Konsekvenser för hälsa och miljö vid hantering och användande av gummiasfalt sammanställning av utförda undersökningar

Relevanta dokument
RETURASFALT MED STENKOLSTJÄRA. - Kort arbetsmiljöinformation -

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt

Miljöpåverkan vid återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial

Gummiasfalt. Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen. Treårigt utvecklingsprojekt Dokumentation från Asfaltdagarna 2008

RAPPORT ENLIGT BILAGA XV

Konstgräsplaners hälso- och miljörisker Svar på skrivelse från Mehdi Oguzsoy (V)

Bilaga 7. Återvunnet SBR - gummi. 1. Bakgrund

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.

Luftföroreningar vid läggning av gjutasfalt utan resp. med vaxtillsats och sänkt temperatur.

KARTLÄGGNING AKTUELL FORSKNING KRING KONSTGRÄSPLANER

DATUM UPPRÄTTAD AV. Jerry Nilsson

Hälsoeffekter av konstgräs och fallskyddsgummi

PM 10 partiklar i trafikmiljö

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas

Beläggningar innehållande stenkolstjära i Västerås.

MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. NAM18, Linköping 31 januari Anna Maria Sundin

Luften i Sundsvall Miljökontoret

NCC Roads Sverige FoU Asfalt

Rapport mätning av luftföroreningar i rumsluft och i golvkonstruktion på Järnvägsmuseet i Ängelholm

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Litteraturstudie av miljö- och arbetsmiljöeffekter av inblandning av däck i vägbeläggningar

Miljöaspekter och konstgräs

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2012

RAPPORT. Provtagning av PAH i asfalt RAPATAC AB SWECO ENVIRONMENT AB FASTIGHETERNA SÄTRA 22:1, 23:2 UPPDRAGSNUMMER PETER ÖSTMAN

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

Hur ser vi till att konstgräsplaner blir mer cirkulärekonomiska? Fredrik Ardefors, Svensk Däckåtervinning AB Almedalen 3 juli 2018

Rapport T Analys av fast prov SGI. Bestnr Träimp Registrerad Utfärdad Linköping.

PM Asfaltsprovtagning Gyllenstensgatan

Rapport om miljö- och hälsoaspekter på användning av HAoljefria däck och dubbdäck.

MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. 24 november Elisabeth Österwall. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

ASFALTMASSOR INNEHÅLLANDE STENKOLSTJÄRA En betraktelse ur ett NCC perspektiv

UDDEVALLA KOMMUN NORDVIKS BRYGGA. PM Miljöteknisk undersökning av sediment

Avveckla koppargjuteriverksamhet

KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

Rapport T Analys av fast prov. Registrerad :12 Ramböll Sverige AB Utfärdad Sara Levin. Bpx Stockholm

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Luften i Sundsvall 2010

Analys av rensmassor vid Knästorp 2016

Stenkolstjära i asfaltmassor

Luften i Sundsvall 2009

Miljörisker med konstgräs och gummigranulat

MIKROPLAST. Redovisning av regeringsuppdrag. 2 juni Kerstin Åstrand, projektledare

Lägesrapport avseende förorenad mark Kallebäck 3:3, Göteborgs Stad

BILAGA 3 ANALYSPROTOKOLL

MIKROPLAST REGERINGSUPPDRAG KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. Yvonne Augustsson. Göteborg 15 mars 2018

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

Inventering av anläggningar med Oljegrus- och asfaltverk, stationära

Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017

Torbjörn Jacobson Asfaltdagen 2014

RAPPORT. Utredning och provtagning av upplagda schaktmassor inom fastigheten Alunskiffern 1, Varbergs kommun. För

Screening av takmaterial för identifiering av föroreningskällor till dagvatten. Alexandra Andersson Wikström

Miljöpåverkan vid kall och halvvarm återvinning av tjärhaltiga beläggningsmassor

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping

PM/ MILJÖTEKNIK Uppdrags nr: Datum: ANALYS AV ASFALTSPROVER FYRKLÖVERSGATAN, GÖTEBORGS STAD

Luftburna kemiska ämnen i förorenade byggnader vad finns det för riskbaserade riktvärden och hur ska man mäta?

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

SKRIVELSE OM KONKRETA ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA DEN HÄLSOSKADLIGA NIVÅN AV PARTIKLAR I STOCKHOLMS LUFT, KS DNR /2007

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:

Rapport T Analys av fast prov. Utfärdad Jelina Strand. Solnavägen Stockholm. Projekt. Er beteckning S1 0-1

Föryngring av asfalt i kretsloppet Mats Wendel, PEAB Asfalt


Varför modellering av luftkvalitet?

Kompletterande grundvattenprovtagning Förstudie med riskbedömning för Sunne kemiska tvätt och kostympress, Sundsvik 7:28

Konstgräs och Miljö Beställargruppen Konstgräs. Stockholm25 maj

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Rapport T Analys av fast prov. Ankomstdatum Utfärdad Alexander Giron. Peter Myndes Backe Stockholm.

Miljökravsmodul: Däck (för personbilar, lätta lastbilar och tunga fordon)- anskaffning

Kemikalier i varor. Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs)

VARUINFORMATION SID 1

Vad kan Stockholms stad göra för att minska bullret från vägbeläggning? Skrivelse från Mats Rosén (kd) och Björn Nyström (kd). Återremiss.

REGERINGSUPPDRAG OM GIFTFRIA OCH RESURSEFFEKTIVA KRETSLOPP

Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter. Mats Gustafsson

PAH i Stockholm Källor och effekter

Verktyg för att bestämma polycykliska aromatiska föreningars tillgänglighet och mobilitet. Anja Enell

Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35

RULLA RÄTT Guide till krav på miljöanpassade däck LÄTTA FORDON

Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm

Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget. Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet

Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Stockholms stad, Björkhagen Kv. Tjockan

UPPDRAGSLEDARE Patrik Johnsson. UPPRÄTTAD AV Peter Östman

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

KOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar

Mikroplaster från Konstgräsplaner

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

Information om luftmätningar i Sunne

Föredrag vid FAS Asfaltdagar 2001 av Karin Leandersson, Nynäs

Transkript:

Vägverket Box 1008 903 20 Umeå Storgt 6 Telefon: 0771-119-119 Texttelefon: 0243-750 90 Knut Reinkjöp Upphandling & marknad knut.reinkjop@vv.se Direkt: 090-17 26 67 Mobil: 070-517 26 67 Intern rapport Datum: 2007-04-02 Beteckning: Konsekvenser för hälsa och miljö vid hantering och användande av gummiasfalt sammanställning av utförda undersökningar 1(9)

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...4 3 Resultat...4 3.1 Sammanfattning av litteraturstudie...4 3.2 Mätning av polycykliska aromatiska kolväten PAH...5 3.2.1 Undersökningar i laboratoriemiljö...5 3.2.2 Undersökningar av tre olika massabeläggningar...6 3.3 Rapport, Heritage Research Group...6 4 Slutsatser och rekommendationer...8 4.1 Arbetsmiljö...8 4.2 Yttre miljö...8 5 Referenser:...9 2(9)

1 Sammanfattning Denna rapport beskriver resultatet av de undersökningar som genomförts i syfte att belysa eventuella miljö- och hälsoaspekter kring användning av gummiasfalt. Resultaten ligger till grund för de slutsatser och rekommendationer som presenteras sist i rapporten. Undersökningarna gjordes under perioden 2006-10-01 t.o.m. 2007-01-31 och omfattar följande delar: 1. IVL-Rapport U1975 Litteraturstudie av miljö- och arbetsmiljöeffekter av inblandning av däck i vägbeläggningar. 2. Previa Mätning av polyaromatiska kolväten (PAH) från bitumen med gummiinblandning. 3. VTInr: 06-160 Mätning av polyaromatiska kolväten (PAH). 4. Heritage Research Group Chemical comparison of laboratory generated fumes from straight run vacuum distilled and two different crumb rubber modified bitumens. Ingen av dessa undersökningar visar på några påtagliga/allvarliga effekter i samband med gummiinblandning i asfaltbeläggningar däremot visar litteraturstudien på vissa kunskapsluckor. Rekommendationen blir att genom studier i såväl fält som i laboratorium ytterligare söka svar på de frågeställningar som kommit fram via de inledande undersökningarna. 3(9)

2 Bakgrund Vägverket planerar att genomföra försök med att blanda in gummigranulat från uttjänta däck i asfaltbeläggningar, gummimodifierad asfalt. Försök att blanda in gummi i asfalt har gjorts tidigare i Sverige dock med blandat resultat. De senare årens erfarenheter från bl.a. USA visar på ett flertal positiva effekter som bl.a. ökad livslängd, lägre bullernivåer, bättre friktion och även minskat behov av halkbekämpningsåtgärder. Mot bakgrund av detta har Vägverket beslutat att ånyo titta på metoden. Debatten kring HA-oljor (HögAromatiska oljor) när det gäller gummiinblandning i konstgräs samt pågående debatt om partiklar i samband med vägtrafik visar på behovet av en grundlig kartläggning, analys och redovisning av eventuella hälso- och miljöeffekter vid såväl hantering av materialet som de mera långsiktiga effekterna på miljön. 3 Resultat 3.1 Sammanfattning av litteraturstudie Resultatet från litteraturstudien visar att i de allra flesta studier som gjorts på annat håll (de flesta studier gjorda i USA), påvisas inte någon större skillnad i utsläpp till luft mellan användning av konventionellt beläggningsmaterial och beläggningsmaterial innehållande en viss andel gummidäck. Vissa studier visade förändringar i lukt och även en visuell ökning av rök vid användning av däck i beläggningarna, speciellt vid höga temperaturer. Få studier finns gjorda som visar hur återvinning av beläggningsmassor innehållande däck påverkar miljö och hälsa. Några markanta problem har inte påvisats. Inga studier om emissioner till vatten påträffades. Från Sverige finns studier som behandlar spridning och utläckage av farliga ämnen från däck. Närmast ligger kopplingen till studier av återvunnet gummi i konstgräsplaner, där risk för utläckage av farliga ämnen konstaterats. Vidare konstaterar litteraturstudien att det råder delade meningar i forskarvärlden om vilka slutsatser som skall dras av studierna om däck och miljö. Frågeställningen är om det utläckage som bevisligen sker har någon betydande miljöpåverkan eller ej. 4(9)

Från kemi- och miljömyndigheterna råder ett starkt motstånd mot att tillåta återvunna däck i nya produkter. Motståndet bygger främst på riskerna för negativa miljöeffekter på den akvatiska miljön. Eftersom kunskapsläget är förhållandevis lågt blir det försiktighetsprincipen som råder. Eventuella positiva miljöeffekter ur ett livscykelperspektiv, såsom förlängd livslängd, har inte beaktats i myndigheternas bedömning. Studien kommenterar även den nya/kommande miljölagstiftningen REACH, där det idag inte är klar hur den kommer att påverka användning av återvunnet däcksgummi. Av studien framgår också förslag till kompletterande undersökningar som bör genomföras; utsläpp till vatten, analys i systemperspektiv (LCA), återvinning och arbetsmiljöundersökningar. 3.2 Mätning av polycykliska aromatiska kolväten PAH Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) återfinns i stor mängd i de s.k. HA-oljorna i däcksgummi. Ämnesgruppen PAH är den idag största kända gruppen av cancerogena ämnen. Det finns hundratals olika PAH-er men de kan till största delen identifieras av 16 st PAH och det har därför blivit standard i Europa och USA att analysera dessa. Av de 16 PAH-erna betecknas i dagsläget 7 som cancerogena, resterande 9 PAH-er betecknas övriga och summan av dem kallas ofta summa16-pah, PAH-16 eller lite slarvigt summa PAH. Mätning av PAH har gjorts dels genom att analysera den luft som avgår vid värmning av olika bitumenblandningar (3.2.1), dels genom GC/MS-analys av provkroppar gjorda av olika bitumenblandningar (3.2.2) samt genom kemisk analys av bitumenrök från en för ändamålet särskilt framtagen rökgenerator (3.2.3). 3.2.1 Undersökningar i laboratoriemiljö AB Previa har på uppdrag av Vägverket mätt PAH-halten som avgår vid värmning av 5 olika bitumenblandningar. Försöken utfördes i Vägverket Produktions laboratorium i Jönköping. Provtagning utfördes genom att i direkt anslutning till bitumenblandaren samla in luft och rök. Syftet med undersökningen var att klarlägga eventuella risker för den personal som i laboratoriemiljö arbetar med undersökningar av gummimodifierat bitumen. Vid inblandning av gummigranulat erhölls ca 5 ggr högre halter av cancerogena PAH-er i luften (direkt över de varma bitumenblandningarna) jämfört med motsvarande bitumenblandning utan gummigranulat. T.ex. uppmättes, med gummigranulat i bitumenblandningen, 0,0021-0,0025 mg/m 3 av ämnet benso(a)pyren. Hygieniska gränsvärdet för benso(a)pyren ligger f.n. på 0,002 mg/m 3. 5(9)

För övriga PAH-er saknas hygieniskt gränsvärden i Sverige. I USA finns ett gränsvärde för summa PAH-tot på 200 µg/m3. 3.2.2 Undersökningar av tre olika massabeläggningar. VTI har extraherat (tvättat ur) bindemedlet ur tre olika massasorter. AlControl har sedan utfört PAH-analys på bindemedelsextrakten. 2 olika sorters gummigranulat samt ett bitumen 70/100 har behandlats på samma sätt, dvs. genom extraktion, innan analys av PAH. Syftet med undersökningen var att se vika mängder PAH-er vi får vid en inblandning i asfaltsmassa. Blandningarna gjordes på Vägverkets laboratorium i Jönköping. Följande massasorter, gummigranulat och bitumen analyserades: 1. ABb 16 70/100 5,4 % (06-160-1). Ingen inblandning av gummigranulat. 2. ABb 16 70/100 5,4 % (06-160-2). Inblandning av 17 % gummigranulat R+, 17 % av totala halten bitumengummi slurry. 3. ABb 16 70/100 5,4 % (06-160-3). Inblandning av 17 % gummigranulat 0,0-0,8 mm, 17 % av totala halten bitumengummi slurry. 4. Gummigranulat 0,0-0,8 mm (06-160-4) 5. Gummigranulat R+ (06-160-5) 6. Bindemedel 70/100 (06-160-6) Ingen tydlig skillnad kunde påvisas avseende summa 16 PAH mellan blandningar med respektive utan gummiinblandning. För massa med gummiinblandning uppmättes mellan 0,8-0,9 mg/kg TS (summa 16 PAH) och för massa utan inblandning uppmättes 0,7 mg/kg TS. Vid PAH-analys av enbart bindemedlet uppmättes 12,2 mg/kg TS och vid analys av enbart gummigranulat blev resultatet 40,6-75,9 mg/kg TS. 3.3 Rapport, Heritage Research Group Heritage Research Group hade i uppdrag att generera bitumenrök hos två olika gummimodifierade bitumen samt B 70/100 för att klargöra vilka kemiska ämnen som genereras vid en gummimodifiering, kemiskt jämföra dessa samt undersöka om ytterliggare ämnen tillförs vid en gummimodifiering. De gummimodifierade bitumenblandningarna (CMR-modifierad), avger 35-40% mindre kolväten, (TOM= Total Organic Matter dvs. total mängd organiska ämnen) vid motsvarande temperatur. 6(9)

Fluorescensmätningar är en indirekt metod att mäta den cancerogena potentialen i bitumenrök härrörande från 4-6 ringade PAC-molekyler (Polycyclic Aromatic Compounds). Resultat från mätningarna visar att tillsats av CMR inte påverkar fluorescens-nivån. Tillsats av CMR ökar inte nivån av koncentrationen 4-6 ringade molekyler. Vad gäller nivåer av individuella PAH:er (Polycyclic Aromatic Hydrocarbons), så kan ingen markant ökning av PAH:er konstateras vid tillsats av CMR. Emellertid så erhålles en extremt hög andel av bensotiazol i bitumenröken (mätt som TOM), upp till 25%, vid tillsats av CMR. Bitumenröken i sig innehåller <0.002% bensotiazol. Problem med personexponering och lukt från bensotiazol vid hantering/läggning och recycling av CMR modifierad bitumen asfaltmix kan inte uteslutas. 7(9)

4 Slutsatser och rekommendationer Ingen av dessa undersökningar visar på några påtagliga/allvarliga effekter i samband med gummiinblandning i asfaltbeläggningar däremot visar litteraturstudien på vissa kunskapsluckor. Rekommendationen blir att genom studier i såväl fält som i laboratorium ytterligare söka svar på de frågeställningar som kommit fram via de inledande undersökningarna, se 4.1-4.3. 4.1 Arbetsmiljö För att få vetskap om hygieniska gränsvärdet för benso(a)pyren överskrids, måste ytterligare mätningar göras, men då vid normalt bitumenarbete och med provtagning i andningszonen. Eftersom hygieniska gränsvärden saknas för övriga PAH-er måste en toxikologisk totalbedömning därefter ske. Eventuella effekter/risker med bensotiazol måste undersökas närmare. Möjligheter till och effekter av en framtida återvinning av gummiasfalten måste klarläggas. 4.2 Yttre miljö I laboratorium studera eventuella utlakningseffekter tillföljd av gummiinblandning. Förutom utsläpp/lakning bör hela frågeställningen granskas ur ett systemperspektiv, där konventionell asfaltbeläggning jämförs med gummimodifierad asfaltbeläggning med avseende på t.ex. mängden partiklar, bullernivåer, trafiksäkerhet m.m. Vad innebär t.ex. den ökade hållbarheten/livslängden för miljön? 4.3 Övrigt Vilken effekt har dubbdäcksanvändningen i sammanhanget? D.v.s undersöka på vilket sätt dubbdäcken påverkar den gummimodifierade asfalten. 8(9)

5 Referenser: Marcus, Hans-Olof. Litteraturstudie av miljö- och arbetsmiljöeffekter av inblandning av däck i vägbeläggningar, Svenska Miljöinstitutet, 2006-11-13. Previa, Mätning av polyaromatiska kolväten (PAH) från bitumen med gummiinblandning Vägverket 2006-11, Jönköping VTI-rapport nr: 06-160 Heritage Research Group, Chemical comparison of laboratory generated fumes from straight run vacuum distilled and two different crumb rubber modified bitumens, febr 26, 2007 9(9)