasvridningen är störst vid frekvensen: vid _ Fasvridningen är minst vid frekvensen: vid _ Tänk noga igenom resultatet När bör fasvridningen vara störst? vid _ Sätt namn på vektorerna nedan och visa den vinkel som i princip (inte storlek) motsvarar fasvridningen i visardiagrammet för någon trolig frekvens i intervallet 10-20 000Hz Egenskaper vid L-nätets gränsfrekvens Vid någon frekvens (gränsfrekvensen) gäller = (dvs U = U ) L Beräkna gränsfrekvensen för L= och =: Ställ in gränsfrekvensen på generatorn och mät fasvridningen (på ett ungefär!) esultat fasvridning: Förväntad fasvridning då = : Serieresonanskrets med L och C Du skall nu koppla L och C i serie och får på så sätt en serieresonanskrets Använd funktionsgeneratorn inställd på c:a 10Vrms och sinus, en kondensator på 0,1µF och spolen på, samt en 6V glödlampa esonansfrekvensen kan teoretiskt beräknas som Sinusgenerator L Lampa 6V C 0,1µF f = 1 / (2 π LC) vilket ger: Vid resonans är impedansen minsta möjliga i kretsen vilket innebär högsta ström och att lampan lyser som mest (åtminstone glöder!) Leta reda på den frekvens där lampan lyser som mest (resonansfrekvensen): Sidan 4 Belganet Dataelektronik - wwwbdese

Parallellresonanskrets med L och C Slutligen kopplar du L och C parallellt och får på så sätt en parallellresonanskrets Laboration Använd funktionsgeneratorn inställd på sinus, en kondensator på 0,1µF och spolen på, samt en 6V glödlampa L C Lampa 6V 0,1µF Vid resonans är impedansen lägsta möjliga i kretsen vilket innebär lägsta ström och att lampan lyser som minst (samma sak som högsta spänning över resonanskretsen) Leta reda på den frekvens där lampan lyser minst (resonansfrekvensen): Avslutande uppgifter 1 Du upptäcker en högfrekvent störning (växelspänning) på en matningsledare (5V) som skall vara en ren likspänning och tänker dig att dämpa denna störning Vilken av följande åtgärder kan få positiv effekt: Du bryter upp ledaren och lägger en kondensator i serie med matningsledningen Du bryter upp ledaren och lägger en spole i serie med matningsledningen Du kopplar en kondensator mellan matningsledningen och systemets 0V Du kopplar en spole mellan matningsledningen och systemets 0V Du kopplar in en parallellresonanskrets (LC) i serie med matningsledningen Kretsens resonansfrekvens är samma som störningens frekvens Du kopplar in en serieresonanskrets (LC) i serie med matningsledningen Kretsens resonansfrekvens är samma som störningens frekvens 2 I ett av experimenten (B) ovan har du mätt fasvridningen i ett L-nät Vid en frekvens var fasvridningen mellan U L och U som störst, vid en annan frekvens som minst ita de två visardiagram (med U, U L och U ) som i princip representerar L-kretsen vid de två frekven- serna (skall vara någorlunda rätt proportioner på på fasvridningen dvs vinklarna) Mina synpunkter Jag tycker den här laborationen var: Tråkig Jobbig olig Svår Lagom Lätt Lärorik och/eller: Belganet Dataelektronik - wwwbdese Sidan 5