Protokoll ÄNDRING AV ARBETSGIVARPARTEN I KOLLEKTIVAVTALET FÖR TEXTILSERVICEBRANSCHEN 1.3.2014 31.12.2016 Efter att samarbetet mellan Textilserviceförbundet rf och Konsumtionsvarugruppen rf upphört 11.11.2014 har parterna i kollektivavtalet för textilservicebranschen 1.3.2014 31.12.2016 enats om följande: 1 Konsumtionsvarugruppen rf upphör fr.o.m. 15.12.2014 att vara en kollektivavtalspart i kollektivavtalet för textilservicebranschen 1.3.2014 31.12.2016. Samtidigt upphör Konsumtionsvarugruppen rf:s rättigheter och skyldigheter för en kollektivavtalspart enligt lagen om kollektivavtal. 2 Fr.o.m. 16.12.2015 ersätter Textilserviceförbundet rf Konsumtionsvarugruppen rf som en kollektivavtalspart i kollektivavtalet för textilservicebranschen 1.3.2014 31.12.2016. Rättigheterna och skyldigheterna för en kollektivavtalspart enligt lagen om kollektivavtal börjar gälla för Textilserviceförbundet rf och dess medlemsföretag fr.o.m. samma tidpunkt. 3 Konsumtionsvarugruppen rf och TEAM Industribranschernas fackförbund rf konstaterar att det vid tidpunkten för undertecknandet av detta protokoll inte finns meningsskiljaktigheter mellan parterna för tiden före 15.12.2014 och för vilka någondera parten skulle vara ansvarig för enligt lagen om kollektivavtal. 4 Allmänna Industriförbundet rf ger sitt samtycke, enligt 4 i lagen om kollektivavtal, till att arbetsgivarparten i kollektivavtalet ändras. 5 Textilserviceförbundet rf lämnar detta protokoll för kännedom till: Social- och hälsovårdsministeriet / nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan. Helsingfors, den 16 december 2014 6 Detta protokoll har uppgjorts i fyra (4) exemplar, ett för varje avtalspart. Konsumtionsvarugruppen rf Anna-Kaisa Auvinen Verkställande direktör Allmänna Industriförbundet rf Pekka Tsupari Verkställande direktör Textilservicegruppen rf Samuli Remes Styrelseordförande TEAM Industribranschernas fackförbund rf Timo Vallittu Styrelseordförande
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen. Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
KOLLEKTIVAVTAL mellan KONSUMTIONSVARUGRUPPEN ALLMÄNNA INDUSTRIFÖRBUNDET och TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND för TEXTILSERVICEBRANSCHEN 1.3.2014-31.12.2016
Hämeen Kirjapaino Oy, Tammerfors, 2014
KOLLEKTIVAVTAL mellan KONSUMTIONSVARUGRUPPEN ALLMÄNNA INDUSTRIFÖRBUNDET och TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND för TEXTILSERVICEBRANSCHEN 1.3.2014-31.12.2016
INNEHÅLL UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR FÖRNYELSE AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR ARBETSTAGARE I TEXTILSERVICEBRANSCHEN I ENLIGHET MED ARBETSMARKNADSCENTRALORGANISATIONERNAS SYSSELSÄTTNINGS- OCH TILLVÄXTAVTAL... 17 KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 23 1.1 Avtalets tillämpningsområde... 23 1.2 Organisationsfrihet... 23 1.3 Avtal mellan centralorganisationerna... 23 1.4 Avtalets bindande verkan, arbetsfred och tillsynsskyldighet... 23 Bindande verkan... 23 Arbetsfred... 23 Tillsynsskyldighet... 23 KAPITEL 2 INLEDANDE OCH AVSLUTANDE AV ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE 23 2.1 Arbetsavtal... 23 2.2 Arbetsregler... 24 2.3 Introduktion i arbetet... 24 2.4 Arbetsledningsrätt... 24 2.5 Uppsägningstider för arbetsavtal... 24 2.6 Återanställning... 25 KAPITEL 3 ARBETSTID... 25 3.1 Ordinarie arbetstid... 25 Grundregel... 25 Genomsnittlig arbetstid per vecka... 25 Arbetstidsschema... 25 Förlängning av arbetstiden per dygn... 26 Nattarbete... 26 Periodarbete... 26 Ändringar i arbetstidsschemat... 26 Avlösning och växling av skift... 26 Inledande och avslutande arbete... 26 Avvikelser... 27 3.2 Lediga dagar... 27 3.3 Arbetstid under söckenhelgsveckor... 27 3.4 Organisering av den dagliga arbetstiden... 27 3.5 Kontroll av arbetstiden... 27 3.6 När arbetsveckan och arbetsdygnet börjar... 27 3.7 Arbetstid i dagarbete samt ett- och tvåskiftsarbete... 27 Tillämpningsområde... 27 Intjänande av ledighet... 28 Beviljande av ledighet... 29 Förtjänstnivå... 29 Dagar likställda med arbetade dagar... 29 Kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete... 29 3.8 Intermittent treskiftsarbete... 30
3.9 Kontinuerligt treskiftsarbete... 32 3.10 Vilotider... 32 Måltidspaus i dagarbete... 32 Måltidspaus i skiftarbete... 32 Arbetsdagens andra vilopaus... 32 Förfriskningar... 32 Dygnsvila... 32 Ledighet per vecka... 33 Avvikelse från ledighet per vecka... 33 3.11 Övertidsarbete... 33 Övertid per dygn... 33 Övertid per vecka... 33 Övertidsarbete i kontinuerligt skiftarbete... 33 Ersättning enligt bestämmelserna om övertid per vecka... 34 Utbyte mot ledig tid... 34 Vilopaus... 34 Divisor för månadslön... 34 3.12 Utryckningsbetonat arbete... 34 Förutsättningar... 34 Utryckningspenning... 34 3.13 Beredskap... 35 Beredskap i bostaden... 35 Fri beredskap... 35 KAPITEL 4 LÖNER OCH LÖNEBETALNING... 35 4.1 Löneformer... 35 4.2 Lön enligt arbetsuppgift... 35 Uppgiftsbaserad lönedel... 38 Bedömning av arbetsuppgiftens svårighetsgrad... 38 Grunderna för bedömningen av svårighetsgraden... 38 4.3 Uppgiftsbaserad lön... 40 Bedömning av personlig kompetens/personligt kunnande... 40 Nya arbetstagare... 42 Tjänstetidstillägg... 42 Normtimlöner för unga arbetstagare... 43 4.4 Prestationslönearbete... 43 Prissättningsregel... 44 Del- eller blandackord... 44 Premielön... 44 Avtal om ackord... 44 Ändringar i produktionsmetoderna... 44 Granskning av prissättningen... 44 Avslag av ackord... 45 Gruppackord... 45 Avbrytande av ackord... 45 4.5 Arbets- och tidsstudier... 45 4.6 Tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete... 45 Skifttillägg... 45
Tillägg för kvälls- och nattarbete... 45 4.7 Förflyttning till annat arbete... 45 Lägre avlönat arbete... 45 Högre avlönat arbete... 46 4.8 Löneutbetalning... 46 4.9 Månadslön... 46 Uppdelning av månadslön... 46 Övergång till månadslön... 46 Övergång till timlön... 46 4.10 Medeltimförtjänst... 46 Beräkningsperiod... 46 Arbetstagare med timlön... 47 Arbetstagare med månadslön... 47 Medeltimförtjänst som är mindre än den personliga timlönen... 47 Användningsperiod för medeltimförtjänst... 47 Användning av medeltimförtjänst... 47 KAPITEL 5 SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR... 48 5.1 Ersättning för resekostnader... 48 Arbete utanför fabriksområdet... 48 Allmänna bestämmelser... 48 Reseskyldighet... 48 Resans början och slut... 48 Kommenderingsort... 48 Kort arbetskommendering... 48 Lång arbetskommendering... 49 Skyldighet att meddela om arbetskommendering... 49 Ersättning för resekostnader... 49 5.2 Övriga ersättningar... 54 5.3 Söckenhelgsersättning... 54 5.4 Ersättning för storhelg... 55 KAPITEL 6 SOCIALA BESTÄMMELSER... 55 6.1 Semester... 55 Semesterns längd... 55 Semesterpremie... 56 6.2 Lön för sjukdomstid... 57 Karensdag... 57 Kortare än en månads anställningsförhållande... 57 Återfall av samma sjukdom... 57 Karensdagen bortfaller... 57 Insjuknande mitt under en arbetsdag... 58 Avslag på lön för sjukdomstid... 58 Avdrag... 58 Anmälningsplikt... 59 Anvisningar om förfarande vid betalning av lön för sjukdomstid... 59 Arbetsoförmågan konstateras med intyg godkänt av arbetsgivaren... 59 Oklarheter kring läkarintyg... 59 6.3 Läkarundersökningar... 60
Beräkning... 60 6.4 Familjeledigheter... 61 Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet... 61 Lön för moderskapsledighet... 61 Lön för faderskapsledighet... 61 Helhetsplan... 61 Barn under 10 år insjuknar... 61 Svårt sjukt barn... 62 6.5 Grupplivförsäkring... 63 6.6 Arbetarskydd... 63 Allmän regel... 63 Skyddskläder och skyddsutrustning... 63 Kemikalier... 64 Arbetsvägledning... 64 Arbetsmiljöfrågor... 64 Rekommendation för arbetarskyddssamarbetet i särskilda fall... 64 KAPITEL 7 FÖRTROENDEMÄN OCH FACKAVDELNING... 64 7.1 Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige... 64 Huvudförtroendemannens befrielse från arbetet och månatliga ersättning... 64 Månatliga ersättningar... 64 Uppsägning av vice huvudförtroendeman och vice arbetarskyddsfullmäktig... 65 Allmänt avtal TT-FFC... 65 7.2 Fackavdelningens möten... 65 Överenskommelse med arbetsgivaren... 65 Mötesplats... 65 Mötesarrangörens ansvar... 66 Representanter för fackförbund... 66 Besök på arbetsplatserna av TEAM Industribranschernas fackförbund rf:s företrädare... 66 7.3 Möten inom fackförbundets förvaltningsorgan... 66 7.4 Anslagstavlor... 66 7.5 Innehållning av medlemsavgift till fackförening... 66 KAPITEL 8 FÖRHANDLINGSORDNING... 66 8.1 Lokala avtal... 66 8.2 Avgörande av meningsskiljaktigheter... 67 Lokala förhandlingar... 67 Förhandlingar mellan förbunden... 67 Arbetsdomstol... 67 KAPITEL 9 AVTALETS GILTIGHET... 67 9.1 Kollektivavtalets giltighet... 67 BILAGA 1 AVTALAD ÅTGÄRDSMODELL FÖR SYSSELSÄTTNING OCH OMSTÄLLNINGSSKYDD... 68 BILAGA 2 ALLMÄNT AVTAL TT-FFC... 70 BILAGA 3 BERÄKNING AV ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGENS TIDSANVÄNDNING... 86 BILAGA 4 SEMESTERLÖNEAVTAL 2005... 88
BILAGA 5 AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD 2001 (TT-FFC)... 90
INDEX A ACKORDSARBETE... 39 ALLHELGONADAGEN... 51 ALLMÄNNA AVTAL TT-FFC... BILAGA ANSLAGSTAVLOR 62 ANVÄNDNING AV EGEN BIL... 45 ARBETARSKYDD... 54 ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIG... 60 uppsägning av vice arbetarskyddsfullmätig... 61 ARBETE UTOMLANDS... 49 ARBETS- OCH TIDSSTUDIER... 41 ARBETSDAGENS ANDRA VILOPAUS... 28 ARBETSDOMSTOL... 63 ARBETSFRED... 19 ARBETSFÖRHÅLLANDEN... 35 ARBETSLEDNINGSRÄTT... 20 ARBETSMILJÖ... 35 ARBETSSTUDIER... 41 ARBETSTID arbetstidens början och slut... 23 arbetstidsschema... 21 avlösning och växling av skift... 22 avslutande arbete... 22 ersättning för veckovila... 23 förlängning av arbetstiden per dygn... 21 genomsnittlig arbetstid per vecka... 21 iakttagande av arbetstidslagen... 21 inledande arbete... 22 lediga dagar... 23 nattarbete... 22 när arbetsdygnet och arbetsveckan börjar... 21 ordinarie arbetstid... 21 periodarbete... 22 söckenhelgsveckor... 23 ändringar i arbetstidsschemat... 22 ARBETSTID I INTERMITTENT TRESKIFTSARBETE beviljande av skiftledighet... 26 dagar likställda med arbetade dagar... 25 förtjänstnivå... 25 intjänande av skiftledighet... 26 övertid per vecka... 29 ARBETSTID I KONTINUERLIGT TRESKIFTSARBETE... 27 ARBETSTIDSSCHEMA... 21 AVGÖRANDE AV MENINGSSKILJAKTIGHETER... 63 AVSLUTANDE ARBETE... 22
AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD 2001... 20, 85 AVTALETS BINDANDE VERKAN... 19 AVTALETS GILTIGHET... 63 AVVIKELSE FRÅN LEDIGHET PER VECKA... 29 B BARN SOM INSJUKNAR insjuknande mitt under en arbetsdag... 58 båda föräldrarna i skiftarbete... 59 ensamstående förälder... 59 frånvarons längd... 58 inverkan på semesterns längd... 58 nödvändig frånvaro... 58 svårt sjukt barn... 57 utredning över barnets sjukdom... 57 återfall av samma sjukdom... 58 BEDÖMNING AV PERSONLIG KOMPETENS/PERSONLIGT KUNNANDE... 36 Flexibilitet... 37 Kvantiteten och kvaliteten av arbetsresultatet... 37 Noggrannhet... 37 Specialkunnande... 38 BEGRAVNINGSDAG... 50 BEMÄRKELSEDAGAR... 50 BEREDSKAP... 30 BEREDSKAP I BOSTADEN... 30 BRÖLLOPSDAG... 50 D DAGTRAKTAMENTE... 32 DEL AV DYGN... 46 DEL- ELLER BLANDACKORD... 39 DIVISOR FÖR MÅNADSLÖN... 30, 42 DYGNSVILA... 28 E ERSÄTTNING FÖR STORHELG... 51 ERSÄTTNING FÖR VECKOVILA... 23 F FACKAVDELNINGSMÖTEN... 61 FACKFÖRBUNDETS FÖRVALTNINGSORGANS MÖTEN... 62 FACKFÖRENINGSMEDLEMSAVGIFT... 62 FADERSKAPSLEDIGHET... 56 FRI BEREDSKAP... 31 FÖRFLYTTNING... 20, 41 FÖRFRISKNINGAR... 28 FÖRHANDLINGSORDNING... 63 FÖRKORTAD ARBETSTID I DAG- OCH ETT- OCH TVÅSKIFTSARBETE
beviljande av ledighet... 25 dagar likställda med arbetade dagar... 25 förtjänstnivå... 25 intjänande av ledighet... 24 kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete... 25 tillämpningsområde... 23 övertid per vecka... 29 FÖRSTA MAJ... 51 FÖRTROENDEMAN befrielse från arbetet... 60 förtroendemannaarvode... 60 FÖRÄLDRALEDIGHET... 56 G GILTIGHETSTID... 63 GRUNDERNA FÖR BEDÖMNING AV SVÅRIGHETSGRADEN... 34 Kunnande KU... 34 Omfattning OM... 35 Manuella färdigheter MA... 35 Ansvar AN... 35 Växelverkan VÄ... 35 Miljöfaktorer MI... 35 Belastning BE... 35 GRUPPLIVFÖRSÄKRING... 59 H HELHETSPLAN... 57 HÖGRE AVLÖNAT ARBETE... 41 I INKVARTERINGSKOSTNADER... 47 INLEDANDE ARBETE... 22 INTYG ÖVER SJUKLEDIGHET... 54 J JUL... 51 K KARENSDAGEN BORTFALLER... 53 KONTINUERLIGT ETT- OCH TVÅSKIFTSARBETE... 25 KORT ARBETSKOMMENDERING... 44 KRISTI HIMMELSFÄRDSDAG... 51 KVÄLLSARBETE... 41 L LABORATORIE- OCH RÖNTGENUNDERSÖKNINGAR... 56 LEDIGA DAGAR... 22
LEDIGHET PER VECKA... 28 LOKALA AVTAL... 62 LÅNG ARBETSKOMMENDERING... 30 LÅNGFREDAG... 51 LÄGRE AVLÖNAT ARBETE... 41 LÄKARUNDERSÖKNINGAR laboratorie- och röntgenundersökningar... 56 lagstadgade läkarundersökningar... 56 läkarundersökningar vid graviditet... 56 ny eller återkommande sjukdom... 53 plötslig tandsjukdom... 56 tidigare konstaterad sjukdom... 56 övriga läkarundersökningar... 56 LÖN lön enligt svårighetsklass... 31 lönerna enligt prissättningsregeln för ackord... 34 personlig kompetens... 36 tjänstetidstillägg... 38 LÖN FÖR FADERSKAPSLEDIGHET... 57 LÖN FÖR MODERSKAPSLEDIGHET... 56 LÖN FÖR SJUKDOMSTID anmälningsplikt... 54 avdrag... 54 avslag på lön för sjukdomstid... 54 ersättningsperiod... 53 insjuknande mitt under en arbetsdag... 54 intyg över sjukledighet... 54 karensdag... 52 karensdagen bortfaller... 53 återfall av samma sjukdom... 53 LÖNEUTBETALNING... 41 M MATPAUS i dagarbete... 28 i skiftarbete... 28 MATRIS... 33 MEDELTIMFÖRTJÄNST användning av medeltimförtjänsten... 43 användningsperiod för medeltimförtjänst... 43 arbetstagare med månadslön... 42 arbetstagare med timlön... 42 beräkningsperiod... 42 MIDSOMMAR... 51 MODERSKAPSLEDIGHET... 56 MÅLTIDSERSÄTTNING... 46 MÖTEN PÅ ARBETSPLATSEN... 61
N NATTARBETE... 22, 41 NATTRESEPENNING... 47 NORMTIMLÖNER FÖR UNGA ARBETSTAGARE... 39 NY ARBETSTAGARE... 38 NYÅRSDAGEN... 51 O OLYCKSFALL I ARBETET... 52 ORGANISATIONSFRIHET... 19 P PERIODARBETE... 22 PERSONLIGA ANSTÄLLNINGSFRÅGOR... 50 PERSONLIG LÖNEDEL/MATRIS... 37 PLÖTSLIG TANDSJUKDOM... 56 PREMIELÖN... 24 PRESTATIONSLÖNEARBETE arbetsstudier... 41 avbrytande av ackord... 40 avslag av ackord... 40 avtal om ackord... 40 del- eller blandackord... 39 granskning av prissättningen... 39 gruppackord... 40 premielön... 40 prissättning av ackord... 39 prissättningsgrund... 39 prissättningsregel... 39 ändringar i produktionsmetoderna... 40 PRISSÄTTNINGSGRUND... 39 PRISSÄTTNINGSREGEL... 39 PROMEMORIA... 50 PÅSK... 51 R REPETITIONSÖVNING... 50 RESOR anmälningsplikt... 44 anskaffning av bostad... 47 användning av egen bil... 45 arbete utomlands... 49 arbetskommendering, kort... 44 arbetskommendering, lång... 44 bostadens standard... 47 dagtraktamente... 46
ersättning för resetid... 45 hemresor till påsk, midsommar och jul... 48 inkvarteringskostnader... 47 kommenderingsort... 44 kostersättning... 48 måltidsersättning... 46 nattresepenning... 47 omotiverad frånvaro och dagtraktamente... 48 resans början och slut... 44 reseersättningar på kommenderingsorten... 48 resekostnader... 45 reseskyldighet... 44 sjukhusdagpenning... 48 skötsel av personliga ärenden... 48 sovplats... 46 S SEMESTERLÖNEAVTAL 2005... 83 SEMESTERPREMIE... 52 förskott... 52 uppdelning... 52 SEMESTER... 51 SJÄLVSTÄNDIGHETSDAG... 51 SKIFTARBETE avlösning och växling av skift... 22 ersättning för skiftarbete... 41 intermittent treskiftsarbete... 26 kontinuerligt treskiftsarbete... 27 SKYDDSKLÄDER OCH SKYDDSUTRUSTNING... 59 STATLIGA VAL... 50 SVÅRT SJUKT BARN... 57 SÖCKENHELGSERSÄTTNING... 50 SÖCKENHELGSVECKOR... 23 T TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 19 TRETTONDAGEN... 51 U UNDERSÖKNINGAR INNAN FÖRLOSSNING... 56 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL... 13 18 UPPBÅD... 50 UPPDELNING AV MÅNADSLÖN... 42 UPPSÄGNING kollektivavtal... 63 UPPSÄGNING AV VICE HUVUDFÖRTROENDEMAN... 61 UPPSÄGNINGSTIDER... 20
UTBYTE MOT LEDIG TID... 29 UTRYCKNINGSBETONAT ARBETE... 30 UTRYCKNINGSPENNING... 30 V VILOPAUS... 30 VILOTIDER... 28 VÅRDLEDIGHET... 56 Å ÅTERANSTÄLLNING... 21 Ä ÄNDRINGAR I ARBETSTIDSSCHEMAT... 22 Ö ÖVERGÅNG TILL MÅNADSLÖN... 42 ÖVERGÅNG TILL TIMLÖN... 42 ÖVERTID PER DYGN... 29 ÖVERTID PER VECKA... 29 ersättning enligt bestämmelserna om övertid per vecka... 29 ÖVERTIDSARBETE divisor för månadslön... 30 ersättning enligt bestämmelserna om övertid per vecka... 29 i kontinuerligt treskiftsarbete... 29 s.k. kollektivavtalsenligt övertidsarbete... 29 utbyte mot ledig tid... 29 vilopaus... 30 övertid per dygn... 29 övertid per vecka... 29
17 KONSUMTIONSVARUGRUPPEN RF ALLMÄNNA INDUSTRIFÖRBUNDET RF TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND RF UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR FÖRNYELSE AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR ARBETSTAGARE I TEXTIL- SERVICEBRANSCHEN I ENLIGHET MED ARBETSMARKNADSCENTRALORGA- NISATIONERNAS SYSSELSÄTTNINGS- OCH TILLVÄXTAVTAL Det konstaterades att de avtalsslutande förbunden i dag har undertecknat kollektivavtalet för textilservicebranschen och samtidigt förnyat det föregående kollektivavtalet enligt det förhandlingsresultat som nåddes mellan förbunden 22.10.2013. 1 Avtalsperiod Om inget annat följer av det som står nedan i denna paragraf, är kollektivavtalet i kraft 1.3.2014 31.12.2016 och fortsätter därefter att gälla ett år i sänder, om inte någondera parten skriftligen säger upp det senast två (2) månader före avtalet löper ut. Avtalsperioden består av två perioder: den första inleds 1.3.2014 och löper ut 31.12.2015. Den andra perioden inleds genast efter att den första löpt ut och upphör 31.12.2016. Arbetsmarknadens centralorganisationer sammanträder i juni 2015 för att se över det allmänna ekonomiska läget, hur de strukturella reformerna har genomförts och hur sysselsättningen, exporten och konkurrenskraften har utvecklats samt vilka faktorer som påverkat dessa. Utifrån utredningen avtalar arbetsmarknadens centralorganisationer om kostnadseffekten av löneuppgörelsen för den andra avtalsperioden och tidpunkten för uppgörelsen. Om inget samförstånd nås i ovan nämnda förhandlingar mellan arbetsmarknadens centralorganisationer om löneuppgörelsen för den andra avtalsperioden senast 15.6.2015, förhandlar de undertecknade förbunden om genomförandet av löneuppgörelsen för det tredje avtalsåret. Om inte heller dessa förhandlingar leder till ett samförstånd, kan endera avtalsparten skriftligen säga upp kollektivavtalet med två (2) månaders uppsägningstid så att det löper ut 31.12.2015. 2 Löneförhöjningar år 2014 A. Allmän förhöjning Lönerna höjs 1.7.2014 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast där-
18 efter med en allmän förhöjning på 12 cent per timme eller 20 per månad. Företags- eller arbetsplatsspecifikt kan avtalas annat om tidpunkten för utbetalningen (tidigareläggning eller senareläggning) av den allmänna förhöjningen. Om man avtalar om att senarelägga tidpunkten, ska man samtidigt avtala om att det eventuella inkomstbortfallet till följd av ändringen ersätts med en motsvarande post av engångskaraktär. Mellanskillnaden utbetalas senast då den allmänna förhöjningen verkställs. Om tidpunkten för löneförhöjningen förhandlas och avtalas lokalt mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen. Avtalet ingås skriftligen. Om ovan nämnda avtal inte ingås före 31.5.2014, genomförs förhöjningen 1.7.2014 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter. B. Lönetabeller De i kollektivavtalets 14 avsedda normtimlönerna höjs från den tidpunkt som avses i punkt 3A med 10 cent med bibehållande av proportionerna till den lägsta svårighetsklassen (SVKL 1). Löner enligt svårighetsklass i textilservicebranschen 1.7.2014 Klasslönerna för fullt arbetsföra arbetstagare över 18 år är följande: cent/h euro/må n Ingångslön 928 1568 18 år fyllda svårighetsklass 1 955 1614 svårighetsklass 2 994 1680 svårighetsklass 3 1033 1745 svårighetsklass 4 1084 1833 svårighetsklass 5 1152 1947 svårighetsklass 6 1219 2060 Normtimlöner för unga arbetstagare 1.7.2014 Normtimlöner för unga arbetstagare cent/h euro/må n 15 år 840 1420 16 år 850 1437 17 år 859 1452 3 Löneförhöjningar år 2015 A. Allmän förhöjning Lönerna höjs 1.7.2015 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med en allmän förhöjning på 0,4 procent.
19 Företags- eller arbetsplatsspecifikt kan avtalas annat om tidpunkten för utbetalningen (tidigareläggning eller senareläggning) av den allmänna förhöjningen. Om man avtalar om att senarelägga tidpunkten, ska man samtidigt avtala om att det eventuella inkomstbortfallet till följd av ändringen ersätts med en motsvarande post av engångskaraktär. Mellanskillnaden utbetalas senast då den allmänna förhöjningen verkställs. Om tidpunkten för löneförhöjningen förhandlas och avtalas lokalt mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen. Avtalet ingås skriftligen. Om ovan nämnda avtal inte ingås före 31.5.2015, genomförs förhöjningen 1.7.2015 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter. B. Lönetabeller De i kollektivavtalets 14 avsedda normtimlönerna höjs från den tidpunkt som avses i punkt 4A med 6 cent med bibehållande av proportionerna till den lägsta svårighetsklassen (SVKL 1). Löner enligt svårighetsklass i textilservicebranschen 1.7.2015 Klasslönerna för fullt arbetsföra arbetstagare över 18 år är följande: cent/h euro/må Ingångslön 934 1578 18 år fyllda svårighetsklass 1 961 1624 svårighetsklass 2 1000 1690 svårighetsklass 3 1039 1757 svårighetsklass 4 1091 1843 svårighetsklass 5 1159 1959 svårighetsklass 6 1227 2073 Normtimlöner för unga arbetstagare 1.7.2015 Normtimlöner för unga arbetstagare cent/h euro/må n 15 år 846 1430 16 år 856 1447 17 år 865 1462 4 Huvudförtroendemännens och arbetarskyddsfullmäktiges månatliga ersättningar Från och med 1.7.2014 är huvudförtroendemännens månatliga ersättningar följande: Antal arbetstagare under 20 78 21 50 78 Ersättning euro / månad
20 51 100 107 101 200 137 Ersättningen till arbetarskyddsfullmäktige är 78,00 euro från och med 1.7.2014 Beloppen för månadsersättningarna gäller under hela avtalsperioden. 5 Växlande arbetstidsformer Förbunden är överens om att växling mellan olika arbetstidsformer under arbetsveckan inte i själva verket får leda till att bestämmelserna för ersättning för övertidsarbete kringgås. 6 Resultat- och vinstpremier Resultat- och vinstpremierna är företagsspecifika lönetillägg. Det finns en risk att de inte betalas om de uppställda resultat- och vinstmålen inte nås. Tillägget som betalas som resultatpremie kan basera sig t.ex. på utvecklingen av nyckeltal som uttrycker arbetsplatsens produktionsrelaterade verksamhet, den ekonomiska utvecklingen och uppnåendet av uppställda utvecklingsmål eller kombinationer av alla dessa nyckeltal. Tillägget som betalas som vinstpremie kan till exempel basera sig på företagets rörelseresultat eller på posten som anger lönsamheten därefter. Tillämpningen av resultat- och vinstpremier som företagsledningen fattar beslut om, bestämningsgrunderna och ändringarna av grunderna klarläggs för arbetstagarna innan de tas i bruk. 7 Främjande av flexibla arbetstidsarrangemang Som en del av verksamheten för att förbättra produktiviteten förbinder sig förbunden att främja mångsidiga och flexibla arbetstider och införa arbetstidsbanker vid företagen. För att stöda detta syfte grundar parterna för avtalsperioden en arbetsgrupp som bland annat utreder hur de nuvarande arbetstidsbestämmelserna överensstämmer med företagens och deras personals behov. Samtidigt utreds eventuella behov av att utveckla arbetstidsbestämmelserna. 8 Främjande av lokala avtal Förbunden tillsätter en arbetsgrupp som har till uppgift att under avtalsperioden främja och utveckla det lokala avtalsförfarandet och därigenom företagens förhandlingskultur. 9 Produktivitetsarbetsgruppen Förbundens gemensamma produktivitetsarbetsgrupp fortsätter sitt arbete.
21 10 Personal- och utbildningsplaner Avtalsparterna anser det viktigt att man i företagen fäster vikt vid att hålla personalens kompetens och utbildning på aktuell nivå. Att göra upp och förverkliga en utbildningsplan som bygger på framtida förändringsbehov främjar smidighet, innovativa arbetssätt, förlängning av arbetskarriärerna och sysselsättning av arbetstagarna. Under hösten 2013 behandlar riksdagen flera lagförslag som berör systematisk utveckling av personalens kompetens. Tanken är att de träder i kraft från och med början av 2014. Bakgrunden till lagstiftningen är diskussionen om utbildning av arbetstagarna som började efter att ramavtalet slöts 2011. Till följd av lagändringarna får arbetsgivaren ett extra skatteavdrag för att förverkliga en utbildningsplan som utarbetats enligt kraven i lagstiftningen. En arbetsgrupp som tillsätts av förbunden ska handleda och utbilda personalansvariga chefer och förtroendepersoner vid företagen i utarbetandet av en utbildningsplan som motsvarar framtida utvecklings- och förändringsbehov i arbetstagarnas kompetens och samtidigt berättigar till extra skatteavdrag. 11 Främjande av välmående i arbetet Avtalsparterna framhäver vikten av samarbete på arbetsplatsen när det gäller att främja de anställdas livskvalitet och arbetskarriär. Dessa omständigheter kan vid sidan om andra faktorer bidra till en förbättring av företagets produktivitetsutveckling. Avtalsparterna konstaterar att förebyggande och aktiva åtgärder på arbetsplatsen spelar en betydande roll när det gäller att främja välmående i arbetet och minska sjukfrånvaron. I all verksamhet som är inriktad på att främja välmående i arbetet och minska sjukfrånvaron ska företagshälsovårdens sakkunskap utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. Avtalsparterna strävar efter att under avtalsperioden ordna sådana gemensamma seminarier om att främja välmående i arbetet och minska sjukfrånvaron där bl.a. följande teman diskuteras: - nuvarande praxis som inom textilservicebranschen och övriga industribranscher tilllämpas för att främja de anställdas välmående och minska sjukfrånvaron - expertorganisationernas synpunkter på rådande praxis. 12 Kontinuerligt förhandlingsförfarande Syftet med kontinuerliga förhandlingar är att främja samarbetet på arbetsplatserna, utveckla sysselsättningen och produktiviteten i branschen, bereda förändringar av kollektivavtalet under avtalsperioden samt utarbeta gemensamma tillämpningsanvisningar för situationer som upplevs svåra på arbetsplatserna. Som en del av det kontinuerliga förhandlingsförfarandet kan förbunden också ta upp stabiliseringen av ett enskilt företags ekonomi i krissituationer till behandling. 13 Förtydligande av texten i kollektivavtalen
22 Arbetet som under den förra avtalsperioden inleddes för att förtydliga texten i kollektivavtalen mellan Konsumtionsvarugruppen rf, Allmänna Industriförbundet rf och TEAM Industribranschernas fackförbund rf fortsätter med syfte att kollektivavtalen - däribland Kollektivavtalet för textilservicebranschen - ska kunna tryckas i förnyad form under våren 2014. 14 Sommarpraktikantprogrammet "Lär känna arbetslivet och tjäna en slant" Konsumtionsvarugruppen rf, Allmänna Industriförbundet rf och TEAM Industribranschernas fackförbund rf deltar i den form som centralorganisationerna avtalar om i sommarpraktikantprogrammet "Lär känna arbetslivet och tjäna en slant" som grundas på centralorganisationernas rekommendation. 15 Under avtalsperioden rättar sig ersättningarna och grunderna för resekostnader efter skattestyrelsens vid respektive tidpunkt gällande beslut. 16 Textförändringarna i kollektivavtalet, lönetabellerna, ersättningarna till förtroendemän samt till arbetarskyddsfullmäktige har beaktats i det nya kollektivavtalet. 17 Revision av branschens lönesystem Parterna konstaterar att lönesystemet i branschen kommer att ses över under avtalsperioden. För detta ändamål tillsätts en arbetsgrupp om vars närmare uppdrag avtalas senare. 18 Protokollets bindande verkan och justering av protokoll Detta protokoll har samma bindande verkan och giltighetstid som kollektivavtalet mellan parterna. Detta protokoll har uppgjorts i tre (3) likalydande exemplar, ett för varje avtalspart. Detta protokoll anses justerat och godkänt med alla parters underteckningar. Helsingfors den 25 november 2013 In fidem: Lassi Räsänen KONSUMTIONSVARUGRUPPEN RF ALLMÄNNA INDUSTRIFÖRBUNDET RF Anna-Kaisa Auvinen Pekka Tsupari TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND RF Timo Vallittu
23 KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Avtalets tillämpningsområde Detta kollektivavtal tillämpas på anställningsförhållanden mellan medlemsföreningen Textilserviceförbundet rf som hör till Konsumtionsvarugruppen rf och medlemsföretag inom textilservicebranschen som hör till Allmänna Industriförbundet rf och alla anställda i dessa företag. 1.2 Organisationsfrihet Arbetsgivare och arbetstagare har rätt att fritt bestämma om de vill ansluta sig till sina egna organisationer eller inte. 1.3 Avtal mellan centralorganisationerna Som en del av kollektivavtalet tillämpas följande avtal som ingåtts mellan EK och FFC: Allmänt avtal 4.6.1997 jämte ändringarna 10.5.2001 Avtal om uppsägningsskydd 10.5.2001 Avtal om semesterlön 21.3.2005 Om ändringar införs i ovan nämnda centralförbundsavtal under kollektivavtalets giltighetstid ska dessa iakttas från och med det datum då undertecknade förbund ingått avtal om att foga dem till detta kollektivavtal. 1.4 Avtalets bindande verkan, arbetsfred och tillsynsskyldighet Bindande verkan Arbetsfred Detta kollektivavtal binder de undertecknade parterna och de för övrigt till kollektivavtalet bundna föreningarna samt de arbetsgivare och arbetstagare som är eller har varit medlemmar i dessa föreningar under avtalets giltighetstid. Alla föreningar, arbetsgivare och arbetstagare som är bundna till kollektivavtalet förpliktas att undvika varje sådan arbetsstridsåtgärd som riktar sig mot kollektivavtalet i sin helhet eller mot någon enskild bestämmelse. Tillsynsskyldighet Föreningar som är bundna av detta kollektivavtal är därtill skyldiga att se till att deras underlydande föreningar, arbetsgivare och arbetstagare som omfattas av avtalet undviker stridsåtgärder och inte heller på annat sätt överträder kollektivavtalets bestämmelser. KAPITEL 2 LANDE INLEDANDE OCH AVSLUTANDE AV ANSTÄLLNINGSFÖRHÅL- 2.1 Arbetsavtal I arbetsavtalslagen finns föreskrifter om arbetsavtalets form och varaktighet samt om prövotid.
24 2.2 Arbetsregler Protokollsanteckning: Som bilaga till kollektivavtalet ingår en arbetsavtalsmall, som rekommenderas av förbunden. Arbetstagaren är skyldig att iaktta de på respektive arbetsplats fastställda arbetsreglerna, såvida de inte står i konflikt med bestämmelserna i detta kollektivavtal. 2.3 Introduktion i arbetet Arbetstagaren ska introduceras i arbetet och de förändringar som sker i arbetet. En ny arbetstagare ska också introduceras i företaget och dess verksamhetsprinciper, personalpolitik och eventuella arbetsregler. En ny arbetstagare underrättas om vilket kollektivavtal som ska tillämpas, hurdan förhandlingsordning som ingår i det och vem som företräder arbetstagarna. 2.4 Arbetsledningsrätt Arbetsgivaren har rätt att anställa och säga upp arbetstagare samt bestämma om arbetets ledning. Arbetstagaren är skyldig att iaktta de bestämmelser och anvisningar som arbetsgivaren eller dennes representant har gett, om dessa inte står i strid mot den gällande lagstiftningen, detta kollektivavtal eller arbetsreglementet. Arbetstagaren utför det arbete som arbetsledningen anvisat honom eller henne, och arbetsgivaren har rätt att förflytta arbetstagaren till ett annat arbete enligt gällande behov. 2.5 Uppsägningstider för arbetsavtal Ifall det inte har avtalats om en annan uppsägningstid ska arbetsgivaren iaktta följande uppsägningstider: Anställningsförhållandet har fortgått utan avbrott Uppsägningstid Högst ett år Över ett år men högst 4 år Över 4 år men högst 8 år Över 8 år men högst 12 år Över 12 år 14 dagar 1 månad 2 månader 4 månader 6 månader Ifall det inte har avtalats om en annan uppsägningstid ska arbetstagaren iaktta följande uppsägningstider: Anställningsförhållandet har fortgått utan avbrott Uppsägningstid Högst 5 år Över 5 år 14 dagar 1 månad
25 Det som ovan i denna paragraf konstaterats om ingående av avvikande avtal gällande uppsägningstiderna iakttas trots att avtalet om uppsägningsskydd 2001 (TT-FFC) som tillämpas som en del av kollektivavtalet inte i detta sammanhang har ändrats. I övrigt iakttas centralorganisationernas avtal. 2.6 Återanställning Ifall man inte lokalt med förtroendemannen kommit överens om annat, är arbetsgivaren skyldig att erbjuda arbete till tidigare arbetstagare, som han av produktionsorsaker eller av ekonomiska skäl eller i samband med saneringsförfarande har sagt upp, och som fortfarande via arbetskraftsbyrån söker arbete, ifall nämnda arbetsgivare inom 9 månader efter det att arbetstagarens anställningsförhållande upphört, behöver arbetskraft till samma eller likartade uppgifter som den uppsagda arbetstagaren utfört. Det som ovan i denna paragraf avvikande konstaterats om återanställning av en uppsagd arbetstagare iakttas trots att avtalet om uppsägningsskydd 2001 (TT-FFC) som tillämpas som en del av kollektivavtalet inte i detta sammanhang har ändrats. I övrigt iakttas centralorganisationernas avtal. KAPITEL 3 ARBETSTID 3.1 Ordinarie arbetstid Iakttagande av arbetstidslagen Beträffande arbetstid iakttas gällande lagstiftning. Grundregel Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka. Protokollsanteckning: De särskilda bestämmelser som gäller arbetstider och arbetstidsarrangemang i olika arbetstidsformer har antecknats i punkterna 3.7, 3.8 och 3.9 i detta kollektivavtal. Genomsnittlig arbetstid per vecka Den ordinarie veckoarbetstiden kan också arrangeras så att den under en tidsperiod på högst 26 veckor utjämnas till den genomsnittliga veckoarbetstid som avtalats om för respektive arbetstidsform. Arbetstidsschema För varje arbetsplats utarbetas ett arbetstidsschema, av vilket framgår när arbetstagarens ordinarie arbetstid börjar och slutar samt när de vilotider som avses i 28 i arbetstidslagen infaller. Arbetstidsschemat kan införas i samma dokument och det ska uppgöras för samma tidperiod som systemet för utjämning av arbetstiden, om det inte är synnerligen svårt med tanke på utjämningsperiodens längd eller arbetets oregelbundna karaktär. Närmare bestämmelser om upprättande och ändring av systemet för utjämning av arbetstiden och arbetstidsschemat finns i 34 och 35 i arbetstidslagen.
26 Förlängning av arbetstiden per dygn Den ordinarie dygnsarbetstiden kan genom lokalt avtal enligt förhandlingsordningen i kollektivavtalet förlängas med högst två timmar när den maximala arbetstiden per vecka är 50 timmar. Arbetstiden bör i dylika fall under en period på högst 52 veckor utjämnas till den arbetstid som avtalats om för respektive arbetstidsform. Protokollsanteckning: Tillfällig förlängning av dygnsarbetstiden kan användas bl.a. då de arbetstimmar som ska avtalas för en ledig arbetsdag flyttas till andra arbetsdagar. Nattarbete Nattarbete kan utföras i de situationer som nämns i arbetstidslagen. Lokalt kan man avtala om att nattarbete utförs också i andra situationer då arbetstagaren separat för varje gång ger sitt samtycke. Arbetstagaren kan dock ge sitt samtycke för en bestämd period åt gången, om det är nödvändigt för arbetsarrangemangen och/eller en smidig arbetsprocess. Periodarbete Den ordinarie arbetstiden i periodarbete enligt arbetstidslagen fastställs i nämnda lag. Ändringar i arbetstidsschemat Om bestående ändringar i arbetstidsschemat förhandlas med huvudförtroendemannen och när det gäller en enskild arbetstagare förhandlas med vederbörande personligen. Förändringarna ska meddelas arbetstagarna i fråga minst två veckor på förhand. Tillfälliga förändringar meddelas de berörda arbetstagarna tre dagar innan ändringen träder i kraft, om möjligt. Avlösning och växling av skift I skiftarbete ska arbetsskiften regelbundet avlösa varandra och växla med högst tre veckors intervaller. Arbetstagaren kan dock om så avtalas kontinuerligt hållas i samma skift, dock inte i nattskift. Inledande och avslutande arbete Med inledande och avslutande arbete avses arbete: 1) som är nödvändigt för att arbetsplatsens övriga arbetstagare ska kunna utföra arbete under hela sin ordinarie arbetstid eller 2) som i skiftarbete är nödvändigt för utbyte av information vid avlösning av skift. Om utförande av inledande och avslutande arbete kan avtalas genom arbetsavtal. Sådant arbete får utföras högst fem timmar per vecka utöver det maximala antalet övertidstimmar som anges i arbetstidslagen. Den ersättning som ska betalas för inledande och avslutande arbete föreskrivs i arbetstidslagen. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan enligt arbetstidslagen komma överens om att ersättningen betalas som en särskild ersättning varje lönebetalningsperiod. Ersättningens nivå ska motsvara
27 Avvikelser övertidsersättningen. Ovan nämnda arbetstidsbestämmelser hindrar inte att man inom de i lagen tillåtna gränserna avviker från de ovan fastställda ordinarie arbetstiderna, om produktionstekniskt tvingande skäl föreligger. Sådana skäl bör anses vara utförandet av nödvändiga reparationer, force majeure, brist på råvaror och material, otillräcklig produktåtgång och andra därmed jämförbara orsaker. Ersättning för veckovila. Se s. 12 29 punkt 3.10; Avvikelse från ledighet per vecka 3.2 Lediga dagar Man bör eftersträva att arbetstagaren utöver söndagen även har en annan ledig dag per vecka. Om det bestäms att den andra lediga dagen ska hållas på en fast veckodag ska den om möjligt hållas på lördagen. Om den andra lediga dagen är en rörlig veckodag, ska denna framgå av det på förhand uppgjorda arbetstidsschemat. 3.3 Arbetstid under söckenhelgsveckor För arbetstagare som arbetar i annat än kontinuerligt skiftarbete och i regelbundet kvälls- eller nattarbete, är påskafton, midsommar- och julafton lediga dagar liksom också de lördagar under veckan då nyårsdagen, trettondagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, självständighetsdagen eller annandag jul infaller, om inte produktionstekniska skäl annat förutsätter. Till ovan nämnda arbetstagare betalas för arbete som utförs på påskafton och midsommar- och julafton lön förhöjd med 100 procent och under de nämnda söckenhelgsveckorna betalas för arbete som utförs på lördagen förhöjd lön såsom för övertidsarbete per vecka. 3.4 Organisering av den dagliga arbetstiden Tidpunkten för när den ordinarie arbetstiden börjar och slutar samt behövliga raster i arbetet bestäms av arbetsgivaren inom ramen för lagen och detta kollektivavtal. Om det av praktiska skäl krävs förändringar ska man först förhandla med förtroendemannen. 3.5 Kontroll av arbetstiden Arbetsgivaren är berättigad till att arrangera kontroll över arbetstid och produktion genom att använda passerkontrollsystem eller andra motsvarande apparater. Arrangemanget får inte medföra onödig tidsförlust för arbetstagaren. 3.6 När arbetsveckan och arbetsdygnet börjar Arbetsveckan börjar på måndag klockan 00.00. Arbetsdygnet börjar klockan 00.00, om man inte har avtalat om att det börjar vid den tidpunkt då arbetstagaren normalt ska komma till arbetet. 3.7 Arbetstid i dagarbete samt ett- och tvåskiftsarbete Tillämpningsområde Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer där den ordinarie arbetstiden är 40 timmar per vecka. Normalt är dessa arbetstidsformer dagarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj.
28 Intjänande av ledighet Ledighet beviljas för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: Minst 17 arbetsdagar 1 ledig dag 35 arbetsdagar 2 lediga dagar 53 arbetsdagar 3 lediga dagar 71 arbetsdagar 4 lediga dagar 88 arbetsdagar 5 lediga dagar 105 arbetsdagar 6 lediga dagar 121 arbetsdagar 7 lediga dagar 138 arbetsdagar 8 lediga dagar 155 arbetsdagar 9 lediga dagar 172 arbetsdagar 10 lediga dagar 189 arbetsdagar 11 lediga dagar 205 arbetsdagar 12,5 lediga dagar Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och för vilka arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid eller för förlossningsledighet samt utbildningstid som till någon del bekostas av arbetsgivaren, till den del arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsskift tid som använts för kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och för möten i nämnder eller andra permanenta organ som tillsatts av dessa, för TEAM Industribranschernas fackförbunds förbundsfullmäktigemöten eller förbundsstyrelsemöten och för 50- och 60-års bemärkelsedagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, ledighet som orsakats av vård av sjukt barn, uppbåd, repetitionsövningar samt för att sköta uppdrag som ställföreträdande förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig. Protokollsanteckning: Som utförd ordinarie arbetsdag räknas också en sådan ordinarie arbetsdag då arbetstagaren utfört arbete under minst halva arbetsdagen och varit frånvarande resten av dagen antingen med arbetsgivarens tillstånd eller av en annan godtagbar orsak. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som intjänar ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara uttagen. Från arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. Förkortning av arbetstiden gäller dock inte sommarvikarier som anställts i ett anställningsförhållande på viss tid för högst tre månader. Om ett arbetsavtal på viss tid förlängs, intjänas ledighet-
29 erna på grund av förkortning av arbetstiden från och med anställningsförhållandets början. Beviljande av ledighet Den ledighet som har intjänats under ett kalenderår ska ges arbetstagaren senast före utgången av april följande år, om arbetsgivaren och arbetstagaren inte lokalt avtalar om annat. Ledigheten ges vid en tidpunkt som bestäms av arbetsgivaren. Om ledigheten ges till samtliga arbetstagare eller till hela arbetsavdelningen samtidigt ska man iaktta den anmälningstid på två veckor som nämns i detta avtal beträffande ändringar av arbetstidsschemat. Den ovan nämnda anmälningstiden iakttas också vid ledighet som ges personligen, ifall inget annat avtalas. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. I detta fall betalas till arbetstagaren förutom ersättning för den lediga tiden även enkel lön för det utförda arbetet. Hur ledigheten ges avgörs på företagsnivå. I regel ges ledighet ett arbetsskift åt gången. Protokollsanteckning: Företagen kan med beaktande av drifttiderna bevilja ledigheten till följd av arbetstidsförkortningen bl.a. genom att ge en arbetsdag ledigt, genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, genom att ge ledigheten i form av ledighet för uträttande av ärenden antingen under en hel dag eller en del av en dag eller genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledigheten för uträttandet av ärenden är personlig. De andra alternativen kan genomföras som personliga eller kollektiva. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte har getts ut före det får arbetstagaren en lön som motsvarar den intjänade ledigheten enligt medeltimförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledig tid får arbetsgivaren innehålla motsvarande summa från arbetstagarens slutlön. Förtjänstnivå Arbetstagare med månadslön kompenseras för inkomstbortfallet genom att månadslönen bibehålls oförändrad. Arbetstagare med timlön kompenseras så att för arbetstidsförkortningsdagar betalas en ersättning enligt medeltimförtjänsten. Dagar likställda med arbetade dagar Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom likställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. Kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete I kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete genomförs förkortningen av arbetstiden genom att ge tim-
30 avlönade arbetstagare lediga dagar med lön. För ledig tid betalas lön i enlighet med medeltimförtjänsten. 3.8 Intermittent treskiftsarbete 1. I intermittent treskiftsarbete är den ordinarie arbetstiden 8 timmar per dygn och som långtidsmedeltal i genomsnitt 35,8 timmar per vecka. Den genomsnittliga arbetstiden per vecka kan växla från år till år beroende på hur söckenhelgerna infaller. 2. För arbetet ska på förhand göras upp ett arbetstidsschema för den tid inom vilken arbetstiden per vecka utjämnas till de genomsnittliga arbetstider som nämns i punkt 1. Utjämningsperioden är högst ett år, i regel ett kalenderår. 3. Arbetstidsutjämningen sker så att man i arbetstidsutjämningsschemat antecknar lediga dagar som motsvarar utfört arbete så att arbetstiden under en period på högst ett år utjämnas till de genomsnitt som nämns i punkt 1. Protokollsanteckning: Lokalt kan man komma överens om att ledigheterna eller en del av dem kan ges individuellt utan att på förhand anteckna dem i utjämningsschemat. 4. I intermittent treskiftsarbete intjänas skiftledigheterna för utförda ordinarie arbetsskift enligt följande: Utförda ordinarie arbetsskift Antal skiftledigheter 14 arbetsdagar 1 ledig dag 27 arbetsdagar 2 lediga dagar 41 arbetsdagar 3 lediga dagar 54 arbetsdagar 4 lediga dagar 68 arbetsdagar 5 lediga dagar 81 arbetsdagar 6 lediga dagar 95 arbetsdagar 7 lediga dagar 108 arbetsdagar 8 lediga dagar 122 arbetsdagar 9 lediga dagar 135 arbetsdagar 10 lediga dagar 149 arbetsdagar 11 lediga dagar 162 arbetsdagar 12 lediga dagar 176 arbetsdagar 13 lediga dagar
31 189 arbetsdagar 14 lediga dagar 202 arbetsdagar 15,5 lediga dagar Utöver de nämnda skiftledigheterna förkortas den årliga arbetstiden av de söckenhelger som under respektive år infaller mellan måndag och fredag. Ifall söckenhelgerna är arbetsdagar enligt arbetstidsschemat bör arbetstagaren ges motsvarande ledig tid vid en annan tidpunkt. Istället för söckenhelgsersättning betalas till arbetstagaren ersättning enligt medeltimförtjänsten för den ifrågavarande ledigheten. 5. Som utförda ordinarie arbetsskift i treskiftsarbete räknas även de arbetsskift enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och för vilka arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid samt utbildningstid som till någon del bekostas av arbetsgivaren, till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsskift tid som använts för kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och för möten i nämnder eller andra permanenta organ som tillsatts av dessa, 50- och 60-års bemärkelsedagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, ledighet som orsakats av vård av sjukt barn, uppbåd, repetitionsövningar, uppdrag som ställföreträdande förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig samt för TEAM Industribranschernas fackförbunds förbundsfullmäktigemöten eller förbundsstyrelsemöten. 6. I fall som gäller slutlön och i situationer där intermittent treskiftsarbete utförs under bara en del av kalenderåret, ersätts de ofullständiga skiftledigheterna i pengar. Beräkningsregeln är då att för ett ordinarie arbetsskift intjänas 0,613 timmar skiftledighet. 7. Arbetstiden förkortas utan att förtjänstnivån sjunker enligt följande: Arbetstagare med timlön För en skiftledighetsdag betalas en ersättning för 8 timmar enligt medeltimförtjänsten. Arbetstagare med månadslön Till arbetstagare med månadslön betalas ett separat tillägg på 4,2 procent av medeltimförtjänsten för varje ordinarie arbetstimme. Tillägget betalas förutom för de arbetstimmar som utförts på ordinarie arbetstid även för sådan rese- och utbildningstid under den ordinarie arbetstiden som ersätts av arbetsgivaren och för den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid eller enligt kollektivavtalet lön för sjukdomstid på grund av att arbetstagarens barn har insjuknat. Tillägget beaktas vid beräkningen av semesterlönen men inte vid beräkningen av medeltimförtjänsten enligt kollektivavtalet. 8. För arbete som överstiger arbetstiden per vecka enligt arbetstidsschemat för veckan i fråga betalas ersättning enligt vad som har avtalats om övertidsarbete per vecka. 9. Om arbetstagaren har arbetat på en tid som i arbetstidsschemat antecknats som skiftledig, skjuts ledigheten upp till en senare tidpunkt. 10. Skiftledigheter åtgår och intjänas under den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjuk-
32 domstid. 11. Semester ges i enlighet med semesterlagen och kollektivavtalet. Skiftledigheter får inte förläggas under semesterperioden. De dagar som enligt arbetstidsschemat är skiftledighetsdagar räknas som likställda med arbetade dagar när semestern fastställs. 3.9 Kontinuerligt treskiftsarbete Gällande arbetstiden i kontinuerligt treskiftsarbete iakttas de protokoll som förbunden har undertecknat. 3.10 Vilotider Måltidspaus i dagarbete I ordinarie ettskiftsarbete har arbetstagaren en måltidspaus på en timme, under vilken arbetstagaren fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen för att äta. Undantag Lokalt kan man komma överens om att även i dagarbete iaktta en måltidspaus på en halv timme så att arbetstagaren under denna tid fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen. Måltidspaus i skiftarbete I skiftarbete har arbetstagaren ingen måltidspaus, utan arbetstagaren ges tillfälle att inta sin måltid ungefär vid mitten av arbetsskiftet vid den tidpunkt som är mest lämplig med hänsyn till arbetet. Avvikelsen från skiftets mitt kan vara högst två timmar i båda riktningarna. Arbetsdagens andra vilopaus Om arbetstiden överskrider tio timmar per dygn, har arbetstagaren om han eller hon så önskar rätt att hålla en vilopaus på högst en halv timme efter åtta timmars arbete. Förfriskningar Dygnsvila Arbetstagaren har rätt att på arbetsplatsen avnjuta kaffe eller förfriskningar två gånger om dagen, dock så att det stör produktionen så lite som möjligt. Arbetstagaren ska under de 24 timmar som följer varje arbetsskifts början beviljas en oavbruten vilotid på minst 11 timmar, samt i periodarbete en vilotid på minst nio timmar, om det inte är fråga om arbete som utförs under beredskapstid. Om ett ändamålsenligt arrangemang av arbetet så förutsätter kan arbetsgivaren och vederbörande förtroendeman eller en annan i 10 i arbetstidslagen avsedd representant för arbetstagarna med arbetstagarens samtycke avtala om en tillfällig förkortning av dygnsvilan. Dygnsvilan ska dock omfatta minst sju timmar. Från det ovan nämnda kan tillfälligt avvikas under högst tre på varandra följande dygnsviloperioder per gång i de fall som avses i 29 2 mom. i arbetstidslagen. Dygnsvilan bör dock vara minst fem timmar och arbetstagaren bör ges de ersättande vilotider som avses i lagen så fort som möjligt, dock senast inom förloppet av en månad.