Urval och behörighet Rapport från en arbetsgrupp Sammanställt av: Carina Ejdeholm 2002 1. INLEDNING... 3 2. BEHÖRIGHET... 3
2.1 Validering...4 3. URVAL... 5 3.1 Alternativt urval...5 3.1.1. Språklig/kulturell bredd...6 3.1.2. Utbildningsrelevant arbetslivserfarenhet...7 3.1.3. Utökad folkhögskolekvot...8 3.1.4. Särskilt antagningsprov...8 3.1.5 Platsgaranti för collegeutbildningar...8 3.2. Särskilda skäl...9 3.3. Högskoleprovet...9 4. SLUTORD... 9 5. SAMMANFATTNING... 10 2
1. Inledning På Mångfaldskonferensen vid Göteborgs universitet i februari 2001 framkom kritik mot urvals- och behörighetsregler som hinder för en strävan mot ökad social och etnisk mångfald. Kritiken var av olika slag; behörighetskrav som upprätthölls trots att de inte var motiverade ur kunskapssynpunkt, att möjligheten till olika lokala urvalsprinciper inte är tillräckligt stor mm. I september 2001 kom Propositionen Den öppna högskolan, som senare antogs. I denna proposition slås fast att universitet och högskolor aktivt ska främja och bredda rekrytering till högskolan. Vidare sägs att det krävs aktiva rekryteringsinsatser för att främja den sociala och etniska mångfalden. Detta i kombination med flexiblare urvalsregler. 1 Den kritik som framkom under mångfaldskonferensen och propositionen Den öppna högskolan har således utgjort utgångspunkter för denna arbetsgrupps verksamhet. Arbetsgruppen bildades för att se över möjligheter respektive hinder och att försöka hitta lösningar på problem som hindrar social och etnisk mångfald vid Göteborgs universitet. Gruppens målsättning har varit att utarbeta förslag till åtgärder för att underlätta rekrytering som befrämjar ökad social och etnisk mångfald inom högskoleutbildningen. Utgångspunkten har varit mångfaldsperspektiv och de frågor som varit i centrum har varit behörighet och urval. 2. Behörighet De krav som utgör den grundläggande behörigheten vid antagning till universitet och högskolan är enligt Den öppna högskolan oförändrade. För att uppfylla kravet om grundläggande behörighet krävs att man genomgått ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program, eller att man har motsvarande kunskaper. Grundläggande behörighet kan man även uppnå genom att vara 25 år och ha varit yrkesverksam minst 4 år, samt ha kunskaper som motsvarar lägst betyg Godkänd i Svenska B, alternativt Svenska som andraspråk, och engelska A. 2 De grundläggande behörighetskraven skall vara gemensamma för hela högskolan. När det gäller den särskilda behörigheten poängterar man, som Högskoleförordningen föreskriver, att de särskilda förkunskapskraven inte skall vara högre än de som anses vara helt nödvändiga för att studenterna skall klara utbildningen. 3 För de kurser och program som vänder sig till nybörjare i högskolan anges de särskilda behörighetskraven i form av s.k. standardbehörigheter. Det är högskoleverket som föreskriver vilka standardbehörigheter som skall finnas och vilka som gäller för respektive utbildning som leder till yrkesexamen. Propositionen menar dock att nuvarande system med standardbehörigheter bör förenklas. För övriga utbildningar d.v.s. de utbildningar som inte leder till yrkesexamen, beslutar emellertid respektive universitet/högskola vilken standardbehörighet som är nödvändig. 1 Den öppna högskolan. Regeringens proposition 2001/02:15, s.36 2 Den öppna högskolan. Regeringens proposition 2001/02:15, s.51, s.54 3 Den öppna högskolan. Regeringens proposition 2001/02:15, s.57 3
Arbetsgruppen föreslår: att Göteborgs universitet utfärdar en skrivelse som förtydligar och befäster att behörighet enbart gäller de förkunskaper/färdigheter som är nödvändiga för utbildningen. Behörighetsregler ska inte förväxlas med regler för urval och meritvärdering. Ett förtydligande i denna fråga bör komma från Rektor. att de behörighetskrav som finns vid Göteborgs universitet idag ses över. Detta för att med säkerhet kunna hävda att det är helt nödvändiga behörighetskrav som anges för att klara utbildningen. att aktivt ifrågasätta gällande behörighetskrav. En ökad tydlighet ifråga om vilka förkunskaper som krävs för behörighet underlättar för den sökande och för eventuell motsvarandebedömning. att se över möjligheten till att utarbeta ett förslag över hur behörighet ska anges. Idag uppger man de ämnen som ingår i de nationella programmen. Förslaget är att man istället specificerar de komponenter som ingår i ämnet och som krävs för att studenten ska klara utbildningen. I stället för att uppge exempelvis Fysik A som särskilt behörighetskrav, kan de delar som krävs för aktuell utbildning anges. Detta skulle underlätta genomförande av eventuell motsvarandebedömning och skulle även underlätta för sökande. 2.1 Validering Högskolor och universitet ska pröva om den sökande har kunskaper som motsvarar behörighetskraven. I praktiken görs detta alltför sällan. I propositionen tydliggörs universitetens/högskolornas ansvar för att pröva den reella behörigheten hos de sökande som saknar den formella. Regeringen anser därmed att metoder för bedömning av reell kompetens i förhållande till högre utbildning bör utvecklas. Arbetsgruppen efterlyser en utredning kring vilka valideringsprojekt som finns vid Göteborgs universitet i dagsläget och en planering av hur universitet kan arbeta med denna fråga i framtiden. Validering är en komplex fråga. Det är många frågor som söker svar, t.ex. vad är egentligen skillnad på validering, motsvarandebedömning och tillgodoräknande? Validering för att tillgodoräkna sig kunskaper motsvarande de gymnasiala eller/och validering för tillgodoräknande i examen? Hur gör vi med de som inte har dokumenterade kunskaper? Arbetsgruppen föreslår att man inom en mycket snar framtid, tillsätter en eller två utredare som aktivt arbetar med valideringsfrågor vid Göteborg universitet. 4
3. Urval Om antalet behöriga sökande till en utbildning är större än antalet platser måste ett urval göras. Idag görs huvudsakligen urval till utbildningar utifrån betyg, högskoleprovsresultat ensamt, högskoleprovsresultat i kombination med arbetslivserfarenhet och högskolepoäng. Detta medför att det finns många sökande utan plats som är formellt behöriga, men som inte kan konkurrera om platser baserat på betyg, högskoleprovsresultat eller högskolepoäng. Sökande med otraditionell bakgrund eller utländsk bakgrund torde ha svårt att konkurrera om platser med denna typ av meritering. Det finns också sökande med reell behörighet, d.v.s. de som inte uppfyller de formella behörighetskraven men som bedöms kunna tillgodogöra sig sökt utbildning. 4 3.1 Alternativt urval Alla har inte samma möjlighet att konkurrera om platserna och med det som utgångspunkt anger propositionen att till tio procent av nybörjarplatserna bör ett alternativt urval ske. Genom ett alternativt urval ges möjlighet till att tillämpa andra urvalsgrunder för urval än de som finns för närvarande. Vidare sägs att platserna kan fördelas på alla utbildningar eller enbart användas för en del av utbildningarna. 5 [Alternativt urval] bör kunna användas för en del av platserna eller för alla platser inom ett utbildningsprogram eller en kurs. Högskolans styrelse skall bestämma hur det alternativa urvalet skall gå till. Kraven på rättssäkerhet, förutsebarhet och överblickbarhet tillgodoses genom att högskolans regler om alternativt urval skall finnas i antagningsordningen. 6 Hur man väljer att disponera platserna som kan komma ifråga för ett alternativt urval är således upp till varje universitet/högskola att avgöra. Det bör påpekas att det som idag benämns som särskilda prov och särskilda skäl inte räknas in i denna kvot. Ur mångfaldsaspekten kan det alternativa urvalet vara ett viktigt redskap. Det krävs dock att beslut fattas angående hur många procent som skall antas enligt det alternativa urvalet och för vilken utbildning eller kurs. Med detta som utgångspunkt har arbetsgruppen diskuterat de möjligheter som finns, men även de problem som finns kring ett sådant urvalsförfarande. Arbetsgruppen förordar att man i ett första steg väljer att tillämpa särskilt urval för programutbildningar och inte kurser. Då det kan bli ett kostnadskrävande antagningsförfarande är det viktigt att koncentrera förfarandet till relativt få utbildningar. Det underlättar även för en uppföljning och utvärdering av åtgärderna. Exempel på utbildningar som skulle vara lämpliga för ett alternativt urval är: lärarutbildningen, sjuksköterskeprogrammet, programmet för juris kandidatexamen, läkarprogrammet och socionomprogrammet. Visionen är dock att mångfald skall råda inom samtliga utbildningar på Göteborgs universitet och att särskilt urval ska ses som början på en process till dess att målet är uppnått. En ständigt uppdykande fråga har varit hur man kan operationalisera etnisk och social mångfald. Hur når vi de grupper som vi vill nå? Det finns inga givna och självklara vägar, men arbetsgruppen har lagt ett preliminärt förslag på hur Göteborgs universitet kan tillämpa ett alternativt urval. 4 Den öppna högskolan. Regeringens proposition 2001/02:15, s.65 5 Den öppna högskolan. Regeringens proposition 2001/02:15, s.65 6 Den öppna högskolan. Regeringens proposition 2001/02:15, s.65 5
Arbetsgruppen föreslår fem olika sätt att tillämpa det alternativa urvalet. Urvalsgrunder som skulle kunna gynna den sociala och etniska mångfalden är: Språklig/kulturell bredd Utbildningsrelevant arbetslivserfarenhet Utökad folkhögskolekvot Särskilt antagningsprov Platsgaranti för collegeutbildningar 3.1.1. Språklig/kulturell bredd Personer med utländsk bakgrund är en kategori som är underrepresenterad i högre studier. 7 De bakomliggande orsakerna är komplexa. De urvalsinstrument som finns idag missgynnar delvis denna grupp. När det gäller högskoleprovet, visar Reuterberg & Hansen att detta prov kan missgynna personer med utländsk bakgrund. 8 En möjlighet att få in fler personer med utländsk bakgrund kan vara att använda två- eller flerspråkighet som en merit vid antagningen. Målgruppen är då personer med färdighet i annat språk än svenska på modersmålsnivå. Förutom språkliga färdigheter kan även kulturell kompetens och andra erfarenheter än de som svenskar vanligtvis har vara befrämjande. Vi söker således personer med två- eller flerspråkig bakgrund inte språkexperter. Vid information till de sökande är det viktigt att betona att det inte handlar om korrekt språkbehandling, utan om förmåga att kommunicera fritt på flera språk Urvalet skulle kunna göras genom att hänsyn tas till: I första hand betyg i hemspråk/modersmål från gymnasieskolan ( förslagsvis kurs A eller motsvarande) eller utländsk utbildning? Betyg i modersmål borde vara en god urvalsgrund i detta avseende. Om relevant betyg saknas språkbedömning utifrån gruppintervju, där följande kriterier tas i beaktande: - flyt i tal, förståelse och interaktion - lexikal rikedom - grammatisk repertoar - förmåga till dekontextualiserat språk, samtal om abstrakta ämnen (ev. vardagligt, idiomatiskt samtal och ev. andra genrer.) Språkbedömningen bör inriktas mot avancerad språkfärdighet och ha en viss bredd med avseende på språkliga genrer för att fånga in rätt grupp En bedömningsmall måste utvecklas och prövas ut. Det finns modeller utvecklade för t.ex. bedömning av svensk språkfärdighet. Ytterligare en frågeställning som bör övervägas är om skriftlig förmåga ska vägas in i bedömningen. 7 Den öppna högskolan. Regeringens proposition 2001/02:15, s.31 8 Reuterberg, Hansen, (2001) 6
Det bör betonas att språkfärdigheterna i det här sammanhanget även är ett sätt att försöka nå personer med vissa erfarenheter. Den kompetens som vi vill fånga upp avser inte enbart det rent språkliga, utan även en annorlunda kulturell kompetens, erfarenheter av flerspråkig och flerkulturell uppväxt i Sverige eller utomlands, annan religionsbakgrund m.m. Genom att välja urvalsgrunden modersmålsbetyg och inrikta språkbedömningen på en allsidig och avancerad språkanvändning räknar vi med att rekrytera personer med språklig och kulturell bredd och inte sådana som har en god kunskap i främmande språk. Arbetsgruppen föreslår att ett försök i mindre skala med antagning med flerspråkighet som merit startas snarast möjligt. Vi föreslår att försöksverksamheten görs vid ett program med få platser och inte alltför stort söktryck, samt med underrepresentation av målgruppen och en inriktning där språklig och/eller kulturell bredd extra tydligt utgör en tillgång. Möjligen är datalingvistprogrammet ett sådant, men valet av program måste naturligtvis ske efter en systematisk genomgång av möjliga program ur de nämnda aspekterna. 3.1.2. Utbildningsrelevant arbetslivserfarenhet Ett sätt att öka den sociala mångfalden vid Göteborgs universitet är att skapa en urvalsgrund som utgår ifrån den sökandes tidigare arbetslivserfarenhet. På detta sätt skulle man ha möjlighet att nå de grupper som inte har tillräckligt höga betygsmedelvärden eller har ofullständiga gymnasiebetyg från Sverige eller annat land, men har utbildningsrelevant arbetslivserfarenhet. Man skulle också nå personer med påbörjad eller avslutad universitetsutbildning från annat land och som saknar nödvändig dokumentation för att bli bedömda i andra urvalsgrupper (se även 3.1.4 och 2.2). Självklart gäller krav på grundläggande och särskild behörighet. Dessa grupper har förvärvat kunskaper och erfarenheter från yrkeslivet som är värdefulla och kan berika utbildningen och den framtida yrkesverksamheten. Urvalsgrunden bygger på utbildningsrelevant arbetslivserfarenhet i minimum fem år. Med utbildningsrelevant arbetslivserfarenhet avses anställning, arbete i eget företag eller praktik inom det yrkesområde man söker till eller från annat område som bedöms relevant. Anledningen till att fem år föreslås är att medelåldern på de sökande vid högre minimigräns annars skulle kunna bli mycket hög. Fler år i arbetslivet innebär inte heller nödvändigtvis en ökad kompetens. Om ett ytterligare urval av sökande måste göras presenteras här två tänkbara modeller: Utbildningsrelevant arbetslivserfarenhet i kombination med annat modersmål. Detta urvalsförfarande gynnar personer med annat modersmål än svenska, och ökar den språkliga och kulturella bredden inom yrket (under 3.1.1 föreslås 2 urvalsmodeller) Utbildningsrelevant arbetslivserfarenhet i kombination med personligt brev med eller utan intervju. Sökande med fem års utbildningsrelevant arbetslivserfarenhet ombeds skriva ett personligt brev med levnadsbeskrivning och en motivering till varför man söker den specifika utbildningen. Det personliga brevet kan kompletteras med intervjuer utifrån 7
målsättningen att öka den sociala och etniska mångfalden. Förfaringssättet är kostnadskrävande men förväntas nå väl motiverande sökande. Arbetsgruppen föreslår att ovanstående modeller prövas på en eller flera utbildningar. 3.1.3. Utökad folkhögskolekvot En annan möjlighet till ett alternativt urval är att utöka antalet platser för de som söker med folkhögskolebetyg. Detta är ett urvalsinstrument som inte kräver några större resurser och som troligen också skulle få effekt på den sociala och etniska mångfalden. Denna urvalsmetod, likt övriga förslag, ska vara kopplat till en specifik utbildning. Ett alternativt urval baserat på folkhögskolekvoten borde vara möjligt att genomföra inom en relativt snar framtid. Arbetsgruppen föreslår att man tillämpar ett alternativt urval grundat på en utökad folkhögskolekvot för en eller ett par utbildningar. 3.1.4. Särskilt antagningsprov Arbetsgruppen föreslår att man ser över möjligheten att utveckla särskilda antagningsprov för olika utbildningar eller utbildningsområden. Sådan skulle kunna vara lämpligt bland annat för den grupp av sökande som av något skäl har ett ofullständigt gymnasiebetyg från annat hemland och har läst några ämnen på en vuxenutbildning. För denna grupp är sällan den särskilda behörigheten ett problem utan snarare den grundläggande. De har dessutom inget värde att rangordnas efter när de söker högskoleutbildning. Provet skulle kunna utformas så att ett godkänt resultat anses uppfylla kraven för en ev. motsvarandebedömning. Det skulle även vara möjligt att använda provet för att rangordna de sökande. Det bör emellertid göras en inventering som ser över hur många personer som skulle kunna bli aktuella. Arbetsgruppen föreslår att man ser över möjligheten till att utfärda ett särskilt antagningsprov. Det särskilda antagningsprovet skulle vara ett urvalsinstrument inom ramen för det alternativa urvalet. 3.1.5 Platsgaranti för collegeutbildningar Inom ramen för regeringens proposition Den öppna högskolan görs bedömningen att universitet och högskolor bör ges möjlighet att i rekryteringsfrämjande syfte erbjuda en introducerande utbildning i samarbete med kommunal vuxenutbildning. 9 Utbildningssamarbetet består av en gymnasial och en högskoleintroducerande del. I propositionen nämns också vikten av att de som deltar i en collegeutbildning kan erbjudas platsgaranti för vidare högskolestudier. Under våren 2002 utreds förutsättningarna för att fr.o.m. vårterminen 2003 starta en collegetermin inriktning mot sjuksköterskeutbildningen med, i ett första skede, 20 platser. Ett villkor för igångsättandet av collegeutbildningen är att en överenskommelse träffas mellan högskola och kommun där platsgarantin framgår. Denna platsgaranti ska rymmas inom ramen för det alternativa urvalet om 10 procent av nybörjarplatserna. 9 Den öppna högskolan. Regeringens proposition 2001/02, s.15 8
3.2. Särskilda skäl Enligt Högskoleverkets författningssamling kan särskilda skäl som grund för antagning avse t.ex. funktionshinder eller annan synnerlig omständighet eller att den sökande har kunskaper eller erfarenheter som är särskilt värdefulla för den sökta utbildningen och/eller är särskilt värdefulla för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. 10 Idag tillämpas särskilda skäl vid Göteborgs universitet i en relativt snäv bemärkelse. Det är få personer och företrädesvis de som kan hävda långvarigt fysiskt funktionshinder som antas med särskilda skäl som urvalsgrund. Det borde finnas möjlighet att utveckla användningen av särskilda skäl som antagningsgrund. Flyktingskap är ett exempel som borde vara ett särskilt skäl till antagning. Arbetsgruppen föreslår att man gör en översyn över nuvarande tolkningar av regelverket och möjliga tillämpningar. 3.3. Högskoleprovet Högskoleprovet var tänkt att bidra till en breddad rekrytering till universitet och högskolor, men har inte lyckats i den utsträckning det var tänkt. Många drar sig för att skriva provet idag med hänseende till tid, kostnad och eventuellt hot om att misslyckas. För att avdramatisera högskoleprovet skulle man kunna arbeta mer aktivt, genom att utöka informationsinsatserna, erbjuda alla elever på gymnasiet att göra ett äldre prov, men under liknande förutsättningar som på själva provdagen etc. Högskoleprovsansvariga har tidigare under året varit ute i Göteborgs förorter och informerat och har beredskap för ökade informationsinsatser, under förutsättning av tillräckliga resurser. Arbetsgruppen föreslår att man utökar informationsinsatserna kring Högskoleprovet och att elever på gymnasiet ges möjlighet till att göra ett äldre prov. 4. Slutord Arbetsgruppen har i denna rapport lagt fram förslag till hur den sociala och etniska mångfalden vid Göteborgs universitet kan öka genom delvis modifierat antagningsförfarande, tillämpning av särskilda skäl, särskilda antagningsprov, validering och utökade informationsinsatser i samband med högskoleprovet. Sådana förändringar bör initieras inom en snar framtid. Åtgärderna bör utvärderas för att kunna konstatera om vi med förslagen lyckats att bredda rekryteringen till universitetet. Som slutord bör poängteras att platsbristen är det huvudsakliga och reella problemet. Med tanke på att årskullarna som slutar gymnasiet ökar är sannolikheten stor att antalet sökande till universitet kommer att öka. Enligt propositionen är målet att 50 procent av en årskull skall ha påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. Mellan mål och verklighet råder en stor diskrepans och för att nå målet måste antalet platser utökas betydligt. I annat fall skulle följden kunna bli att vi rekryterar sökande för att i nästa steg inte ha möjlighet att erbjuda dem en utbildning p.g.a. platsbrist. 10 HSVFS 1996:22 10. 9
5. Sammanfattning Behörighet Gruppen föreslår att en skrivelse ska utfärdas som förtydligar och befäster att behörighet gäller enbart de förkunskaper/färdigheter som är nödvändiga för utbildningen och inget annat. att se över de behörighetskrav som finns vid Göteborgs universitet idag. att aktivt ifrågasätta gällande behörighetskrav. att se över möjligheten till att utarbeta ett förslag över hur behörighet anges. Motsvarandebedömningar Validering Arbetsgruppen föreslår att man inom en mycket snar framtid, tillsätter en eller två utredare som aktivt arbetar med valideringsfrågor vid Göteborg universitet. Urval Det alternativa urvalet är ett viktigt redskap ur mångfaldsaspekt. De urvalsgrunder som kan gynna den sociala och etniska mångfalden kan kategoriseras enligt följande: Språklig/kulturell bredd Utbildningsrelevant arbetslivserfarenhet Utökad folkhögskolekvot Särskilt antagningsprov Platsgaranti för collegeutbildningar Arbetsgruppen föreslår att man gör en översyn över nuvarande skrivningar kring och tillämpning av regelverket avseende särskilda skäl. Arbetsgruppen föreslår även att man ökar informationsinsatserna kring högskoleprovet. Följande har ingått i arbetsgruppen: Lena Borg-Melldahl, Avd för studentfrågor Carina Ejdeholm, Avd. för studentfrågor (sekreterare) Eva Fridh, studentrepresentant Jan-Eric Gustafsson, Inst. för pedagogik och didaktik (ordförande) Pia Götebo-Johannesson, Avd för personal och organisationsutveckling Roger Källström, Inst. för svenska språket Birgitta Ljungberg, Inst. för socialt arbete Ingrid Lundgren, Avd för information och omvärldskontakter Irja Persson-Utterhall, Sahlgrenska akademiförvaltningen Ann-Mari Svennerholm, Rektorsämbetet LITTERATURFÖRTECKNING 10
Den öppna högskolan, Regeringens proposition 2001/02:15 Högskoleverkets författningssamling, HSVFS 1996:22 Reuterberg Sven-Eric, Hansen Michael, (2001), Vilken betydelse har utländsk bakgrund för resultat på högskoleprovet?, Högskoleverkets rapportserie 2001:3 R, Stockholm: Högskoleverket 11