Redaren Theodor Traung 1875-1901 Theodor Traung nämns ofta som en av föregångsmännen när det gäller regelbunden passagerartrafik mellan Arvika och Säffle. Familjen Traungs historia i Arvika började 1842 när Sven J Traung flyttade hit från Värmlandsnäs och startade affärsrörelse. Affärshuset byggt under 1850-talet finns fortfarande kvar i nordvästra hörnet av korsningen Hamngatan Storgatan. 1 Traungska fastigheten Storgatan 22. Foto Göran Olofsson 2010. Sonen Theodor var född 1848. Från 1870 arbetade han i Sven Traungs speceriaffär och 1875 blev han delägare i firman som då blev S J Traung & Son. Speceridelen avyttrades 1888 men grosshandeln som ingick i företaget fortsatte och drevs efter Sven Traungs död 1894 vidare av Theodor. Det finns redovisat att Theodor Traung började sin redarverksamhet med två mindre fartyg som hette Sjöfröken respektive Nya Sjöfröken. 2 I det fallet var han aktiebolagsdelägare bland flera andra intressenter. Tidsmässigt startade Traungs tid som andelsredare ungefär samtidigt som han började i sin fars affär, det vill säga omkring 1875. 3 Efter ett par år så började han på allvar med rederirörelsen och nu som majoritetsägare i flera fartyg. Han fick då förbättrade transportmöjligheter till den egna grossiströrelsen samtidigt som han förmedlade frakter till andra företag. Den passagerartrafik som bedrevs ökade successivt till allt större volymer. Första större investeringen i en egen rederirörelse gjordes tillsammans med en J Olsson. Möjligen var det järnhandlaren Jonas Olsson som var kompanjonen men det kan också ha varit sjökaptenen Johan Olsson eller någon mer anonym person. 4 Ångfartyget Carl Gustaf inköptes 1877 och tog då helt över trafiken på Säffle med kapten Axel Rinman vid rodret. Nykomlingen fick 1880 namnet Arvika (nummer 3 med namnet). Fartyget kallades senare när en Arvika II (nummer 4) uppenbarade sig på fjorden inofficiellt Arvika I eller Lilla Arvika 1 AT 18940413 och AN 19720117. 2 Se Ångfartygsaktiebolaget Sjöfröken. 3 AN 19010118. 4 Brodin Linus. Arvika köpingen och staden 1811-1911-1936. Arvika 1937. 1
Wermland läns tidning 18781015. Traung var nog nöjd med fartyget Nya Sjöfröken som han samtidigt var involverad i. Också det nya fartyget kom från samma varv Bergsunds mekaniska verkstad i Stockholm där det byggts 1861. Registrerat som ångslup men ändå med 24,4 meters längd så hade det antagligen betydligt större kapacitet än fartyget i det gamla bolaget. Någon möjlighet att åka Arvika - Säffle tur och retur på dagen med s/s Arvika fanns inte 1884. Med avgång 14.00 tisdag, torsdag och lördag så fick man vackert vänta till 07.00 någon onsdag, fredag eller måndag för att komma tillbaka. Traungs Arvika blev kvar i trafik till 1887 års säsong. Sista tiden användes fartyget oftast som pråmdragare, lustturer eller vissa perioder för kortare reguljära turer till exempelvis Stavnäs. 5 Brodin uppger att Arvika såldes till Göteborgs mekaniska verkstad i januari 1888. 6 Sommaren 1884 redovisades i lokalpressen att ett nytt fartyg beställts av Traungs rederi. Ångaren som byggdes vid Kiellers varv i Göteborg skulle få namnet Nordstjernan Hon hade en maskin på 25 hkr och skulle klara en hastighet på 11 knop. Det innebar att nu kunde rutten Arvika- Säffle lätt klaras fram och tillbaka med en effektiv gångtid på åtta timmar. Dagsturer kunde göras från Säffle med flera timmars uppehåll i Arvika. Nordstjernan på 114 bruttoton och var 27,14 meter lång. Förut låg matsalen och akterut förstaklass herrsalong och en särskild damsalong. Under den långa överbyggnaden var en rymlig andraklassavdelning inrymd. Något som förvånar i nutid är att det högst upp på fartyget fanns en avskild rökhytt, sannolikt var det brandfaran och inte hänsyn till medresenärer som föranledde denna avskildhet. Omkring den 10 november 1884 kom Nordstjernan första gången till Arvika. När hon 1885 sattes i trafik så meddelades till en del passagerares glädje och andras sorg att fartyget skulle bli spritfritt. 5 Wermlands läns tidning 18781015 annons. AT 18840426, 18850620, 18860508, 18860703, 18861211, 18861218 och 18861218. 6 Brodin Linus. Arvika köpingen och staden 1811-1911-1936. Arvika 1937 Sid 91, stämmer med fartygsregister. 2
Tidtabellen 1885 visade att Nordstjernan lämnade Säffle 07.00 och reste tillbaka från Arvika 15.30 samma dag. Det bekräftade att nu var den nya allt mer stressade tiden här. Den högre hastigheten gjorde det också möjligt att göra lustturer över helgerna till så avlägsna platser som Kinnekulle.7 Nordstjernan. Foto Arvika Nyheter 19800702. Svea. Foto Arvika Nyheter 19800618. Den gamla ångaren Arvika ansågs 1887 vara uttjänt och ett fabriksnytt fartyg var beställt.8 Fartyg nämns oftast som hon, heter fartyget exempelvis Oscar kan det kännas lite avigt att skriva hon. Det omvända problemet hade tydligen en reporter på AN i augusti 1888 när Traungs nya fartyg var i antågande. Nu kommer han! tillkännagjorde den alerta rubriken. Fartyget var Svea, som nyligen gått av stapeln vid Kiellers mekaniska verkstad i Göteborg samma år. Med en längd av 21,04 meter så var passagerarångaren Svea betydligt mindre än Nordstjernan. Maskinens 15 hkr gav henne en fart av 9,5 knop, alltså även långsammare än Nordstjernan. De mindre dimensionerna kom sig av att Svea var planerad som ett komplement till det större fartyget på kortare turer, och ett alternativ när det var nödvändigt. Sista veckan i september 1888 kom hon färdigrustad till Arvika och sattes omedelbart in mellan Arvika och Nysäter. 7 8 AT 18840607, 18841115, 18850425, 18850502, 18850509, 18850711, 18860717, 18860724 samt AN 19310317. Brodin Linus. Arvika köpingen och staden 1811-1911-1936. Arvika 1937 Sid 91. 3
Senare delen av november råkade Svea bokstavligen i blåsväder. Säsongen var slut för den nya ångarens del och vinterförvaringen var ute på Arvikas redd, förankrad med kraftiga kättingar. En mycket kraftig sydvästlig storm medförde emellertid att förtöjningarna slets av, och fartyget var på väg att kastas mot bryggorna eller kajen. Folk från köpingen hade arbete till långt in på natten för att med hjälp av reservtrossar från Jonas Alströmmer få Svea och ytterligare ett mindre fartyg på plats igen. 9 När säsongen 1889 inleddes så gick Svea på den begränsade traden Arvika - Sulvik - Sölje. Tider utanför tidtabellen uthyrdes hon för lustturer och bogsering hette det i en annons. 10 Svea var antagligen mycket väl lämpad till att bogsera pråmar, däremot så verkar hon inte ha varit passande för att själv bli bogserad. En söndag i början av juli 1891 så fastnade Svea i det smala dyiga inloppet till Sulvik. Det betydligt starkare och mycket större lastfartyget Fortuna skickade över en hjälpande tross, som kopplades runt Sveas mast. Fortuna och masten drog iväg, men det gjorde inte Svea. Efter ett antal nya bärgningsförsök kom ändå ångaren loss och kunde sent på kvällen lägga till i Arvika, utan mast. 11 Lösningen med spritfria resor på Nordstjernan 1885 var antagligen lika publikfriande som att annonsera ut torrlagda Ålandsresor idag. Hur länge det höll i sig är inte känt men 1893 hade Traung restaurangerna på både Nordstjernan och Svea utarrenderade inklusive medföljande utskänkningsrättigheter. 12 Ytterligare en mindre passagerarångare med det feminina namnet Victoria användes av Traungs i några få år. Hon gick säsongerna 1892-1894 enbart i trafik runt Glafsfjorden. 13 Utan att ha det bekräftat så kan det röra sig om det fartyg som levererades 1867 som Kalmarsund 1. Hon såldes 1887 till Sunne och fick då namnet Victoria. Gissningsvis uthyrdes det 22,85 meter långa fartyget till Arvika tills hon 1894 togs in för maskinbyte. Blev i så fall kvar i Sunne till 1917 och såldes sedan till Härnösand där hon byggdes om till bogserbåt. 14 Som vi ser i nästa sidas annonser så användes fartygen intensivt under säsongen. Svea som i juli 1890 gick i tidtabellstrafik runt fjorden fick lördagen den 19 juli transportera trupper under övning. Nästa dag var det en nöjesresa med godtemplare som fanns på programmet. I maj 1892 var tre fartyg i drift enligt tidtabell sex dagar i veckan. Men både Nordstjernan och Svea användes samtidigt till nöjeskryssningar. Inför 1896 års säsong så ansåg Teodor Traung att lastkapaciteten i hans båda passagerarångbåtar inte räckte till. Utöver last till den egna verksamheten var det naturligtvis av största vikt att kunna ge service åt andra som ville skicka frakter med rederiet. Årets första månad 1896 meddelades det att grosshandlare Traung köpt ett lastångbåtsskrov från Sjötorps varv. Till detta hade han köpt en ångmaskin på 140 hästkrafter från Eriksbergs varv i Göteborg. Maskinen skulle levereras senast den 15 april och fartygen skulle sättas i trafik kommande säsong både i kanalen och i saltsjön som det hette. Det innebar att fartyget som fick namnet Thule skulle gå till Göteborg och längre. 15 Ofta gick Thule till Ryssland med järn och papper i lasten som retur medfördes asptimmer och andra varor. 16 Thule kom första gången till Arvika den 22 april 1896. 17 9 AT 18880826, 0929, 1124. 10 AT 18890518. 11 AT 18910710. 12 AT 18930421 13 AT 18920520 och 18940601. 14 Skärgårdsbåtar.se 15 AN 18960117. 16 Dahlström. Säffle kanal. 4
Arvika Tidning 18900619 och 18920520. Thule i skissform. Göran Olofsson. 17 Brodin Linus. Arvika köpingen och staden 1811-1911-1936. Arvika 1937 sid 91. 5
Nu stod det Traungska redarhuset på topp med fyra moderna fartyg i trafik. Under den Traungska eran och under det Traungska styret verkar sjöfarten ha varit lönsam. Ett handelshus blomstrade och tre fabriksnya fartyg kunde köpas inom en tolvårsperiod. Förklaringen var att inkomsterna från passagerartrafik, lustturer, bogsering och extern godstransport inte var de enda förtjänsterna. Lika viktigt var reduceringen av fraktkostnaderna till den egna grossist och minuthandeln som kunde hållas förhållandevis låga. Tredje pusselbiten var att Traung under mer än hälften av sin aktiva tid inte hade så stor konkurrens. Teodor Traung dog hastigt efter bara någon timmes sjukdom i januari 1901. Ingen i hans familj hade möjlighet att ta vid efter honom och rederiet såldes. Se vidare under Ångbåtstaktiebolagen Norden och Byelfven. 18 www.arvikahistoria.se Uppgifter till avsnittet har lämnats av Mats Lugne Gunnarskog. 18 AN 19010118. 6