UMEÅ UNIVERSITET Arbetsgruppen för utarbetande av språkpolicy Dnr UmU 102-2330-07 Fastställd av rektor 2008-04-22 Språkpolicy för Umeå universitet
INLEDNING 3 SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR ALL VERKSAMHET 4 Klarspråk ska prägla universitetets alla texter 4 Umeå universitet är ett svenskspråkigt universitet 4 Umeå universitet ska vara ett språkvänligt universitet 5 Parallellspråkighet är ett mål att sträva mot 5 Språket ska vara en del i verksamhetsplaner och uppföljning 5 SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR UTBILDNING 6 Grundnivå 7 Avancerad nivå 8 Forskarnivå 8 SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR FORSKNING 9
Inledning I takt med ökad internationalisering, snabbare kommunikationer och ett växande utbyte av studenter och lärare mellan länder ökar kraven på kunskaper om andra kulturer och förmågan att kommunicera på flera språk. Engelska intar här en särställning. Inom många vetenskapsområden sker i stort sett all kommunikation på engelska, och även inom utbildning blir både talad och skriven engelska allt vanligare. Vid Umeå universitet finns i dag ett betydande utbud av kurser som ges på engelska, och engelskspråkig litteratur används allt oftare som undervisningsmaterial. Detta har flera positiva effekter, och många ser med tillfredsställelse att universitetets internationella konkurrenskraft ökar. Samtidigt växer dock oron för att svenskan tappar mark som vetenskapligt språk, och man talar om domänförluster för svenska språket. En annan källa till oro är frågan om huruvida verksamheternas kvalitet automatiskt blir bättre om alla använder engelska; forskning visar nämligen att människor tänker bättre och förstår mer på sitt bästa språk, sitt förstaspråk. Dessa utvecklingstendenser har lett till ett ökat behov av reflektion kring språkfrågor. Universitetet påverkas av allt som händer i Sverige, Europa och världen, och vi måste förhålla oss till detta och försöka agera målmedvetet. En språkpolicy som ger riktlinjer om valet av språk i olika situationer och om kommunikation i allmänhet kan vara ett stöd i detta arbete. Det här policydokumentet har till syfte att öka medvetenheten om språkets betydelse och konsekvenserna av de språkval vi gör. Självfallet är det önskvärt att det finns en helhetssyn på universitetet i dessa frågor. Policyn ska därför ses som riktlinjer för alla anställda. 3
Språkliga riktlinjer för all verksamhet Detta avsnitt gäller för all slags verksamhet som universitetet omfattar: utbildning, forskning och samverkan, men också universitetet i dess roll som myndighet och arbetsplats. Klarspråk ska prägla universitetets alla texter Klarspråk innebär att texterna ska: - vara anpassade till mottagaren - ha en ändamålsenlig struktur - vara klara och tydliga - ha ett vårdat, enkelt och begripligt språk - vara tillgängliga - ha en respektfull ton. Dokument med en tydlig koppling till Umeå universitetet ska vara av god kvalitet till språk och innehåll. Universitetet ska därför arbeta för att skapa förutsättningar för detta. All typ av skriftlig kommunikation, både intern och extern, ska präglas av klarspråk; från e-post till enskilda, intyg, blanketter, information och marknadsföring till officiella dokument som beslut, remissvar osv. Också i personliga möten, telefonsamtal och vid muntlig information bör alla medarbetare anpassa innehållet till mottagaren och sträva efter ett respektfullt bemötande. En tydlig intern kommunikation främjar effektiviteten, och välskrivna texter bidrar till ett gott anseende i omvärlden. Klarspråk handlar om såväl kvalitet som effektivitet. Umeå universitet är ett svenskspråkigt universitet Umeå universitet är ett svenskspråkigt universitet, och svenska är det språk som i första hand ska användas. Universitetets institutioner, centrumbildningar och arbetsenheter ska ha svenska och engelska benämningar. Universitetets utbildningar och examina ska ha svenska och engelska benämningar. Eventuella avsteg från att använda svenska ska vara noga genomtänkta och välgrundade. I regeringens proposition Bästa språket (2005/06:2), som bygger på den stora utredningen Mål i mun, står att svenska ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Med svenskan som ett komplett språk i vetenskapliga sammanhang säkerställs kommunikationen med och bidragen till det omgivande samhället och den demokratiska aspekten tillgodoses. Då forskning visat att lärande och tänkande sker bäst på det egna språket, är användande av svenskan också ett sätt att säkra kvaliteten i utbildning och forskning. Dessutom är en hög kompetens i det egna, första språket en förutsättning för att använda ytterligare språk på ett avancerat sätt. 4
Umeå universitet ska vara ett språkvänligt universitet Umeå universitet ska vara ett språkvänligt universitet, som uppmuntrar språklig mångfald hos studenter och anställda samt arbetar för att främja internordisk språkförståelse. Med goda kunskaper i främst engelska, men också i andra språk, blir såväl universitetet som dess studenter, lärare och forskare attraktiva både nationellt och internationellt. Detta är således en kvalitetsfråga för både utbildning och forskning. Goda kunskaper i engelska och gärna även i andra språk är också ett eftersträvansvärt mål i linje med EUkommissionens och Europarådets rekommendationer. Den språkliga och kulturella kompetens som redan finns hos studenter och anställda bör också tas till vara. Bland de nationella minoritetsspråken ska Umeå universitet särskilt värna om meänkieli och samiska, enligt den överenskommelse som träffades år 2006 mellan Uppsala, Stockholms, Göteborgs, Lunds, Linköpings och Umeå universitet. Parallellspråkighet är ett mål att sträva mot Jämsides med en levande, svensk fackterminologi och god förmåga att uttrycka sig på svenska bör det också finnas mycket goda kunskaper i engelska, så att studenter och forskare kan ta del av och bidra till det internationella forskarsamhället. Policyn vill med detta slå fast att det inte handlar om att det ena språket skulle vara bättre än det andra, eller att utveckling av ett språk måste ske på bekostnad av andra språk. Arbetet mot målet parallellspråkighet kommer att innebära olika saker för olika fakulteter och institutioner. De institutioner som i dag har en stor del av sin verksamhet på engelska behöver strategier för att också ge studenterna både ett svenskt yrkesspråk och ett svenskt vetenskapligt språk. Institutioner som däremot i dag har all sin undervisning på svenska och endast en mindre mängd litteratur och andra inslag på engelska eller annat språk bör eftersträva att utveckla de internationella inslagen på olika sätt. Språket ska vara en del i verksamhetsplanering och -uppföljning Åtgärder som hör samman med språkpolicyn ska vara en naturlig del av universitetets verksamhetsplanering och -uppföljning. Språkarbetet ska ses som en del i kvalitetsarbetet. 5
Språkliga riktlinjer för utbildning På både grundnivå och avancerad nivå gäller att studenterna ska få en god förberedelse för sina framtida kommunikativa behov. De ska tillägna sig ett vetenskapligt språk för att även efter studierna kunna följa kunskapsutvecklingen inom sitt område, och de ska få ett fungerande yrkesspråk. I detta ligger bland annat en medvetenhet om vilka konventioner som gäller för olika texttyper. Universitetet bör skapa goda språkliga och kulturella förutsättningar för internationellt utbyte i båda riktningar: De svenska studenterna och lärarna ska i detta avseende vara väl förberedda för studier, undervisning och forskning utomlands, medan studenter, lärare och forskare från andra länder ska känna sig välkomna och ha goda villkor för att verka vid Umeå universitet. För detta krävs bland annat tillgång till språkutbildning på olika nivåer, i svenska och engelska men också i andra språk. Ett långsiktigt mål för såväl lärare som studenter är parallellspråkighet, dvs. en fullgod svenska sida vid sida med en engelska av hög kvalitet. Kunskaper i ytterligare språk bör också uppmuntras. En god förtrogenhet med svensk fackterminologi är avgörande för att kunna förmedla sina kunskaper även till lekmän. Lärare bör ha tillräcklig kompetens i det språk de undervisar på. Den gemensamma europeiska referensramen för språk 1 kan vara ett hjälpmedel när man diskuterar vilken kompetens som behövs för specifika utbildningsuppgifter. Beslut om att undervisa på annat språk än svenska ska alltid vara väl motiverade och kopplade till utbildningens mål, det vill säga inte fattas slentrianmässigt. Institutionerna bör också se till att de pedagogiska förutsättningarna är tillräckliga för att såväl svenska som utländska studenter ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på ett tillfredsställande sätt. Här är t.ex. språkutbildning för lärare och studenter en utmärkt åtgärd, liksom olika former av språkstöd, som språkgranskning och verksamhet i språkverkstäder. Det som i det följande sägs specifikt om svenska och engelska gäller naturligtvis inte i de fall kompetens i ett specifikt språk är målet för en utbildning. Det gäller inte heller i de fall en utbildning i första hand vänder sig till utländska studerande. 1 6 Gemensamma europeiska referensramen för språk (Common European Framework of Reference CEFR). http://www.coe.int/t/dg4/linguistic/source/framework_en.pdf
Grundnivå Vi tänker bäst på vårt bästa språk. Forskning visar att svenska studenter får en djupare förståelse och intar ett mer aktivt förhållningssätt då undervisning och läsning sker på svenska. Att låta studenterna på grundnivå möta sitt ämne och det vetenskapliga samhället på svenska lägger en god grund för framtida studier och forskning och bidrar på så vis till utbildning av hög kvalitet. Det är önskvärt att studenterna också möter viss litteratur eller någon föreläsning på t.ex. engelska, men det är då viktigt att de pedagogiska förutsättningarna finns för dem att tillgodogöra sig stoffet på ett bra sätt. I examensordningen för kandidatexamen står att studenten ska kunna visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Detta förutsätter att utbildningen ger tillfällen till detta, att det finns en genomtänkt plan för hur studenterna ska utveckla denna förmåga och att deras muntliga och skriftliga redovisningar får relevant och konstruktiv kritik. Undervisningen ska i normalfallet ges på svenska. Studenterna ska få träna på att använda svenska i tal och skrift med sikte på framtida professionellt bruk i yrkesverksamhet både inom och utom akademin. Studenterna bör få möjlighet till successiv träning av receptiva färdigheter i engelska, dvs. att läsa och höra. Även läsning av texter på norska och danska kan uppmuntras. Uppsatser och examensarbeten skrivs huvudsakligen på svenska och ska förses med en kortare sammanfattning på engelska eller annat språk. Om uppsatser skrivs på engelska ska de ha en utförlig sammanfattning på svenska. 7
Avancerad nivå När studenterna kommer till avancerad nivå bör grunden vara lagd så att de kan vidareutveckla och fördjupa sitt språk i vetenskapliga och populärvetenskapliga sammanhang. Den populärvetenskapliga aspekten är särskilt viktig ur ett demokratiskt perspektiv, då det är fråga om att låta samhället ta del av nya vetenskapliga rön. I examensordningen för masterexamen står att studenten ska kunna visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper. Jämfört med kraven för kandidatexamen tillkommer här de internationella sammanhangen, vilket innebär att studenterna också måste få utveckla sina färdigheter att skriva och tala engelska, och även andra språk. Studenterna ska få fortsätta att utveckla sin kommunikation på svenska i tal och skrift, främst med inriktning på vetenskaplig och populärvetenskaplig kommunikation. Successivt ska alltmer engelska föras in, och studenterna ska få möjlighet att även öva de produktiva färdigheterna, dvs. att tala och skriva. Uppsatser och examensarbeten som skrivs på svenska ska ha en utförlig sammanfattning på engelska eller annat språk. De som skrivs på engelska eller annat språk ska ha en utförlig sammanfattning på svenska. Forskarnivå Examensordningen föreskriver att studenten för doktorsexamen ska kunna visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Att kommunicera med vetenskapssamhället respektive med samhället i övrigt ställer naturligtvis olika krav både på språkval och språkbruk. 8 Studenterna ska få möjlighet att utveckla sin parallellspråkighet vidare med mål att kunna vara verksamma på internationell nivå. Studenterna ska få möjlighet till förstärkt träning i akademiskt språkbruk med sikte på publicering enligt den egna disciplinens konventioner. Studenterna ska få möjlighet till fortsatt träning i populärvetenskaplig och vetenskaplig kommunikation i tal och skrift. Studenterna ska vara mycket väl förtrogna med befintlig svensk fackterminologi inom sitt ämne och kunna bidra till utvecklingen av denna. Förtrogenhet med engelsk fackterminologi är också nödvändig. Avhandlingar skrivna på svenska ska ha en utförlig sammanfattning på engelska eller annat språk. Avhandlingar på engelska eller annat språk ska ha en utförlig sammanfattning på svenska.
Språkliga riktlinjer för forskning Umeå universitet vill vara ett lärosäte med internationell toppforskning (Handlingsplan för 2007 2009, s. 6). En förutsättning för detta är förutom att den forskning som bedrivs är av hög kvalitet att forskningsresultaten publiceras, läses och refereras. Detta kräver i sin tur att de vetenskapliga texterna håller hög kvalitet både innehållsligt och språkligt. Inom många vetenskapsområden sker i stort sett all vetenskaplig kommunikation på engelska. Dock räcker svenska forskares engelska inte alltid till. För att Umeå universitets forskare ska kunna hävda sig väl är det alltså nödvändigt att de antingen själva kan uppnå tillräckligt goda språkkunskaper eller får det stöd som krävs, t.ex. med avancerad språkgranskning eller översättningshjälp, om så behövs. Umeå universitet bör medverka till att sådana tjänster erbjuds. Inom många vetenskapsområden publiceras forskning på andra språk än engelska. För att ta del av internationell forskning inom varje forskningsområde kan således läskompetens krävas även i andra språk än engelska och svenska. Umeå universitet är också en del av det svenska samhället och har ett ansvar gentemot detta. Att forskningsresultat kan spridas och diskuteras på svenska är inte bara avgörande för universitetets utbildning på grundnivå, utan det är även viktigt för utvecklingen av verksamheter inom näringsliv och offentlig sektor. Därtill är skolväsende och läromedelsförfattare beroende av vetenskapliga och populärvetenskapliga framställningar och kunskapsöversikter på svenska. Ett ensidigt bruk av engelska som vetenskapsspråk kan innebära att det svenska språket uppfattas som mindre användbart eftersom de svenska vetenskapliga termerna saknas eller sällan används. Ur ett nationellt medborgerligt perspektiv kan bruket av engelska ha en utestängande effekt, vilket i förlängningen kan leda till demokratibrister. Universitetets svenskspråkiga forskare har därför ett stort ansvar när det gäller utveckling och användande av svensk fackterminologi. Ett parallellt bruk av svenska och engelska, eller andra språk, ska alltså eftersträvas. För att åstadkomma detta måste man således inom vissa vetenskapsområden göra ansträngningar att öka publiceringen på engelska eller andra språk. Inom andra vetenskapsområden måste man å sin sida se till att svenska fortsätter att vara ett gångbart språk för vetenskaplig kommunikation. Parallellspråkighet ska vara normalfallet inom forskningen. Den enskilde forskaren väljer fritt vilket språk som ska användas för publicering. Fakulteterna ska främja produktion av vetenskapliga och populärvetenskapliga texter på mer än ett språk. Svenskspråkiga forskare ska bidra till utveckling och användning av svensk fackterminologi. 9