Med sitt stora tekniska kunnande om slipning hjälper Flexovit sina kunder att identifiera och implementera den mest kostnadseffektiva lösningen för industriella slipoperationer. Med sin ledande position bidrar Flexovit till lägre total slipkostnad. Märkning Säkerhetsrekommendationer Flexovits varumärke Specifikation Dimension Artikelnummer Högsta tillåtna arbetshastighet EAN-kod osa certifiering The Organisation for Safety of Abrasives Europeisk säkerhetsstandard EN12413 SLIPSKIVETYPER Typ 01 Rak slipskiva Typ 06 Rak slipskål Typ 42 Skiva med förhöjt centrum Typ 41 Rak kapskiva Typ 07 Skiva med urtag på två sidor Typ 31 Segment Typ 02 Slipring Typ 11 Konisk slipskål Typ 35 & 36 Skiva limmad eller skruvad på nav Typ 05 Skiva med urtag på en sida Visar slipyta Typ 12 Sliptallrik 218
Vad är en slipskiva? Bundna En slipskiva är ett precisionsverktyg med tusentals skärande eggar. Det är uppbyggt av slipmedel som hålls samman med ett bindemedel och som hålls åtskilda av porer. Slipkornen utgör den skärande delen och porerna transporterar bort spånor och underlättar flödet av kylmedlet. När slipskivan har uppnått arbetshastighet och möter arbetsstycket, skär slipkornen bort material i form av spånor. Under inverkan av sliptrycket slits slipkornen ner och blir slöa. Detta ökar friktionen och genererar värme vilket bygger upp trycket. Detta tryck medför att antingen bryts slipkornet ned och nya skärande eggar friläggs eller så brister bindemedlet så att slipkornet lossnar och ett helt nytt slipkorn friläggs. Slipskivor behöver skärpas med jämna mellanrum. Genom att använda slipmedel och bindemedel med olika egenskaper samt att konstruera slipskivan på olika sätt är det möjligt att uppnå ett mycket brett spektrum av olika egenskaper för den färdiga produkten. SLIPMEDEL Moderna syntetiska slipmedel medger kontrollerade egenskaper av såväl form som nedbrytningsmönster. Detta medför att slipskivor med konstanta skäregenskaper kan tillverkas. Flexovit tillhandahåller ett brett spektrum slipskivor med olika slipmedel för att uppnå olika egenskaper, vilket är nödvändigt för att erbjuda effektiv slipning i alla förekommande slipoperationer. Kornstorlek Kornstorleken är helt avgörande för att uppnå önskad ytfinhet eller avverkningsgrad. Kornstorleken anges med ett nummer som blir högre ju mindre kornet är. Så till exempel har kornstorlek 10 slipkorn med ca 2,0 mm storlek och kornstorlek 60 ca 0,25 mm. Alla Flexovits slipskivor följer den europeiska standarden för kornstorlek utarbetad av FEPA. Det ultimata slipkornet har förmågan att förbli skarpt så länge som möjligt utan att de skärande eggarna blir slöa, och att när detta ändå sker så ska det brytas ned så att nya skarpa skäreggar bryter fram. Slipmedel Kornstorlek Hårdhet Bindemedel WA = Aluminiumoxid Grov Medium Fin Mjuk Medium Hård Extra Hård C M F Soft Med Hard VHard V = Keramiskt 73A = Keramiskt 12 46 150 E J N S B = Fenoplast 48A = Halvspröd aluminiumoxid A = Aluminiumoxid 14 54 180 F K O T BF = Fenoplast, armerad 16 60 220 G L P U E = Shellack GC = Kiselkarbid 20 80 240 H M Q V R = Gummi C = Kiselkarbid 24 100 280 I R W 41A = Aluminiumoxid 44A = Aluminiumoxid 30 120 X 36 Z 219
Slipmedel Beskrivning 41A 44A 48A 73A 79A A C, GC 52A WA Skär aluminiumoxid är en högraffinerad form av aluminiumoxid med en liten andel kromoxid. Detta gör 41A tuffare än vit aluminiumoxid genom att öka styrkan i skärplanet. Detta slipmedel används främst för slipstift. Brun aluminiumoxid. Används framförallt för fenoplastbundna kapskivor. Halvspröd aluminiumoxid som har friskärande egenskaper. Detta tillsammans med bra formhållfasthet gör det lämpligt för bland annat rund- och centerlesslipskivor. Keramisk aluminiumoxid som är hårdare och skarpare än konventionella slipmedel. Detta slipmedel har en unik mikrostruktur som medför mycket friskärande egenskaper och väsentlig mindre behov av skärpning. Används för slipning av svårslipade stål och slipoperationer med hög avverkning. Blandning av premiumslipmedel med en liten inblandning av keramisk aluminiumoxid. Används för verktygsslipning (vanadin). En tuff variant av aluminiumoxid med 3 % inblandning av titanoxid. Vid bränning i låg temperatur behåller slipmedlet sin bruna färg. Vid bränning i hög temperatur blir färgen gråblå. Brun aluminiumoxid används för slipskivor för slipställ och andra manuella operationer samt till brynen. Kiselkarbid är hårdare än aluminiumoxid men också sprödare. Används för slipning av sega material som gråjärn, gjutjärn, mjuk brons, koppar, aluminium, sten, marmor, gummi, legeringar mm. Två varianter av kiselkarbid förekommer: Svart, som används för grovslipning i grova kornstorlekar och fenoplastbindemedel, och grön som används för precisionsslipning av hårdmetall. En blandning av vit och brun aluminiumoxid. Används för bland annat slipning av hård krom. Vit aluminiumoxid är en mycket ren aluminiumoxid med hela 99% ren aluminiumoxid. Slipkornen består av flera kristaller som ger nya skarpa eggar vartefter kornets bryts ner i skärplanen. Används främst för slipning av mycket hårda eller värmekänsliga material. 220
BINDEMEDEL I Flexovits sortiment ingår både keramiskt bundna och fenoplastbundna slipskivor. Bundna Keramiskt bindemedel Keramiska bindemedel har en porös struktur. Keramiskt bundna slipskivor bränns i ugn i en temperatur på 900-1.200. Eftersom slipskivorna bränns vid så pass hög temperatur så påverkas de inte av värmen som genereras vid slipningen. Slipmedel Bindemedel Aluminiumoxid Kiselkarbid VL VM VK VKP Låg temperatur Hög temperatur Låg temperatur Hög temperatur Fenoplastbindemedel Olika organiska polymerer används som bindemedel för bundna slipprodukter. Produkterna bränns i ugn i en temperatur på 150-200. Fenoplastbundna slipskivor är tuffare och inte lika spröda som keramiskt bundna produkter. Detta gör dem lämpliga för operationer med hög avverkning och höga arbetshastigheter. HÅRDHET En skivas hårdhet anger hur kraftigt slipkornen hålls fast i bindemedlet. Hårdheten varierar med mängden bindemedel och mängden slipmedel i skivan. Mycket hårda slipmedel kan bindas löst i en slipskiva som är friskärande. Med större mängd bindemedel blir skivan hårdare. Hårdheten anges med en bokstav från E för löst bunden skiva till Z för hårdaste skiva. Ett + efter bokstaven anger att skivan är något hårdare. Att välja rätt produkt Nio faktorer avgör valet av slipskiva för en specifik operation: Material som ska slipas - typ och hårdhet Avverkningsgrad Detaljens geometri och önskad ytfinhet Typ av slipmaskin, effekt och kondition Skivhastighet och inmatningshastighet Kontaktyta Kylmedel - torrt eller vått Påfrestningsgrad på slipskivan Skärpningsmetod MATERIAL SOM SKA SLIPAS Materialtypen påverkar valet av slipmedel, kornstorlek och hårdhet. Aluminiumoxid är mest lämpligt för känsliga material som stål ferritiskt gjutjärn. Sprödare typer av aluminiumoxid rekommenderas för hårda stål och för operationer med stora kontaktytor. För sega material och icke-järn metaller används i huvudsak kiselkarbid som slipmedel. Materialets hårdhet avgör hur mycket slipkornet kan bearbeta detaljen. Av denna anledning används finare kornstorlekar för att slipa hårda material medan grövre kornstorlekar används för mjuka material. För största möjliga effektivitet måste skivans hårdhet anpassas efter materialets hårdhet - generellt gäller att ju hårdare material desto lösare skiva. 221
AVVERKNINGSGRAD OCH YTKRAV Avverkningsgraden påverkar valet av kornstorlek och bindemedelstyp. Hög avverkning, som vid exempelvis rensning av gjutgods, kräver grov kornstorlek (oftast 12-24). För att uppnå fin yta och små toleranser används finare kornstorlekar. För att uppnå slutlig ytfinhet används oftast utgnistring. Skivan går då över detaljen utan avverkning till gnistsprutet upphör. TYP AV SLIPMASKIN Typen av slipmaskin avgör bland annat kontaktytans storlek och hur kylmedlet kan riktas mot slipzonen. Maskinens effekt påverkar avverkningsgraden. Ju högre effekt desto hårdare slipskiva kan användas för effektiv slipning. En maskin i dålig kondition med exempelvis slitna lager ger upphov till vibrationer och snabbare förslitning av slipskivan. Detta kan i viss utsträckning motverkas genom att välja en något hårdare skiva. SKIVHASTIGHET OCH INMATNINGSHASTIGHET Skivhastigheten och inmatningshastigheten påverkar valet av slipskiva enligt följande: PÅVERKAN PÅ SLIPOPERATIONEN Hastighet Ökad Minskad Skivhastighet * Hårdare Lösare Arbetsstyckets hastighet Lösare Hårdare Sidomatningshastighet Lösare Hårdare Inmatningshastighet Lösare Hårdare * Den maximalt tillåtna skivhastigheten får ej överskridas. KONTAKTYTA Slipskivans hårdhet och struktur påverkas av kontaktytans storlek. Stor kontaktyta, som t.ex. vid slipning med segment, ger i regel upphov till låga sliptryck vilket kräver en lös slipskiva med öppen struktur. Liten kontaktyta, som t.ex. vid rundslipning, kräver en hård skiva med tät struktur. Detaljens storlek och form kan också påverka kontaktytans storlek. Ju större detalj i förhållande till skivans diameter desto större kontaktyta och därmed mjukare skiva. KYLMEDEL Torrslipning med keramiskt bunden skiva kräver en till två grader lösare skiva än vid våtslipning. PÅFRESTNINGSGRAD PÅ SLIPSKIVAN De belastningar och påfrestningar som skivan utsätts för under slipning och hantering påverkar sammansättningen med avseende på typ, hårdhet och bindemedel. För operationer med mycket hårda påfrestningar är en fenoplastbunden produkt att föredra. Påfrestningsgraden kan utgöras av t.ex. inmatningshastighet, arbetshastighet och förbimatningshastighet. SKÄRPNINGSMETOD För att återställa eller förändra skivans skärande egenskaper måste den skärpas med jämna mellanrum. För detta används skärpverktyg med diamanter. 222
Enstens- och flerstensverktyg Diamantverktyg används för att uppnå små toleranser, fina ytor och effektivare slipning. Maskinell skärpning av slipskivan ger bästa resultat. Genom att variera skärpdjup och skärphastighet kan skivans egenskaper förändras. Följande rekommenderas för enstensverktyg: Bundna GROVSKÄRPNING FINSKÄRPNING Skärpdjup per övergång 0.025 mm 0.012-0.020 mm Övergångshastighet mm per skivvarv 0.18 mm 0.10 mm Diamantverktyget ska hållas med 5-15 vinkel i förhållande till skivans centrumlinje. Diamantstorlek Diamantens storlek är avgörande när man väljer skärpverktyg; Stora och grovkorniga slipskivor behöver skärpverktyg med större diamant än mindre, finkorniga skivor. Om fin yta är önskvärd, kan ett skärpverktyg med en för stor diamant motverka effekten av en finkornig skiva. Trenden idag är man i större utsträckning använder flerstensverktyg än enstensverktyg. Att välja rätt enstensverktyg: Skivdiameter (mm) x Skivbredd MULTIPLICERA DIAMETER MED BREDD Diameter x Bredd (mm) Karat Diameter Bredd <3000 0.25 Karat 3000-12000 0.50 Karat >12000 1 Karat För bästa resultat ska kylmedel användas vid skärpning. Kylmedel Skärpning med diamantverktyg ska alltid göras med stort flöde kylmedel. Kylningen ska påbörjas innan diamantverktygen kommer i kontakt med skivan. Verktygets livslängd förkortas avsevärt om kylning inte används. Rotering av skärpverktyget För att uppnå största möjliga livslängd på enstensverktyg ska dessa roteras efter var fjärde eller femte skärpning så att diamantens spets behåller sin form. 223
Ytfinhet För att uppnå önskad ytfinhet är det viktigt att välja skiva med rätt kornstorlek. Nedanstående tabell visar vilken ytfinhet som uppnås med respektive kornstorlek. Andra faktorer påverkar också ytfinheten. De viktigaste är: Produktionsslipning med hög avverkning ger en något grövre ytfinhet. Insticksslipning kräver oftast en kornstorlek finare. Skärpningsmetoden kan också påverka ytfinheten. YTFINHET OCH KORNSTORLEK Yta Ytfinhet Kornstorlek µ CLA µ Ra 46 60 80 100 120 150 180 220 42 1.10 32 0.80 26 0.70 21 0.50 16 0.40 14 0.35 11 0.25 8 0.20 7 0.17 6 0.14 5 0.12 4 0.10 3 0.08 2 0.05 Minsta mm 0.75 0.50 0.40 0.25 0.20 0.18 0.13 0.10 kontaktyta tum.030.020.015.010.008.007.005.004 Rekommendation Rekommenderas starkt Bättre ytfinhet Genom att ändra skärpmetod kan ännu finare yta uppnås. Minskas skärpdjupet blir ytan finare. Bättre ytfinhet kan också uppnås genom att man slipar med minskad inmatnings- och övergångshastighet vilket också resulterar i mindre avverkning. 224
YTFINHETSPROBLEM Många problem med slipning kan hänföras till ytfinheten. Nedanstående tabell visar troliga orsaker och rekommenderade åtgärder. Bundna Regelbundna slipmärken som uppstår direkt efter skärpning FELSÖKNINGSGUIDE Maskinvibrationer. Kontrollera maskinens lager. Regelbundna slipmärken som uppstår efter en viss tid Rutmönster Skivan är för hård. Välj lösare skiva. Slipmärken Obalans i skivan. Balansera skiva. Ojämn skiva. Skärp skivan. Oregelbundna slipmärken Skivan är dåligt monterad. Montera skivan ordentligt. Arbetsstycket dåligt fastspänt. Sätt fast arbetsstycket ordentligt. Oregelbundna repmärken Spiralmärken För grov yta Skivan är för lös. Skärp skivan finare. Minska arbetshastigheten. Välj hårdare skiva. Smutsigt kylmedel. Byt ut kylvätskan. Kontrollera filter. Skärpmetod. Kontrollera att diamanten är skarp och fastsatt. Skärpmetod. Kontrollera att skärpning är parallell. För grov kornstorlek. Skärp skivan med lägre skärphastighet. Skivan är för lös. Minska arbetshastigheten. Välj hårdare skiva. Metallbeläggning på skivan. Skärp skivan oftare. Välj porösare och lösare skiva. 225
Montering Slipskivan får endast monteras på därför avsedd maskintyp. Maskinens spindelhastighet får inte under några omständigheter överskrida slipskivans maximalt tillåtna hastighet. Skivan ska passa spindel och flänsar. Skiva, mellanlägg och flänsar ska vara rena. Vissa skivor har en markering för montering (Mount Down eller Mount Up). Dessa måste följas i förekommande fall. BUSSNINGAR Om bussningar används för hålreduktion, får dessa inte gå utanför skiva och mellanlägg. Flänsarna ska alltid gå emot mellanläggen och inte mot bussningen. Bussningar får inte användas på skivor med en bredd understigande 6 mm. Plastbussningar får inte användas på portabla maskiner. MONTERING AV MELLANLÄGG Mellanlägg ska alltid användas. De ska vara något större än flänsarna och vara rengjorda, utan veck eller skadade på annat sätt. MONTERING AV FLÄNSAR Flänsarna håller fast skivan och överför drivkraften från spindel till skiva. De ska avlasta trycket från skivans hål till en större yta, och ska inte vara mindre än 1/3 av skivans diameter. Se vidare FEPA s säkerhetsregler. Flänsarna ska vara plana, fria från grader, rengjorda och i gott skick. Flänsarna måsta ha samma diameter och ha korrekta urtag. Ena flänsen ska vara ordentlig fastsatt i maskinens spindel. Flänsarna måste passa maskinspindeln. Åtdragning ska ske korsvis enligt föreskrivet åtdragningsmoment. För rekommendation avseende flänsar se FEPA Säkerhetsregler För bundna produkter. OBS Efter montering eller om-montering av en skiva så ska den provköras minst 2 minuter på maskinen i arbetshastighet. Se till att inga personer står i linje med skivan. En om-monterad skiva ska betraktas som en helt ny skiva. SLIPSKÅLAR Fläns och mellanlägg till skålen insida måste vara mindre än diametern på skålens insida för att undvika radiellt tryck på skålen. SLIPSTIFT Spindelns dimension måsta passa till maskinens chuck. Observera den fria spindellängden i förhållande till maskinens varvtal. SEGMENT För att förhindra brott på segment, ska dessa monteras så att inte mer än 1,5 gånger tjockleken sticker ut ur fastspänningsanordningen. 226
Balansering Bundna Flexovit-slipskivor har en balans som uppfyller ISO-normen. Moderna maskiner för precisionsslipning har oftast automatiska balanseringssystem, men detta saknas på verktygsslipmaskiner och äldre maskiner och skivan måste balanseras manuellt. Balansering kan antingen göras vid sidan om maskinen eller när skivan är monterad i maskinen. Flera olika metoder för balansering förekommer, och nedan beskrivs balansering med två vikter. BALANSERING MED TVÅ VIKTER Vertikal linje Lättaste delen Balansvikt Vertikal linje Lättaste delen Vertikal linje Lättaste delen Balansvikt Balansvikt Figur 1 A Figur 1 B Figur 1 C Montera flänsarna på skivan. Ta bort balansvikterna från flänsarna eller placera dem exakt mot varandra. Skärp skivan så att den blir helt rund. Flytta över centrumet med skivan på en balanseringsdorn. Lägg upp dornen på balanseringsapparaten och låt skivan svänga fram och tillbaka tills den stannar. Markera den lättaste delen med ett streck. Placera balansvikterna likformigt på var sin sida om markeringen för den lättaste delen så att de bildar en 90 vinkel. Se figur 1 A. Rotera skivan så att en av balansvikterna hamnar ca 45 från horisontallinjen och släpp skivan. Observera åt vilket håll skivan roterar. Om balansvikten rör sig uppåt ska vikten flytts nedåt från den lättaste delen så att skivan kommer i full balans. Se figur 1 B. Upprepa proceduren växelvis med de två vikterna tills skivan är helt i balans. Flytta vikterna högst 3 mm åt gången. Se figur 1 C. När skivan är balanserad lås balansvikterna och flytta över skivan till maskinen. Viktigt: Kontrollera att balanseringsapparaten är vågrätt placerad. 227
Säkerhet vid lagring, hantering och användning av slipskivor tillverkas efter strikta säkerhetsregler. För att ytterligare öka säkerheten finns regler för hur slipprodukter ska lagras och hanteras. LEVERANS Vid mottagande av levererad slipprodukter ska dessa kontrolleras så att skador som sprickbildning, urflisning eller missfärgning förekommer. Skadade slipprodukter får ej användas. HANTERING Ovarsam hantering kan medföra att slipskivan skadas. Detta kan inträffa om skivan tappas, får slag eller slås mot andra föremål. Detta kan även inträffa om slipprodukten ligger på en lastpall som tappas från gaffeltruck. Om tveksamhet råder över om en produkt är skadad eller ej, ska den inte användas. LAGRING Små skivor upp till 80 mm samt slipstift kan förvaras i fack, lådor eller askar. Slipringar typ 02, raka slipskålar typ 06 samt sliptallrikar typ 12 staplas på plant underlag på varandra med fjädrande material mellan varje skiva. Tjockväggiga skålar och slipringar kan förvaras stående på periferin. Löst bundna raka och koniska slipskålar ska förvaras bas mot bas och kant mot kant för att förhindra urflisning och sprickbildning. Tunna slipskivor som t.ex. sågskärpningsskivor ska förvaras liggande på en plan, hård yta (gärna en stålplatta). Raka slipskivor förvaras lämpligast stående på periferin mellan två reglar. Underlag och reglar ska vara täckta av fjädrande material. LAGRINGSFÖRHÅLLANDEN Under lagring får slipskivor inte utsättas för: Hög luftfuktighet, vatten eller andra vätskor Temperaturer under 0 Temperaturförhållanden som bildar kondens på skivorna när de flyttas från lager till annan plats med högre temperatur LAGRINGSTID FÖR ORGANISKA (FENOPLASTBUNDNA) OCH KERAMISKA SLIPSKIVOR Fenoplastbundna skivor kan oxidera på ytan om de förvaras under lång tid. Slipegenskaperna förändras också - en 3 år gammal skiva kommer att förefalla betydligt lösare vid slipning än en ny skiva och därmed förkortas också skivlivslängden. Fenoplastbundna skivor ska därför förbrukas inom 3 år, och först in - först ut principen måste gälla vid lagerhållning av dessa produkter. Keramiskt bundna slipskivor påverkas direkt av bara vissa syror. Dock kan våta skivor som lagras vid temperaturer under fryspunkten spricka. Keramiska skivor som lagras under lämpliga förhållanden klarar sig i många år. KLANGTEST Klangprova alltid en keramiskt bunden slipskiva. Vid oren eller dämpad klang kan skivan vara spräckt. Ett klangprov går till så att man lyfter skivan med ett eller ett par fingrar i hålet och sedan knackar med ett icke-metalliskt föremål runt hela skivan som roteras under tiden. En oskadad skiva har en ren och distrikt klang. Om skivan är sprucken har den oren eller dämpad klang och får inte användas. 228
Säkerhetsrekommendationer Bundna PERSONLIGT SKYDD Skyddsglasögon, hörselskydd, handskar och andningsskydd ska alltid användas liksom läderförkläde eller annan skyddande klädsel samt säkerhetsskor. PERSONLIGT SKYDD Andningsskydd Skyddshandskar Skyddsglasögon Hörselskydd Använd inte en skadad skiva Läs instruktionerna Torrslipning Våtslipning UTBILDNING AV OPERATÖRER Operatören ska vara utbildad i säkerhet för varje maskin som används av denne. ARBETSHASTIGHET Den på skivan angivna maximala arbetshastigheten i varv per minut (rpm) får aldrig överskridas när skivan är ny och har sin ursprungliga diameter. Om skivan är avsedd för detta kan hastigheten ökas vartefter skivan förslits och får mindre diameter så länge den ursprungliga maximala arbetshastigheten i meter per sekund (m/s) inte överskrids. Se vidare FEPA s säkerhetsregler. Många moderna maskiner för produktionsslipning är försedda med en utrustning som automatiskt ökar hastigheten vartefter skivan slits ned. KYLMEDEL Livslängden för organiskt bundna slipskivor kan förkortas om vissa kylmedel används. Kylmedlets koncentrationen och alkalitet ska kontrolleras regelbundet och ph-värdet ska inte överstiga 8. Om en slipskiva står oanvänd en längre tid med delar av skivan i kylmedlet kan obalans uppstå. Tillförseln av kylmedlet ska stängas av innan slipskivan stannas så att skivan roterar torrt och kylmedlet slungas ur. ANHÅLL Anhåll ska justeras så att de är så nära slipskivan som möjligt. Avståndet mellan anhåll och skiva ska inte överstiga 3 mm. AVSVARVNING OCH SKÄRPNING Avsvarvning av en slipskiva som har förlorat sin form får endast göras av utbildad personal. Om formen inte kan återställas genom avsvarvning ska skivan inte användas. Skivor ska skärpas regelbundet för att bl.a. undvika igensättning. SLIPNING MED SIDAN Slipning med sidan får endast ske med skivor som är avsedda för detta som t.ex. slipskålar. Att använda en skiva som är avsedd för slipning med periferin för slipning med sidan är farligt och man riskerar skivsprängning. För vissa operationer som t.ex. formslipning kan dock slipning med en mindre del av sidan göras. Det gäller då att noga kontrollera sliptrycket så att det inte blir för högt. Som generell regel gäller att en rak slipskiva som har en bredd mindre än 10 % av skivdiametern inte ska användas för slipning med sidan. 229
ATT STANNA EN SKIVA En slipskiva får aldrig stannas genom att bromsa den med tryck på periferin. Låt skivan stanna av sig själv. ORGANISKT BUNDNA KAPSKIVOR, OARMERADE Oarmerade kapskivor får aldrig användas: I portabla slipmaskiner I maskiner där arbetsstycket förs in manuellt Oarmerade kapskivor får endast användas i därför avsedda maskiner. Oarmerade kapskivor ska alltid kontrolleras före användning så att de inte är skeva. En skev skiva får ej användas. Vid kapning med oarmerade kapskivor ska sidotryck och böjning av skivan undvikas. Arbetsstycket ska vara ordentligt fastsatt. Plastbussningar för hålreducering Plastbussningar får ej användas för kapskivor och navrondeller i portabla maskiner. Följande bussningar tillhandahålls utan kostnad för hålreducering: PLASTBUSSNINGAR Dimension (mm) Förp. Art. nr EAN-kod Pris kr 16 x 6 1 00510008919-7.00 20 x 10 1 07660717524 8711479367038 7.00 20 x 12 1 07660717525 8711479367045 7.00 20 x 12,7 1 07660717526 3157625646995 7.00 20 x 13 1 07660717527 8711479367052 7.00 20 x 15 1 07660717529 8711479367076 7.00 20 x 16 1 07660717530 3157620728283 7.00 20 x 17 1 07660717531 8711479367090 7.00 20 x 18 1 07660717532 8711479367106 7.00 25 x 20 1 07660717535 8711479366987 7.00 32 x 13 1 07660739788 3157625972421 7.00 32 x 16 1 66261175287 8711479366864 7.00 32 x 19 1 07660717537 8711479426032 7.00 32 x 20 1 07660717538 8711479366871 7.00 32 x 25 1 07660717540 8711479366895 7.00 32 x 25,4 1 07660717541 3157625647114 7.00 35 x 20 1 07660739796-7.00 50,8 x 35 1 07660704766 8711479426094 7.00 32 x 25 x 40 (genomgående) 1 07660739794-7.00 32 x 25 x 50 (genomgående) 1 07660739795-7.00 230