Möte 3 i projektet SVAMPSKOG Skötselförsök

MINNESANTECKNING 1 (5) Maria Forslund Naturmiljöenheten Tel: 018-19 52 79 E-post: maria.forslund@lansstyrelsen.se Möte 3 i projektet SVAMPSKOG Skötselförsök Deltagare: Maria Forslund, Stefan Wendin och Anders Dahlberg. Tid och plats: Länsstyrelsen i Uppsala, Giresta kl 13-15, tisdag 8 juni 2010 Vi diskuterade vad man kan göra för typer av skötselförsök och vad man kan göra i några olika områden. Dessa minnesanteckningar innehåller även material som skickades ut innan mötet samt diskussioner med olika personer angående saker som togs upp på mötet. Allmänt: Studierna kan vara kortsiktiga och långsiktiga, småskaliga och storskaliga. Om vi ska titta på skogsbeteseffekter bör det vara kopplat till pågående markanvändning. Antingen tittar man i områden där det redan gjorts saker för att försöka se effekter av betet och artsammansättning, fruktkroppsbildning, etc. Eller så inför man någon form av skötsel i områden och följer dess effekter. Sådana studier bör genomföras i naturreservat eller eventuellt i andra formellt skyddade områden. Om vi ska göra försök i reservat är det viktigt att de inte motverkar syftet med och föreskrifterna för reservatet samt att de stämmer överens med skötselplanen för reservatet. Skötselplanen är indelad i olika skötselområden där olika typer av bevarandemål och skötselåtgärder föreslås. I vissa fall kan det behöva sökas dispens. Områdena kan ofta vara Natura 2000 områden och åtgärderna får inte komma i konflikt med dessa. Bevarandeplaner finns för samtliga Natura 2000- områden och i dessa står vad som ska göras och vad som kan skada värdena. Vi måste fundera på vad det är vi vill veta för att kunna lägga upp vettiga studier som eventuellt kan ge oss svaren. Bryr vi oss bara om fruktkroppar tillhörande en befintlig svamp eller även om nya etableringar. Länsstyrelsen Uppsala län POSTADRESS: 751 86 UPPSALA BESÖKSADRESS: HAMNESPLANADEN 3 TELEFON: 018-19 50 00 TELEFAX: 018-19 52 01 E-POST: lansstyrelsen@c.lst.se POSTGIRO 3 51 73-4 / 6 88 03-6 ORGANISATIONSNUMMER: 202100-2254 (VAT SE202100225401)

MINNESANTECKNING 2 (5) Idön Naturreservatet Idön bildades 2005 och syftar bla till att skydda skärgårdsskogen som delvis är betad och delvis har lång skoglig kontinuitet. Idön ligger längst ner på Gräsön i Östhammars skärgård. Området har kulturhistoriska värden såsom ängs-, hag- och skogsbetesmark och lämningar kopplat till detta nyttjande och till jakt och fiske. Här finns bla orkidéer, violgubbar och gamla grova träd. Skötseln ska bla leda till att skärgårdsskogen bibehålls i ett naturskogstillstånd, att de gamla ängs- och hagmarkerna ej tillåts växa igen samt att en kontinuitet av hamlade lövträd finns. Natura 2000-område. Det är bara skötselområde J och H som har ett uttalat skötselförslag att områdena ska betas. I område A föreslås fri utveckling och i område B föreslås frihuggning av grova tallar och i övrigt fri utveckling. Området avsattes som reservat på initiativ av Naturskyddsföreningen som nu är markägare. Tidigare ägdes det av Forsmarks bruk och privata. Arrendatorn som har djur bor strax väster om reservatet. Stefan berättar att det är på gång mer fållindelning och bete. Tanken är att få in ett extensivt bete i den mittersta delen (A) så djuren får tillgång till vatten. Dispens har getts för detta. Område B i väster (Bv) ska hållas obetat medan B i öster (Bö) är och förblir extensivt betat. Område J är röjt inför bete för 2 år sedan. Område H har haft bete och ska fortsätta ha det. Bv, A och J har fina svampförekomster (bla violgubbe i alla tre). A och J har svärdssyssla. Bv och A har varsin tätare fuktig granskogsslänt österut. Det finns flera gärdesgårdar, slåtterytor, körvägar och kolbottnar i området., liksom hamlad ask och ek. Svärdssyssla studera skillnaden i A med extensivt bete och J med införande av hårdare bete. Svamp studera skillnaden i Bv utan bete, A med extensivt bete och J med införande av hårdare bete En mykolog skulle kunna screena av och kolla fruktkroppar årligen ger mycket. Högbergsmossen Naturreservatet Högbergsmossen bildades 2005 och syftar bla till att skydda och bevara ett naturskogsområde med äldre skogspartier och de kulturhistoriska värdena. Området ligger väster om norra delen av sjön Vällen i Östhammars kommun. Det ligger nära Hjälmsätra och Vällsäter. Döende, spärrgreninga ekar och döda enbuskar vittnar om en mer öppen och betad skog. Vildsvin har etablerat sig i området och påverkar markskiktet. Trots avsaknaden av svampstudier framhävs kalkbarrskogen som ett prioriterat bevarandevärde. Skötseln ska bla leda till att karaktären av betad skogs- och hagmark bibehålls, vilket är mest framträdande i de västra delarna av reservatet. Här finns nyare spår såsom gärdesgårdar och kolmilor samt fornlämningar som vittra om att detta är fornåkrar (bronsålder/äldre järnålder). Stefan berättar att både område B och D är Ok för skogsbete samt att i område B2, B3 och D har frihuggning för grova ekar gjorts. Området är svårt att få betesdjur till då det ligger lite avsides. Vi räknar inte med att få dit djur. Kan man göra något annat?

MINNESANTECKNING 3 (5) Ängskär - Bondskäret Ängskär bildades 1985 och har en skötselplan från samma år. Bondskäret bildades 1972 och har en skötselplan från 2000. De ligger bredvid varandra som två halvöar norr om Forsmark i Tierps kommun. Syftet med Ängskär är bla att utveckla friluftslivet utan att naturvärden förstörs eller det blir slitet. Skogsmarken (skötselområde 1) ska i stor utsträckning lämnas orörd. Skogen i skötselområde 2 får ha ett naturvårdsanpassat skogsbruk. Bondskärets syfte är att bevara områdets karaktär av odlings- och skärgårdslandskap att utnyttjas för friluftsliv, forskning och undervisning. Området har inte besökts något violgubbeår. Skogen är påverkad av småskaligt bondeskogsbruk och skogsbete. Skogsbetet upphörde på 1970-talet. Ängskärs by var en fiskarby med första bebyggelsen på 1700-talet. Uttag av virke sker idag i skogen genom försiktig gallring. Större delen av barrskogen är i område E som får ha ett småskaligt skogsbruk. Det står ingenstans att man får ha skogsbete, men det är ju inte direkt förbjudet. Det är krångligt att få djur till Bondskäret, så i nuläget är det inte aktuellt att införan skogsbete i området. Däremot bedrivs någon sorts form av plockhuggning i den del av Bondskäret som vetter mot Ängsskär. Man skulle kunna jämföra den lätt påverkade skogen i Bondskäret med den orörda i västra Ängskär. Gräsö Gård Naturreservatet Gräsö gård bildades 1982 och har en skötselplan från 2007. Det ligger på mittersta-södra Gräsön. Syftet med reservatet är bla att bevara en småbruten levande odlingsbygd och att låta ett barrskogsparti utvecklas till naturskog till gagn för den kulturellt-vetenskapliga naturvården. Skötseln ska bla leda till att delar av skogsmarken är betespräglad. Delar av reservatet är Natura 2000. Gräsö gård var på vikingatiden en kolonisationskärna för övrig bebyggelse på ön. Den har senare varit Kungsgård och ägts av Forsmarks bruk. I slutet av 1700-talet fanns 21 torp på fastigheten. Nordöst om beteshagen öster om gården finns ett regelrätt skogsbete. Skogsbete tros ha varit utbrett och har sannolikt påverkat skogarna i olika stor utsträckning. Skötselplanen är mycket omfattande avseende tidigare nyttjande av markerna. I skötselområde A får det vara skogsbete och här finns idag violgubbe. Även restaurering, bränning och utglesning är OK. Man skulle kunna göra mindre fållor som betas med olika intensitet. Plockhuggningar kan följas upp. Referensområden behövs till allt man gör. Beror lite på vad Upplandsstiftelsen har för resurser och om de kan prioritera området. Havsvik Naturreservatet Havsvik bildades 2007 och syftet är bla att bevara bestånden av örtrik granskog, arterna knutna till dessa samt att utveckla och hävda skogsbetesmarken. Skötseln ska bla leda till att de trädklädda betesmarkerna behåller sin luckighet, inslag av gamla träd och variationen i trädslag, kulturspåren bevaras och synliggörs samt att den rika kärlväxt- och svampfloran

MINNESANTECKNING 4 (5) bevaras och utvecklas. Havsvik ligger längst ut på Raggarön i Östhammars södra skärgård. Större delen av reservatet är 100-140 år gammal barrdominerad skog. Vegetationen och landskapsbilden präglas av den hävd som skett under flera sekler, det gynnsamma lokalklimatet och den kalkrika moränen. På de före detta slåttermarkerna (område F) finns idag rikligt med bla orkidéerna guckusko och svärdssyssla. Området slås inte längre men betas senare än 1 augusti med lågintensivt hästbete. Övriga området i mitten och väster (C, D och E) betas från 1 augusti med lågintensivt hästbete. Svampar eftersöktes i området 2003 av Gillis och 2004 av Lars-Thure. Blåfotad taggsvamp ingår i åtgärdsprogrammet för rödlistade fjälltaggsvampar. Den påträffades intill ett gammalt gruvhål. Här finns även rester av stenugn och kalkugn. Det finns en hel del grova ädellövträd som får frihuggas. Bete föreslås som löpande skötsel i hela reservatet. Område A, Ryssberget, betas hårdare med Roslagsfår. Man skulle kunna hyra in lite kor och göra fållindelning som förslaget för Gräsö gård. Följa röjningar, frihuggningar och åtgärder av olika slag. Bolstan Bolstan är N2000-område och ett av länets toppobjekt. Delar är lösta för att bli naturreservat. Man skulle kunna göra röjningar av smågranar och se om det händer något. Eftersom det inte är reservat skulle en sådan åtgärd bekostas av ÅGP, inte skötsel. Bolstan ligger norr om Tierp. Billudden Billuddens naturreservat bildades 1979. Skötselplanen har inte uppdaterats än, men är högt prioriterad. Syftet är bla att bevara det för sin särart och för forskning genom att det till största delen lämnas att utveckla sig utan mänskliga ingrepp. Naturvårdsanpassat skogsbruk får bedrivas i vissa områden. Billudden är Uppsalaåsens utstickare i östersjön vid Dalälvens mynning. Skötselområde A innefattar bla Sör-Klyxen och här får inga åtgärder göras. I område D söder om detta finns ett fint kalkbarrsområde. Här får det bla göras lite plockhuggning av gran. Område F är det gamla flygsandfältet som planterades med bergtall. Det anses vara synnerligen känsligt för markslitage. Bergtallen får bytas ut mot självföryngrad svensk tall. Område G är skogen söder om flygsandfältet. Det får utnyttjas för naturvårdsanpassad skogsproduktion. Område H är strandbrinken mot Dalälven där det får ske blädningshuggning av tallskog. Inom område F och G samt del av H finns stora mängder sällsynta arter, bla fjälltaggsvampar. På Brämen (F och G) skulle man kunna göra mindre provytor i vilka man testar bränning med gasolbrännare och krattning och eller annan form av störning. Referensytor krävs. Kan behövas minst 10 av varje om 1x1 meter. Svamparna antas ju vara utbredda under marken. Hur reagerar de på brand? Det är ju bara fruktkroppsbildning man kan titta på. DNA under markytan är dyrt och lite krångligt. Övrigt:

MINNESANTECKNING 5 (5) Gubbenhöllsjön m fl objekt kan kanske vara bra studieobjekt om man vill titta mer på guckusko i granskog. Gillis (16/6) tycker att det vore intressant att lägga upp någon sorts långtidsstudie i något skyddat område, där man varje år följer några svampars utbredning med avseende på svampkroppar. Efter en 10-20 år kanske man kan få ut något av hur de växer, mm. Hör inte riktigt till denna studie, men borde kunna dras igång ändå. Violgubbe är en lämplig svamp att undersöka.. Maria Forslund Projektledare SVAMPSKOG 2010-06-17 Bilagor: Skötselplanekartor