Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tilllämpningen av föreskrifterna

AFS 1986:26 16 Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tilllämpningen av föreskrifterna om vissa arbeten på fartyg Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 15 arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) följande allmänna råd om tillämpningen av arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1986:26) om vissa arbeten på fartyg. Bakgrund Arbetsmiljön på fartyg, speciellt tankfartyg av olika slag, kan vara mycket farlig från såväl brand- och explosionssynpunkt som hälsosynpunkt. Allvarliga olyckor har inträffat i fartyg vid varv, bland annat till följd av bristande samordning mellan de olika arbetstagarkategorier som är sysselsatta ombord under varvsarbete. I International Convention for the Safety of Life at Sea, 1974 (SOLAS 1974) finns bl a bestämmelser om att fartyg skall ha brandsläckningsanordningar som skyddar vissa utrymmen, t ex maskinområdet. Dessa består vanligen av koldioxidanläggningar även om man numera övergår mer och mer till halonanläggningar, som är mindre farliga. Vid varvsarbete och motsvarande kan det finnas ovanligt många personer i de utrymmen, som är skyddade genom koldioxidanläggningar. En oavsiktlig utlösning av anläggningen skulle kunna innebära en katastrof om inte alla hinner ta sig ut ur utrymmet. En blockering av koldioxidanläggningen innebär att det blir en viss fördröjning från det att brand utbryter tills koldioxidanläggningen kan utlösas. Arbetarskyddsstyrelsen har tidigare utfärdat ett antal anvisningar rörande arbeten ombord på fartyg. Genom att följa dessa anvisningar har man i hög grad kunnat nedbringa olycksriskerna. Föreskrifterna är i stort sett en överarbetning av anvisningarna. Råd till vissa paragrafer och avsnitt Till 1 Arbetsmiljölagen är tillämplig på arbete som bedrivs inom svenskt territorium. Hit räknas då även svenskt sjöterritorium. Vid underhålls- och reparationsarbeten gäller föreskrifterna endast för fartyg som har tagits emot av något företag för utförande av detta arbete. Föreskrifterna gäller alltså inte när det är fråga om sådana mindre arbeten som utförs utan att rådigheten över fartyget övertagits. För sådana arbeten gäller dock föreskrifterna i 48. För smärre arbeten som utförs på rustat fartyg som inte tagits emot för dessa arbeten gäller även vad som sägs i lagen om säkerhet på fartyg (SFS 1965:719) och i de föreskrifter sjöfartsverket utfärdat med stöd av denna lag. Dessa bestämmelser gäller dock inte för utländskt fartyg. Det finns även internationella regler förutom i nämnda SOLAS 1974 även i BCH-code (Code

AFS 1986:26 17 for the Construction and Equipment of Ships Carrying Dangerous Chemicals in Bulk), IBC-Code (International Code for the Construction and Equipment of Ships Carrying Dangerous Chemicals in Bulk) och IGC-Code (International Code for the Construction and Equipment of Ships Carrying Liquefied Gases in Bulk). Reglerna är utgivna av IMO (International Maritime Organization). Till 2 Brännbar flyktig vätska Brännbara vätskor indelas efter flampunkt antingen i riskklasser eller i riskgrupper. Med flampunkt avses den lägsta temperatur vid vilken en vätska avger så mycket gas att en brännbar blandning med luft bildas omedelbart över vätskeytan. Enligt förordningen om brandfarliga varor (SFS 1961:568) jämte ändringsförordningar indelas brandfarliga vätskor i följande klasser i Sverige (i andra länder kan andra gränser gälla). Klass 1 Klass 2a Klass 2b Klass 3 Flampunkt lägre än +21EC Flampunkt lika med eller högre än +21EC men lägre än eller lika med + 30E C Flampunkt högre än +30EC men lägre än eller lika med + 55E C Flampunkt högre än + 55E C Enligt IMO m fl internationella organisationer, som sysslar med säkerhetsfrågor inom sjöfarten, är brännbara vätskor indelade i två grupper. Brännbar flyktig vätska med flampunkt som inte överstiger 60EC (140EF) cc (closed cup) Brännbar icke flyktig vätska med flampunkt som överstiger 60EC (140EF) cc Brännbarhetsgränserna förkortas vanligen LFL (Lower Flammable Limit = nedre brännbarhetsgränsen) och UFL (Upper Flammable Limit = övre brännbarhetsgränsen). Dessa gränser ligger oftast nära undre respektive övre explosionsgränserna och därför används ibland beteckningarna LEL (Lower Explosive Limit) och UEL (Upper Explosive Limit). Flampunkter mellan 5EC och 65EC bestäms enligt svensk standard SS 021811 (Bestämning av flampunkt i Abel-Penskys apparat med omrörare), flampunkter 60EC och högre enligt SS 021812 (Bestämning av flampunkt i Pensky-Martens apparat), vilken i sak överensstämmer med internationell standard. Hett arbete I sådant arbete innefattas t ex all användning av svetsnings-, skärnings-, smärglings- och lödningsutrustning, blåslampa och utrustning med förbränningsmotor. Vidare innefattas fristråleblästring. Vissa verktyg som inte är handdrivna kan också ge så hög temperatur att brännbar gas kan antändas. Beträffande inte explosionsskyddad elektrisk utrustning se 30.

AFS 1986:26 18 Kondenserad gas Från transportsynpunkt skiljer man på gastankfartyg som kan föra kondenserad naturgas (LNG = Liquefied Natural Gas) och gastankfartyg som är avsett att föra kondenserad petroleumgas (LPG = Liquefied Petroleum Gas). LPG-fartygen kan användas även för transport av andra ämnen med liknande flyktighet t ex butadien (C4H 6), acetaldehyd (CH3CHO), ammoniak (NH 3), etylenoxid (C2H40) och vinylklorid (C2H3CI). Det kan förekomma att LPG-fartygen används också för transport av vissa flytande kemikalier som ej är kondenserad gas men som kan behöva en viss temperaturkontroll. Naturgasens (LNG) sammansättning beror på varifrån den kommer. Huvudbeståndsdelen är metan. Även vissa tyngre kolväten kan ingå t ex etan, propan och butan. LNG är färglös och inte frätande. Den transporteras i lasttankar som är nedkylda till vätskans kokpunkt, vilken ligger mellan -155EC och -165EC. Övertrycket är härvid 3,5-17,5 kpa (ca 2 0,035-0,175 kp/cm ). Den gas som avgår vid kokning är ren metan. Den används i vissa fall under resan som bränsle för fartygets huvudmaskineri. Annars släpps gasen ut till atmosfären. Petroleumgasen (LPG) består av kolväten såsom propan (C3H 8), propen (C3H 6), butan (C4H 10), buten (C4H 8) eller blandningar av dem. De erhålls antingen ur naturgas eller vid raffinering av olja. I mindre fartyg transporteras gasen ofta i trycktankar som i regel är avsedda för ångtryck vid +45EC. Modernare fartyg har kylmaskineri som kan hålla den kondenserade gasens temperatur nära kokpunkten -50EC, s k kylda fartyg. Lasttankar är för dessa fartyg avsedda för 2 övertryck som är mindre än 50 kpa (ca 0,5 kp/cm ). Det finns även fartyg med delvis kylda (semirefrigerated) tankar. LPG-fartygen har ofta kompressoranläggning så att den gas som kokar bort i lasttankarna kan återföras i flytande form. I samband härmed brukar det finnas hjälptankar dit den återkondenserade gasen kan ledas. Dessa hjälptankar är dimensionerade som trycktankar även om de ibland är isolerade. För LNG-fartyg fordrar internationella regler (de s k gaskoderna) att lasttankarna skall omges av ett säkerhetsområde, en s k secondary barrier, som temporärt skall kunna hindra att den kalla, kondenserade gasen kommer i kontakt med det varma fartygsskrovet om det skulle bli en läcka i lasttankarna. Säkerhetsområdet är vanligen fyllt med inertgas (i regel nitrogen) som tjänar som korrosionsskydd och som brand- och explosionsskydd. I området finns ett fast varningssystem som snabbt ger larm om inertgasen förorenas genom läckage från lasttankarna. Ämne Kokpunkt E C Densitet i förhållande till luft LEL-UEL % Flampunkt E C Acetaldehyd +20,8 1,52 4,0-57,0-38

AFS 1986:26 19 Ämne Kokpunkt E C Densitet i förhållande till luft LEL-UEL % Flampunkt E C Ammoniak -33,4 0,60 16,0-25,0-57 Butadien -4,5 1,88 2,0-12,6-60 Butan (iso- och n-) -0,5 2,01 1,5-9,0-35 Buten (iso-) -6,9 1,93 1,6-10,0-70 Dimetylamin +6,8 1,55 2,9-14,4-30 Etylenoxid* +10,7 1,52 3,0-100 -17,8 Klor -34 2,49 ------ ----- Propan -42,8 1,55 2,1-9,5-105 Propen (Propylen) -47,7 1,48 2,0-11,1-108 Vinylklorid -13,8 2,5 4,0-33,0-78 * Tillsats av nitrogen (N ) så att trycket i tanken blir cirka 100 kpa. 2 Transporttemperaturer varierar beroende på om produkterna transporteras under tryck, helt eller delvis nedkylda till vätskefas. Vissa uppgifter om en del ämnen som transporteras som kondenserad gas anges i tabellen på föregående sida. Uppgifterna är hämtade bl a ur Tanker Safety Guide (Liquefied Gas) vilken är utgiven av International Chamber of Shipping (ICS). Olja Exempel på brännbara flyktiga oljor är råoljor (crude oils), bensin (gasoline), gasturbin- och reaktionsmotorbränslen (turbine and jet fuels), fotogen (kerosene) och white spirit. Bland brännbara icke flyktiga oljor kan nämnas tunga mineraloljor, dieseloljor, pannbrännoljor och smörjoljor. Animaliska och vegetabiliska oljor såsom sillolja, valolja, jordnötsolja, kokosolja, linolja och tallolja räknas som kemikalier. Samordningsansvarigt företag Arbetsmiljölagen och lagen om säkerhet på fartyg innehåller regler om samordningsansvarigt företag då flera företag är verksamma på ett arbetsställe. Normalt sammanfaller samordningsansvaret enligt dessa båda lagar. Samordningsansvaret fråntar inte övriga arbetsgivare det arbetsmiljöansvar de har för sina anställda enligt arbetsmiljölagen eller lagen om säkerhet på fartyg. Om endast det företag som tagit emot eller bygger fartyget är sysselsatt med arbeten på det är

detta företag att betrakta som samordningsansvarigt företag i dessa föreskrifter. AFS 1986:26 20 De risker som behandlas i dessa föreskrifter kan vara aktuella vare sig ett eller flera företag är sysselsatta på fartyget. Certifikat och tillstånd Innan eller när ett fartyg tas emot för arbete krävs i de fall som anges i 7 att gaskontrollant har utfärdat ett ingångscertifikat, som visar att fartyget är säkert ur brand- och explosionssynpunkt. Sedan, innan egentliga arbeten sätts igång, skall gaskontrollant i de fall som anges i 37 ha utfärdat arbetscertifikat, som anger vilka arbeten som får utföras samt villkoren härför. Om gaskontrollanten så anser kan han i arbetscertifikat kräva att särskilda hetarbetstillstånd utfärdas för särskilt riskfyllda arbeten. Att arbetscertifikat och hetarbetstillstånd utfärdats innebär inte att det är klart för att sätta igång med arbeten i utrymmena. Först måste rummen ha undersökts ur hälsosynpunkt och tillträdestillstånd ha utfärdats enligt vad som sägs i 34. I tillträdestillståndet anges om rummens atmosfär är tillfredsställande ur hygienisk synpunkt eller vilka skyddsåtgärder respektive vilken personlig skyddsutrustning som erfordras för tillträde. Till 3 Samordnarens uppgifter innebär inte ledning av varje enskilt arbete. Det är viktigt att ansvaret för varje enskilt arbete klargörs genom att det i företagets delegationsordning är fastställt vem som i olika avseenden bär ansvaret för att arbetet utförs i enlighet med dessa föreskrifter och andra för arbetet gällande skyddsregler. Exempel på samordningsuppgifter för samordnaren är att informera fartygets befälhavare och maskinchef om de villkor som gäller för arbetets utförande, t ex hur väsentligt det är att inte manluckor öppnas, att inte bunkerolja, last eller barlast länsas eller ompumpas, att inte ventiler t ex i lastledningar m fl ledningar ställs om etc utan det samordningsansvariga företagets tillstånd, samt att försäkra sig om att fartygets befäl ser till att besättningen förstår och åtlyder varningsskyltar och de villkor som är angivna i ingångs- och arbetscertifikat. Det är lämpligt att vid tillträdesleder sätta upp anslag om vem som är samordnare för fartyget. Om arbetena beräknas få stor omfattning eller om många olika företag anlitade av fartyg eller rederi samtidigt kommer att vara sysselsatta i fartyget kan det vara lämpligt att för samordningens skull ordna säkerhetsmöten med representanter för fartyget, entreprenörer och andra arbetsgivare, skyddstjänst, skyddsombud från såväl det samordningsansvariga företaget som fartyg och övriga berörda, brandförsvar m fl. Vid säkerhetsmöte kan man gå igenom och protokollföra rutiner för säkerhet, kommunikationer m m. Om arbetena kommer att sträcka sig över längre tidsperioder kan det vara lämpligt att hålla säkerhetsmöten med vissa tidsmellanrum, eventuellt dagligen, under hela varvsvistelsen. Till 4 Vid utseende av gaskontrollant är det viktigt att samråd tas med skyddskommittén där sådan finns. Finns särskild skyddstjänstavdelning hos det samordningsansvariga företaget kan det vara lämpligt att någon därifrån utses att vara gaskontrollant.

AFS 1986:26 21 För mindre företag kan det vara svårt att ha en egen gaskontrollant. Det kan vara lämpligt att uppgift om utsedda gaskontrollanter lämnas till yrkesinspektionen. De mindre företagen kan då söka hjälp hos redan utsedda gaskontrollanter. De kunskaper som fordras av gaskontrollanten kan erhållas bl a genom de s k sjöfartens tankoperativa kurser (STOK). Sådana kurser ges t ex vid högskolan i Kalmar, institutionen för teknik/sjöfart och drift.

AFS 1986:26 22 Till 5 Det är viktigt att mättekniker - känner till dessa föreskrifter och andra för arbetet gällande skyddsregler och interna instruktioner - känner väl till hur aktuella typer av fartyg är byggda, särskilt med hänsyn till tankindelning och rörsystem - är väl insatt i de arbeten som kommer att bedrivas - har god kunskap om mätinstruments tillförlitlighet och användning - kan utföra mätningar och andra uppgifter enligt dessa föreskrifter. Till 4 och 5 Eftersom det är mycket ansträngande och påfrestande att kontrollera innehåll i och tillstånd hos tankar och rum i stora tankfartyg är det viktigt att se till att utsedda gaskontrollanter och mättekniker har tillräckliga förutsättningar samt i övrigt är väl lämpade för uppgiften. Till 6 Arbetsmiljölagen gäller inte för de ombordanställda. Avtalet reglerar rederiets och de ombordanställdas förpliktelser mot det samordningsansvariga företaget. Vidare gäller för svenska fartyg vad som sägs i lagen om säkerhet på fartyg (SFS 1965:719) och i de föreskrifter sjöfartsverket utfärdat med stöd av denna lag. Det är av vikt att entreprenörer som anlitas av fartygets ägare eller av ansvarigt befäl informeras om att de är skyldiga att följa dessa föreskrifter. Utländska rederier och fartygsägare representeras ofta av sina agenter och mäklare. Det är då med dessa avtal kan träffas. Exempel på avtalsformulär finns i bilaga 1 till kungörelsen. Till 7 Exempel på lämplig blankett för ingångscertifikat finns i bilaga 3 till kungörelsen. Kombinerade tank- och torrlastfartyg kan tidigare ha fört oljelast och det kan därför finnas risk för att oljerester och avlagringar kan finnas kvar och avge brännbara gaser. Enligt internationella regler får bunkerolja normalt inte ha lägre flampunkt än 60EC. Till 8 Exempel på sådan kontroll som avses i paragrafen är att - kontrollera om brännbara gaser finns i rum eller rörledningssystem. Detta förutsätter normalt att ventilationen skall ha varit avstängd minst 60 minuter i respektive utrymme - kontrollera att rum och rörledningssystem i görligaste mån är fria från gasbildande vätskerester - kontrollera oxygenhalt och övertryck i inertgasskyddade rum

- kontrollera tankar med anoder för galvaniskt skydd. AFS 1986:26 23

AFS 1986:26 24 Exempel på uppgifter och faktorer av betydelse för säkerheten är - vilka brännbara vätskor eller kondenserade brännbara gaser fartyget har fört som last de två senaste resorna med sådan last - bunkeroljans flampunkt - eventuellt innehåll av absorbenter i bunkeroljan - blyföreningar eller andra tillsatser till bensinlast - kemisk-tekniskt namn och om möjligt FN-nummer för kemikalielast - oxygenhalt och tryck i inertgasskyddade rum - förekomsten av trycktankar för kondenserad gas och dessas innehåll samt - förekomsten av tankar på däck för bränsle till helikopter eller motorbåt. Vid gasmätningar är det viktigt att se till att de ger ett representativt underlag för bedömning av rummets atmosfär vilket fås t ex genom att mäta på flera ställen i rummet. Det är viktigt att kontrollera att tömda tankar för bunkerolja är fria från brännbar gas. Det är också viktigt att ägna särskild uppmärksamhet åt bunkertank som gränsar direkt till lasttank eftersom läckage kan uppstå genom sprickor i skotten. Det finns bunkeroljor med inblandning av absorbenter av typ bensen eller andra hälsofarliga produkter. I tankar med anoder för galvaniskt skydd kan det bildas knallgas. Denna gas samlas upptill i tankarna och kan innebära en extra explosionsrisk om den inte ventileras bort. Det kan vara lämpligt att i ingångscertifikatet också ange vilka andra laster som förts de senaste resorna. Detta gäller speciellt s k OBO-fartyg. Med FN-nummer (UN-nummer) avses det löpande identifikationsnummer alla sådana ämnen erhållit som klassificerats av FN:s expertgrupp för transport av farligt gods. För de uppgifter som inhämtas från fartygets dokument kan t ex blankett enligt bilaga 5 till kungörelsen användas. Till 13 Tankfartyg har ofta anläggning för framställning av inert gas. Denna används för att sänka luftens oxygenhalt i rummen så att brännbara eller explosiva gasblandningar inte kan bildas i tankarna. Den används också för att hindra oxidation av vissa kemikalielaster. Det är viktigt att huvudledningen för inert gas förses med anordning för tillförsel av inert gas utifrån om sådan inte finns. Atmosfären i ett inertgasskyddat utrymme kan medföra risk för akut oxygenbrist - som är ett

AFS 1986:26 25 livshotande tillstånd - och även andra hälsorisker. Oxygenhalten bör normalt vara minst 20 volymprocent. Det är viktigt att samråd tas med de lokala brand- och hamnmyndigheterna eftersom det kan finnas lokala regler som måste iakttas. Typisk sammansättning av några inerta gaser ges i följande tabell tagen från Tanker & Bulk Carrier No 7 nov 1973. Volymprocent beståndsdelar i gasen* Framställningssätt för inert gas Tvättad rökgas Förbränningsgenerator Luftspaltning Oxygen O 2 4 0,5 0,5 Nitrogen N 2 82 84,5 99,5 Koldioxid CO 2 14 15,0 - * Dessutom kan gasen innehålla vissa mängder av CO, S0, NO och H 0. 2 x 2 Som inert gas kan också användas på annat sätt framställt nitrogen. Flytande nitrogen kan medföra stor risk för köldskador. Om koldioxid används som inert gas föreligger stor risk för alstring av statisk elektricitet när gasen strömmar in i rummen. Enligt International Maritime Organizations (IMO:s) rekommendationer skall inertgasanläggningar ombord kunna lämna en inert gas med högst 5 volymprocent oxygen. Enligt IMO:s krav skall anläggningen ha sådan kapacitet att oxygenhalten i de skyddade utrymmena ej överstiger 8 volymprocent. Till 14 I tveksamma fall kan tillsynsmyndigheternas (yrkesinspektion och sjöfartsinspektion) uppfattning inhämtas. Till 16 International Chamber of Shipping (ICS) i London har givit ut anvisningar om säkerhetsrutiner för fartyg med last av kemikalier - Tanker Safety Guide (Chemicals) - vilka har fastställts av sjöfartsverket att gälla på svenska fartyg. Till denna guide hör datablad för de flesta kemikalier som transporteras med tankfartyg. De av IMO utarbetade publikationerna Emergency Procedures och Medical First Aid Guide kan vara till god hjälp vid bedömning av erforderliga åtgärder. Exempel på sådana kemikalier som kan medföra oxygenbrist är vissa animaliska och vegetabiliska oljor. Till avsnitt om koldioxid- och halonanläggning för brandsläckning

AFS 1986:26 26 Koldioxid (C0 ), i dagligt tal även kallad kolsyra, kan förekomma som färglös gas, färglös 2 vätska, vit massa eller vita flingor (kolsyresnö). Koldioxid har i gasform en lätt stickande lukt. I utspädd form saknar gasen lukt och smak. Den är i låg koncentration inte giftig men kan på grund av sin tyngd - den är ca 1,5 gånger så tung som luft - i stängda och särskilt i lågt belägna delar av slutna utrymmen tränga undan luften, så att en person, som uppehåller sig där, riskerar att bli kvävd på grund av oxygenbrist (syrebrist). Då gasen i lägre koncentrationer är nästan luktlös och endast i hög koncentration irriterande, kan dess förekomst lätt förbises, vilket vid läckage och utströmning kan utgöra en verklig fara. På grund av oxygenbrist är andningsskydd med filter inte användbart vid räddningsuppdrag i utrymme som fyllts med koldioxid. Endast andningsskydd av typ tryckluftsapparat eller motsvarande kan användas i sådan atmosfär. Halon eller halogenkolväte, som används för brandsläckning, förekommer i flera varianter där väteatomer har ersatts med atomer från halogenserien och i första hand då brom (Br), fluor (F) och klor (Cl). De för brandsläckning vanligaste två halonerna benämns halon 1301 (Trifluorbrommetan) och halon 1211 (Difluorklorbrommetan). Halonerna är endast obetydligt hälsofarliga - utländska källor uppger för halon 1301 ett hygieniskt gränsvärde av 1000 ppm (0,1 volymprocent). En halonanläggning för brandsläckning är normalt beräknad för en koncentration av högst 6 volymprocent. Man bör därför inte uppehålla sig i ett rum efter halonutsläpp. Vid användning av halon vid brand finns dessutom en viss risk för uppkomst av fosgen och andra pyrolysprodukter som är avsevärt giftigare än halonerna själva. Det är därför viktigt att iaktta mycket stor försiktighet vid släckning av brand med halon och därvid omedelbart ta sig ut ur brandrummet när larmet ljuder. Till 17, 20 och 21 Koldioxidanläggning kan säkerhetsblockeras t ex genom att a) utlösningsanordning för koldioxidbatteri respektive utlösningsventil för koldioxidtank förses med effektiv spärr som låses, b) huvudventil låses och c) dörr till rum för koldioxidanläggning låses. Till 19 Exempel på en lämplig kontrollblankett finns som bilaga 2 till kungörelsen. Denna blankett kan också användas för skriftlig anmälan om blockeringen och till anmälan om borttagandet av säkerhetsblockeringar. Till 21 Vid bedömning av när utlösning av koldioxidanläggningen kanske behöver den ansvarige ta hänsyn till säkerheten för såväl personalen i det skyddade utrymmet som övrig personal på fartyget. Till 22 Under varvsarbete och vid provturer är det ofta en sådan ljudnivå i maskinområdet att akustiska signaler kan vara svåra att uppfatta. Vanliga optiska signaler kan ofta vara svåra att uppfatta om man inte har dem direkt för

ögonen. Det är därför viktigt att ta hänsyn till detta vid ordnande av optiskt alarmarrangemang. AFS 1986:26 27 Till 23 Sådan information kan ges t ex genom att vid alla ingångar till det skyddade utrymmet placera skyltar på svenska och eventuellt annat lämpligt språk. Till 24 Det är från brandsläckningssynpunkt mycket väsentligt att koldioxidanläggningen snabbt kan återställas i funktionsdugligt skick. För upplysning om säkerhetsblockeringen kan man t ex ha en skylt med texten KOLDIOXIDANLÄGGNINGEN SÄKERHETSBLOCKERAD CARBON DIOXIDE PLANT BLOCKED FOR SAFETY Till 25 Det är viktigt att nycklar till brandsläckningsanläggning finns tillgängliga så att de som svarar för brandskyddet och säkerheten vid behov kan återställa anläggningen och utlösa den när de bedömt att så kan ske. Till 27 Exempel på sådan riskfylld plats är vid hjälptank som innehåller kondenserad gas. Till 29 Om lastrester från kemikalier eller rester av hälsofarliga rengöringsmedel kommer på huden eller i ögonen är det väsentligt att de utsatta ställena så snabbt som möjligt spolas med stora mängder vatten. Det är viktigt att tillgång till vatten finns så nära arbetsplatsen som behövs med hänsyn till förekommande kemikalier eller andra hudfarliga ämnen. Det får bedömas från fall till fall huruvida mängden och arten av den farliga vätskan är sådan att omedelbar läkarbehandling erfordras. Till 30 Om fläkt eller annan anordning placeras utanför rum som inte är gasfritt är det viktigt att den placeras så att explosiv atmosfär inte kan komma in i den. Till 31 Sådan åtgärd kan vara att tillsätta brandvakt med utbildning inom brandskydd och med god kännedom om brandmateriels användning. Om hett arbete pågår på skott till angränsande rum eller på rör som leder dit kan det vara lämpligt att brandvakt finns även i det angränsande rummet om det inte är uppenbarligen obehövligt. Det kan också vara lämpligt att undersöka angränsande utrymmen med avseende på förekomsten av brännbara gaser och andra risker liksom att avlägsna spillolja på tanktak eller på annat sätt göra den ofarlig t ex genom att belägga den med skum. Med rengöring avses här endast manuell rengöring. För fullständig rengöring av tankfartyg har sjöfartsverket särskilda regler. Med riskområde avses det område inom vilket värme, svetsloppor, smältjärn, rester av svetselektroder och liknande kan spridas.

AFS 1986:26 28 Råd om hur rengöringsarbete utförs på ett säkert sätt finns i "International Safety Guide for Oil Tankers and Terminals" (ISGOTT) och "Tanker Safety Guide (Chemicals)" vilka distribueras av International Chamber of Shipping (ICS), London. Rengöringen kan t ex omfatta att rum och rörledningssystem med tillhörande ventiler, pumpar, filter e d samt befintliga värmeslingor töms så noggrant som möjligt och i erforderlig utsträckning spolas med vatten eller på annat effektivt sätt rengörs så att lastrester, slam, avlagringar, rostkakor o d i största möjliga utsträckning avlägsnas samt att rum och rörledningssystem utluftas. Om slam och avlagringar är svåra att avlägsna är det normalt lämpligt att komplettera rengöringen med vattenfyllning över tankens (utrymmets) botten eller skumbeläggning av utsatta ytor. Lättskum ger dock inte ett betryggande skydd. Till 32 Det är av vikt att tillträdesled till arbetsplats, där hett arbete utförs, hålls tillräckligt fri från hinder och annat som kan hindra framkomligheten. Om befintliga utrymningsmöjligheter bedöms vara otillräckliga kan det vara nödvändigt att anordna extra utrymningsvägar t ex genom hål i skott eller bordläggning. Det kan vara lämpligt att skyltar eller andra hänvisningsanordningar har belysning som är oberoende av ordinarie belysningsnät eller är självlysande. Om man inte kan ordna extra utrymningsväg kan det vara lämpligt att vidta andra särskilda skyddsåtgärder som t ex att ändra arbetsrutinerna genom skiftarbete e d så att inte fler personer finns i utrymmet än att de snabbt kan ta sig ut genom befintliga utgångar vid eventuellt tillbud. Till 33 Det är viktigt att uteluftstillförseln riktas så att arbetstagarna erhåller så ren luft som möjligt i andningszonen. Om så behövs kan tryckluftsutrustning med ansiktsmask av övertryckstyp användas. Vid placering av utlopp från ventilationsanordning är det viktigt att den förorenade luften inte sugs in i andra fläktar eller släpps ut där personal kan skadas av föroreningarna. Det kan vara lämpligt att använda personlig skyddsutrustning såsom gummihandskar och stövlar vid rengöring av rum, som innehåller slam, avlagringar e d från blyhaltig bensin eller sur råolja och vid användning av hälsofarligt rengöringsmedel. Till 34 Det kan vara lämpligt att tillträdestillstånd utfärdas på samma blankett som arbetscertifikat. Exempel på lämplig blankett visas i bilaga 4 till kungörelsen. Oxygenbrist kan förekomma i rum som varit tillstängt eller dåligt ventilerat längre tid t ex piktank, vattentank, kofferdamm liksom i rum som innehållit vegetabilisk olja eller som varit fyllt med inert gas. Det kan ofta vara svårt att tå bort den inerta gasen och andra gaser från fack mellan bottenvebbar o d. Ett bra sätt att avlägsna sådana gaser är att, där så är möjligt, fylla rummet med vatten och därefter länsa det.

AFS 1986:26 29 Enligt sjöfartsverkets regler får förorenat vatten endast lämnas till mottagningsanläggning eller motsvarande. För tillträde till rum där målningsarbete utförs gäller särskilda regler. Vid sådant arbete kan tillträdestillståndet utgöras av en utförlig instruktion med angivande av erforderliga skyddsåtgärder och skyddsutrustning. Exempel på sådana särskilda skyddsåtgärder som kan behövas vid tillträde till rum utan erforderligt tillträdestillstånd är att följande punkter tillgodoses a) arbetet står under direkt tillsyn av en ansvarig arbetsledare, b) arbetstagare använder tryckluftsapparat med andningsskydd av övertryckstyp där ansiktsmasken sluter till väl och den som använder apparaten är väl förtrogen med den, c) arbetstagare har om så behövs lyftsele d) vid ingången till rummet finns person som följer arbetet, håller i säkerhetslina och tjänstgör som kontaktperson, varvid det är överenskommet om signalsystem mellan kontaktpersonen och den som är inne i rummet. Kontaktpersonen har larmanordning för att kunna kalla på hjälp och går inte in i rummet innan hjälp har erhållits och då endast med utrustning enligt b) och c), e) lämplig skyddsutrustning inklusive andningsskydd, sjukbår och eventuell brandmateriel finns och är klar för omedelbar användning samt f) om explosionsrisk föreligger bär arbetstagaren inte skodon med järnbeslag e d som kan orsaka gnistbildning eller klädsel som bygger upp statisk elektricitet och använder endast explosionssäker ficklampa. Till 35 Att undersöka ett rum med avseende på hälsofaran innebär inte att en analys av luften eller eventuella vätskerester måste utföras. Det är viktigt att undersökningen baseras på erfarenhetsmässig bedömning samt mätkontroll när detta behövs för en sådan bedömning. Om riskerna inte är bekanta är det lämpligt att föreskriva användning av personlig skyddsutrustning. Vissa kemikalier kan vid förbränning eller vid hett arbete sönderdelas och avge hälsofarliga gaser. Oxygenbrist kan befaras om oxygenhalten väsentligt underskrider 20 volymprocent. Till 36 Exempel på villkor för tillträdestillstånd är att arbetet står under direkt tillsyn av en ansvarig arbetsledare och att arbetstagare använder tryckluftsapparat med andningsskydd av övertryckstyp där ansiktsmasken sluter väl till och den som använder apparaten är väl förtrogen med den. Till 37 Exempel på lämplig blankett för arbetscertifikat visas i bilaga 4. Exempel på sådana arbeten där arbetscertifikat inte behövs är

AFS 1986:26 30 - rengöringsarbete som kan utföras från plats utanför det aktuella rummet och - arbete som enbart består i utförande av gasmätning och kontroll. Med rengöringsarbete avses t ex ångning (steaming) av rummen. I vissa rum m m såsom piktankar, deplacementsroder och avbärarlister kan brandfarlig eller explosiv gasblandning bildas genom att rostskyddsmedel och liknande kan finnas i dem. Vid gasmätningar är det viktigt att se till att de ger ett representativt underlag för bedömning av rummets atmosfär vilket fås t ex genom att mäta på flera ställen i rummet. På fartyg under byggnad anses inte risk för brand och explosion föreligga förrän bunkerförråd eller motsvarande tagits ombord. Det kan vara lämpligt att vid huvudtillträdesleden till fartyget sätta upp en tablå eller tavla som anger i vilka rum hett arbete respektive annat arbete får utföras och till vilka rum tillträde är förbjudet. På denna tablå kan man också ange vilka rum som är fyllda med inert gas eller annan hälsofarlig gas och vilka angränsande rum som är farliga att beträda. Det kan också vara lämpligt att anslå certifikat m m som rör maskinutrymmen vid ingångar till dessa. Till 38 Om temperaturen överstiger den angivna finns risk att brännbar gas strömmar ut genom tankens luftrör. Vare sig svetsning e d skall utföras på tanken eller ej är det lämpligt se till att den angivna temperaturen inte överskrids. Exempel på heta arbeten på utsidan av rum är påsvetsning av rörkrökar, dubblingar, beslag eller fundament. Till 39 Inom vissa områden på fartyget t ex i maskinutrymme kan det vara lämpligt att utfärda s k hetarbetstillstånd för varje enskild arbetsoperation. Under dubblingar, beslag, fundament liksom i deplacerande roder och slingerkölar eller liknande kan finnas brännbara vätskor och gaser. Det är viktigt att hål borras för avledning av gaser samt att hetarbetstillstånd utfärdas innan hett arbete utförs. Kopia av hetarbetstillstånd bör lämnas till varje arbetstagare som skall utföra arbete enligt tillståndet. Till 40 Exempel på när det kan befaras att gasfriheten har ändrats är om ventil har öppnats, trimning skett eller rörledning för brännbar vätska utluftats genom rummet eller om annan förbindelse finns mellan rummet och utrymme som inte är gasfritt. Andra exempel är temperaturstegring, längre avbrott i arbetet, dockning m m. Likaså kan utströmning av gas genom luftrör vid t ex ångning av rum medföra risker. Till 42 Exempel på ett lämpligt sådant anslag som avses är en varningsskylt utförd enligt svensk standard SS 03 15 11 (Varselmärkning) med t ex följande text

31 AFS 1986:26 HÄLSOFARLIG GAS - FÅR EJ ÖPPNAS Till 43 Genom temperaturväxlingar på grund av solbelysning m m kan fartyget "andas" d v s under uppvärmning strömmar gas ut genom otäta luckor och ventiler och vid avkylning kan luft sugas in. Detta förekommer särskilt på malmtankfartyg och liknande fartyg med stora luckor till lastutrymmen. Genom att man håller ett ständigt övertryck i rummen minskar dock risken för sådan "andning". Till 45 Exempel på sådana arbeten är - arbete för och akter om lastutrymmena liksom mindre omfattande arbeten på däck vilka inte berör last- eller sloptankar med tillhörande rörledningar, - visst hett arbete på plats som inte direkt gränsar till inertgasskyddade rum på fartyg som endast delvis skyddas med inert gas, - vissa heta arbeten i maskinutrymme, i inredning i däckshus akter, på fartygets akterskepp och roder. Risk finns att läckage i skott eller däck kan uppstå vid hett arbete. Atmosfären i rummen kan då förändras så att brand- och hälsorisk kan uppkomma där så tidigare inte var fallet. För bottenmålning måste normalt gammal färg blästras bort. Det är då lämpligt att göra detta genom s k våtblästring. Till 46 Exempel på sådana kalla arbeten är byte av rör eller ventil i pumprum, kofferdammar, rörtunnlar o d. Till 47 Om inte rummen före överlämnande av fartyget ventileras och befinns vara fria från inert gas bör den samordningsansvarige skriftligt anmäla till fartygets befälhavare vilket eller vilka rum som därigenom inte är säkra för tillträde utan erforderlig ventilation. Till 48 Det är särskilt viktigt att arbetsgivaren ger den eller dem som sänds ut till eller medföljer fartyg noggranna instruktioner om hur arbetet skall bedrivas och vilka skyddsåtgärder som behöver vidtas. Om möjligt bör en arbetsledare följa med och leda arbetet. Det är också viktigt att kontakt tas med ansvarigt befäl för samråd om arbetets säkra utförande.