INFORMATION OM GÄLLANDE JÄVSREGLER Regler om jäv återfinns i förvaltningslagen och personalföreträdarförordningen. Innebörden av de jävsregler som gäller för beslutsfattare, ledamöter och handläggare inom universitetet redovisas nedan med exempel. Objektivitetsprincipen RF 1:9 Myndigheternas handlande skall präglas av objektivitet. Allmänheten skall kunna förlita sig på att myndigheterna agerar sakligt och opartiskt och inte fattar beslut som dikterats av för saken ovidkommande hänsyn eller intressen. Grova former av brott mot denna grundprincip har straffbelagts genom brottsbalkens regler om tjänstefel, bestickning och mutbrott. Vad är jäv? Med jäv avses omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till en beslutsfattares, ledamots eller handläggares opartiskhet/objektivitet vid handläggningen av ett bestämt ärende. De omständigheter som stipulerar jäv återfinns i förvaltningslagen 11-12. Jävsreglerna gäller vid all handläggning, vilket inkluderar beslutsfattande, av ärenden inom universitetet. Beslutsfattare och handläggare på olika nivåer inom universitetet måste alltid iaktta objektivitet i sin hantering av ärenden, vars utgång de kan påverka. Jävsreglerna gäller dock inte vid sk faktiska handlingar som t ex undervisning och forskning. Vem kan betraktas som jävig? Jävsreglerna gäller för den som skall handlägga ett ärende. Med handläggare åsyftas: Beslutsfattare (rektor, förvaltningschef, dekan, fakultetsnämnd, prefekt/motsvarande, institutionsstyrelse eller annan person/organ med beslutanderätt) Person/er som bereder ärendet Person/er som deltar i den slutliga handläggningen av ärendet (t ex som föredragande) En person som endast utför rent expeditionella uppgifter, t ex kopiering och utskick, omfattas således inte av jävsreglerna även om personen skulle beröras av ärendet. Jävsgrunderna I förvaltningslagen 11 finns åtta olika jävsgrunder som delas in i fem olika grupper. 1. sakägar-, intresse- och släktskapsjäv 2. ställföreträdarjäv 3. tvåinstansjäv 4. ombuds- och biträdesjäv 5. grannlagenhets- eller delikatessjäv Sakägar-, intresse- och släktskapsjäv Sakägarjäv föreligger vid handläggning av ett ärende där saken angår handläggaren själv. Här avses både de fall där handläggaren är part i ärendet som de fall där handläggaren har ett sådant intresse i ärendet som grundar besvärsrätt enligt FL 22. Exempel på ärenden där sakägarjäv kan uppstå är att en sökande till en tjänst handlägger eller deltar i handläggningen
av tjänstetillsättningsärendet eller att en person beslutar om någon form av ekonomisk gottgörelse till sig själv. Intressejäv innebär att ärendets utgång kan medföra synnerlig nytta eller skada för handläggaren eller någon närstående till denne. Här är det handläggarens faktiska intresse i ärendet som är avgörande. Exempelvis får en lärare som har ekonomisk vinning av ett läromedel i egenskap av författare inte vara med och besluta om läromedlets eventuella användning som kurslitteratur. Släktskapsjäv föreligger om ärendets utgång kan medföra synnerlig nytta eller skada för någon till handläggaren närstående person. Exempel på släktskapsjäv är att examinera sina egna barn eller annan närstående. Jävet omfattar i dessa fall såväl konstruktionen av provet som genomförandet av examinationen. Ställföreträdarjäv Ställföreträdarjäv uppkommer om handläggaren eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång. Detta kan inträffa t ex vid ett affärsförhållande mellan en institution och ett bolag, där handläggaren är firmatecknare och/eller delägare. Både intressejäv och ställföreträdarjäv kan lätt uppstå i samband med bisysslor. Eftersom statsanställda själva har ett stort ansvar när det gäller att bedöma vilka bisysslor de kan och får åta sig är det nödvändigt att i en handläggarsituation beakta intressekonflikter och eventuellt jäv. Tvåinstansjäv Tvåinstansjäv är begränsad till överklagandeärenden, underställningsärenden och tillsynsärenden. En och samma person får inte handlägga ärenden i två instanser, t ex fakultetsnämnd och Överklagandenämnden för Högskolan. Ombuds- och biträdesjäv Ombudsjäv föreligger om den som handlägger ett ärende fört talan som ombud i saken. Biträdesjäv föreligger om den som handlägger ett ärende mot ersättning biträtt någon i saken. Myndigheten är skyldig att tillhandagå allmänheten med upplysningar och råd. Att en handläggare biträtt part med vägledning och råd medför inte generellt jäv utan det som är avgörande för jävet är om hjälpen lämnats mot ersättning eller inte. Grannlagenhets- eller delikatessjäv Den sista jävsgrunden är utformad som en generalklausul med syfte att fånga upp de situationer som inte täcks av de övriga jävsgrunderna. Här sägs att den som handlägger ett ärende blir jävig om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans/hennes opartiskhet i ärendet. Exempel på omständigheter som kan falla under denna punkt är nära vänskap med eller beroendeförhållande till den som saken angår eller medförfattarskap med en som söker anställning om samarbetena varit många och nära i tiden.
Säkerhetsventil FL 11 2 st Även om det formellt föreligger jäv kan förhållandena undantagsvis vara sådana att man kan bortse från jäv. För detta krävs dock att frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. Ärendet är t ex en ren rutinåtgärd eller helt okontroversiellt. Personalföreträdare (fackliga representanter) För personalföreträdare som särskilt har utsetts att i myndighetens ledning företräda de anställda finns bestämmelser om jäv i 13-14 personalföreträdarförordningen. Personalföreträdarna får inte enligt 13 delta i eller närvara vid handläggningen av frågor som rör 1. förhandlingar med en arbetstagarorganisation 2. uppsägning av kollektivavtal 3. arbetskonflikter 4. rättstvister mellan myndigheten och en arbetstagarorganisation Enligt 14 gäller dock att när styrelsen eller personalansvarsnämnden handlägger ett ärende där en arbetstagarorganisation har ett intresse att bevaka skall en personalföreträdare inte omfattas av grannlagenhets- eller delikatessjäv enbart pga att o han/hon är förtroendeman eller funktionär hos organisationen o har företrätt denna i förhandlingar enligt MBL Verkan av jäv Den som är jävig får inte handlägga ärendet. Som huvudregel gäller att han/hon heller inte får vidta förberedande åtgärder eller delta i ärendets avgörande. Han/hon får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Vid brådskande ärenden som inte kan skjutas upp får den som är jävig till och med fatta beslut om detta är nödvändigt med hänsyn till tidsbristen. Restriktivitet skall tillämpas i detta hänseende. Den som är jävig i ett ärende som föreligger för behandling vid sammanträde skall inte bara avstå från att yttra sig eller delta i omröstning utan bör också lämna sammanträdet när ärendet skall behandlas. Det är i första hand den jävige själv som skall upplysa om jävet. Det är vars och ens skyldighet att göra detta. Om en jävsfråga väcks av annan är myndigheten skyldig att snarast besluta i jävsfrågan. Ett beslut som fattats trots att jäv förelåg är giltigt tills det eventuellt förklaras ogiltigt efter överklagande i sakfrågan varvid jävsförhållanden angetts som grund för överklagandet. Prövning av jävsfråga Om det uppkommit fråga om jäv mot någon och om ersättare inte kunnat sättas in skall snarast ett formellt beslut i jävsfrågan fattas inom myndigheten. Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet. När det gäller ej överklagbara beslut är det viktigt att jävsfrågan prövas innan beslut fattats i sakfrågan.
Interna föreskrifter rörande jäv (Beslutade av rektor 2005-06-02) Ingen bör sitta på två stolar En anställd vid universitetet bör inte upprätthålla beslutsfattande funktioner på flera nivåer samtidigt. Det är t ex inte lämpligt att både vara prefekt/föreståndare eller studierektor och dekan eller prodekan inom samma fakultet. Valberedning/Valförsamling En ledamot av en valberedning eller universitetets valförsamling bör ej delta i valberedningen/valförsamlingen om han/hon blir nominerad till ett förtroendeuppdrag. Ledamoten bör i denna situation ställa sin plats till förfogande för någon annan. Tillsättningsärende Vid utseende av sakkunnig i tillsättnings- och befordringsärende är det viktigt att beakta jävsfrågan noga. Att en sakkunnig varit medförfattare till en sökandes alster är att betrakta som jäv om detta skett inom de senaste fem åren eller om längre tid förflutit medförfattarskapets omfång varit mycket omfattande.