Först till Lekis, sedan till stan Baklänges skriftskolan tar form sid 4

NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 2 2012 MAO LINDHOLM Först till Lekis, sedan till stan Baklänges skriftskolan tar form sid 4 Elisabeth Stubb Hemma i församlingen sid 3 Sommarevenemang sid 6 8 200 miljoner kristna lider förföljelse i dag. sid 7

2 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Framåt trots motvind! Det står alldeles klart att församlingarna i Finlands evangelisk-lutherska kyrka seglar i motvind. Jag talar om tiotusentals utskrivningar, för många kyrkor och andra fastigheter, teologiska slitningar. Resultatet är att församlingar idag kämpar med ekonomiska svårigheter, uppsagd och modfälld personal och minskad trovärdighet för kyrkan och dess budskap. Det är lätt att stämma in i kören av pessimister och låta den negativa tendensen bli allt mer självuppfyllande. Men jag vägrar att vara pessimistisk trots att jag leder Petrus församling som är en del av kyrkan i motvind. Folk frågar mig när de ser mitt glesnande gråa hår: När skall du gå i pension? Underförstått menar de att då slipper jag att tampas med problemen och kan ta det lugnt. Men jag vill inte välja den lätta vägen. Varför? Det är inte något nytt för kyrkans skepp att segla i motvind. Jag tror att det bara är hälsosamt med de utmaningar som motvinden ger. Då hålls Ledare besättningen vaken och fokuserad på att hålla rätt kurs. En del seglarfantaster talar ju om att det är mera stimulerande och man lär sig mera om segling när man får kryssa i motvind. Vad är det rent konkret som ger mig inspiration och kraft i en svår situation? För det första har jag och Petrus församling förmånen att ha medarbetare, både frivilliga och anställda, som är både innovativa och motiverade att möta människor och föra ut det glada budskapet utanför kyrkans väggar. I mamma-pappa barngrupperna har vi för tillfället sammanlagt drygt 250 deltagare, det vill säga barnen tillsammans med sina föräldrar. I ungdomsarbetet lever vi just nu i ett uppsving där det inte handlar enbart om 70-80 konfirmander som deltar i våra tre konfirmandläger, vilket i sig är mycket positivt. Vi har äldre tonåringar och unga vuxna med en personlig tro på Jesus Kristus som sedan flere år lever ett aktivt och engagerat liv som Jesu lärjungar. De unga lever ut sin tro bland annat genom att gå ut och möta folk och samtala med dem i deras vardags- och livssituation. Vad gör vi åt våra gudstjänster som ju ofta beskylls för att vara enformiga och tråkiga? Jag tror att vi i framtiden behöver både traditionella gudstjänster men också förnyade gudstjänster. Vi har två mera traditionella gudstjänster, dels i Munksnäs kyrka och dels i Åggelby gamla kyrka. Där går både äldre och yngre människor som är tacksamma och glada över de här gudstjänsterna. Men det behövs också förnyade gudstjänster där man möter människor utifrån deras egen livssituation. Våra unga medarbetare har utvecklat en ny eftermiddagsgudstjänst Puls med mycket sång, undervisning och förbön som i medeltal drar mellan 40 och 70 deltagare. Det intressanta och nya är att vi i Puls når nya människor och medelåldern bland dem som deltar varierar mellan 15 och 40 år, det vill säga den grupp som enligt Kyrkans forskningscentral är svårast att nå. Till det här kommer satsningen på hemgrupper där man öppet och i en avslappnad atmosfär äter tillsammans, samtalar om livet och tron, stöder och uppmuntrar varandra. Det här betyder också att man i en stor församling som Petrus som har drygt 7200 medlemmar kan känna samhörighet och gemenskap. Hemgrupper eller cellgrupper är ju ingen ny upptäckt. I flera forskningsrapporter har man konstaterat att kyrkan speciellt i svåra tider både har överlevt och vuxit genom aktiva och öppna hemgrupper med låg tröskel. Det gäller både i växande lutherska och anglikanska församlingar i dagens Europa men också i den trängda och förföljda kyrkan i till exempel Kina och Egypten. Framåt trots motvind! Javisst. Jag är övertygad om att vi alla behöver möta Jesus Kristus. Han kan i församlingen ge oss det som vi och människor i alla tider längtar efter: kärlek, förlåtelse, mening och rätt riktning på väg mot framtiden! Därför behövs Petrus församling. Du har din plats där. Vi ses! Välkommen! Med önskan om en välsignad vår och sommar! Bengt Lassus kyrkoherde SOF Monica Cleve möter nya utmaningar i Ekenäs Cellgruppsaktivisten som blev kaplan Många i Petrus församling har säkert undrat vart Monica Cleve har tagit vägen. Hon var i tiderna med om att, tillsammans med Majvor Sjövall, starta cellgruppsverksamheten på Markus-sidan. Som medlem i gamla Markus diakonidirektion var hon även en stöttepelare i frivilligverksamheten. Monica har vid sidan om sitt arbete som vårdansvarig översköterska på Blomsterfondens åldringshem studerat teologi i Åbo. Hon blev prästvigd på Trettondagen i år och blev förordnad till t.f. kaplan i Ekenäs från och med den första februari. Vägen dit har varit lång och krokig. År 1986 for hon som nybliven specialsjukskötare till Egypten för att bekanta sig med bl.a. pyramiderna. Där Monica Cleve, som varit aktiv bl.a. i cellgruppsverksamheten och diakonin, arbetar nu i Ekenäs. gick det som det ofta går: Monica blev bekant med sin blivande man, Mustafa, som hon småningom gifte sig med. De fick två pojkar och Monica arbetade bl.a. på Finlands ambassad med olika biståndsprojekt. Efter en livskris insåg hon att hon inte kommer vidare i egen kraft. Hon hittade ett andligt hem i en internationell församling i Kairo, Maadi Community Church, och på den vägen är hon. År 2003 kom hon med sin familj till Finland och bosatte sig tillfälligt i Berghäll. Enligt egen utsago idkade hon church shopping när hon sökte ett nytt andligt hem. Hon stannade för gudstjänstgemenskapen i Åggelby gamla kyrka, där hon upplevde att hon fick god andlig föda. Familjen hittade även en bostad på församlingens område i Helsingfors geografiska centrum, Månsas. När Markus och Lukas församlingar fusionerades till Petrus församling för några år sedan märkte hon, att hon trivdes också på Lukas-sidan. Monicas farfar, prosten Ola Cleve hade på 70-talet, då Monica var tio år, en vision om att hon skulle bli präst. Då hon även själv kände en kallelse att hjälpa andra människor att upptäcka Guds närvaro och kärlek, tog hon steget ut efter återkomsten till Finland. Hon slutförde sina studier, som hon börjat via Öppna universitetets nätstudier redan i Kairo och nu har de alltså resulterat i en prästtjänst i Ekenäs där hon trivs utmärkt. På en fråga om hur det är att vara gift med en muslimsk man och samtidigt ha tjänst i vår kyrka svarar hon att hon och hennes man nog har djupa diskussioner, men eftersom de högaktar varandras åsikter blir det inga problem. Där har vi nog alla något att lära oss. Vi i våra församlingar är ju inte alltid toleranta ens mot varandra, trots att vi har samma religion. Göran Lindén

NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 3 Gud tar alltid hand om mig Det som fascinerar mig mest med församlingen är att man där får dela livet. Det hjälper en att se vad Gud gör, säger Elisabeth Stubb, aktiv medlem i Petrus församling. För några månader sedan blev hon doktor i historia. Nu väntar hon, lite otåligt, på att Gud ska visa vad som är nästa steg. Elisabeth Stubb växte upp i den österbottniska byn Östensö i Pedersöre. I ett hem där tron fanns med lite på sidan om, det var naturligt med söndagsskola och församlingsfaddrar, men speciellt församlingsaktiva eller troende var hennes föräldrar inte. Samtidigt hade jag ju hört om tron hela livet och som tolvåring fick jag för mig att jag skulle börja be. Jag hade väl uppfattat att det var bra att be. Så jag började be varje kväll ensam i mitt rum och kom in i en riktigt intensiv böneperiod. Bönesvar Elisabeth Stubb är med i pulsgudstjänsten. Att bön är en verklighet har hon själv fått erfara i förbönsteamet. Många av Elisabeths första böner handlade om konfirmationen. Hon gick i skola med barn som var ett år äldre än hon och i samband med äldre systerns konfirmation några år före det var dags för Elisabeths skriftskola började familjen fundera på om hon skulle få åka på läger med sina klasskompisar eller om hon skulle bli tvungen att vara på läger med de jämnåriga. Vi hörde oss för i församlingen och de sa att man helst ska gå med sina jämnåriga. Så jag började be för att jag skulle få åka på läger med mina klasskamrater. Men när vi frågade igen sa församlingen samma sak och jag fick börja be på ett annat sätt nu bad jag för att jag inte skulle känna bitterhet och besvikelse utan kunna vara glad för mina kompisars skull. Gud svarade på den bönen. När lägret sedan närmade sig bad Elisabeth att hon skulle hitta någon att vara med på lägret och också den gången fick hon bönesvar. Jag lärde mig då att det inte alltid går exakt som jag vill men att Gud alltid tar hand om mig, säger hon. Svårfunnen gemenskap När Elisabeth kom in i sin böneperiod började hon vandra med Gud. I samband med skriftskolan bestämde hon sig för att ge sitt liv åt honom. Samtidigt hade hon svårt att hitta in i församlingsgemenskapen. Visst kunde hon gå på större ungdomssamlingar ibland, men hon hade ingen kamratkrets att dela det med. Tron fortsatte länge vara en sak mellan mig och Gud, något jag gjorde i ensamhet. För pengar jag fick i konfirmationsgåva köpte jag en bibel och började läsa. Igen varje kväll och igen ensam. Det var först efter gymnasiet, under ett år som au-pair i Schweiz som Elisabeth fick smaka på en församlingsgemenskap där hon trivdes och hörde hemma. och när hon sedan började studera historia i Helsingfors hittade hon så småningom dels Elisabeth Stubb Äter helst: god mat. Hobbyn: motionsidrott, friluftsliv, litteratur, handarbete. Gillar: att samtala och be för saker som är aktuella i mänskors liv. Framtidsdrömmar: att gå in i de äventyr Gud förberett. cellgruppsgemenskap via Andreaskyrkan och gudstjänstgemenskap i dåvarande Lukas församling. Sedan dess har hon känt sig hemma i Petrus församling. Hon deltar idag aktivt i puls-gudstjänsten och gudstjänster i Munksnäs. Hon är också med i förbönsteamet på puls och har under våren lett en hemgrupp. Gemenskapen i församlingen ger henne mycket. Då man uppnår en djup relation och gemenskap delar man verkligen livet som församling och det fascinerar mig. När man under en längre tid får följa med andras liv och sitt eget ser man tydligare vad Gud gör. Sju goda år Och Gud gör mycket. Han hade nog sitt finger med i spelet när Elisabeth kom till Helsingfors för att studera. Enligt henne var Åbo det säkra alternativet. Med Helsingfors kändes det mera som om det kunde bli antingen himmel eller pannkaka. Och jag ville inte ta det säkra valet, så då blev det så här. Elisabeth blev klar med sina studier 2004. Hon visste redan tidigt att hon gärna ville studera vidare sedan och så blev det. Hennes handledare föreslog Leo Mechelin som ämne och efter att Elisabeth hittat en vinkel som intresserade henne började hon forska. Jag jobbade med min doktorsavhandling i sju år. Jag har fått göra något jag verkligen tycker om och har aldrig känt någon panik. Det har fått mogna fram. Det har varit sju goda år. Ett år av ovisshet rufus hedengren För snart ett år sedan lämnade Elisabeth in sin avhandling för förhandsgranskning. I samband med det sa hon åt Gud att han får göra vad han vill med hennes liv nu. Men han sa ingenting om det då. Så jag tog ledigt över sommaren och jobbade sedan en månad med att göra de ändringar som skulle göras i avhandlingen. När jag sedan förde in manuskriptet till tryckeriet bad jag igen Gud visa mig vad han vill att jag ska göra nu. Men igen en gång var Gud förtegen. I samband med disputationen i januari i år tänkte Elisabeth att det väl senast nu var dags för Gud att säga något om framtiden, men hon väntar fortfarande. Nu har det alltså gått ett år utan att jag vetat något om vad som händer sedan. Och jag har fortfarande ingen aning om vad jag ska göra härnäst. Jag förtröstar på att Gud har planerat något, men han har inte delat med sig ännu. Och nu börjar jag småningom känna mig lite frustrerad på den här ovissheten. Samtidigt håller ju den sanning som Elisabeth lärde sig redan som bedjande tonåring; Gud har allt i sin goda hand och Han tar alltid hand om oss. Också om det inte alltid sker exakt så som vi själva tror. Amanda Audas-Kass

4 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Baklänges skriftskola I flera decennier har skriftskollägret ordnats som höjdpunkt i slutet av ett år av konfirmationsundervisning. Men för första gången har man i Petrus församling nu ordnat lägret som den allra första delen av konfirmationsåret. Petrusbladet intervjuade några av dem som varit med om denna helomvändning. Först ut är Fredrik Kass, präst i Petrus församling. Martina Dahm mycket på att sitta på en bänk och ta in undervisning, men det kristna livet är ju så mycket mer än det. Det livet vill vi få in i skriftskolan. Årets konfirmand Amanda Stenius är också en av dem som fått testa på den omvända tågordningen. Hur har skriftskolåret varit för dig, börjande från lägret? Varför gick ni in för ett nytt system? Vi upplevde en frustration med det gamla systemet då det tog lång tid att lära känna varandra väl. Det vi däremot visste var att man under ett läger snabbt blir bekanta, och att det först är då man kan börja tala om vad församlingen verkligen är. Mänskor i dagens samhälle vill ju ofta lära känna varandra före man är beredd att höra vad den andra har att komma med. För mig var lägret fantastiskt, det var något av en ögonöppnare. Jag har alltid varit halvt troende men nu har mänskorna, Gud och gemenskapen på lägret, och senare på Puls-gudstjänsterna, gjort tron riktigt bra. Det känns som om Puls är gjort för oss ungdomar och vi föredrar nog den gudstjänsten framom torra högmässor. Det är också skönt att på Puls kunna tala med de yngre ledarna som inte rör sig i helt samma kretsar som vi, det ger ett bättre perspektiv på saker. Hur tycker du den nya ordningsföljden har fungerat? Bra, gemenskapen mellan konfirmander och ledare har nog blivit starkare. Vi känner att vi är vänner. Jag tror att lägret har varit avgörande för att skapa bra relationer redan från början. Nu har konfirmanderna också en bredare bild av vad tron handlar om. Isak Sandell är en av de hjälpledare som jobbat under både det gamla och det nya systemet. Vad har du tyckt om att ha lägret först? Det har fungerat bra, nu blir varje ungdomssamling något av en återförening. Det räcker med att man säger hej till kon- Hur har programmet efter lägret sett ut? Under läsåret har vi ordnat lektioner, samlingar och Puls-gudstjänster men mycket har det också handlat om spontana evenemang; filmkvällar, fotboll, en kaffe tillsammans och chattande på Facebook. Sådant känns väldigt roligt. Jag tror att det behövs både organiserat program och spontana träffar. Ibland fokuseras det lite väl mao lindholm mao lindholm Lek, sång och undervisning är viktiga ingredienser för ett lyckat läger...

NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 5 firmanderna för att kunna tala om något. Förr kunde man känna sig halvt tvingad att lära känna en ovillig konfirmand som vågat sig på ungdomssamling. En orsak till att det faktiskt finns ungdomar som vill vara med är att det nu finns ett fungerande ungdomsarbete som ordnar bra evenemang. Martina Dahm Varifrån kommer inspirationen, Fredrik Kass? Jesus samlade ju lärjungar omkring sig, levde livet nära dem och gick ut och predikade om Guds rike. Så vi tar modell av honom... och så vänskap såklart. och låter det handla om relationer. Jag tror att det är i mötet med andra mänskor som tron blir intressant. Det är först när man lär känna varandra som man kan ha djupa samtal, speciellt när man börjar tycka om en människa. Rufus Hedengren Lekholmen blir bok år är det 75 år sedan Lekholmen togs i bruk av för- I samlingarna i Helsingfors. Sedan dess är det många finlandssvenska helsingforsare som tillbringat några sommarveckor på ön. Men Mao Lindholm som fått i uppgift att skriva en bok om Lekholmen var inte en av dem. Jag har ett vagt minne av att ha hälsat på någon där på 60-talet, men jag hade inga emotionella band till ön, vilket ju är bra när man vill skriva objektivt. Jag har märkt att Lekholmen ofta lämnar ett starkt intryck på sina besökare, säger Mao. Lekholmen är ingen märklig holme i sig, men mänskornas närvaro och de småprimitiva byggnaderna gör sitt. De som gått i skriftskola på ön delar definitivt en gemensam upplevelse. Det kan kännas som en extrem upplevelse för ungdomar då den moderna tekniken tas ifrån dem, men skriftskolan på Lekholmen sätter också igång positiva processer och många fortsätter att komma ut till holmen några somrar efter konfirmationen. Lekis har länge varit en plats Ett läger tar iland. Skriftskola har ordnats på Lekholmen i snart 60 år. just för unga eftersom det ordnats skriftskola där sedan 1954, påpekar Mao. Kanske det är därför det också finns en egen jargong på ön. Många kallar fortfarande öns kapell för Pelle, och istället för att delta i andakt går man på andjakt. Men Lekis är framförallt en andlig ö att möta Gud på, i dialog med andra mänskor. Där finns en positiv lust att hitta sig själv, och alltid möjlighet till både umgänge och isolering, säger Mao. Ruskigare förr Under 1940 60-talet var Lekholmen ett sommarparadis för många familjer. Men delar av ön var täckt av tät granskog och det kunde bli riktigt ruggigt under sena augustikvällar. Under årens lopp har flera mao lindholm mänskor också haft övernaturliga upplevelser på ön, om några av dem berättas det i bokens intervjuer. Lekholmen ligger på ett ställe där flera havsströmmar drar in mot holmen. Mänskor som drunknat ute till havs har ibland flutit i land på ön, så ett helt skyddat paradis har ön inte varit. Men i det stora hela har inga värre olyckor inträffat, säger Mao. En av dem jag intervjuade förundrade sig över att inga katastrofer skett på fastlandet när Lekholmen varit full av folk alla skyddsänglar måste ju vara ute på ön då menade hon. Klosterliv i framtiden Att visionera långt in i framtiden om vad man vill att Lekholmen skall vara tycker Mao är viktigt. En idé som presenteras i boken är att man kunde starta ett slags klosterväsende där, med åtta till tio kristna bröder och systrar som lever och jobbar på ön året om. Det behövs en kommunitet som tar ansvar för ön eftersom det är ett jättejobb att organisera bara ett år av verksamhet, påpekar han. Det krävs också aktiva tag för att Svenskfinland fortsättningsvis skall få ha tillgång till holmen, säger Mao, som i och med skrivprocessen inte verkar ha lämnats helt oberörd av ön. Han har nu spenderat ett knappt dussin dygn där och i och med det också hittat sin favoritplats på Lekholmen de soldränkta berghällarna som kallas Södras klippor.

6 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Den blomstertid nu kommer... Mycket mera än bara en sommarpsalm Huruvida det var just Israel Kolmodin som inspirerad av den gotländska naturen diktade sommarpsalmernas sommarpsalm, är inte så viktigt. Det som står klart är att psalmen Den blomstertid nu kommer har anammats av oss nordbor generation efter generation sedan den togs med i den karolinska psalmboken år 1695. Psalmen tillskrivs Kolmodin men även Haqvin Spegel och Jesper Swedberg, hans föregångare som superintendenter, vikarier för biskopen i Linköping på öriket Gotland, var djupt engagerade i psalmarbetet under samma tidsperiod och därmed tänkbara kandidater som författare. Alla tre nämnda, sedermera ordinarie biskopar, företrädde en innerlig och varm luthersk ortodoxi. Ortodoxin som en tid av renlärighet i den Vårfest för stora och små ute på kyrkbacken i Södra Haga kyrka Onsdag 23 maj klockan 17.00 Programmet börjar kl. 18.00 - Korvgrillining - Munkar, mjöd och ka e - Lotteri till förmån för eftisverksamheten - Sommarhattar för barnen - Mamma-pappa-barngrupperna och Tallkottens eftis medverkar ALLA VARMT VÄLKOMNA! Medarbetarna i Petrus lutherska kyrkan på 1600- och 1700-talet, har anklagats för att vara präglad av stelhet och hårdhet. Om man tar sig mödan att granskar ortodoxins efterlämnade skrifter, t.ex. psalmer som härstammar från den karolinska psalmboken, möter man en annan verklighet. Swedberg hade en förkärlek för änglar, Spegel för naturen och vår sommarvisa har en tydlig anknytning till Höga visan i Gamla Testamentet. De ger alla uttryck för både huvudet och hjärtat, en rätt lära förknippad med en personlig bekännelse till kristen tro utan att glömma känslolivet. Skolsång från Piae Cantiones Then Sommarwisa var den ursprungliga överskriften för psalmen Den blomstertid nu kommer. Psalmen inleds med uttryck och idéer från en gammal latinsk skolsång med namnet Tempus adest floridum. Skolsången ingick i samlingen Piae Cantiones som utgavs år 1582 i Greifswald och vida och länge användes i det svenska riket. Första och andra versen följer den äldre latinska traditionen och beskriver sommarens under i naturen. I psalmens tredje vers, som brukar vara den sista allmänt sjungna, vänds blicken från skapelsen till Skaparen. Tilltalet blir här personligare, författaren uppmanar även sin egen själ, och tacksägelsen riktas till Gud Fadern. I följande vers tilltalar han Jesus, som enligt Skriften även han deltog i skapelsen: Ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter. Allt är skapat genom honom och till honom. (Kol 1:16) Men i första hand framträder Jesus i sommarpsalmen inte med tanke på skapelsen utan på frälsningen. Våra hjärtan är kalla och vårt liv präglas av sorg och smärta. Vi är svaga. Nu vill Jesus frälsa oss från syndens och ondskans kalla vinter, om man får uttrycka det så. Jesus är de svagas tröst. Han är glädjesolen med kärlekseld som igen förnyar oss. Mina tankar går till en latinsk julhymn där de vise männen hälsar på Jesusbarnet och hans mor Maria: Långt från den eld som slukar och förtär, /tillbedja vi den eld som glittrar här, /ett nyfött barn, av evighet Gud. Kristi kärlekseld är en eld som värmer. En profetisk kärleksberättelse Naturmotiven fortsätter i den femte versen som hämtar sin inspiration från Höga Visan. Bakgrunden är en profetisk kärleksberättelse som här tillämpas mellan Jesus och själen, alternativt hela församlingen. Jesus är Sarons blomma och liljan i den gröna dalen, men sedan byts rollerna när Jesus får befukta själen med dagg från himlen. Profeten Hosea använder samma bild om relationen mellan Gud och hans folk: Jag skall bli som dagg för Israel, han skall blomstra som en lilja, han skall skjuta rötter som Libanon. Hans avkomlingar skall breda ut sig, han skall bli lik ett olivträd i fägring, han skall dofta som Libanon. (Hos 14:6,7) Med hjälp av den himmelska daggen kan själen blomma som en ros i Libanon med alla goda dygder som utsmyckning i rosens fina kronblad. Nya testamentets uppmaningar gäller dygder som kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning (Gal 5:22,23) eller med andra ord gäller det att visa aktning för alla, älska bröderna, frukta Gud och vörda kejsaren. (1 Petr 2:17) Det som beskrivs här är hur Jesus kan verka i en människa, vilket han efter sin himmelsfärd gör genom Anden. Den Helige Ande verkar helgelse och förnyelse i oss genom nådemedlen, Guds Ord och sakramenten, dopet och nattvarden. Vi har kanske också en treenighetspsalm i denna sommarpsalm. Vi kan hitta tilltal till Gud Fadern, till Sonen Jesus och till den Helige Ande. Likaså berörs i psalmen alla Guds goda gåvor: skapelsen, frälsningen och helgelsen. Psalmens sista vers blir därefter en förbön för land och folk, både kropp och själ till fromma. Inför den kommande sommaren uppmuntrar jag dig att smaka på alla verser i sommarpsalmen: Smaka och se att Herren är god! (Ps 34:8) Tuomas Anttila

NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 7 Martyrkyrkans vänner firade 30-års jubileum Var femte minut dör en kristen för sin tro Martyrkyrkans vänner rf (MKV) firade sitt 30-års jubileum med fester i Karleby, Jakobstad och Helsingfors. Den sistnämnda hölls den 12 mars i Månsas kyrka. Bengt Lassus hälsade alla välkomna. Halvar Sandell och Johan Candelin berättade om MKV. Festtalare var doktor Bob Fu som emottagit MKV:s Pro Fide pris i Jakobsstad. För musiken stod Paula Šūmane och Reinis Zariņš. I Månsas var mellan 60 och 70 personer närvarande. Bob Fu kommer från en fattig kinesisk familj. Fadern var invalidiserad och modern måste tigga för att få mat till familjen. Som ung beslöt Bob Fu att bli Kinas första demokratiskt valda premiärminister. Han var politiskt aktiv och därför med bland de unga som samlades på Himmelska fridens torg den fjärde juni 1989. Då pansarvagnarna rulllade in och massakrerade hundratals, kanske tusentals unga studenter, överlevde Bob Fu men fängslades. I fängelset ljög hans forna bundsförvanter om honom för att själva komma lindrigare undan. Detta svek kändes värre än tortyren för Bob Fu. Han sjönk in i en värld av hämndtankar i form av bomb- och självmordsattacker tills han en dag av misstag började läsa en liten biografi om en kinesisk kristen pastor. Där fanns bibelcitat som talade starkt till honom trots att han som ateist inte visste att de var från Bibeln. Ett av dem var: Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit (2 Kor 5:17). Bob Fu böjde knä och ville överlämna sig åt den Gud som boken talade om. Jesus, som han inte känt, kom in i hans liv. Han kunde förlåta alla orätter mot honom. Ett år senare fick han sin första Bibel och döptes senare i duschen i en fabriksbyggnad. För många andra kristna i Kina har fängelset varit den första bibelskolan. Den fruktansvärda massakern på Himmelska fridens torg använde Gud till något positivt. Den blev en vändpunkt. Hittills hade kristendomen i Kina sakta spridits bland landsortsbefolkningen och de lägre samhällsskikten men nu startade en lavinartad väckelse bland de intellektuella som fortfarande pågår. Inte bara studerande utan även lärare och professorer kommer till tro. Bob Fu verkade en tid i Kina men fängslades tillsammans med sin hustru 1996 på grund av deras evangeliserande verksamhet. De måste fly och bosatte sig i USA där familjen bor i dag. Bob Fu leder rörelsen China Aid som arbetar för förföljda, fängslade och torterade kristna i Kina. Under det senaste året har förföljelserna av kristna och oliktänkande i Kina intensifierats, vilket beror på en rädsla för att den arabiska våren skall sprida sig till Kina. Man beräknar att Kina i dag har 130 miljoner kristna. Bob Fu reser mycket men kan inte resa till Kina. Han anses i dag vara en av världens ledande experter på kyrkan i Kina. Vid MKV:s 30-års festligheter uppträdde Paula Šūmane och Reinis Zariņš, två musiker av världsklass från Lettland som båda med sin musik vill lova Guds storhet. Violinisten Paula Šūmane har trots sin unga ålder tagit topplaceringar i tretton internationella violintävlingar och gett konserter i alla världsdelar. Pianisten Reinis Zariņš har vunnit elva pianotävlingar. Båda har fått lysande recensioner och det är inte ofta Månsas kyrka har begåvats med så högklassig musik. Toppmusikerna Paula Šūmane och Reinis Zariņš stod för musiken. Dr Bob Fu fängslades som ung student på Himmelska fridens torg. Fängelset blev min första bibelskola, sade han. Martyrkyrkans vänner rf År 1981 insåg en liten grupp bestående av fem unga personer att man som enskild person har svårt att nå ut. Nu hoppades de istället att i namn av en organisation kunna påverka. De var fast beslutna att göra något för de lidande kristna. Martyrkyrkans vänner rf registrerades den 30 mars år 1982. I skuggan av det kalla kriget förföljdes Sovjetunionens kristna. Att synliggöra deras problem och att hjälp kristna i Polen och Baltikum var i början de viktigaste målen för verksamheten. Ofta möttes föreningen under de första verksamhetsåren av oförståelse och misstänksamhet i massmedier och ifrågasattes t.o.m. i Finlands riksdag. De ekonomiska resurserna var små, den första kassan var 50 mark. Till MKV:s ordförande valdes Johan Candelin, en post som han innehar ännu i dag. Johan Candelin konstaterar: Gud hörde vår bön. Under trettio år har tusentals människor kommit med i vänskaran och bidragit med bön och gåvor. MKV:s rundbrev läses i dag av 4000 personer och veckorapporten per e-post går ut till över 2000. År 2011 inflöt över en miljon euro i understöd av över 5000 understödjare. MKV är en självständig förening i Finland och har ett ganska stort understöd också i Sverige. Idag arbetar MKV i 30 länder och under åren har tiotusentals kristna systrar och bröder fått hjälp. MKV har ett utbrett nät av kontaktpersoner och likasinnade organisationer. Idag när järnridån och Berlinmuren har fallit är Asien samt de muslimska länderna det stora böneämnet. Det är stor fara att den arabiska våren inte leder till demokrati och tolerans utan istället till att religiösa radikala element tar över. Hur det går vet vi inte ännu men situationen för kristna i många arabländer och i Kina har blivit svårare. I dagens värld förföljs över 200 miljoner kristna för sin tro och var femte minut dör en kristen på grund av sin tro. Micke Nyström Den som vill veta mer om MKV kan gå in på www.martyrkyrkansvanner.net eller kontakta Halvar Sandell som är stiftande medlem och styrelsemedlem i MKV. Bibeldagar i Houtskär Datum: 16 20 juni. Deltagarantalet har vuxit från år till år. Folkhögskolans utrymmen utnyttjas maximalt. Årets huvudtalare är predikanten och bibelläraren Ingmar Rönn, som för några år sedan undervisade på Bibeldagarna. Lektor Ulla-Christina Sjöman m.fl. medverkar. Barnprogram ordnas också. Busstransport. Info från kansliet, (09) 2340 7100.

8 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Sommarprogram Gudstjänster (till den 16.9) Åggelby gamla kyrka, söndagar kl. 10; 20.5, 27.5 och därefter varje söndag. Midsommargudstjänst i Åggelby gamla kyrka lö. 23.6 kl. 10. Munksnäs kyrka, söndagar kl. 10; 20.5 och 27.5. Söndagar därefter gudstjänst kl.12 fram till 26.8 då gudstjänst igen hålls kl. 10. Malms kyrka, söndagen 20.5 kl. 12. Konfirmationsmässa sö. 2.9 kl. 12. Månsas kyrka, söndagar kl. 10; 2.9, 9.9 och 16.9. Kårböle kapell, söndagen 2.9 kl. 12. SommarPuls, söndagar kl. 15.30; 20.5, 3.6 och torsdagar kl. 17.30 14.6, 28.6, 12.7 och 26.7. Gud tar inte semester! Under sommaren träffas vi till SommarPuls på Seuris varannan vecka, Månsasvägen 21. Välkommen med på en härlig träff ute på gräsmattan. Grilla, umgås och njut. Familjefest och SommarPuls i Södra Haga kyrka to. 9.8 kl. 17. Petrus församlings barnläger har avslutningsfest för hela familjen. Alla är inbjudna! Samtidigt firas säsongavslutning för SommarPuls. Vespervägen 12. Vi ses! Puls-gudstjänsterna börjar igen 26.8 kl. 15.30 i Månsas kyrka. Därefter ordnas Puls varje söndag. På sö. 16.9 ordnas Puls undantagsvis kl. 12. Puls är en gudstjänst för alla. Kom med du också! Söndagsskola för barnen och pizzamingel efteråt för alla. Församlingens vårfest firas 23.5 kl. 17 på Södra Haga kyrkbacke, Vespervägen 12. Sommarmusik i Viks kyrka, 7.6 kl. 13. Albena Zaharieva, piano. Lena Tivelind, sång. Sommarcafé i Malms kyrka 13.6 kl. 17.30. Aftonmusik börjar kl. 19. Bill Ravall, tenor, Peter Hilli, orgel. Sommarcafé också följande datum: 27.6, 11.7, 25.7 och 8.8. Musiklek i Munksnäs, måndag 21.5 kl. 10, därefter sommarpaus. Musiklek börjar igen 11.9 kl. 10 i Munksnäs. Fredag 14.9 ordnas Musiklek i Hagasalen kl. 10. Knatte- o babyrytmik börjar igen efter sommarpaus 11.9 kl. 10 i Malms kyrka och 13.9 kl. 10 i Månsas kyrka. Lukasklubben för män, i Hagasalen måndag 21.5 kl. 19. Förbön och tack, tisdag 22.5 kl. 19 i Munkshöjdens kyrka. Förbön och tack fortsätter efter sommarpaus tisdagen 4.9 kl. 19 på samma plats. Pensionärssamling ordnas igen efter sommaren i Malms kyrka 11.9 kl. 13. Skribaweekend för Lekholmen-konfirmanderna ute på Lekholmen 14 16.9. Medarbetare i Petrus församling Präster Björk Daniel, församlingspastor 2340 7128 050 432 3305 Bonde Niklas, församlingspastor 2340 7124 050 591 8795 Kass Fredrik, församlingspastor 2340 7127 050 380 3552 Lassus Bengt, kyrkoherde 2340 7110 050 551 4807 Sandell Halvar, kaplan 2340 7221 050 380 3920 Thylin Ronny, kaplan 2340 7121 050 380 3548 Kantorer Hilli Peter 2340 7224 040 831 4876 Söderström Olav 2340 7123 040 547 5356 Varho Kaj 2340 7117 050 3795 705 Diakoniarbetare Monnberg Tove, projektarbetare inom diakonin 2340 7228 050 358 9310 Nybergh Nina, diakonissa 2340 7126 040 821 5983 Riska Gunilla, diakonissa 2340 7125 050 576 8643 Sandell Bodil, diakonissa 2340 7227 050 380 3925 Barnledare Elo Benita, hjälpledare i Lukasgården 2340 7141 050 323 2909 Fagerholm Nina, fritidshemsledare i Sockenbacka 2340 7142 050 381 5952 Leskinen Susanna, ledare för barnarbetet 2340 7230 050 560 9157 Lundström Marianne, fritidshemsledare i Lukasgården 2340 7141 050 323 2909 Martikainen Anne-Marie, fritidshemsledare i Tallkotten 2340 7140 050 409 0601 Sinko Alice, dagklubbsledare 2340 7232 050 5296 464 Ulfvens Gunilla, hjälpledare i Sockenbacka 2340 7142 050 381 5952 Sekreterare Bonde Annabella, ekonomisekreterare 2340 7113 Lindqvist Monica, församlingssekreterare 2340 7112 Hedengren Rufus, informationssekreterare 2340 7135 050 436 7406 Perret Christoffer, projektsekreterare 2340 7213 050 379 5703 Ungdomsledare Sandell Benjamin, ungdomssekreterare 2340 7136 050 577 8998 Sandell Eva-Lina 2340 7136 050 577 8998 Lindholm Sofia 2340 7207 050 379 5704 Övriga Fernelius Taru, vaktmästare 2340 5350 Elzohary Salme, vaktmästare 050 584 6468 Sjövall Majvor, värdinna 2340 7131 050 343 5990 Petrus församling Tfn (09) 2340 7100, Fax (09) 2340 7101 E-post petrus.fors@evl.fi Hemsida www.petrusforsamling.net E-post till anställda: fornamn.efternamn@evl.fi (inte åäö) Kansliet öppet må-ti 9 13, on 13 17 och to-fr 9 13. Dessutom kvällstid enligt överenskommelse. Adress Vespervägen 12 A, 00320 Helsingfors. Förböns-e-post pray.petrus@evl.fi Förbönsämnen ti 10 12 förbönskvällar 18 18.45 tfn 2340 7171 Pro Markus församling rf 134730-412282 Björkebo sommarhem rf 209220-110115 Pro Lukas rf 405515-227669 Pro Lukas referenser enligt sektorer: Förbönstjänst: 25043, Barn och familjearbetet 25302, Där stödet bäst behövs 25315, Ungdomsarbetet 25373, Diakonin 25399 Pro Lukas tillhandahåller på kansliet kondoleans- och hyllningsadresser. Verksamhetspunkter Baggis, Baggbölev. 17 Björkebo sommarhem, Nummela Grindis, Skaldestigen 2 Kottby kyrka, Metsolav. 14 Kånala kapell, Plöjarv. 4 Kårböle kyrka och kapell, Gamlasv. 6 Lukascentret, Hagasalen, Vesperv. 12 A, vån 2 Lukasgården, Munkstigen 2 Malms kyrka, Kommunalv. 1 Munkshöjdens kyrka, Raumov. 3 Munksnäs kyrka, Tegelstigen 6 Månsas kyrka, Skogsbäcksv. 15 Norra Haga kyrka, Tolariv. 1 Seuris, Månsasv. 21 Sockenbacka kyrka, Sockengränden 4 Södra Haga kyrka, Vespserv. 12, vån 3 Viks kyrka, Agronomg. 5 Åggelby gamla kyrka, Brofogdev. 12 Nyheter från Petrus, årgång 4, nr 2/2012 Utgivare: Petrus församling, Vespervägen 12 A, 00320 Helsingfors. Ansvarig utgivare: Bengt Lassus. Redaktion: Amanda Audas-Kass, Kristina Fernström, Stig-Olof Fernström, Rufus Hedengren, Göran Lindén, Mikael Nyström. Layout: Jaagon Ab/Jenni Signell. Församlingen förbehåller sig rätten till ändringar. Följ med annonseringen i Kyrkpressen.