MAKTEN ÖVER MATEN. SVART PÅ VITT Jan 2012 Makten över maten i Skåne Den här rapporten innehåller en granskning av livsmedelsnäringen i Skåne från ett genusperspektiv. Här kartlägger vi hur fältet ser ut, för att finna vägar att utveckla och förnya de branscher som arbetar med Skånes signum: maten. Här finns siffror, svart på vitt, om kvinnor och män i livsmedelskedjan. Siffrorna visar att makten över maten är ojämnt fördelad när vi producerar, förädlar, transporterar och distribuerar, säljer och konsumerar. arbetar i industri, butiker, restauranger och storkök utvecklar näringen i företagen, forskningen och politiken. Den sneda fördelningen innebär att satsningar på jämställdhet bör kunna lösgöra resurser som idag inte utnyttjas. Så vi säger: Vilka skillnader! Vilka möjligheter!
MAKTEN ÖVER MATEN. SVART PÅ VITT INNEHÅLLSFÖRTECKNING SKÅNES LIVSMEDELSAKADEMI... 3 Makten över Maten... 3 VILKA SKILLNADER! VILKA MÖJLIGHETER!... 4 Fakta om kvinnor, män och mat... 4 METOD... 5 3R-metoden- Representation, Resurser och Realia... 5 OM KVINNOR SOM PRODUCENTER: 78 % AV JORDBRUKARNA ÄR MÄN... 6 Ägandet inom jordbruket... 7 Kvinnorna syns inte i statistiken... 8 Få skilsmässor bland jordbrukare... 9 Sysselsättningen i jordbruket... 9 Företagande i Skåne... 12 Kvinnors företagande på landsbygden... 13 Företagandet inom jordbruket... 15 Löner och arbetstid... 19 LRFs jämställdhetsakademi vill ta bort trösklarna... 20 Organisationen LRF... 21 OM KVINNOR SOM FÖRÄDLARE: KVINNOR TJÄNAR MINDRE OCH SKADAS OFTARE I JOBBET.... 23 Kvinnor skadas oftare i jobbet... 23 Löner i livsmedelsindustrin... 24 Ägandet i livsmedelsföretagen - några stora företag dominerar... 24 Livs - förbundet satsar på jämställdhet... 28 Män i toppen - kvinnor i paketeringen... 30 OM KVINNOR SOM HANDLARE: MÄN HAR STORA BUTIKER OCH KVINNOR HAR SMÅ... 40 Tre aktörer har 90 % av dagligvaruhandelns marknad... 40 Perspektiv på handlarna studier av ICA... 41 Kvinnor och män i dagligvaruhandelns tre stora kedjor KF, ICA och Axfood... 42 Kvinnor arbetar i detaljhandel, män i partihandel... 46 Sida 1
OM KVINNOR SOM KONSUMENTER: KVINNORNA KÖPER MATEN OCH LAGAR DEN... 49 Kvinnan lagar maten. Särskilt om hon bor med en man... 49 Kvinnors och mäns tidsanvändning med koppling till mat och måltider... 49 Sysselsättning inom hotell, restaurang och storkök... 54 Offentliga sektorn (mat inom vård, skola, omsorg)... 56 Kvinnornas månadslön i hotell och restaurang ligger tusenlappar under männens... 60 OM KVINNOR SOM FORSKARE: MÅNGA KVINNOR OCH LITE PENGAR... 61 Kvinnor som uppfinnare... 61 OM POLITIKERNS ROLL: SVAGT GENUSPERSPEKTIV I PLANERNA FÖR SVERIGE OCH SKÅNE... 64 Regionalt utvecklingsprogram för Skåne 2009-2016... 64 Näringslivsprogram för Skåne 2009-2016... 69 Kommentar... 71 Sverige det nya matlandet... 72 Kommentar... 74 OM HISTORIEN OCH FRAMTIDEN: BERÄTTA INTE ATT MÄNNEN MJÖLKAR HÄR I AMERIKA... 75 Kvinnor har sitt jobb och män har sitt Gränsen är klar, men har ofta flyttats... 75 Framtiden: Livsmedelsnäringen släpar efter, jämställdhet blir en utmaning... 79 De unga kvinnorna söker sig till de gröna näringarna... 80 DISKUSSION OM FRAMTIDEN OM KVINNOR OCH MÄN OCH MAKTEN ÖVER MATEN... 80 Könsarbetsdelning och könskontrakt inom livsmedelsindustrin... 82 REFERENSER... 85 Skriftliga källor... 85 Material på nätet... 86 BILAGOR... 86 Sida 2
SKÅNES LIVSMEDELSAKADEMI Skånes Livsmedelsakademi är en samlande kraft för alla som vill utveckla Skåne till ett livsmedelscentrum för Europa. Våra medlemmar och samarbetspartners är företag, organisationer, myndigheter, universitet och högskolor som representerar hela kedjan från jord till bord. Makten över Maten Skånes Livsmedelsakademi kopplar ett genus- och jämställdhetsperspektiv på sin verksamhet. Arbetet ska fungera som en motor för att stärka innovationsarbetet. I Makten över Maten arbetar vi med att tillämpa praktiskt jämställdhetsarbete och knyter genusvetenskaplig forskning till arbetet i Skånes Livsmedelsakademi. De frågeställningar vi arbetar med är: Vilka nya områden kan vi finna för innovation och utveckling? Vilka hinder kan vi se för kvinnors delaktighet i livsmedelsnäringens utveckling? Kan vi hitta möjligheter för fler kvinnor att starta nya verksamheter eller starta företag? Hur kan jämställdhetsarbetet fungera som en motor för utvecklingsdrivet innovationsarbete inom Skånes Livsmedelsakademi och Innovationsprojektet? För rapporten svarar satsningen Makten över Maten: Magnus Lagnevik, Agneta Hansson, Christina Scholten, Kicki Stridh, Mia Swärdh och Cecilia Boström (research) www.livsmedelsakademin.se Sida 3
VILKA SKILLNADER! VILKA MÖJLIGHETER! Fakta om kvinnor, män och mat Kvinnor lagar maten och det är kvinnor som köper den i butiken. Män äger lantbruk och kvinnor driver gårdsbutiker. I livsmedelsindustrin är det män i toppen och kvinnor som paketerar. Kvinnor som uppfinner är lika ovanliga som kvinnor i militären. Sanningar? Jodå. Vi har siffrorna. På snart sagt alla matens områden är könsskillnaderna stora. Är det inte fantastiskt?! Vilka möjligheter till att skapa nya idéer och innovationer bara genom att ta till oss den kunskapen, och fundera över om vi kan använda den till att förnya livsmedelsnäringen. Vi kan skapa nya tjänster och produkter och utveckla Skåne. Innovation startar ofta i att någon ser på bekanta företeelser på ett nytt sätt, från ett nytt perspektiv. Här bidrar vi en sådan nyckel när vi frågar: Vem har makten över maten? Vinnova har skjutit till extra pengar för att Skånes Livsmedelsakademi ska kunna lägga ett genusperspektiv på livsmedelskedjan. En viktig fråga är då förstås att studera hur fältet verkligen ser ut. Vi har samlat siffror, statistik och forskning kring kvinnor och män i livsmedelskedjan. Vi har velat ta reda på vad vi faktiskt redan vet, men där kunskapen funnits spridd på många olika håll. I den här framställningen har vi grupperat material efter livsmedelsnäringens kedja: Producenten Förädlaren Handlaren Konsumenten Forskaren Vi har också granskat de ramar som aktörerna i livsmedelskedjan har att förhålla sig till: Samhällets utvecklingsplaner ( Politiken ), och vi har ett annat ramavsnitt som vi kallar Historien och framtiden. Det material vi redovisar här har vi hämtat ur öppna källor. Det unika är att vi har samlat fakta från hela livsmedelsnäringens kedja och gjort helt nya sammanställningar. Därmed träder mönster fram som borde kunna inspirera till förnyelse av Skånes emblembransch: den goda maten. Sida 4
METOD Vi har inledningsvis skapat en bild av livsmedelskedjan från jord till bord och granskat dess länkar för att se förhållanden för kvinnor och män längs kedjan. Vi har också kopplat till nationell och regional planering som berör dess aktörer. Det finns flera metoder att göra en sådan granskning, men principen är lika: man börjar med en kartläggning, och sedan reflekterar man över vad man har funnit. Med stöd i ett kvantitativt material gör man en kvalitativ analys. Vi har valt att göra granskningen efter en av de mest använda metoderna, 3R, presentation nedan. Kvantitativt material har vi sökt i offentlig statistik och hos material hos livsmedelsnäringens aktörer. Kvalitativa aspekter har vi funnit framför allt i forskningsrapporter. Lista på referenserna finns sist i det här materialet. 3R-metoden- Representation, Resurser och Realia 1 Genom 3R-metoden kartläggs och analyseras en verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Den syftar till att kartlägga de normer som styr verksamheten, hur makten är fördelad mellan kvinnor och män och hur kön påverkar verksamhetens utformning och organisering. Poängen med metoden är att det krävs alla tre R för att jämställdhetsintegrera en verksamhet. De två första handlar om att ta fram statistik och utgör grunden för diskussionen om det tredje och sista R-et. 1R Representation: Hur ser könsfördelningen ut på samtliga nivåer i verksamheten och beslutsprocessen? Det vill säga bland personal, beslutsfattare och brukare. 2R Resurser: Hur fördelas verksamhetens resurser i form av tid, pengar och utrymme mellan kvinnor och män? 3R Realia: Hur kommer det sig att representationen och resursfördelningen mellan könen ser ut som den gör? Realian avser att besvara vad det egentligen handlar om och visa på vad det är som anses självklart i verksamheten, vilka normer och föreställningar om kvinnor och män som formar verksamheten. Här har vi kopplat på genusvetenskaplig kunskap om kvinnor och mäns villkor samt om konstruktioner av kön. 3R-metoden är utvecklad i JämKom-projektet som drevs av Svenska Kommunförbundet med Gertrud Åström i spetsen under slutet av 1990-talet. Den har främst använts inom olika kommunala verksamheter. Bilden: Gertrud Åström, skapare av 3R-metoden 1 Materialet om 3R-metoden bygger på framställning på Jämställ nu, www.jamstall.nu Sida 5
OM KVINNOR SOM PRODUCENTER: 78 % AV JORDBRUKARNA ÄR MÄN Statistiken visar: 78 % män i jordbruket. Idag sysselsätter jordbruket i Sverige bara en dryg procent av dem som förvärvsarbetar, och av dem är bara var femte en kvinna. Här är SCB:s siffror (2007): Antalet sysselsatta inom jordbruket är idag 50 643 personer, varav 11 130 kvinnor och 39 513 män. Men SCBs statistik visar inte hela sanningen. Medhjälpare i familjen räknas inte med. Och inte heller finns man med ifall man har större inkomst från något annat än jordbruket. Båda dessa felkällor bidrar till att osynliggöra kvinnor som arbetar i jordbruket. Den officiella statistiken ställer till det för kvinnor när det gäller trygghet. Banker och företagsrådgivare förutsätter att det är mannen som är företagaren när de ger råd om till exempel pensioner, säger Lars-Göran Pettersson, förbundsordförande i LRF. Idag sysselsätter jordbruket i Sverige bara en dryg procent av dem som förvärvsarbetar, och av dem är bara var femte en kvinna. Här är SCB:s siffror (2007): Antalet sysselsatta inom jordbruket är idag 50 643 personer, varav 11 130 kvinnor och 39 513 män. Men ta siffrorna med en nypa salt - kvinnorna finns inte alltid med i statistiken. När LRF gick ut och frågade personer i gröna näringen hittade man dubbelt fler än i den officiella statistiken. Statistiken bortser systematiskt bortser kvinnors arbete i jordbruket: Medhjälpande familjemedlemmar ingår inte i statistiken. Personliga företagare som också har en anställning klassificeras på näringsgren efter störst inkomst i RAMS. Det innebär att kombinatörer med både anställning och företag riskerar att osynliggöras i statistiken över sysselsatta i jordbruket. Båda dessa möjliga felkällor riskerar till att bidra till att kvinnors andel av de sysselsatta inom jordbruket systematiskt underskattas. En fingervisning om mer rättvisande siffror kan ses i en undersökning från LRF. Organisationen gick ut och vände sig direkt till dem som arbetar i gröna näringarna och fann dubbelt så många kvinnor bland jordbruksföretagarna än dem man ser i statistiken. Nästan var tredje företag i de gröna näringarna har en kvinna som operativ ledare. Det visar en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av LRF. 4 000 bönder tillfrågades och resultatet visar att andelen kvinnor som leder företag är betydligt fler än de 16 procent som redovisas i den officiella statistiken.lrf kan presentera två nya undersökningar som visar att det är betydligt fler kvinnor som leder företag än vad som syns i den officiella statistiken när det gäller de gröna näringarna, alltså Sida 6
företag med jord, skog, trädgård eller landsbygdens miljö som resurser. Där Statistiska centralbyrån och Jordbruksverket hittar 16 respektive 17 procent kvinnor som företagare i de gröna näringarna, visar LRFs undersökningar att mellan 32 och 38 procent har en kvinna i ledningen av företaget. Vi har länge vetat att kvinnor är osynliggjorda som företagare i de gröna näringarna. I och med dessa undersökningar kan vi för första gången få siffror som går djupare än den offentliga statistiken, säger Lars-Göran Pettersson, förbundsordförande i LRF. De nya undersökningarna visar att företagen ofta drivs av män och kvinnor tillsammans som familjeföretag. Eftersom de flesta företagen är enskilda firmor får bara en ägare uppges. Det blir oftast mannen som står som ägare och kvinnorna osynliggörs alltså i statistiken. Den officiella statistiken ställer till det för kvinnor när det gäller trygghet. Banker och företagsrådgivare förutsätter att det är mannen som är företagaren när de ger råd om till exempel pensioner, säger Lars-Göran Pettersson. Undersökningarna gjordes under sommaren 2009 av Sifo och LRF. Totalt har 18 375 LRFmedlemmar svarat på undersökningarna. 2 Trots att jordbruket genomgått kraftiga förändringar under de senaste drygt hundra åren bedrivs fortfarande de flesta jordbruk som familjejordbruk. Mönstren av familjearbetskraft och generationsöverföring av yrke och verksamhet har bestått, trots övriga stora strukturella förändringar av jordbruket. En rapport från NUTEK beskriver detta: Sammantaget visar studien att mannen är normen för jordbrukaren. Det är han som sköter huvudverksamheten, medan kvinnan är osynlig som jordbrukare men jobbar på gården med kompletterande verksamheter. Maktasymmetrin mellan mannen och kvinnan i familjejordbruket är tydlig. Många kvinnor har mycket ofördelaktiga villkor och är ekonomiskt beroende av sina män. Det är inte ovanligt att mannen äger gården som sin enskilda egendom och att hustrun arbetar där utan ersättning. 3 Ägandet inom jordbruket Det här avsnittet innehåller en hel del statistik. Då vill vi allra först betona att statistiken kring jordbruket systematiskt bortser från kvinnors ägande och deltagande. Gården/företaget står ofta registrerad på mannen. (Noteras kan att lantbrukare har låg skilsmässofrekvens, en tanke kan vara att detta kan höra ihop med ägandet.) I jordbruksstatistiken syns inte heller den växande näringen gårdsbutiker, bed&breakfast och liknande verksamheter som ofta drivs av kvinnor. Trots att jordbruket genomgått kraftiga förändringar under de senaste drygt hundra åren (mekanisering, minskande arbetsvolym, nedläggningar och strukturomvandling mot färre men större jordbruksföretag) bedrivs fortfarande de flesta jordbruk som familjejordbruk. Mönstren av familjearbetskraft och generationsöverföring av yrke och verksamhet har bestått, trots övriga stora strukturella förändringar av jordbruket, vilket visas i en rapport från Nutek (2002) som heter Kvinnor och män som jordbrukare lantbruksbaserat företagande och olika stödformer för utveckling av landsbygden i ett genusperspektiv med exempel från Östergötland 4. Rapporten skrevs av ek dr Eva Javefors Grauers, Linköpings universitet. Hon skriver: 2 Pressmeddelande från LRF 2 februari 2010, www.jamstalldhetsakademin.se 3 Nutek, R 2003:3. Kvinnor och män som jordbrukare 4 Nutek, R 2003:3. Sida 7
Sammantaget visar studien att mannen är normen för jordbrukaren. Det är han som sköter huvudverksamheten, medan kvinnan är osynlig som jordbrukare men jobbar på gården med kompletterande verksamheter. Maktasymmetrin mellan mannen och kvinnan i familjejordbruket är tydlig. Många kvinnor har mycket ofördelaktiga villkor och är ekonomiskt beroende av sina män. Det är inte ovanligt att mannen äger gården som sin enskilda egendom och att hustrun arbetar där utan ersättning. 5 I rapporten konstateras att trots att jordbruket genomgått kraftiga förändringar under de senaste drygt hundra åren (mekanisering, minskande arbetsvolym, nedläggningar och strukturomvandling mot färre men större jordbruksföretag) bedrivs fortfarande de flesta jordbruk som familjejordbruk. Mönstren av familjearbetskraft och generationsöverföring av yrke och verksamhet har bestått, trots övriga stora strukturella förändringar av jordbruket. 6 KVINNORNA SYNS INTE I STATISTIKEN Från och med 1996 redovisas endast uppgifter för förste brukare, även om flera personer gemensamt brukar ett företag. Eftersom endast uppgifter för förste brukare redovisas är det oklart vilket kön och vilka släktskapsrelationer som andre brukaren har. De flesta jordbruksföretag är dock familjeföretag. År 2000 hade, enligt rapporten, 88 procent av jordbruksföretagen en manlig förste brukare och 12 procent en kvinnlig förste brukare. 7 Ägandet av lantbruksfastigheter är också svårt att få fram ur könsperspektiv. Av det totala taxeringsvärdet för lantbruksfastigheter i Sverige år 2001 ägdes 71 procent av män och 29 procent av kvinnor, enligt rapporten. Det går inte att se i registret (SCB:s fastighetsregister) i vilken omfattning både kvinnan och mannen i ett parförhållande är delägare. Forskning av bland annat Göran Djurfeldt och Pernille Gooch 8 visar att det ofta finns en press från släkten och från mannens föräldrar att gården inte får gå släkten ur händerna, därav kommer att många kvinnor inte är delägare i de gårdar de arbetar och lever på. Forskaren Irene A Flygare 9 visar också att kvinnornas möjligheter att överta går och företag är begränsade, även i de fall då deras föräldrar ägde och bedrev jordbruk. Vägarna in i jordbruket för kvinnornas del är nästan undantagslöst att de gift sig med en bonde, fötts in i en syskonskara med enbart döttrar eller blivit änka efter en bonde. 10 Att mannen ses som norm för jordbrukaren sammanfattar Javefors Grauers så här på sid 18: Genushierarkin med manlig överordning och kvinnlig underordning återspeglas tydligt då man betraktar makarnas arbetsvillkor och ekonomiska villkor. Mannen gör huvuddelen av det arbete som anses viktigast och värderas högst, medan kvinnan gör huvuddelen av det osynliga reproduktiva arbetet på gården. Många kvinnliga jordbrukare är i likhet med de kvinnliga handlarna osynliga i statistiken. De syns inte i jordbrukarstatistiken som fokuserar på den förste brukaren mannen. Många jordbrukarhustrur är inte heller synliga i fastighetsregister och företagarregister då de inte är delägare i gården eller företaget. I likhet med de kvinnliga handlarna tycks jordbrukarkvinnorna också vara osynliga i omgivningens föreställningar om företagaren/jordbrukaren. 5 Ibid, sid 4. 6 Ibid, sid 13-14. 7 Ibid, sid 16-17. 8 Bondkäringar kvinnoliv i en manlig värld, Lunds universitet, sociologiska institutionen, 2001. 9 Generation och kontinuitet. Familjejordbruket i två svenska slättbygder under 1900-talet, Uppsala, 1999. 10 Nutek, R 2003: 3, sid 17. Sida 8
FÅ SKILSMÄSSOR BLAND JORDBRUKARE Många kvinnor inom jordbruket är alltså ekonomiskt beroende av sina män och har mycket ofördelaktiga villkor. En konsekvens av ovanstående kan vid eventuell skilsmässa, göra att kvinnan ställs på bar backe och inte får ut något av fastigheten eller andra medel som avkastats därifrån. Skilsmässor är dock ovanliga bland jordbrukare, konstaterar rapporten. Endast renägare har lägre skilsmässofrekvens än lantbrukare. Djurfeldt och Gooch menar att det mycket väl kan vara så att skilsmässor är ovanliga därför att kvinnorna är så ekonomiskt beroende av sina män inom jordbruket. 11 I rapporten Kvinnor och män som jordbrukare (Nutek 2003:3) gjordes också en genomgång och analys ur genusperspektiv av Jordbruksverkets EU-information avseende tre olika stödformer för jordbruksföretag (investeringsstöd, startstöd och projektstöd). Javefors Grauers kom fram till att manliga och kvinnliga verksamheter särskiljdes och att det som sågs som manligt värderades högre än det som sågs som kvinnligt. Den manligt konstruerade verksamheten benämndes huvudverksamhet och den kvinnligt konstruerade kallades kompletterande verksamhet. Den manliga huvudverksamheten var det som räknades och utgjorde normen för jordbruksföretagandet, enligt rapporten. 12 Vi noterar här att vi ännu inte har gått igenom reglerna idag 2010, men åtminstone startstöd och investeringsstöd finns fortfarande. Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att gå i, och tabellen nedan kan vara en ingång i hur materialet kan se ut. De här siffrorna gäller 2008: 11 Ibid, sid 26. 12 Ibid, sid 25. Sida 9
Tabellen på föregående sida kommer från Jordbruksstatistisk årsbok 2010, där man kan ta del av statistik från RAMS 13 gällande sysselsättning inom Jordbruk, jakt och service i anslutning härtill 13 RAMS: registerbaserad arbetsmarknadsstatistik,förs av SCB Sida 10
(SNI 2002), för år 2008. Tabellen 15.12 som vi visade här gäller livsmedelssektorn. 14 Den innehåller i den här sammanställningen livsmedelsindustrin, hotell och restaurang och handel. I tabellen kan man läsa att knappt 344 000 personer arbetar inom livsmedelsbranschen, varav 48 % procent är kvinnor. Jordbruk m m (växtodling, djurskötsel, blandat jordbruk, småbruk) sysselsätter knappt 48 000 personer, varav knappt 19 procent är kvinnor. Högst andel kvinnor finns inom delbranschen Service till jordbruk utom veterinärverksamhet (knappt 29 procent av de 7 644 sysselsatta). Lägst andel kvinnor finns inom Jakt och viltvård inkl service 9 procent kvinnor av de 64 sysselsatta. För 2007 har vi siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB. Antalet sysselsatta inom jordbruket var enligt SCB år 2007 50 643 personer, varav 11 130 kvinnor och 39 513 män 15. Det motsvarar 1,2 procent av det totala antalet förvärvsarbetande bland dagbefolkningen. Av dessa var 27 380 personer egna företagare och 2 810 personer företagare i eget aktiebolag 16. Att notera är dock att medhjälpande familjemedlemmar inte ingår i statistiken, samt att personliga företagare som också har en anställning klassificeras på näringsgren efter störst inkomst i RAMS. Det innebär att kombinatörer med både anställning och företag riskerar att osynliggöras i statistiken över sysselsatta i jordbruket. Båda dessa möjliga felkällor riskerar till att bidra till att kvinnors andel av de sysselsatta inom jordbruket underskattas. I slutet av den här artikeln berättar vi om hur LRF hittade dubbelt så många kvinnor än vad vi kan finna i statistiken. Vi kan också studera yrken inom jordbruket. Här är förvärvsarbetande anställda i åldern 16-64 år efter yrke 17 : SSYK 96 Yrke Män Kvinnor Totalt 221 Specialister inom biologi, 2 131 2 202 4 333 jord- och skogsbruk m m 324 Biomedicinska analytiker 781 8361 9142 611 Växtodlare inom jordbruk 11 888 3 721 15 609 och trädgård 612 Djuruppfödare och 4 205 4 000 8 205 djurskötare 613 Växtodlare och 3 741 863 4 604 djuruppfödare, blandad drift 921 Medhjälpare inom 1 786 837 2 623 jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Ju högre SSYK, desto lägre utbildningsnivå krävs. Jordbruksverket ansvarar för Sveriges officiella statstik inom området, och ger ut Statistiska meddelanden. Där hittar vi andra mått på sysselsättning i jordbruket 2007 18. Uppgifterna baseras på Lantbruksregistret (LBR) och en enkätundersökning till ett urval av jordbruksföretag år 2007. 14 Jordbruksstatistisk årsbok 2010 med data om livsmedel, Jordbruksverket och SCB, s 266. 15 Statistisk årsbok 2010, sid 282, källa RAMS. 16 ingen könsuppdelning finns för denna uppgift 17 Statistisk årsbok 2010, sid 284-286, källa Statistikdatabasen, Arbetsmarknad. 18 Jordbruksverket, JO 30 SM 0801, Sysselsättning i jordbruket 2007. Sida 11
LBR uppdateras genom enkätundersökningar och information från administrativa register såsom t ex Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd (ARARAT). I Jordbruksverkets statistik finner vi att antalet sysselsatta i jordbruket år 2007 uppgick till 177 615 personer, en ökning med ca 2 procent sedan undersökningen genomfördes senast (2005). Andelen sysselsatta kvinnor var 39 procent (knappt 69 300 personer). Här framgår också att det är kvinnorna som bidragit till ökningen av antalet sysselsatta: + 9 000 kvinnor (+ 15 procent), medan männen minskade med drygt 5 400 personer (- 4,8 procent) sedan 2005. Antal sysselsatta totalt för samtliga företagskategorier redovisas i nedanstående tabell: Stadigvarande sysselsatta Tillfälligt sysselsatta Område Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt TOTALT Skåne 12 689 8 090 20 779 2 536 1 726 4 262 25 040 Riket 97 911 64 152 162 063 10 412 5 140 15 552 177 616 Antal sysselsatta inom företagskategorin enskild firma redovisas i tabellen nedan: Företagare Familjemedlem Ej familjemedlem Stadigvarande Tillfälligt Område Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor TOTALT Skåne 7 271 1 141 2 470 5 972 876 224 1 256 670 19 878 Riket 57 690 10 225 24 601 48 403 5 880 2 083 6 598 2 485 157 965 Antal sysselsatta inom företagskategorin juridisk person redovisas i nedanstående tabell: Stadigvarande sysselsatta Tillfälligt sysselsatta Område Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt TOTALT Skåne 2 073 753 2 826 1 279 1 056 2 336 5 162 Riket 9 736 3 438 13 174 3 814 2 655 6 468 19 642 Av det totala antalet sysselsatta personer i jordbruket 2007 (177 615 personer) fanns drygt 158 000, eller 89 procent, på företag som drevs som enskild firma. Av dessa 158 000 sysselsatta var antalet företagare 67 900 personer, 73 000 var sysselsatta familjemedlemmar och övriga 17 000 sysselsatta var icke-familjemedlemmar. Andelen av dessa enskilda firmor som ägdes av kvinnor var 15 procent (10 200 kvinnor), en ökning från 2005 då andelen enskilda firmor som drevs av kvinnor inom jordbruket var 12 procent (8 700 kvinnor). Den andelen är ungefär hälften så stor som kvinnors företagande totalt sett på alla branscher (22 28 %, beroende på vilken källa man använder). Andelen kvinnliga driftsledare på företag som drevs som juridisk person år 2007 var dock relativt oförändrad sedan år 2005 (drygt 9 procent). Företagande i Skåne Sida 12
I Skåne fanns år 2007, enligt Statistisk årsbok 2010 (SCB), 9 409 jordbruksföretag 19. Dessa fördelas enligt nedanstående tabell efter driftsinriktning: Växtodling Husdjursskötsel Blandat jordbruk Småbruk Summa företag Skåne 3 656 (39 %) 2 617 (28 %) 806 (9 %) 2 330 (25 %) 9 409 (100 %) Riket 19 849 (27 %) 22 601 (31 %) 5 378 (7 %) 24 781 (34 %) 72 609 (100 %) Enligt Statistisk årsbok 2010, fanns det år 2007 209 083 företag inom jordbruk, skogsbruk och fiske om man räknar med alla företag som under 2007 bedrev näringsverksamhet i Sverige, oberoende av juridisk form 20. Dessa företag hade totalt 36 371 anställda, omräknat i heltidspersoner på årsbasis. Produktionsvärdet för dessa företag var totalt 153 989 miljoner kronor, förädlingsvärdet 45 428 miljoner kronor. Företagen gjorde bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar på 17 427 miljoner kr och nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar på 13 475 miljoner kr. Kvinnors företagande på landsbygden Enligt rapporten Företagandet på landsbygden. Stad eller land, gör det någon skillnad? 21 är kvinnors andel av företagarna på landsbygden 22 procent, medan motsvarande siffra för staden är 26 procent. Enligt rapporten visar Jordbruksverkets statistik att en klart större andel av kvinnorna med företag på landsbygden arbetar med annan tjänsteproduktion jämfört med männen, särskilt inom den kunskapsintensiva tjänstenäringen, exempelvis utbildning samt hälso- och sjukvård. Betydligt fler kvinnor än män ägnar sig också åt verksamheter som turism och hästverksamhet på gårdarna på landsbygden. Detsamma gäller vidareförädling och försäljning av gårdsprodukter. 22 Rapporten konstaterar också att det generellt sett är en högre andel kvinnor som är operativa företagsledare i stadsområdena än på landsbygden. Det förklarar man med att det finns fler jordbruksföretag på landsbygden och inom den sektorn finns relativt sett få kvinnor som äger företag. Man menar också att möjligheten att få anställning på landsbygden är större för kvinnor än för män, exempelvis inom vård- och omsorgsverksamhet. 23 I rapporten har man också tittat på de företagsstöd som är kopplade till landsbygdsprogrammet. Dessa stöd kan numera beviljas till alla typer av företag, inte enbart jordbruksrelaterade företag. En av de horisontella prioriteringarna i landsbygdsprogrammet är att öka andelen kvinnor som företagare på landsbygden. I rapporten konstaterar man att av de företag som har beviljats företagsstöd ur jordbruksprogrammet har i genomsnitt 21 procent en kvinna som företagsledare, det vill säga en något lägre andel än andelen kvinnor bland företagarna totalt sett (23 procent år 2007 enligt rapporten): Istället för att stöden i landsbygdsprogrammet används som en hävstång för att öka andelen kvinnor som driver företag, används de alltså idag i flera fall till att befästa den bild som redan finns. Det finns 19 Statistisk årsbok 2010, sid 128. 20 Statistisk årsbok 2010, sid 160. 21 Jordbruksverket rapport 2009:2 22 Do, sid 22. 23 Do, sid 23. Sida 13
inom landsbygdsprogrammets ramar stora möjligheter att förändra den bilden och företagsstöden skulle kunna användas som ett medel för det. 24 I flera av de nordliga länen är dock andelen kvinnor bland företagsledarna bland de företag som beviljats företagsstöd ur landsbygdsprogrammet, högre än andelen kvinnor med företag i riket som helhet. I rapporten har man delat in alla Sveriges kommuner i följande klassindelning: Storstadsområden. Stadsområden. Landsbygd. Gles landsbygd. 25 I Skåne finns ingen kommun i kategori 4 gles landsbygd. 16 kommuner definieras som landsbygd. Dessa är: Östra Göinge, Örkelljunga, Sjöbo, Hörby, Tomelilla, Bromölla, Osby, Perstorp, Klippan, Båstad, Höganäs, Eslöv, Ystad, Simrishamn, Ängelholm och Hässleholm. Övriga klassificeras som Storstadsområden (11 kommuner) och Stadsområden (6 kommuner). Jordbruksverket har också gett ut en rapport som heter Entreprenörskap på landsbygden en översikt av internationell forskning 26. Det är en förstudie med syfte att kartlägga den forskning som gjorts om entreprenörskap på landsbygden allt slags entreprenörskap, inte bara jordbruksrelaterat företagande. Förstudien beskriver den forsning som gjorts och är en plattform för fortsatta forskningsprojekt. Den går igenom entreprenörskapsforskning kopplat till personliga egenskaper, affärsmöjligheter, motiv till företagsstart, regional variation i företagande, förutsättningar för företagande, socialt kapital, och entreprenörers val av strategi. Rapporten avslutas med ett förslag på fortsatt forskning/fortsatta studier, som berör individens entreprenöriella agerande på landsbygden och hur detta styrs av var på landsbygden individen bor och agerar. I relation till detta föreslår författarna av rapporten följande frågor av intresse att besvara: Hur ser sammansättning och utveckling av olika näringsinriktningar ut på landsbygden och vilken roll spelar tillgängligheten till marknad för sammansättning och utveckling? Vilka binäringar utvecklar lantbrukare och vilka är förutsättningarna för framgång och tillväxt? I vilken utsträckning beror framgångsfaktorer på tillgänglighet? Kunskap om teknologi (produkt och produktion) liksom kunskap om marknad och kunder är avgörande för framgångsrikt entreprenörskap. Vilken marknadskunskap har landsbygdsföretag, i vilken utsträckning omsätts den i entreprenöriellt handlande och hur påverkas detta av tillgänglighet till marknader? Vilken grad av entreprenörskap utmärker landsbygdsföretag och hur är graden av entreprenörskap kopplat till företagens framgång och tillväxt? Intresset för dessa frågeställningar baseras på kopplingen mellan avstånd, kunskap och entreprenörskap, menar man 27. Vi noterar att inget av förslagen på fortsatta forskningsfrågor 24 Do, sid 23. 25 För definitioner, se Jordbruksverkets rapport 2009:2, sid 2. 26 Jordbruksverket rapport 2006:17. 27 Do, sid 23. Sida 14
nämner kön/genus-dimensionen. Det vore intressant att lägga till könsperspektivet, eftersom statistiken visar så tydligt på segregeringen på området. Företagandet inom jordbruket Företagandet inom jordbruket beskrivs av Jordbruksverket 28 : Antalet jordbruksföretag minskade mellan år 2005 till 2007 med fyra procent. År 2007 var antalet jordbruksföretag i Sverige 72 609 stycken. Minskningen skedde för företag i alla storleksgrupper utom den största (över 100 hektar åker), där antalet istället ökade något. Framförallt minskar driftsinriktningen Husdjursskötsel. Antalet helt ägda företag ökade samtidigt från 39 200 till 40 800 företag år 2007. Antalet helt arrenderade företag minskade med nästan 40 procent under samma tidsperiod, från 6 400 till 3 800 företag. Andelen kvinnor bland jordbruksföretagarna 29 var lika för år 2005 och 2007: 14 procent (av totalt 67 677 företagare). Antalsmässigt var kvinnorna 9 973 år 2007, en minskning med 100 företag från 2005. Av jordbruksföretagarna är ca en femtedel 65 år eller äldre. Ungefär lika många (22 procent) är under 45 år. Skillnaderna mellan kvinnor och män är relativt liten, men andelen yngre företagare är något högre bland kvinnorna. Av kvinnorna är 26 procent är yngre än 45 år (22 procent av männen). Tittar man också på andelen företagare i olika åldersklasser och storleksgrupper (mätt i hektar åker) ser man att andelen företagare som år 2007 var 65 år eller äldre, var avsevärt högre för mindre företag än för större. En viss skillnad finns mellan kvinnor och män i det avseendet. För kvinnor var det mindre uttalat att andelen äldre företagare var lägre ju större företaget var. Andelen yngre kvinnor var större än andelen män i de flesta storleksgrupper. TABELL FÅ KVINNLIGA MJÖLKBÖNDER, HÖGRE ANDEL BLAND SMÅBRUKEN Antal jordbruksföretag som drivs av kvinnor eller män som enskild firma, alternativt som juridiska personer 30 : DRIFTSINRIKTNING Kvinnor Män Juridiska personer Samtliga ftg Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Växtodling 1 817 9,2% 15 949 80,4% 2 083 10,5% 19 849 (100 %) varav 17 765 jordbruksväxter 1 625 9,1% 14 650 82,5% 1 490 8,4% (100 %) 22 601 Husdjursskötsel 2 546 11,3% 18 357 81,2% 1 698 7,5% (100 %) varav mjölkkor 418 6,6% 5 219 82,8% 663 10,5% 6 300 (100 %) 28 I det Statistiska meddelandet JO 34 SM 0801 (2008) 29 Med jordbruksföretagare avses i detta statistiska meddelande den person som juridiskt och ekonomiskt svarar för verksamheten på jordbruksföretaget. Per definition finns alltså lika många företagare som antal företag som drivs som enskild firma., JO 34 SM 0801, sid 6. 30 Tabellen är en bearbetning av tablå G i JO 34 SM 0801, sid 7. Sida 15
varav köttdjur 1 157 11,1% 8 888 85,2% 390 3,7% Blandat jordbruk 493 9,2% 4 373 81,3% 512 9,5% Småbruk 5 117 20,6% 19 025 76,8% 639 2,6% Summa 9 973 13,7% 57 704 79,5% 4 932 6,8% 10 435 (100 %) 5 378 (100 %) 24 781 (100 %) 72 609 (100 %) Andelen kvinnor är betydligt högre inom driftsinriktningen småbruk 31 än inom övriga driftsinriktningar. Andelen kvinnor är lägst inom driftsinriktningen mjölkkor. Där, liksom inom driftsinriktningen växtodling, är andelen jordbruksföretag som drivs som juridiska personer, högst. TABELL KVINNORS JORDBRUK ÄR MINDRE ÄN MÄNNENS Om man tittar på den genomsnittliga åkerarealen (räknat i hektar) efter driftsinriktning och kön och juridisk person ser man följande 32 : DRIFTSINRIKTNING Kvinnor Män Juridiska personer Samtliga företag Växtodling 29 48 126 55 varav jordbruksväxter 31 49 154 56 Husdjursskötsel 25 43 109 46 varav mjölkkor 53 71 142 77 varav köttdjur 23 30 72 31 Blandat jordbruk 34 59 167 67 Småbruk 6 7 8 7 Totalt 16 34 109 36 Utifrån medelvärdena ser de största företagen ut att drivas som juridiska personer, oavsett driftsinriktning. Kvinnor driver i genomsnitt mindre jordbruk än män, vilket gäller samtliga driftsinriktningar. Minst skillnad mellan kvinnor och män finns i kategorin småbruk där kvinnor i genomsnitt brukar sex hektar åkermark och män sju hektar. 31 Småbruk, definition från Wikipedia 2010-07-16: Småjordbruk eller småbruk är jordbruk i liten, ickekommersiell skala. Med andra ord räcker inte avkastningen till mer än ägarens uppehälle. Om småbrukaren saknar andra inkomster och därför är självförsörjande räknas det som subsistensjordbruk. För en småbrukare med andra inkomster blir jordbruket en bisyssla eller hobby. 32 Tabellen är en bearbetning av tablå G i JO 34 SM 0801, sid 7. Sida 16
TABELL KVINNORNA FÖRYNGRAR NÄRINGEN Här visas antal kvinnliga respektive manliga företagare efter ålder i enskild firma 2007 33. Område Ålder, år Summa <24 25-34 35-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65< Skåne, kvinnor 3 69 249 200 166 141 130 190 1 148 0,3 % 6,0 % 21,7 17,4 14,5 12,3 11,3 16,6 % 100 % % % % % % Skåne, Män 22 370 1 207 912 1 043 1 067 1 023 1 662 7 306 0,3 % 5,1 % 16,5 12,5 14,3 14,6 14,0 22,7 % 100 % % % % % % Riket, kvinnor 40 602 1 945 1 440 1 314 1 220 1 337 2 075 9 973 0,4 % 6,0 % 19,5 14,4 13,2 12,2 13,4 20,8 % 100 % % % % % % Riket, män 217 2 709 9 510 7 020 8 060 8 707 8 728 12 753 57 704 0,4 % 4,7 % 16,5 % 12,2 % 14,0 % 15,1 % 15,1 % 22,1 % 100 % Ur tabellen kan man läsa att andelen unga kvinnor som äger jordbruksföretag i Skåne (upp till 34 år) är relativt lika som i fördelningen riket, drygt sex procent är yngre än 35 år. Andelen äldre kvinnor (över 60 år) är däremot mindre i Skåne än i riket, knappt 28 procent jämfört med drygt 34 procent i riket. Skåne har en högre andel kvinnor som äger jordbruksföretag i åldrarna 35 till 54 år än riket 53,6 procent jämfört med 47,1 procent. För män i Skåne jämfört med riket är åldersfördelningen relativt likartad. Jämfört med män med jordbruksföretag i Skåne är kvinnorna yngre. En högre andel kvinnor med jordbruksföretag är yngre än 55 år. Sex av tio kvinnliga jordbruksföretagare i Skåne är yngre än 55 år. Knappt varannan (48,7 procent) av manliga jordbruksföretagare i Skåne är yngre än 55 år. Drygt 36 procent av männen med jordbruksföretag i Skåne är äldre än 60 år, medan motsvarande andel för kvinnorna är knappt 28 procent. TABELL KVINNOR I JORDBRUKET DRIVER DET SJÄLVA Antal företag som drivs av kvinnor eller män (som enskild firma) eller som juridisk person, efter brukningsform redovisas i tabellen nedan 34. Brukningsform Kvinnor Män Juridisk person Samtliga företag Helt ägda 7 083 71,0 % Helt arrenderade 443 4,4 % 32 212 55,8 % 2 596 4,5 % 2 086 42,3 % 732 14,8 % 41 381 57,0 % 3 771 5,2 % 33 Tabellen är en bearbetning av tabellerna 16 och 17 i bilagan i JO 34 SM0801 34 Tabellen är en bearbetning av tabell 21 i bilagan till JO 34 SM 0801. Sida 17
Delvis arrenderade 2 447 24,5 % 22 896 39,7 % 2 114 42,9 % 27 457 37,8 % Summa 9 973 57 704 4 932 72 609 Av tabellen kan man utläsa att det är betydligt vanligare för kvinnor att helt äga sitt jordbruk. Sju av tio kvinnor med jordbruksföretag (enskild firma) äger helt sitt jordbruk. Motsvarande andel för män är knappt 56 procent. Det är vanligare att män än kvinnor delvis arrenderar sitt jordbruk. Fyra av tio män gör det, medan endast en fjärdedel av kvinnorna delvis arrenderar sitt jordbruk. För jordbruk som drivs som juridiska personer är det lika vanligt att helt äga som att delvis arrendera jordbruket. Drygt fyra av tio jordbruksföretag som är juridiska personer äger helt eller arrenderar delvis jordbruket. TABELL INRIKTNINGEN ÄR TÄMLIGEN LIKA FÖR MÄN OCH KVINNOR Här redovisas antal företag efter driftsinriktning och företagsform (enskild firma ägd av kvinna respektive man + juridiska personer). 35 Driftsinriktning Kvinnor Män Juridiska personer Samtliga företag VÄXTODLING Varav 1 625 14 650 1 490 17 765 jordbruksväxter 16,3 % 25,4 % 30,2 % Varav 131 748 436 1 315 trädgårdsväxter Varav Jordbruksoch trädgårdsväxter HUSDJURSSKÖTSEL Varav mjölkkor 418 1,3 % 61 0,6 % 4,2 % Varav köttdjur 1 157 11,6 % Varav övrig 971 husdjursskötsel 9,7 % BLANDAT 493 JORDBRUK 4,9 % SMÅBRUK 5 117 52,4 % 1,3 % 551 1,0 % 5 219 9,0 % 8 888 15,4 % 4 250 7,4 % 4 373 7,6 % 19 025 33,0 % 8,8 % 157 3,2 % 663 13,4 % 390 7,9 % 645 13,1 % 512 10,4 % 639 13,0 % 769 6300 10 435 5 866 5 378 24 781 SUMMA FÖRETAG 9 973 100 % 57 704 100 % 4 932 100 % 72 609 I tabellen kan man se att både kvinnor och män med jordbruksföretag i första hand driver småbruk. Drygt hälften av kvinnorna och en tredjedel av männen har småbruk. På andra och tredje plats kommer växtodling av jordbruksväxter respektive husdjursskötsel av köttdjur, för både kvinnor och män. 16 procent av kvinnorna och 25 procent av männen odlar jordbruksväxter. 35 Tabellen är en bearbetning av tabell 24 i bilagan i JO 34 SM 0801. Sida 18
Drygt 11 procent av kvinnorna och drygt 15 procent av männen föder upp köttdjur. Först på plats fyra till sex skiljer sig driftsinriktningen för kvinnor och män med jordbruksföretag. Där kommer för kvinnor övrig husdjursskötsel, blandat jordbruk och husdjursskötsel/mjölkkor på plats fyra till sex, medan ordningen är något omvänd för män med jordbruksföretag: mjölkkor, blandat jordbruk och sedan övrig husdjursskötsel. Minst andel företagare finns för både kvinnor och män inom odling av trädgårdsväxter och blandad växtodling (jordbruks- och trädgårdsväxter). Löner och arbetstid Genomsnittlig timlön för arbetare inom privat sektor i jordbruket var enligt SCB 123,30 kr för män och 112,50 kr för kvinnor år 2008 36. I Jordbruksstatistisk årsbok 2010 är tyvärr uppgifterna om lön enbart baserade på hushåll, inte uppdelade på individer kvinnor och män. ARBETSTID KVINNORNA ARBETAR FÄRRE TIMMAR Antalet årsverken i jordbruket minskade enligt Jordbruksverkets statistik från 2005 till 2007 med ca 9 procent. 37 Ett årsverke är en årlig arbetstid på minst 1 800 timmar (motsvarande heltidsarbete). Av de stadigvarande sysselsatta inom jordbruket hade 15 procent en årlig arbetstid på 1 800 timmar. Av dessa 27 300 personer utgjorde kvinnorna endast 18 procent. 54 procent av de stadigvarande sysselsatta inom jordbruket hade en årlig arbetstid som var mindre än 450 timmar. Av dessa var kvinnorna 51 procent. Kvinnor som är sysselsatta i jordbruket arbetar i genomsnitt färre timmar i jordbruket än män: kvinnornas andel av antalet årsverken utgjorde ca 27 procent, medan deras andel av de sysselsatta var 39 procent. Antal årsverken (AWU 38 ) för samtliga företagskategorier inom jordbruket: Stadigvarande sysselsatta Tillfälligt sysselsatta Område Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt TOTALT Skåne 6 858 2 370 9 227 407 228 635 9 862 Riket 46 075 17 286 63 361 1 433 664 2 097 65 458 Antal årsverken inom företagskategorin enskild firma: Område Skån e Företagare Familjemedlem Ej familjemedlem Stadigvarande Tillfälligt Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor TOTALT 3 967 430 712 1 342 579 131 199 60 7 420 Riket 28 247 3 610 7 259 10 463 3 451 1 110 770 231 55 141 Antal årsverken (AWU) inom företagskategorin juridisk person: 36 Statistisk årsbok 2010, SCB, sid 295. 37 Jordbruksverket, JO 30 SM 0801, Sysselsättning i jordbruket 2007. 38 AWU = Annual Working Units Sida 19
Stadigvarande sysselsatta Tillfälligt sysselsatta Område Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt TOTALT Skåne 1 600 467 2 066 208 168 376 2 442 Riket 7 114 2 100 9 214 662 433 1 095 10 310 LRFs jämställdhetsakademi vill ta bort trösklarna LRF har under 2009 grundat en jämställdhetsakademi med en egen hemsida 39. Akademin har också redan publicerat två rapporter som belyser de gröna näringarna ur ett genusperspektiv. Vi vill att fler ska se möjligheter att vara entreprenörer inom våra näringar. Då kan det inte finnas trösklar som försvårar för kvinnor. Vi har inte råd att välja bort kvinnorna, säger Lars-Göran Pettersson, ordförande i LRF och jämställdhetsakademin. I pressmeddelandet, som gick ut den 12 maj 2009 läser vi: Vi vill att fler ska se möjligheter att vara entreprenörer inom våra näringar. Då kan det inte finnas trösklar som försvårar för kvinnor. Vi har inte råd att välja bort kvinnorna, säger Lars-Göran Pettersson, ordförande i LRF och jämställdhetsakademin. Akademin ska vara en ledande tankesmedja kring jämställdhet och företagande och utgå från de gröna näringarna och ett uthålligt näringsliv. Jämställdhetsakademin ska initiera minst två forskningsrapporter om året och arrangera seminarier och andra aktiviteter. Bilden är hämtad från hemsidan för LRFs Jämställdhetsakademi Som Sveriges största småföretagarorganisation vill vi bidra med lösningar till ett jämställt näringsliv. I det hållbara samhället ser vi en ökad efterfrågan på varor och tjänster från våra näringar. För att denna verkligen ska kunna tillgodoses krävs att kvinnor och män har likvärdiga möjligheter som företagare, säger Lars-Göran Pettersson. Inom de gröna näringarna, precis som i andra näringar, finns exempel på att jämställdhet inte råder. Det ska inte behöva vara så att kvinnliga företagare har svårare att få finansiering för sin verksamhet än män. Eller att kvinnor sällan tar ut någon lön från företaget och som följd får låg sjukpenning, föräldrapenning och pension, säger Lars-Göran Pettersson. Jämställdhetsakademin är helt finansierad av LRF. Dess ledamöter är: Sasja Beslik, ansvarig för Social Responsibility Investments på Nordea Niklas Ekdal, journalist och författare Carin Holmquist, professor företagsekonomi Handelshögskolan Anna Larsson, redaktionschef Amelia Carina Lundberg Markow, chef för ägarfrågor Folksam Lars-Göran Pettersson, förbundsordförande LRF Pontus Schultz, chefredaktör Veckans Affärer 39 www.jamstalldhetsakademin.se Sida 20
Lisa Sennerby Forsse, rektor SLU Malin Svensson, strategisk rådgivare åt VD och förbundsordförande LRF Gertrud Åström, särskild utredare Jämställdhetspolitiska utredningen LRFs Jämställdhetsakademi har hittills utkommit med två rapporter: Den osynliga entreprenören Genus och företagande i de gröna näringarna. En litteraturöversikt. Det är en forskningsöversikt över den forskning som finns kring de gröna näringarna ur ett genusperspektiv. Den innehåller företagandestudier, statistik och forskning om livet på familjegården. I rapporten diskuteras också frågan om jämställdhet och företagande samt vilken framtida forskning som behövs. Författare till studien är forskningsinstitutet Nordregio. Trygghet ger balans. Företagande, familj och fritid i de gröna näringarna. Den visar att många bönder, både kvinnor och män, avstår en stor del av föräldraledigheten. Samtidigt önskar bondepappor mer tid med familjen, bondemammor mer egen tid. Rapporten är författad av Gertrud Åström och bygger på en undersökning som LRF gav SIFO i uppgift att genomföra i form av en enkät Balans i livet. 250 kvinnor och 250 män besvarade enkäten. ORGANISATIONEN LRF LRF har 169 000 medlemmar, som tillsammans driver 90 000 företag 40. Organisationen har 10 000 förtroendevalda uppdelade på 1 244 lokalavdelningar, 220 kommungrupper och 19 länsförbund. Det finns information om de gröna näringarnas betydelse i alla Sveriges kommuner (en pdf-fil på sex sidor för varje kommun). Tyvärr är ingen statistik i dessa dokument könsuppdelad. De gröna näringarna står för nio procent av Sveriges BNP och har 400 000 sysselsatta, vilket motsvarar nästan tio procent av sysselsättningen i Sverige. LRFs presidium består av en man som är förbundsordförande, två vice förbundsordförande varav en är kvinna, samt VD, som är man. Styrelsen består av 15 personer som är jord- och/eller skogsägare, samt två arbetstagarrepresentanter. Sex ledamöter är kvinnor. De två arbetstagarrepresentanterna är män. Koncernledningen består av åtta personer inklusive VD. Av övriga sju är sex kvinnor (kommunikationschefen är man). LRF Skåne leds av en styrelse på nio personer, varav tre är kvinnor. Ordförande och vice ordförande är kvinnor. På regionkontoret jobbar 17 personer, varav 14 kvinnor. Regionchefen är kvinna. Enligt hemsidan har andelen kvinnliga medlemmar i organisationen ökat, samtidigt som andelen kvinnliga förtroendevalda har minskat (men vi finner inte några exakta siffror avseende antal kvinnor och män inom organisationen). LRFs jämställdhetsarbete genomförs från med två perspektiv när det gäller jämställdhet i sina utbildningar för förtroendevalda: dels en generell information om vikten av jämställdhet för att utveckla organisationen (denna information ges i alla utbildningar för förtroendevalda), dels en särskild utbildning för förtroendevalda kvinnor/kvinnliga ledare. Förra året fattade LRFs förbundsstyrelse beslut om kvotering till styrelsen: 40 Enligt LRF:s hemsida den 9 augusti 2010 Sida 21
Hälften av styrelseledamöterna i LRFs sju dotterbolag ska vara kvinnor. Detta direktiv från ägarna ska genomföras i samband med bolagsstämmorna som hålls i juni nästa år. Beslutet fattades av LRFs förbundsstyrelse idag (091021). Utmaningarna för svenskt näringsliv är många. Därför måste vi och andra rekrytera absoluta toppkrafter till företagens styrelser. Ska man lyckas med det går det inte att utestänga halva befolkningen, säger LRFs förbundsordförande Lars-Göran Pettersson: Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av LRFs högst prioriterade frågor. Det här är ett både naturligt och nödvändigt beslut. Den genomsnittliga andelen styrelsekvinnor i svenska börsbolag ligger på cirka 19 procent. Motsvarande siffra för LRFs dotterbolag är idag 37 procent. Genom att gå i bräschen för ökat jämställdhet inspirerar vi förhoppningsvis Sveriges övriga näringsliv att ta liknande beslut, säger Lars-Göran Pettersson. Dagens beslut är ett av flera initiativ för ökad jämställdhet som LRF tagit under året. I maj grundade LRF Jämställdhetsakademin som ska vara en ledande tankesmedja kring jämställdhet och företagande. Idag finns ett antal trösklar och glastak som försvårar för kvinnor att starta, driva och utveckla företag i Sverige. Inom svenskt näringsliv finns idag en bred samsyn kring detta. Men ska man vara trovärdig i arbetet för ökad jämställdhet bör man leva som man lär och städa upp på sin egen gårdsplan, säger Lars-Göran Pettersson. 41 41 Ur pressmeddelande 091021 Sida 22
OM KVINNOR SOM FÖRÄDLARE: KVINNOR TJÄNAR MINDRE OCH SKADAS OFTARE I JOBBET. Livsmedelsindustrin sysselsätter ungefär en och en halv procent av dem som förvärvsarbetar. Här är SCB:s siffror (2007): totalt 60 347 personer, varav 22 829 kvinnor och 37 518 män. När vi går djupare in och granskar, ser vi att totalsiffrorna skymmer en segregerad verklighet: kvinnor och män har olika arbetsuppgifter och arbetar på olika avdelningar. Män har oftare de mer kvalificerade (och bättre betalda) befattningarna. Kvinnor arbetar i mer okvalificerade befattningar (lägre betalda). Livsmedelsarbetareförbundets kvinnliga medlemmar tjänar under sitt arbetsliv nästan 800 000 kr mindre än männen. Den bristande jämställdheten i branschen avspeglas också i skadestatistiken. Drygt 9 av 10 anmälda arbetssjukdomar bland kvinnor har orsakats av rörelser och arbetsställningar som är ansträngande eller ensidiga. Motsvarande siffra för män är 3 av 4. Kvinnor skadas oftare i jobbet Kvinnor som arbetar inom industrin har mindre integrerade, mer repetitiva och monotona arbetsuppgifter än män. Detta orsakar bland annat belastningsskador och stress. Statistik från AFA Försäkring visar att kvinnor som arbetar inom industrin oftare drabbas av allvarliga arbetsskador jämfört med kvinnor i andra sektorer. Kvinnor som arbetar som maskin- och processoperatörer, montörer, slaktare, bagare och konditorer inom respektive industribranscher är särskilt utsatta. Forskningen har visat att ensidigt upprepade arbeten är olämpliga för både kvinnor och män. Denna typ av arbete finns inom exempelvis monteringsindustrin och livsmedelsindustrin. Samma muskler, senor och leder aktiveras gång på gång och får otillräcklig tid för återhämtning. Repetitiva arbeten som samtidigt är kraftkrävande är därför särskilt olämpliga för de flesta kvinnor. Kombinationen repetitivt arbetet och hög kraftutveckling (mätt i relation till styrka), är betydligt skadligare än faktorerna var för sig. Eftersom kvinnor som grupp är svagare än män utsätts de för en relativt sett högre belastning i sådana arbeten. 42 Bilaga. Arbetsmiljöverkets faktablad om Skador i livsmedelsindustrin finns i bilagorna. Där finns också faktablad om Belastning i livsmedelshandeln, Skador i detaljhandeln, Skador i jordbruket och Buller. 42 www.kvinnorinomindustrin.se. Statistiken rör alltså industrin generellt och är ti Sida 23