En andra chans för Ludvika gruvor Välkomna till samråd enligt Miljöbalken Folkets Hus, Ludvika 17 oktober 2011
Agenda Företagspresentation. Christer Lindqvist, VD Nordic Iron Ore Frågestund Teknisk beskrivning. Hans Thorshag, Projektledare Nordic Iron Ore Frågestund Miljökonsekvenser. Peter Vikström, Golder Associates Frågestund Utställning
Målsättning Nordic Iron Ore skall så snart som möjligt inleda järnmalmsproduktion i gruvorna i Blötberget och Håksberg. Parallellt ska bolaget prospektera och utveckla Väsman-fyndigheten till en producerade gruva inom Ludvika gruvområde. u 3
Kort om oss Järnmalmsbolag med säte i Ludvika Grundat 2008 genom en sammanslagning av 12 undersökningstillstånd från Kopparberg Mineral AB, Archelon Mineral AB och IGE Nordic AB Huvudägare Bengtsson Tidnings AB med familj 28.8% Kopparberg Mineral AB 23.6% Archelon Mineral AB 21.4% Christer Lindqvist through company 5.0% IGE Nordic AB 3.6% Väsman Invest AB 1.3% Starbo Bruk AB 1.3% Övriga 14.9% Lokala ägare 35.1% Bland annat 22 aktieägare från Ludvika u 4
Vägen till produktion Ludvika gruvor Produktionsstart 2015 1. Undersökningstillstånd enligt Minerallagen (Bergsstaten) Ger innehavaren exklusiv rätt att under viss tid söka i området efter mineraler. 2. Bearbetningskoncession enligt Minerallagen (Bergsstaten) Ger innehavaren exklusiv rätt att utvinna mineralen I 25 år. 3. Miljötillstånd enligt Miljöbalken (Miljödomstolen) Definierar de miljövillkor som innehavaren har att följa för utvinning av koncessionsmineral. u 5
Ludvika Gruvor Bearbetningskoncessionsansökan Bearbetningskoncessionsansökan Ludvika Gruvor MIljöansökan
Ludvika Gruvor: materialflödets huvuddelar Blötberget Råmalmsproduktion Håksberg Råmalmsproduktion Miljöansökan Råmalmstransport Vattenbassäng Skeppmora Malmbehandling Sandmagasin Produkttransport Järnväg/Trafikverket Utlastningshamn Gävle, Oxelösund, Lysekil
Bergslagen storhetstiden Utvinning av malm sedan Bronsåldern Namnet Bergslagen härstammar från gruvornas rättssystem bergslag på 1400-talet Från ca år 1650 växte bruksbygder fram i Bergslagen Thomas-processen på 1870-talet gjorde fosforhaltig järn intressant Grängesbergsbolaget början av 1900-talet export framgångsrikt Gruvdrift i Blötberget startas år 1900 och Håksberg år 1937 u 8
Storhetstiden Blötbergets historia 1900: GruvAB Vulcanus start storskalig gruvdrift 1944: Stora Kopparberg Bergslags AB startar förberedelserna för brytning inom närbelägna utmål. Bergslagsschaktet sänks och modernt industriområde etableras 1949: Stora Kopparberg köper Vulcanus av Flyktkapitalbyrån 1950-1966: Gruvområdet integreras, både Vulcanus och Bergslagsschakten utnyttjas. Årsproduktionen är ca 400 kt råmalm och 220 kt sligprodukter 1968-1975: The BS- schaktet avsänkt till 570avv. Malmskippen i bergslagsschaktet uppgraderas till 600 kt årskapacitet. Den nya anläggningen tas i drift i december 1975 1978: Svenskt Stål AB (SSAB) bildas och Stora Kopparberg Bergslag överlåter Blötbergets gruva 1979: Gruvdriften upphör 2015: Nordic Iron Ore återupptar gruvdrift Blötbergets gruvlave u 9 9
Håksbergs historia 1937: Det tyska konsortiet Fried.Thyssen AG & Hoesch AG samt Guteverhuffnungshutte köper Håksbergsfältet och centraliserar verksamheten till Håksberg 1947: Håksberg konfiskeras av Flyktkapitalbyrån 1950: Håksberg övertas av det nybildade AB Statsgruvor 1957: Nytt anrikningsverk och flotation för hematit installeras 1960: Ny skip och primärkross installeras 1962: Ny huvudnivå på 300avv slutförs och sammanbinder södra fältet i Iviken med norra fältet i Källbotten 1965: Gravitationsspiraler installeras och ersätter flotation. Nya sandmagasinet färdigställs 1969: Stora Kopparberg Bergslags AB övertar Håksbergsfältet 1973: Snedbanedrivning startar mot 300m avv. Når 260m avv. 1978: Svenskt stål AB (SSAB) övertar Håksbergsfältet 1979: Driften stoppas 2015: Nordic Iron Ore planerar att återuppta gruvdrift u 10 10
I Bergslagen lades grunden för flera svenska världsledande industribolag ASEA (ABB), Trefassystemet för pumpmotorer SSAB, Borlänge /Ox, Ståltillverkning Secoroc, Fagersta Borrstålsutveckling Atlas Copco, Gruvmaskiner Svedala (Sandvik), Gruvanläggningar, krossar Sala (Metso), Krossar, gruvutrustning Flygt Pumpar, (ITT) Dränkbara pumpar GIA, Morgårdshammar (Danieli), Valsverk u 11
Sen kom krisen Mellansvenska järngruvor Antal gruvor 70 60 50 40 30 60 50 25 20 10 0 2 1 1950 1960 1970 1980 1990 1 1960-1969: Produktiviteten fördubblades antalet gruvor halverades 1970-1975: Hög inflation & 20% prisfall på järnmalm omfattande omstrukturering av svensk gruv- och stålindustri År u 12
En andra chans: ökad efterfrågan för råstål Råstålsproduktion 1900 2010 Industrialisering i USA och delar av Europa Million metric tonnes 1,600 1,400 1,200 Efterkrigstiden Efterfrågemättnad i utvecklingsländerna 1,000 800 600 400 200 Blötberget öppnar Håksberg öppnar Båda gruvorna stänger 0 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Industrialisering av Kina och utvecklings-länderna EFTERFRÅGAN FÖLJER LÅNGA INDUSTRIALISERINGSTRENDER u 13 Source: Steel Statistical Yearbook
Skäl 1: Rekordhöga priser 250 200 P CVRD Itabra Fines (Usc/dmtu -FOB) 2011 ~+20%! All time high 2003-2010 : 5-6x ökning USc/dmtu (FOB) 150 100 50 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 u 14
Fokus på Västbergslagen Blötberget & Håksberg u 15
Skäl 2 : Effektiv logistik järnväg och hamnutfrakt u 16
Skäl 3: historiken ökar möjligheterna Så kallad Brownfield-status - lägre risk Befintlig infrastruktur Gamla gruvor Blötberget och Håksberg Malmkroppar som är uppmätta av tidigare ägare och bekräftade I mätningar utförda av den nuvarande ledningen. Verksamhet i gamla gruvor innebär flera fördelar såsom: Tillgång till kompetent arbetskraft Tillgång till historiska arkiv Befintlig infrastruktur Ökad sannolikhet att få nödvändiga tillstånd u 17
Skäl 4: Fördelar i ett samlat koncessionsområde En historisk situation: full kontroll över hela malmfältet: Håksberg Väsman Blötberget Magnetisk karta över malmfältet Skalfördelar vid produktion och prospektering Ett centralt anrikningsverk vid Bergslagsbanan/Skeppmora Modern brytnings- och anrikningsteknik: Storskalig produktion Lägre driftkostnader/ton Lägre investeringskostnad/t Mindre markanvändning Energieffektivt u 18
Mineraltillgångar Mineraltillgångar (Mt) Prioriterade projekt Känd/Indikerad Antagen Exploration Target Järnhalt Blötberget 15 10 43% Håksberg 28,5 13 36% Väsman 600-650 28-30% Totalt 43,5 23 600-650 u 19
Blötberget Översikt Blötberget Malmkroppar Mineraler Million metric tonnes 40 35 30 25 20 14 15 10 10 5 0 Grade 50% 40% 30% 20% 10% 0% 43% 43% Indicated Inferred Mineraliseringarna ligger öppet, på djupet och i sidled Bearbetningskoncession tilldelad av Bergsstaten Cut off-graden låg historiskt omkring 30 procent innebar högre brytbara mängder u 20 Note: The M&I resources for Blötberget and Håksberg are according to JORC standards for reporting mineral resources
Håksberg Översikt Håksberg Malmkroppar Mineraler Million metric tonnes 40 35 30 25 25 20 15 12 10 5 0 Grade 50% 40% 30% 20% 10% 0% 36% 36% Indicated Inferred Mineraliseringarna ligger generellt öppet på djupet Ansökan om bearbetningskoncession inlämnad den 1 mars 2011 Lokala och regionala myndigheter har godkänt ansökan Slutligt besked från Bergsstaten väntas inom kort u 21 Note: The M&I resources for Blötberget and Håksberg are according to JORC standards for reporting mineral resources
Väsman en stor framtidsmöjlighet Analys av magnetiska mätningar oktober 2011 Uppskattat tonnage på 600-650 Mt ner till 300 meter (magnetit-mineraliseringar) Viktad genomsnittlig järnhalt 29% Fe (19-47% Fe) Hematit-mineraliseringar är inte inräknade i uppskattningen Mätningarna I Håksberg och tidigare studier utförda av Ställbergsbolagen indikerar 20% hematitförekomst och 14% magnetitförekomst (utmed norra respektive södra kusten) Omfattande borrning ska genomföras för att utvärdera värdet av mineraliseringarna utförligare u 22 1) Definierat enligt JORC-standard för mineraliseringar
Ludvika gruvor en översikt Närmast: Håksberg & Blötberget Råmalmsproduktion: 5,5 mt/år Malmbehandling: Centralt anrikningsverk Malmprodukter: 2,5 mt/år, slig 65-68% Fe Beräknad produktionstid: >12 år Kommersiell produktion: Q1 2015 Personalbehov: 200-250 anställda Råmalmstransport (lokal): ca 9000 ton /dygn Produkttransport (fjärr): ca 7500 ton/dygn u 23
Samhällseffekter Logistik 3 lokaltåg med råmalm per dygn Håksberg-Skeppmora 3-4 malmtåg per dygn 360 dagar, kräver prioriterad upprustning av bandelar mot vald hamn Tvingande för effektiv bulktransport Utskeppningshamn 2,5 mt per år betyder tonnageökning ~+50% för Oxelösund, Gävle, Västkusten Utbildning och personalbehov Behov av bergarbetare, maskinoperatörer, gruvmätare, bergsingenjörer, geologer, elektriker, mekaniker, miljöingenjörer, Direkt personalbehov ca 200-250 st. Indirekt effekt (x3) : 600-750 st. Totalt antal arbetstillfällen : 800-1000 st. inom Ludvika kommun och närområde. u 24
Aktiviteter 2011 Avklarad verksamhet Ansökan om bearbetningskoncession för Blötberget Beviljad Ansökan om bearbetningskoncession för Håksberg Inlämnad Tillstyrkan fr Länsstyrelsen i Dalarna & Ludvika Kommun Organisation på plats Rapport mätningar Väsmanfältet Pågående verksamhet 1. Resultat från PEA Q4 2011 2. Ansökan om miljötillstånd Q4 2011 3. Notering & nyemission Q4 2011 u 25
Sammanfattning Hög efterfrågan från Asien Högt långtidspris Historiskt unika förutsättningar Samordningsfördelar Inga större motstående affärs/miljöintressen Snabbare produktionsstart Stora kända mineraliseringar Troligen en av de tre största svenska fyndigheterna Befintlig gruvinfrastruktur, sandmagasin Snabbare produktionsstart Befintlig transportinfrastruktur Järnväg är nyckeln till framgång è Mycket goda förutsättningar för nystart av Ludvika Gruvor u 26
Lite större transportbehov än förra gången u 27
Tack Ställ gärna fler frågor: christer.lindqvist@nordicironore.se +46 240 883 01