1 SVEA HOVRÄTT Rotel 0601 060102 2014-04-11 Stockholm Mål nr B 6241-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Gotlands tingsrätts dom den 28 maj 2013 i mål nr, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Klagande (Åklagare) Kammaråklagaren A A Riksenheten för Miljö- och Arbetsmiljömål i Stockholm Motpart (Tilltalad) I K L P Ombud: U S SAKEN Otillåten miljöverksamhet HOVRÄTTENS SLUT 1. Med ändring av tingsrättens dom dömer hovrätten I P för otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap. 4 första stycket 1 d miljöbalken och bestämmer påföljden till dagsböter 60 å 160 kr. 2. I P ska betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Dok.Id 1113723 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2290 103 17 Stockholm Birger Jarls Torg 16 08-561 670 00 08-561 675 50 08-561 675 59 måndag fredag 09:00-15:00 E-post: svea.avd6@dom.se www.svea.se
2 SVEA HOVRÄTT B 6241-13 Rotel 0601 YRKANDEN I HOVRÄTTEN Åklagaren har yrkat att I P ska dömas för otillåten miljöverksamhet i enlighet med åtalet och att påföljden ska bestämmas till böter. I P har motsatt sig ändring av tingsrättens dom. I P har, om han frikänns även i hovrätten, yrkat ersättning av allmänna medel för sina rättegångskostnader. UTREDNING Åklagaren har, utöver den bevisning som åberopades i tingsrätten, åberopat vittnesförhör med P L samt ett skriftligt yttrande från Länsstyrelsen i Gotlands län. Det P L uppgett i förhör överensstämmer i allt väsentligt med det som framgår av det skriftliga yttrandet med följande tillägg. Det aktuella arbetet har utförts inom ett kanaliserat område som ingår i Dalhemsån. I ån har det med all säkerhet funnits öring, även om det inte varit fråga om ett stort antal. De små vattendragen har mycket stor betydelse vad gäller reproduktion av öring, men just det här området är inte något särskilt intressant habitat för öring. Om fisket skadats och hur mycket är svårt att säga, men det finns alltid en risk för skada. I P har i hovrätten som bevisning åberopat en forskningsrapport om havsöringens ekologi i små vattendrag på Gotland och en rapport med åtgärdsplan för fiskevård i Gotlands län. Han har även åberopat vittnesförhör med L d M samt ett skriftligt yttrande från denne. Det L d M uppgett i förhör överensstämmer i allt väsentligt med vad som framgår av hans skriftliga yttrande. HOVRÄTTENS SKÄL Har anmälningsplikt förelegat? Av utredningen framgår att Tall- och Holmmyrars vattenledningsföretag, där I P varit ordförande sedan år 2011, under den av åklagaren angivna
3 SVEA HOVRÄTT B 6241-13 Rotel 0601 tidsperioden låtit genomföra rensningsarbeten i Dalhemsån på Gotland utan föregående anmälan till länsstyrelsen. Åklagaren har gjort gällande att det för arbetena förelegat anmälningsskyldighet enligt 11 kap. 15 miljöbalken eftersom arbetena har inneburit att fisket kunnat skadas. Hovrätten finner, i likhet med tingsrätten och med beaktande även av den underhållsplikt som föreligger för en tillståndsgiven verksamhet enligt 11 kap. 17 miljöbalken, att den åtgärd som företagits omfattas av anmälningsplikt enligt 11 kap. 15 tredje stycket miljöbalken under förutsättning att åtgärden bedöms ha kunnat skada fisket (jfr prop. 1981/82:130 s. 433). Har fisket kunnat skadas? För att anmälningsskyldighet ska föreligga krävs inte att det ska kunna konstateras att fisket faktiskt skadas. Det är tillräckligt att det förelegat en risk för att skada har kunnat uppkomma. Mot bakgrund av hur talan förts i målet kan det understrykas att det självfallet inte går att undgå anmälningsskyldighet genom att man som verksamhetsutövare själv gör en skadebedömning eller genom att man på egen hand vidtar de försiktighetsmått som man bedömer nödvändiga. I en situation där anmälan inte görs, trots att anmälningsplikt förelegat, går tillsynsmyndigheten miste om möjligheterna att på förhand bedöma om det finns anledning att föreskriva några försiktighetsmått eller om en viss åtgärd alls kan tillåtas. Det innebär i sin tur att syftet med kraven på anmälningsplikt då går förlorat (jfr NJA 2002 s. 607). Genom den skriftliga bevisningen i form av fiskeprotokoll, karta och yttrande samt genom de uppgifter som lämnats av P L och P L är det visat att det funnits fisk i vart fall uppströms och nedströms arbetsområdet samt att de rensningsarbeten som utförts har varit sådana att de kunnat skada fisket. Arbetena har därmed omfattats av anmälningsplikt. Kan I P göras straffrättsligt ansvarig? I P har i egenskap av ordförande i vattenavledningsföretaget deltagit i beslutet om att utföra rensningsarbetena. Han är därför straffrättsligt ansvarig för underlåtelsen att anmäla arbetena till länsstyrelsen. För att I P ska dömas
4 SVEA HOVRÄTT B 6241-13 Rotel 0601 till ansvar för brott krävs dessutom att hans underlåtelse varit uppsåtlig eller oaktsam. I P har uppgett att han vid tidpunkten för arbetena kände till bestämmelsen om anmälningsplikt för arbeten som innebär att fisket kan skadas men att han och de andra i styrelsen var fullständigt övertygade om att anmälan inte behövdes. Denna uppfattning grundade han på information som han hade fått vid ett möte anordnat av Jordbruksverket och på en bedömning av att det inte fanns någon fisk på den aktuella sträckan. Hovrätten finner att det genom utredningen i målet inte är visat att I P insåg att det fanns en risk för att arbetet var anmälningspliktigt och att han därmed inte kan dömas för uppsåtligt brott. I P har dock som ansvarig för de planerade arbetena haft en skyldighet att ta reda på om det förelåg anmälningsplikt. Han hade också enkelt kunna kontrollera detta genom att ta kontakt med länsstyrelsen. I P handlade därför i vart fall oaktsamt när han lät utföra rensningsarbetena utan att först anmäla dem till länsstyrelsen. Sammanfattningsvis innebär det ovan anförda att åtalet är styrkt och att I P ska dömas för otillåten miljöverksamhet. Påföljd m.m. För det brott som I P döms för ska påföljden bestämmas till dagsböter. Eftersom fängelse ingår i straffskalan för otillåten miljöverksamhet ska I P betala föreskriven avgift till brottsofferfonden. Med anledning av utgången i målet finns det inte förutsättningar att tillerkänna I P ersättning för rättegångskostnader. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2014-05-09. I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg, Vibeke Sylten och Åsa Marklund Andersson, referent, samt nämndemännen Peter Michanek och Bo Gustafsson Grip.
Gotlands tingsrätt Mål nr meddelad i Visby 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagaren A A Åklagarmyndigheten Riksenheten för Miljö- och Arbetsmiljömål Stockholm Tilltalad I K L P Försvarare: U S SLUT Åtalet ogillas. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1143 Artillerigatan 2 A 0498-28 14 00 0498-27 97 59 måndag - fredag 621 22 Visby E-post: gotlands.tingsratt@dom.se 08:30-11:30 13:00-15:00
2 YRKANDEN M.M. Åklagaren har yrkat att I P ska dömas för otillåten miljöverksamhet, se domsbilaga 1. I P har bestritt ansvar för brott under åberopande av att den företagna åtgärden inte är sådan verksamhet som avses i 11 kap. 15 miljöbalken (MB) utan sådant underhållsarbete som avses i 11 kap. 17 MB. Det är fråga om ett sedvanligt, lagstadgat underhållsföretag vilket inte kunnat skada fisket. Anmälningsskyldighet har därmed inte förelegat. Vidare kan han inte, i sin egenskap av ordförande i vattenavledningsföretaget, åläggas personligt ansvar. Styrelsen är solidariskt ansvarig. UTREDNING Den i domsbilaga 1 angivna bevisningen har lagts fram. Därtill har, på I Ps begäran, vittnesförhör ägt rum med T N. Av utredningen har till en början följande framkommit. Vattendraget Dalhemsån Hörsneån Gothemsån rinner österut genom bl.a. socknarna Dalhem, Hörsne och Gothem och mynnar i havet på Gotlands östra sida. Mellan Dalhem och Hörsne har åns naturliga förlopp ersatts av grävda kanaler/diken enligt en tidigare vattendom. Det är i en av dessa kanaler som det nu aktuella arbetet har företagits och detta på en sträcka av 2 800 meter. Arbetet har utförts av entreprenören T N. I P har berättat: Tall- och Holmmyrars vattenavledningsföretag är ett vattenavledningsföretag i Dalhemsån/Hörsneån/Gothemsån. Vattendraget inkluderar två kanaler. Medlemmar är ett 30-tal lantbrukare som har mark i närheten, däribland han själv. Styrelsen består av fem markägare. Han är, sedan två år tillbaka, ordförande i styrelsen. Som ordförande kallar han till sammanträden och
3 fördelar arbetet inom styrelsen. De har en kassör och en sekreterare. Företaget företräds mot utomstående av ordföranden. Det nu aktuella arbetet initierades genom att markägare ville att kanalen skulle rensas. Det hade varit översvämningar under flera år och en rensning var nödvändig. Saken togs upp i styrelsen året innan, år 2011. Styrelsen beslutade att utföra rensning och tog kontakt med lämpliga entreprenörer. Styrelsen beslutade så att anlita entreprenören T N. Tillsammans med denne beslutade styrelsen när och hur arbetet skulle utföras. De har aldrig sökt något tillstånd eller gjort någon anmälan till länsstyresen. Om så hade behövts hade vem som helst i styrelsen kunnat göra detta. Ordföranden har ingen särställning i detta avseende. När arbetet hade påbörjats fick han, I P, personligen en förfrågan från länsstyrelsen. Han svarade på den. Det stämmer att det är 2 800 meter som rensats; det är en liten rensning. Han kände till bestämmelsen om anmälningsplikt om fisket kan skadas. De hade uppe den frågan i styrelsen. De ansåg att det inte behövdes någon anmälan, de var fullständigt övertygade om det. De hade inte kontakt med länsstyrelsen i frågan. Däremot var han på ett möte som Jordbruksverket ordnade på Lövsta år 2011. Där gick man igenom regler för kanaler. Han fick då uppfattningen att det inte behövdes något tillstånd eller någon anmälan. Vattenavledningsföretaget har aldrig någonsin sökt något tillstånd eller gjort någon anmälan. Det behövs inte. Så har det varit i generationer. Det finns inga fiskar på den aktuella sträckan på grund av bottenförhållandena där. Det finns fisk nedströms, flera kilometer bort. Även uppströms finns fisk, men fiskarna har inte påverkats av arbetet. T N har berättat: Han blev kontaktad av I P per telefon. De stämde träff vid kanalen för att göra upp en plan. De ville göra så lite miljöpåverkan som möjligt. Flera personer från styrelsen var med. De bestämde att arbetet skulle utföras med två grävmaskiner. De ville ha så lite slam som möjligt. De använde en bred skopa. De gick sedan efter med en mindre skopa för att få bort det torra materialet. Det var minimalt flöde i ån. Det blev väldigt lite slam. Han såg ingen fisk under arbetet. Arbetet tog åtta arbetsdagar. Det var inget stort arbete. Redan
4 efter 14 dagar var sidorna gröna igen. Underhållet kring bron (förundersökningsprotokollet, sida 7, bild 3) gjordes inom ramen för ett annat uppdrag där B J gjort beställningen. Det var en skyddsåtgärd för att bron inte skulle rasa. De diskuterade miljöpåverkan i fråga om slam. Slam rörs upp och sedimenterar längre ner. Det ville de minimera. De diskuterade att slammet inte skulle föras vidare i kanalsystemet längre ner. Det är med hänsyn till fisk längre ner. Han brukar inte rensa grusbäddar. Det fanns inga naturliga lekplatser, endast lerbotten. De diskuterade eventuella problem med fisket nedströms. P L har berättat: Hon är utbildad naturgeograf och arbetar på länsstyrelsen med vatten- och fiskefrågor. Hon är ansvarig för miljöövervakning beträffade fiske. Hon är också aktiv sportfiskare. Den aktuella rensningen kom till länsstyrelsens kännedom när de skulle titta på vattendraget när en annan granne ville utföra åtgärder. De såg då rensningen. Det var den 4 juli 2012. De såg att hela vattendraget var rensat. All växtlighet, ner till jorden, var borta. Det var väldigt varmt och väldigt lite vatten i vattendraget. Det var inte tillåtet eftersom ingen anmälan hade gjorts. Meningen med anmälningsplikten är att länsstyrelsen ska kunna utfärda förelägganden om försiktighetsåtgärder, t.ex. om tidpunkt för arbetet och sättet på vilket arbetet ska utföras. Den aktuella rensningen skulle anmälas eftersom det finns fisk i vattendraget och denna fisk kunde skadas. Öringen, som är den dominerande arten, är mycket liten vid den tiden på året. Den lider när vattnet är varmt och när det blir för mycket partiklar i vattnet. Om man rensar så blir det partiklar i vattnet. Ju mindre fiskarna är desto känsligare är de. Havsöringen går upp i alla bäckar som finns på Gotland. Äggen kläcks på våren. Hela vattendraget är en uppväxtplats för öringen. Fiskarna är som känsligast när de är små. Ska man rensa i ett vattendrag ska man vänta till dess att fiskarna är större. Mitt i sommaren är direkt olämpligt. Det fanns fisk i ån före rensningen. Miljöövervakningen har sett att det finns fisk både uppströms och nedströms från platsen. Hela sträckan är en uppväxtmiljö för öring. Fiskarna rör sig i vattendraget och bildar små revir, i hela vattendraget. Fiskarna kan finnas även i mycket, mycket små vattensamlingar.
5 På platsen fanns rinnande vatten. En rensning på en sträcka om 2 800 meter var mycket olämplig med hänsyn till att vattenflödet var så lågt och temperaturen var så hög. Om en anmälan kommit hade de fått skjuta på åtgärden till slutet av augusti eller början av september. Arbetet har varit till skada för fisket eftersom fiskarna som fiskas växer upp i åarna. De vattendrag som finns på Gotland är små. Det finns ingen total kunskap om hur många öringar som växer upp i varje specifik å. Ju färre som överlever, desto färre kan komma tillbaka och leka. Att det, enligt 11 kap. 17 MB finns en skyldighet att underhålla påverkar inte skyldigheten att anmäla enligt 11 kap. 15 MB. Av Gotlands vattendrag är 32 skyddade under lektiden. Öringen är viktig, skyddsvärd och ömtålig. Länsstyrelsen har information om öringen och skyddet för den på sin hemsida. Länsstyrelsen skickar också ut ett nyhetsbrev till alla lantbrukare i vilket informeras om öringen m.m. SKÄL I 11 kapitlet MB finns bestämmelser om vattenverksamhet. Med vattenverksamhet avses enligt 2 bl.a. grävning och rensning i vattenområden. I 9 stadgas, som huvudregel, att vattenverksamhet är tillståndspliktig. Härifrån görs i 15 ett undantag för sådana rensningar som görs för att bibehålla vattnets djup eller läge. Om fisket kan skadas ska emellertid anmälan om de planerade arbetena göras till länsstyrelsen innan arbetena påbörjas. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet vidtar en åtgärd utan att han gjort en sådan anmälan döms, enligt 29 kap. 4 1. d) MB, för otillåten miljöverksamhet. Tingsrätten finner att den åtgärd som företagits i Dalhemsån (kanalen) är en sådan rensning som avses i 11 kap. 15 miljöbalken. Avgörande för huruvida anmälningsplikt har förelegat är således om åtgärden kunnat skada fisket. I P och T N har berättat hur rensningsarbetet gått till och vilka överväganden man gjort för att minimera miljöpåverkan. Dessa två, liksom
6 försvararen U S, har enligt vad som framkommit i målet stor erfarenhet och kunskap om dylika arbeten. De två har berättat att man valt tidpunkten så, att det inte skulle finnas fisk på den aktuella sträckan och de har båda berättat att de inte heller såg någon fisk i kanalen. De har vidare berättat om de åtgärder som vidtagits för att se till att så lite slam som möjligt skulle hamna i vattnet. Tingsrätten finner härigenom utrett att det aktuella arbetet inte kunnat skada fisket och att anmälningsskyldighet därmed inte förelegat. Vad P L anfört föranleder inte annan bedömning. Åtalet ska därför ogillas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se domsbilaga 2 (DV 400) Överklagande, ställt till Svea hovrätt, ges in till tingsrätten senast den 18 juni 2013. Kristina Wirdemark I avgörandet har rådmannen Kristina Wirdemark samt nämndemännen Lars Håkansson, Lena Lind och Mona Magnusson deltagit. Kristina Wirdemark och Lars Håkansson är skiljaktiga och anför följande. Vi är ense med majoriteten om att den åtgärd som företagits i Dalhemsån (kanalen) är en sådan rensning som avses i 11 kap. 15 miljöbalken. Avgörande för huruvida anmälningsplikt har förelegat är således om åtgärden kunnat skada fisket. Av åberopat elfiskeprotokoll och därtill fogad karta framgår att det i vart fall tidigare år funnits öringar såväl uppströms som nedströms den del av ån (kanalen) som rensats. I P har inte heller ifrågasatt att det funnits fisk uppströms och nedströms. P L, vars uppgifter det inte finns anledning ifrågasätta, har berättat att öringarna sprider sig och bildar revir i hela vattendraget och att de också
7 kan leva i mycket små vattensamlingar. Hon har också berättat att öringarna, som är mycket små i början av juli månad, är känsliga för slampartiklar och för höga temperaturer. Hon har gjort bedömningen att den aktuella resningen genom slambildning kunnat skada fiskarna och därmed fisket som bedrivs vid åmynningarna och ute till havs. På grund av vad hon sålunda uppgett finner vi utrett att resningen kunnat skada fisket och att anmälningsskyldighet därmed förelåg. Det är ostridigt att anmälan inte gjorts. För detta svarar I P i egenskap av ordförande i vattenavledningsföretaget. I P ska således dömas för att uppsåtligen ha låtit genomföra rensningar utan föregående anmälan. Påföljden ska bestämmas till dagsböter.