Underlag till strategi för femårigt utvecklingssamarbete med Zimbabwe

2016-09-13 Underlag till strategi för femårigt utvecklingssamarbete med Zimbabwe 1. Bakgrund till Sidas underlag Med utgångspunkt i regeringens anvisningar lämnar Sida ett underlag till strategi för utvecklingssamarbetet med Zimbabwe under de kommande fem åren. Sidas förslag svarar mot regeringens anvisningar med en volym om 1 100 miljoner kronor och är baserat på en analys av tidigare resultat och erfarenheter samt Sveriges komparativa fördelar. Detta underlag till strategi utgår från erhållna anvisningar samtidigt som stor hänsyn har tagits till rådande osäkerhet i Zimbabwe under 2016. Landet präglas av en djup politisk kris dominerad av successionsfrågan. Den ekonomiska nedgången tar sig allt allvarligare uttryck samtidigt som fattigdomen förvärras till följd av en långvarig torka och matosäkerhet. Läget i Zimbabwe är svårbedömt vilket har beaktats i formulerandet av ett nytt svenskt utvecklingssamarbete. Föreslagen inriktning och genomförande kommer att anpassas till hur situationen utvecklas och kan också hantera en positiv utveckling. Hög fattigdom, sårbarhet för klimatförändringar, en svag statsförvaltning, djupt rotade patronklient förhållanden, utbredd korruption och brister avseende jämställdhet, utgör som några av Zimbabwes huvudsakliga utvecklingsutmaningar. Fattigdomen i Zimbabwe återfinns huvudsakligen på landsbygden där de flesta fattiga bor, medan städerna har betydligt lägre fattigdomsnivåer. Den har vidare ökat drastiskt under de senaste åren till följd av lägre världsmarknadspriser på mineraler liksom en svår torka. Remitteringar från zimbabwier i utlandet som många gånger innebär överlevnaden för enskilda familjer har minskat substantiellt till följd av lågkonjunktur i Sydafrika. Andelen matosäkra har under senare tid fördubblats till ca 30 % av befolkningen och uppskattas fortsätta öka då den svåra torkan kombinerat med övriga chocker medför allvarliga långsiktiga konsekvenser för människors möjligheter att försörja sig. Matosäkerheten förvärras av den övergripande makroekonomiska situationen med strukturella faktorer såsom höga fattigdomsnivåer, brist på sysselsättning, fluktuerande livsmedelspriser, hög HIV-prevalens och svag tillgång till samhällstjänster. En låg produktivitet i jordbruket liksom fallerande värdekedjor och korruption är också starkt bidragande. Ca 80 % av statsbudgeten går till löner, vilket lämnar mycket litet för sociala och ekonomiska investeringar. Utländska investeringar hämmas av oklar lagstiftning för utländskt ägande. Zimbabwe har genomgått ett IMF-lett Staff Monitoring Programme med förhållandevis gott 1

resultat, och arbetar f.n. med Världsbanken, Afrikanska Utvecklingsbanken och IMF för att lösa landets skulder och därmed möjliggöra för nya lån. Här går förhandlingarna in i kritiskt skede under tidig höst 2016. Korruptionen har stadigt förvärrats sedan mitten av 1990-talet och utgör en av de svåraste utvecklingsutmaningarna i Zimbabwe. Zimbabwe antog 2013 en femårig nationell utvecklingsplan som inkluderar förbättrad social service, infrastruktur, livsmedelsförsörjning och ekonomisk tillväxt. 1 Planen saknar dock struktur för finansiering och koordinering av insatser liksom ekonomiska förutsättningar för genomförande. Regeringen utarbetar för närvarande en interimistisk fattigdomsstrategi (I-PRSP), med sikte på en ordinarie strategi 2019. Demokratisk samhällsstyrning har stora brister. 2 Till följd av rådande ekonomisk kris brister statens förmåga att tillhandahålla grundläggande samhällsservice till hela befolkningen, såsom brist på hälso- och sjukvård samt mediciner. Decentralisering släpar efter. Yttrandefriheten är satt under tryck. Situationen för mänskliga rättigheter är fortsatt skör. Oppositionella, aktivister och oberoende media utsätts ofta för kränkningar. Trots att konstitutionen slår fast jämställdhet som en rättighet och att vissa framsteg gjorts, kvarstår stora ojämlikheter mellan könen. 3 Traditionella normer fortsätter dominera vilket exempelvis tar sig uttryck i fortsatt förekomst av olagliga barnäktenskap och bristande respekt för kvinnors arvsrätt. Kvinnor är underrepresenterade i beslutspositioner i offentlig och privat sektor, liksom bland förtroendevalda. Vidare är våld i hemmet och könsrelaterat våld vanligt förekommande. Många hälsoproblem hos flickor och unga kvinnor är intimt kopplade till frånvaro av respekt för sexuella rättigheter och medför barnäktenskap, sexuella övergrepp, tidiga graviditeter och osäkra aborter. Landets ekonomi domineras av gruvdrift och jordbruk. Höga kostnader för produktion (bland annat till följd av energikris) uteblivna reformer och eftersatt infrastruktur innebär stora utmaningar för industrin. Sysselsättning sker huvudsakligen i informella företag inom jordbruket, med hög arbetslösheten och undersysselsättningen koncentrerad till unga och kvinnor. Zimbabwe har ett starkt legalt ramverk för att styra miljöarbetet, den politiska viljan liksom den institutionella kapaciteten för efterlevnad och tillämpning är dock svag. Landets naturresurser nyttjas på ett ohållbart sätt och motståndskraften mot kriser och naturkatastrofer är låg. Mot denna bakgrund föreslår Sida följande tre områden för det fortsatta utvecklingssamarbetet med Zimbabwe: 1) Demokrati, jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter; 2) Grundläggande hälsa; samt 3) Miljö, klimat och motståndskraft. Förslaget är utformat för att kunna möta olika tänkbara framtida scenarior med möjligheter till ett flexibelt förhållningssätt för att svara upp mot landets utveckling. I skrivande stund är situationen svårbedömd och instabil. Det är en stor risk för konflikt, dels till följd av den överskuggande successionsfrågan, interna strider inom ZANU PF och splittrad opposition, men också för det utbredda missnöjet med den ekonomiska politiken som förs. Regimens svar på folkliga protester blir avgörande för landets utveckling liksom biståndsgivarnas välvilja att stötta reformprocessen. 2

Denna osäkra politiska dynamik gör också att den aggregerade risknivån för strategiunderlaget är hög. Sida ser stora risker för ökad politisk oro, fördjupad ekonomisk nedgång samt ökad fattigdom till följd av förvärrad matosäkerhet. För de föreslagna resultaten ses dessa risker dock som faktorer att förhålla sig till löpande och har därför inte inkluderats i riskmatriserna för respektive område. Detsamma gäller för korruption. Sida ägnar detta särskild uppmärksamhet i Zimbabwe och hanterar detta löpande genom noggrann uppföljning samt val av partners med fungerande system för intern styrning och kontroll. Direkt stöd till antikorruption föreslås fortsätta. Det föreslagna bilaterala samarbetet svarar i sin helhet mot de riskfaktorer som nämns i anvisningarna. Hanteringen av dessa risker sker huvudsakligen genom en hög grad av flexibilitet vad gäller samarbetsparter där underlaget ger förslag på förändringsaktörer och potentiella samarbetsparter inom varje område. Risken för konflikter till följd av pågående kriser hanteras därtill inom ramen för urval och beredning av insatser genom exempelvis analys av genomförandeparter och målgrupper, planerade aktiviteter och liknande. Samarbetet kommer även fortsättningsvis genomföras med multilaterala organisationer och det civila samhällets organisationer. Biståndet kommer samtidigt sträva efter större samarbete med den privata sektorn, både som potentiell finansiär och förändringsaktör. Den zimbabwiska diasporans möjliga bidrag till utveckling bedöms i dagsläget huvudsakligen bestå i finansiellt stöd till enskilda och familjer. På sikt kan utbyten vara värdefulla för överföring av kunskap och teknologi. Möjligheterna till ett närmare samarbete med statliga institutioner kommer att bedömas löpande utifrån landets utveckling samt resultat från de försök till närmanden som inletts inom utvecklingssamarbetet såsom givargemensamma fonder. För att bryta Zimbabwes isolering och introducera nya förhållningssätt kan det svenska samarbetet stimulera breddade kontakter och utbyte med Sverige och omvärlden på olika nivåer, vilket också bidrar till relationer bortom biståndet. Underlaget baseras på det högre beloppet i anvisningarnas volymspann, 1 100 MSEK. Ett eventuellt lägre belopp i den slutliga strategin skulle framför allt minska möjligheterna till samarbete inom det nya området Miljö, klimat och motståndskraft liksom att svara upp mot humanitära behov. Underlaget tar sin utgångspunkt i de fattigas perspektiv och rättighetsperspektivet, där föreslagna resultat söker bidra till principerna om ansvarsutkrävande, deltagande, transparens och ickediskriminering. Jämställdhet, med fokus på social trygghet och rättigheter, liksom miljö och klimat utgör egna programområden samtidigt som de också genomsyrar förslaget i sin helhet. En konfliktkänslig ansats har använts i val av genomförandeparter och resultatformuleringar. Underoperationaliseringen kommer detta ses över mer noggrant då spänningarna i samhället antas öka de närmsta åren. Synergier såväl inom som mellan områdena belyses, och kommer att undersökas närmare vid operationalisering. De områden och resultat som föreslås är koordinerade med strategin för regionalt utvecklingssamarbete i Afrika söder om Sahara, liksom den regionala strategin för SRHR i Afrika söder om Sahara, relevanta globala tematiska strategier (framför allt energi och 3

hälsa) och det humanitära biståndet. Det finns idag ingen uttalad EU-gemensam programmering i och med det nyligen återupptagna samarbetet, antalet aktiva medlemsstater som är biståndsgivare är begränsat. 4 Sverige har en tydlig röst i EU-sammanhang och har möjlighet att spela en tongivande och pro-aktiv roll i dialog med andra givare liksom med Zimbabwe. 2. Sidas svar på regeringens anvisningar Tabell 1. Områden och volym i miljoner kronor i förhållande anvisningarna Område 1. Demokrati, jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter. 2. Grundläggande hälsa. 3. Miljö, klimat och motståndskraft. Huvudsaklig inriktning i regeringens anvisningar - Stärkt demokrati - Stärkt jämställdhet - Ökad respekt för mänskliga rättigheter - SRHR - Social trygghet - Förbättrad grundläggande hälsa - Stärkta hälsosystem - SRHR - Förbättrad miljö - Begränsad klimatpåverkan - Stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan, klimatförändringar och naturkatastrofer - Inkluderande och miljömässigt hållbar ekonomisk utveckling - Förnybar energi - Produktiva arbetstillfällen - Anständiga arbetsvillkor - Entreprenörskap Summa: Volym, miljoner kronor 400 400 300 1 100 MSEK 4

2.1 Områden 2.1.1 Område 1: Demokrati, jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter Det som motiverar att Sverige bör bedriva utvecklingssamarbete inom detta resultatområde är ineffektiv samhällsstyrning och svag decentralisering, utbredd korruption, bristande respekt för mänskliga rättigheter samt ojämlikhet mellan könen. Efter ett par år av demokratiska framgångar såsom etablerandet av en ny konstitution 2013 och en större dialog mellan regeringen och det civila samhället, har utvecklingen under 2016 vänt tvärt och framtiden är osäker. Oppositionen är idag splittrad och har svårt att presentera politiska alternativ. De eskalerande interna konflikterna inom ZANU PF bidrar till politisk oförutsägbarhet liksom ökad risk för konflikter. Misstron mot regeringen och centrala statliga institutioner liksom regeringspartiet är stor, och det finns ett stort behov av att förbättra demokratisk samhällsstyrning och transparens. Landets djupa ekonomiska problem med likviditetsbrist lämnar medborgarnas behov av grundläggande samhällsservice otillfredsställt. Media hålls tillbaka då inga genomgripande mediereformer har genomförts efter den nya konstitutionen. Då 80 % av befolkningen har tillgång till mobiltelefon, är social media ett nytt sätt att arbeta med kommunikation och information. Det civila samhället har potential att göra skillnad, men finansieringsproblem och svag koordinering försvårar bredare genomslag. Jämställdhetsarbetet går långsamt, kvinnor är underrepresenterade i politiken och näringslivet. Barn är överlag utsatta i Zimbabwe och har låg social trygghet, unga flickor särskilt så. Våld är vanligt mot flickor och kvinnor, likaså sexuellt och könsrelaterat våld. Utsattheten ökar i kriser, såsom ökad matosäkerhet och ekonomisk kollaps. Sida föreslår som svar på dessa utmaningar ett fortsatt stöd till parlament, väljarutbildning och media för att bidra till mer demokratiska val och förbättrad samhällsstyrning. Genom mer oberoende institutioner för finansiell uppföljning ökar förutsättningarna för transparens och deltagande. Ökad medvetenhet hos befolkning och näringsliv stärker deras möjlighet att ställa tydligare krav på transparens och ansvarstagande, där det civila samhället och oberoende media kan spela en stor roll i att bevaka, informera och påverka. Social trygghet främjas genom att förebygga våld och bättre ta hand om offer. I ljuset av risk för konflikt ses fortsatt samarbete med MR-organisationer viktigt att stärka. Risknivån bedöms som hög till följd av regeringens svaga vilja att stärka mänskliga rättigheter och fördjupa demokratin samt djupt rotade normer om flickor och kvinnor. Riskerna hanteras genom dialog och ett brett spektrum av aktörer. Sverige åtnjuter ett förtroende vilket ger ett starkt mervärde samtidigt som Sveriges roll ökar i betydelse då likasinnade givare försvinner. Utöver EU och UNDP är också Storbritannien aktiv givare till samhällstyrning och mänskliga rättigheter. 5

Samarbetet föreslås fortsätta tillsammans med multilaterala organisationer som i sin tur arbetar med offentliga och demokratiska institutioner på central och lokal nivå. Ett mindre antal organisationer i det civila samhället, exempelvis MR-försvarare, liksom media ses också som prioriterade samarbetsparter. Öppenhet för att i ett närmare samarbete stödja statliga institutioners ansvarstagande och effektivitet bör finnas, men vägledas av resultaten av pågående svenskfinansierade projekt inom demokratisk samhällsstyrning liksom övrig politisk utveckling. Området föreslås en allokering om 400 MSEK med flexibilitet för utveckling de närmaste åren, framför allt i val av samarbetsparter och längd på avtal. Tabell 2. Förslag till resultat och indikatorer för område 1 5 Resultat Indikatorer Utgångsläge Mål Resultat 1 Förbättrade förutsättningar för ansvarstagande och ansvarsutkrävande i den offentliga sektorn. 1. Grad av demokratisk samhällsstyrning enligt Ibrahim Index of African Governance 6 2. Grad av korruption enligt Global Corruption Barometer Index 7 1. 40,4 (2015) 2. 3,7 (2013) Alla måtten ska förbättras Resultat 2 Ökad kapacitet i det civila samhället och hos medier att verka för ansvarsutkrävande och försvara mänskliga rättigheter. 1. Kunskap om Zimbabwes konstitution 2. Andel av zimbabwiska organisationer med svenskt stöd som visar ökad kapacitet och transparens 8 3. Antal oberoende/icke-statliga radiokanaler 1. 30 % av befolkningen är helt okunniga; 48% vet lite (2016) 2. Fastställs senare. 3. 3 (2016) Alla måtten ska förbättras 4. Andel tidningar som följer VMCZ etiska kod 9 4. 14 (2016) Resultat 3 Stärkta förutsättningar för jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter, med fokus på kvinnor och flickor. 1. Andel kvinnor bland ledamöter i parlamentet 2. Andelen barn som har kunskap om hur rapportera på barnskyddskränkningar 3. Förutsättningarna för civila samhället att verka i enligt Core Civil Society Index 10 1. 35 % 2. Fastställs senare 3. 0,45 (2014) Alla måtten ska förbättras 6 2.1.2 Område 2: Grundläggande hälsa Det som motiverar att Sverige bör bedriva utvecklingssamarbete inom detta område är det bristande offentliga hälsosystemet som inte klarar av att möta befolkningens behov. En stor utmaning idag ligger i bristande inhemsk finansiering vilket bland annat leder till brist på utbildad personal, mediciner och utrustning. Tillgången till vård varierar över landet och mellan inkomstgrupper. Funktionsnedsattas behov beaktas sällan. Till detta kommer traditionella och religiösa normer vilket negativt påverkar hälsa, SRHR och tillgång till preventivmedel.

HIV-relaterade sjukdomar är generellt den främsta dödsorsaken trots att siffran sjunkit. De framsteg som gjordes tidigare avseende mödradödlighet har stannat av, också barnadödligheten är hög. En ny nationell hälsostrategi för 2016-2020 bedöms vara heltäckande och relevant, däremot saknas finansiering till stora delar förutom löner. Tillgången till sexualundervisning och preventivmedel möter inte behoven och är en bidragande orsak till högt antal tonårsgraviditeter och att många flickor lämnar skolan i förtid. Sida föreslår därför ett brett stöd till det nationella hälsosystemet för att minska diskriminering genom att leverera kvalitativ och jämlik hälsovård med fokus på framförallt kvinnor och barn, kompletterat med en förbättrad integrerad hälsoservice med avseende på sexuell och reproduktiv hälsa, HIV-tjänster och tjänster relaterade till könsrelaterat våld. Den övergripande risknivån för resultatområdet bedöms vara medelhög, där de största riskerna är kopplade till den ekonomiska situationen, både i landet överlag och inom hälsosektorn. Dessa risker är svåra för Sverige att påverka. Risken för att de humanitära behoven ökar så mycket att föreslagna resultat inte kommer att uppnås hanteras genom nära samordning med humanitära aktörer och flexibilitet till att ställa om medel. Sverige har komparativa fördelar tack vare långt engagemang och erfarenhet när det gäller hälsa och jämställdhet där det nära samarbetet med FN tillsammans med en tydlig politisk hållning bidragit till viktiga resultat. Sverige har goda förutsättningar att driva viktiga frågor inom mänskliga rättigheter överlag liksom särskilt angelägna SRHR-frågor för unga flickor och kvinnor såsom tonårsgraviditeter och tillgång till säker abort. Till detta kommer också svenskt samarbete och dialog på regional och global nivå med vilket det bilaterala samarbetet samverkar. Stödet föreslås fortsätta huvudsakligen genom multilaterala organisationer, vilka i sin tur arbetar med den offentliga sektorn. Skulle den politiska utvecklingen gå i positiv riktning kan ett mer direkt svenskt samarbete med statliga aktörer att övervägas. Samarbete med organisationer inom det civila samhället föreslås för arbete med sexuell och reproduktiv hälsa liksom med attityd- och beteendeförändringar. Området föreslås allokeras 400 MSEK, med stor flexibilitet att höjas vid ökade humanitära behov. 7

8 Tabell 3. Förslag till resultat och indikatorer för område 2 Resultat Indikatorer Utgångsläge Mål Förbättrad tillgång till god hälsovård med 1. Andel kvinnor som får mödravård under graviditeten 1. 70 % (2014) 1. 85 % fokus på kvinnor och barn. 2. Andel säkra förlossningar som genomförs med 2. 80 % (2014) 2. 85 % utbildad personal 3. 69 % (2014) 3. 75 % 3. Andel fullt vaccinerade spädbarn Förbättrad sexuell och reproduktiv hälsa och respekt för sexuella rättigheter, framförallt för unga människor 1. Andel kvinnor som inte anser sig ha tillräcklig tillgång till familjeplanering. 2. Andelen flickor (15-19 år) som blivit gravida. 3. Ny nationell strategi för ungdomars SRH på plats och implementerad. 2.1.3 Område 3: Miljö, klimat och motståndskraft 1. 10,4 % (2014) 2. 24 % (2014) 3. Nej (2016) 1. 6,5 % 2. 16 % Med en stor fattigdom, klimatkänslig ekonomisk verksamhet baserad på naturresurser, utbredd matosäkerhet och kontinuerlig negativ påverkan av en rad sammankopplade sociala, ekonomiska, politiska stressfaktorer, står Zimbabwe inför en rad utmaningar. Motståndskraften hos samhällen och individer riskerar att urholkas och uppnådda utvecklingsvinster riskerar att undergrävas. Andelen matosäkra har under senare tid fördubblats till ca 30 % av befolkningen. Majoriteten av landets arbetsföra befolkning över 15 år är sysselsatt inom lantbruket, huvudsakligen i småskaligt och säsongsberoende jordbruk Den informella sektorn är stor och det är framför allt här som arbetstillfällen för unga genereras. Anständiga arbetsvillkor brister och lönerna är ofta låga. Sårbara grupper såsom äldre, föräldralösa hushåll, kvinnor och barn drabbas hårdare av klimatförändringar och naturkatastrofer. Kvinnor har ofta huvudansvaret för familjens överlevnad. De är samtidigt diskriminerade i tillgång till inkomster, mark, tekniker och krediter. En bidragande orsak till ekonomisk stagnation är brist på elektricitet, vilket också har förvärrats av torkan. Därtill dominerar icke-förnybar produktion av elektricitet där är en omställning hålls tillbaka till följd av otydligt regelverk och brist på investeringar. Det legala skyddet av miljön är relativt gott, däremot är efterlevnad och tillämpning svag vilket bidrar till ett fortsatt ohållbart nyttjande av naturresurser och ekosystemtjänster. Sverige har möjlighet att bidra till ökad motståndskraft hos samhälle och individ genom stöd till stärkta system för bevakning, beredskap och hantering av kriser liksom en bredare ansats för att bygga motståndskraft kopplat till samhällsstyrning och försörjningsmöjligheter. Samarbetet ska fokusera på de fattigaste och mest sårbara människorna och hushållen liksom att stärka samverkan mellan det humanitära biståndet och utvecklingssamarbetet. En ökad motståndskraft stärker också den sociala tryggheten. En viktig del av den enskilda människans motståndskraft är möjligheterna att försörja sig själv och sin familj. Genom bättre förutsättningar för individer och företag att utvecklas och växa med ett hållbart nyttjande av naturresurser, främjas hållbar ekonomisk utveckling och produktiv 3. Ja.

sysselsättning. Mot bakgrund av Zimbabwes många unga är det särskilt viktigt att prioritera unga kvinnor och män. Ökad sysselsättning kan också minska risken för konflikt. Svenska komparativa fördelar ses huvudsakligen ligga i att stödja stärkta värdekedjor, entreprenörskap liksom introduktion av ny och grön teknologi och tillgång till finansiella tjänster. Svenskt stöd till investeringsförberedelser kan bidra till att öka andelen förnybar elektricitetsproduktion samt användas katalytiskt för att växla upp lokal och internationell finansiering. Genom stöd till kapacitetsuppbyggnad kan förutsättningarna att genomföra landets klimatplan stärkas, liksom möjligheterna att söka och erhålla finansiering ur klimatfonder för att genomföra Zimbabwes klimatplan (INDC). Den sammantagna risken för att uppnå resultat i området bedöms som medelhög, mycket knutet till den ekonomiska krisen. Hantering sker huvudsakligen genom bevakning och flexibilitet. Miljö- och klimatfrågor, sysselsättning och energi är till stora delar nya områden för det svenska utvecklingssamarbetet med Zimbabwe. Svenska erfarenheter från annat utvecklingssamarbete i dessa frågor i Afrika söder om Sahara kommer att utnyttjas. Samarbete kommer inledas med en analys av samarbetsparter och instrument där svenska medel kan utnyttjas mest effektivt, såsom givargemensamma fonder eller garantier för att växla upp privat och institutionellt kapital. Samarbete med den privata sektorn liksom den zimbabwiska diasporan kommer att undersökas. Prioritering inom området är avhängigt utvecklingen, flexibilitet ska bibehållas för att kunna svara mot akuta och humanitära behov. Föreslagen allokering för kommande strategiperiod uppgår till 300 MSEK. 9

Tabell 4. Förslag till resultat och indikatorer för område 3 Resultat Indikatorer Utgångsläge Mål Ökad motståndskraft mot naturkatastrofer och klimatförändringar Ökat antal människor, i synnerhet ungdomar och kvinnor, har förbättrade försörjningsmöjligheter Ökad kapacitet för gröna investeringar och mer förnybar energi 1. Andel hushåll som konsumerar en acceptabel diet. 2. Andel hushåll som använder klimatanpassade jordbrukstekniker 3. Andel hushåll som tillämpar överlevnadsstrategier vid stress, kris och akutläge 1. Andel unga (15-24 år) som varken arbetar eller studerar. 2. Hushållens genomsnittliga inkomst per månad. 1. Landet är ackrediterat för att söka medel från gröna klimatfonden 2. Handlingsplan för att nå klimatåtaganden 3. Andel elenergi från förnybara källor 4. Antal installerade MW som frigörs tack vare energieffektivisering 1. 54 % (2016) 2. 28 % (2015) 3. 41 % (2016) 1. 31 % kvinnor och 23 % män (2014) 2. 62 USD (april 2016) 1. Inte ackrediterat 2. Inte utvecklad 3. 53 % (2013) 4. Potential 229 MW (2015) 1. Förbättring 2. 50 % 3. Minskning Måtten ska förbättras 1. Ackrediterat 2. Antagen 3. Ökning 4. Ökning 1 Zimbabwe Agenda for Sustainable Socio-Economic Transformation, 2013-2018 ( Zim Asset ). 2 Generellt når Zimbabwe 40,4 av 100 i Ibrahim Index of African Governance, vilket placerar Zimbabwe på plats 44 av 54 afrikanska länder och sämst av de 12 länderna i södra Afrika. 3 Zimbabwe rankas 112 av 188 länder i UNDP:s Gender Inequality Index (2014) 4 Utöver EU är Storbritannien och Tyskland större biståndsgivare tillsammans med Sverige. 5 De föreslagna indikatorerna i detta underlag ska ses som exempel på indikatorer som kan användas för att följa upp de föreslagna förväntade resultaten. Val av indikatorer kommer att ses över i samband med operationalisering. 6 Ibrahim Index of African Governance (IIAG) mäter årligen kvalitet på samhällsstyrning inom rättssäkerhet, deltagande och mänskliga rättigheter, uthållig ekonomisk utveckling samt mänsklig utveckling. Indexet spänner mellan 0 till 100, där högre värde anger bättre utfall. 7 Transparency International mäter förekomsten av korruption bland medborgare och företagare vilket sammanställs i Global Corruption Barometer där 5,0 anger extremt korrupt. 8 Organisationer i det civila samhället som erhåller svenskt stöd ska följas upp med avseende på strategiska planer och transparent årlig budgetprocess. 9 Voluntary Media Council of Zimbabwe (VMCZ) är ett samarbete mellan Zimbabwe Union of Journalists (ZUJ); Media Institute of Southern Africa (MISA); Media Alliance of Zimbabwe (MAZ); Media Monitoring Project of Zimbabwe (MMPZ); och Media Centre Zimbabwe. 10 Core Civil Society Index mäter hur robust det civila samhället är i ett land utifrån grad av repression, möjligheter att etablera sig samt medborgarnas engagemang. Indexet sträcker sig mellan 0 (dåligt) till 1 (bra). 10

2016-09-13 Fördjupat underlag till strategi för femårigt utvecklingssamarbetet med Zimbabwe Detta underlag till strategi utgår från erhållna anvisningar samtidigt som stor hänsyn har tagits till rådande osäkerhet i Zimbabwe under 2016. Landet präglas av en djup politisk kris dominerad av successionsfrågan. Den ekonomiska nedgången tar sig allt allvarligare uttryck samtidigt som fattigdomen förvärras till följd av en långvarig torka och matosäkerhet. Läget i Zimbabwe är svårbedömt vilket bör beaktas i formulerandet av ett nytt svenskt utvecklingssamarbete. Föreslagen inriktning och genomförande kommer att anpassas till hur situationen utvecklas. 1. Utvecklingsutmaningar Zimbabwe är ett låginkomstland som sett stora försämringar av den utveckling som uppnåddes fram till millennieskiftet. Även om andelen av befolkning som lever i extrem fattigdom minskade endast marginellt fram till 2011, har större framgångar uppnåtts för barna- och mördadödlighet. 1 Under det tidiga 2000-talet urholkades dessa framsteg alltmer till följd av ekonomiska och politiska utmaningar, framför allt sedan den politiska och ekonomiska kollapsen efter 2008 då årlig BNP halverades och grundläggare samhällsservice som hälsa och utbildning kraftigt urholkats. 2 Utbildningsnivån är fortsatt hög med 96 % läs- och skrivkunniga samt ett av de fem starkaste utbildningssystemen på kontinenten. 3 Fattigdomen i Zimbabwe återfinns huvudsakligen på landsbygden där de flesta fattiga bor, medan städerna har betydligt lägre fattigdomsnivåer. 4 Den har ökat drastiskt under de senaste åren till följd av lägre världsmarknadspriser på mineraler liksom såväl lågkonjunktur som en svår torka i regionen sedan några år. Andelen matosäkra har under senare tid fördubblats till ca 30 % av befolkningen och uppskattas fortsätta öka då den svåra torkan kombinerat med övriga chocker medför allvarliga långsiktiga 1 Andelen av befolkningen som lever under fattigdomsnivån minskade från 76 % år 1995 till 72 % år 2011. Dödlighet för barn under fem år sjönk från 120 till 75 döda per 1 000 levande födda (1999-2014) medan mödradödligheten sjönk från 1 069 till 614 döda per 1 000 000 levande födda (2002-2014) 2 Human Development Index för 2014 placerar landet på plats 155 av 188, vilket kan jämföras med dess placering på 130 av 174 år 2000. All data från UNDP. 3 UN(2014) Zimbabwe Country Analysis. Kvinnors skriv- och läskunnighet uppgår till 92 % medan den för män uppgår till 86 %. 4 Huvuddelen av de fattiga (79 %) bor på landsbygden. The Millenium Development Goals Report (2015) 1

konsekvenser för människors möjligheter att försörja sig. 5 Från att ha varit södra Afrikas kornbod, förvärras matosäkerheten av den övergripande makroekonomiska krisen med strukturella faktorer såsom höga fattigdomsnivåer, brist på sysselsättning, fluktuerande livsmedelspriser, hög HIV-prevalens och svag tillgång till samhällstjänster. 6 En låg produktivitet i jordbruket till följd av brist på investeringar och ny teknologi är också starkt bidragande, liksom fallerade värdekedjor (för exempelvis insatsvaror och utsäde) och korruption. En femårig nationell utvecklingsplan; Zimbabwe Agenda for Sustainable Socio-economic Transformation, (ZimAsset) antogs 2013 och inkluderar förbättrad social service, infrastruktur, livsmedelsförsörjning och ekonomisk tillväxt. Gruvdrift, lantbruk, handel och turism definieras som nyckelsektorer för tillväxt; samtidigt domineras dessa av män varför kvinnors ekonomiska egenmakt inte prioriteras. Överlag saknar utvecklingsplanen, som är mer av en vision, struktur för finansiering och koordinering av insatser liksom ekonomiska förutsättningarna för genomförande. Regeringen utarbetar för närvarande. en interimistisk fattigdomsstrategi (I-PRSP) med en relativt omfattande nationell konsultationsprocess inför en ordinarie som ska göras 2019. Det finns stora demokratiska utvecklingsutmaningar. Zimbabwes konstitution från 2013 ger visserligen en god grund med tydlig respekt för mänskliga rättigheter, anpassningen av övrig lagstiftning är dock långsam och ojämn. 7 Allmänheten har bristande kunskap om konstitutionens innehåll liksom sina rättigheter. I det rådande flerpartisystemet dominerar det styrande ZANU- PF med partiordförande Mugabe vid makten sedan självständigheten 1980. Oppositionen är splittrad och har svårt att presentera politiska alternativ. Demokratisk samhällsstyrning har stora brister. Regeringspartiet dominerar den statliga sektorn och det är svårt att dra gränsen mellan stat och parti liksom mellan regering och parti. Vidare anger konstitutionen en decentralisering av makt och beslut, men regeringen och den centrala nivån behåller greppet om den lokala nivån. 8 Vidare bidrar den rådande ekonomiska krisen till statens oförmåga att tillhandahålla grundläggande samhällsservice till hela befolkningen, såsom hälso- och sjukvård samt mediciner. Korruptionen utgör en av de svåraste utvecklingsutmaningarna i Zimbabwe, och har stadigt förvärrats sedan mitten av 1990-talet. Korruptionen är idag mycket utbredd, både på hög politisk nivå och bland allmänheten. 9 Anti-korruptionskommissionen som etablerades 2004 anses politiserad, ineffektiv, underfinansierad och sakna möjligheter att leverera på sitt mandat. 10 5 OCHA (2016), Humanitarian Needs Overview 6 FN (2014), Zimbabwe Country Analysis 7 Zimbabwe har ratificerat de flesta centrala konventioner för mänskliga rättigheter. 8 SKL International (2015), Pre-study, Decentralization and Local Governance, Zimbabwe 9 Zimbabwe rankas på plats 156 av 175 länder på Transparency Internationals Corruption Perceptions Index (2014). 10 TIZ (2016), The Political Economy of Corruption in Zimbabwe samt U4 Anti-corruption Resource Center (2015), Zimbabwe: Overview of corruption and anti-corruption 2

Situationen för mänskliga rättigheter är fortsatt skör. Oppositionella, aktivister och oberoende media utsätts ofta för kränkningar. Det i grunden relativt goda rättsväsendet kombineras med traditionell sedvanerätt. I kombination med bristande tillgång till rättshjälp leder detta till bristande rättssäkerhet och straffrihet förekommer. 11 Statsapparaten och säkerhetssektorn används återkommande för att förtrycka politisk opposition vilket underminerar rättsstaten och dess principer. 12 Politiskt våld har återkommande riktats mot civila samtidigt som konflikter ofta ökar under valår, varför många har en pessimistisk syn på möjligheterna att påverka det politiska systemet och samhället. 13 Alltfler är försiktiga med vad de säger. 14 Yttrandefriheten är satt under tryck, och Zimbabwes ranking avseende pressfrihet uppvisar en negativ trend. 15 Endast halvhjärtade initiativ till media-reformer i enlighet med konstitutionen har genomförts och statsägda medierna fortsätter dominera, även om ett bredare utbud finns tillgängligt i städerna. 80 % av befolkningen har tillgång till mobiltelefon, men endast 20 % till internet. 16 Zimbabwes konstitution är en av de mer progressiva på kontinenten vad gäller att slå fast jämställdhet som en rättighet. Vissa framsteg har gjorts avseende anpassning av lagar, men stora ojämlikheter mellan könen kvarstår. 17 Traditionella normer fortsätter dominera vilket exempelvis tar sig uttryck i fortsatt förekomst av olagliga barnäktenskap, bristande respekt för kvinnors arvsrätt liksom en underrepresentation av kvinnor i beslutspositioner i offentlig och privat sektor, liksom bland förtroendevalda. En tillfällig kvotering har höjt andelen kvinnor i parlamentet till 35 %, i lokala organ ligger den kvinnliga representationen på 16 %. Kvinnor återfinns samtidigt oftare än män som egenföretagare, vanligen inom mikro-, små eller medelstora företag och i den informella sektorn. 18 Däremot har kvinnor sämre tillgång till mark och krediter. Vidare är våld i hemmet och könsrelaterat våld vanligt förekommande. 19 Nära 1/3 av alla flickor och unga kvinnor i åldrarna 15-19 år har utsatts för fysiskt våld, siffran stiger sedan till 42 % för kvinnor 25-29 år. 20 Många hälsoproblem hos flickor och unga kvinnor är intimt kopplade till frånvaro av respekt för sexuella rättigheter och medför barnäktenskap, sexuella övergrepp, tidiga graviditeter och osäkra aborter. 11 EU (2015), 11th EDF Justice Sector Assessment and identification of possible interventions in Zimbabwe 12 Bratton & Masunungure (2011), The Anatomy of Political Predation: Leaders, Elites and Coalitions in Zimbabwe, 1980-2010 samt MacDermott (2009), Breaking the Mould in Zimbabwe 13 Reeler, Matyszak & Herbert (2015), Analysis of conflict and insecurity in Zimbabwe: Rapid Review samt Reeler & Chitsike (2014), Zimbabwe since the elections in July 2013 14 Ökning från 59,2 % år 1999 till 81,3 % 2014 enligt Reeler, Matyszak & Herbert (2015). 15 Zimbabwe rankas som 135 av 179 länder enligt Reporters without Borders Press Freedom Index 16 UNDP (2015), Human Development Report 17 Zimbabwe rankas 112 av 188 länder enligt UNDPs Gender Inequality Index (2014). 18 Zimstat Labour Force Survey (2014) 19 UNDP (2015), Zimbabwe 2000-2015 MDG Report Executive Summary 20 Zimbabwe Demography and Health Survey 2015 3

Zimbabwes ekonomi domineras av gruvdrift och jordbruk, både vad avser export och antal sysselsatta. 21 Sjunkande världsmarknadspriser på mineraler, en depreciering av andra valutor i regionen och politisk kris samt utbredd korruption har lett till kraftig ekonomisk nedgång med svag tillväxt och alarmerande likviditetsproblem. Det finansiella systemet och bankväsendet är under hårt tryck. Likaså har den pågående torkan haft förödande effekt på den redan låga jordbruksproduktionen under de senaste åren. 22 En okontrollerad rekrytering till den offentliga sektorn sedan 2013 har lett till att över 80 % av statsbudgeten går till löner, vilket lämnar mycket litet för övriga löpande kostnader såsom material och underhåll, än mindre till sociala och ekonomiska investeringar. Ett enormt underskott i bytesbalansen liksom en minskande finansiell sektor förvärrar situationen. Möjligheterna för Zimbabwe att minska sitt biståndsberoende under kommande strategiperiod bedöms som mycket låga. Tekniskt samarbete återupplivades med Internationella Valutafonden 2012 och ett s.k. Staff Monitoring Program har genomförts i två omgångar med relativt gott resultat. Det senaste löpte ut i december 2015, och för närvarande arbetar Zimbabwe med Världsbanken, Afrikanska Utvecklingsbanken och IMF för att lösa landets skulder och därmed möjliggöra för nya lån. Här går förhandlingarna in i kritiskt skede under tidig höst 2016. Arbete med att förbättra den offentliga finansiella styrningen pågår genom att bland annat stärka kontrollen över statens utgifter, förbättra prioriteringen av utgifter via programbudgetering inom bl.a. hälsosektorn, modernisera regelverket för offentlig upphandling, stärka revisionen med mera. Ett arbete har också initierats för att stödja omstruktureringen av några av de många förlustbringande statliga företagen. Höga kostnader för produktion, uteblivna reformer och eftersatt infrastruktur innebär stora utmaningar för industrin. 23 Utländska investeringar hämmas av oklar lagstiftning för utländskt ägande. Remitteringar från zimbabwier i utlandet bidrar samtidigt substantiellt till landets ekonomi då de utgör ungefär hälften av utländsk valuta, samtidigt som det många gånger innebär överlevnaden för enskilda familjer. Lågkonjunktur i Sydafrika liksom depreciering av randen i förhållande till dollar har inneburit kraftiga försämringar. 24 Sysselsättning sker huvudsakligen i informella företag inom jordbruket. 25 Arbetslösheten och undersysselsättningen är mycket hög och koncentrerad till unga och kvinnor. Andelen arbetslösa ungdomar i städerna är mycket hög, 21 Tobak är den viktigaste exportgrödan, följt av bomull, kaffe och socker. Landet är rikt på diamanter, guld och mineraler. 22 Skördarna har varit magra under flera år, säsongen 2015/2016 kommer dock endast upp i mellan 35 till 50 % av medelvärdet för de senaste fem åren. 23 Det tar enligt Världsbanken. i genomsnitt 90 dagar för en mindre, lokal investerare att registrera ett företag, jämfört med 27 dagar i Afrika söder om Sahara. Zimbabwe rankas 124 av 144 länder i Global Competitive Index 2014-2015. 24 Den zimbabwiska diasporan uppskattas till om kring 3 miljoner och bor huvudsakligen i Sydafrika och Storbritannien. Remitteringar minskade med 16 % under 2016 års första kvartal jämför med samma period 2015 enligt dagstidningen the Heralds nätupplaga den 25 maj 2016. 25 Se exempelvis Zimstat(2014), Labour Force Survey 4

av dem över 15 som arbetar återfinns huvuddelen i den informella sektorn. 26 Hög arbetslöshet bidrar också till att ungdomar söker inkomster utanför landets gränser. Zimbabwes största miljö- och klimatutmaningar är ohållbart nyttjande av naturresurser såsom mark, vatten och skog med föroreningar, avfall och minskade ekosystemtjänster som följd. Klimatförändringar och extremt väder, såsom återkommande torka och översvämningar, spär på dessa miljöutmaningar. Den årliga avskogningen är hög, framför allt som konsekvens av ohållbar användning av ved som energikälla. 27 Därtill kommer också behovet av mer jordbruksareal på grund av ett ineffektivt jordbruk och fokusering på exportgrödor. 28 De mest utsatta för miljöutmaningarna är fattiga människor på landsbygden, (särskilt kvinnor) vilkas sårbarhet ökar då de är direkt beroende av jordbruket för sin överlevnad. Det finns ett starkt ramverk av policys och institutioner för att styra miljöarbetet i landet, den politiska viljan liksom den institutionella kapaciteten för efterlevnad och tillämpning är dock svag. Nyckelkompetens hos departement, myndigheter och företag har lämnat landet samtidigt som brist på finansering, inhemsk och genom utländska direktinvesteringar, är ytterligare en utmaning. En viktig förutsättning för jobbskapande och för att fattiga människor aktivt ska kunna delta i en ekonomisk utveckling är tillgång till elektricitet. I Zimbabwe har cirka 40 % av befolkningen tillgång till elektricitet varav cirka 80 % i städerna och 20 % på landsbygden. 29 Den inhemska elproduktionen från ett vattenkraftverk i Karibadammen och ett större kolkraftverk är inte tillräcklig samtidigt som underhållet av elsystemet är kraftigt eftersatt och få nyinvesteringar sker. Detta tillsammans med minskad vattenkraftproduktion p.g.a. torka har lett till en energikris vilket påverkar både hushåll och industrier. Potentialen för elproduktion från förnybara energikällor som vatten och sol samt energieffektivisering är stor, men brister i regelverk samt politisk och ekonomisk osäkerhet har hämmat investeringsviljan. Landets klimatstrategi har ett särskilt fokus på förnybar energi vilket också återspeglas i den handlingsplan för utveckling av energisektorn som håller på att tas fram. 30 Det finns förändringsaktörer i Zimbabwe inom politiken och den offentliga förvaltningen, men deras handlingsutrymme är begränsat. Den politiska reformviljan på central nivå är svag, dock inte obefintlig. Det bedöms finnas möjliga aktörer i den zimbabwiska förvaltningen som kan bidra till att påverka politiken i rätt riktning och göra biståndet mer effektivt. Förändringsaktör inom lokal offentlig förvaltning är svårare att identifiera till följd av eftersläpande 26 IMF, 2 May 2016 samt Zimstat (2014) 27 Mharapara & Marongwe (2010), Land degradation in Zimbabwe: presentation at workshop in Pretoria 28 Sida s Helpdesk for Environment and Climate Change (2016) 29 IEA (2015), World Energy Outlook 2015, Electricity Access in Africa - 2013 30 D-post: HARA/2016-04-29/1233 5

decentralisering. Ett ökat professionellt besöksutbyte inom politik, bistånd, forskning etc bedöms kunna ge en positiv injektion till nödvändiga policyreformer på längre sikt. Civilsamhället består av ett stort antal organisationer som arbetar över ett mycket brett fält. Organisationerna är ofta helt beroende av extern givarfinansiering, vilket ytterligare försvåras av ett minskat antal bilaterala givare. 31 Involvering av civilsamhällets organisationer i utformningen av nationella policys har ökat inom vissa områden, men är generellt sett relativt begränsad, hämmat av tidigare ömsesidigt misstroende. Rapportering från nationella organisationer spelar en stor roll, framför allt kring MR och demokratisk utveckling. Det civila samhällets aktörer är kritiska för att sprida information om konstitutionen och dess rättigheter liksom att bedriva väljarutbildning. De står samtidigt för stor del av att tillhandahålla grundläggande samhällstjänster, framför allt under humanitära kriser. Media kan växa som förändringsaktör, framför allt då sociala media för att nå ut i samhället. Traditionella media hålls tillbaka i väntan på reformer. Religionen spelar en väldigt stor roll i Zimbabwe. Det finns ett brett spektrum av samfund och kyrkor, fram till nu har dock ingen enad politisk röst hörts från religiösa aktörer. Inflytelserika kvinnor såsom parlamentariker och entreprenörer, är potentiella förändringsaktörer, men har begränsade möjligheter i ett patriarkalt samhälle som Zimbabwe. Två tredjedelar av befolkningen är under 25 år, varför ungdomar och unga ledare kan komma att utgöra viktiga förändringsaktörer inom såväl offentlig som privat sektor. Privata sektorn bedöms kunna bli en viktig förändringsaktör, framför allt som skapare av sysselsättning men också som förmedlare av investeringar. Det ekonomiska läget betyder dock att handlingsutrymmet för den privata sektorn är begränsat. Ungdomar och näringslivet kräver en närmare analys inför fortsatt samarbete. Den zimbabwiska diasporans möjliga bidrag till utveckling bedöms i dagsläget huvudsakligen bestå i finansiellt stöd till enskilda och familjer. 32 Det finns ett intresse att investera i landet även om detta nu inte sker i någon större omfattning, mycket till följd av oklara regelverk och den rådande ekonomiska och politiska osäkerheten. På sikt kan utbyten vara värdefulla för överföring av kunskap och teknologi. De fyra största givarna är USA, Storbritannien, Globala Fonden samt EU, följt av Sverige på femte plats. Sedan 2012 har det totala biståndet minskat med ca 25 %, huvudsakligen till följd av ett minskat antal givare. FN har en framträdande roll i Zimbabwe och utgör en brygga mellan regeringen och givare. De 25 organen är samlade inom ett Country Team och nuvarande samarbete regleras av ett avtal med en årlig budget kring 400 MUSD. 33 Sverige har goda erfarenheter av att FN levererar uppsatta resultat, framför allt från samarbetet med UNICEF och 31 Till exempel stängde Norge och Danmark sina ambassader och avslutade sitt bistånd till Zimbabwe under 2015. 32 Enligt officiella zimbabwiska källor uppgick transfereringarna till strax under en miljard dollar 2015. 33 UNICEF är det största FN-organet på plats, följt av FAO och UNDP. Nuvarande samarbetsavtal, ZUNDAF, fokuserar på livsmedelssäkerhet, jämställdhet, HIV/aids, offentlig administration och styrning samt sociala sektorer och skydd för utsatta. Det gäller för perioden 2016-2020 med en budget på drygt 1 641 MUSD, ca 400 MUSD/år. 6

UNFPA, och med att arbeta för offentliga reformer. Därtill spelar FN en avgörande roll för samordning av det humanitära stödet och det allt mer omfattande arbetet med motståndskraft. Sverige har en mycket god relation med FN i Zimbabwe och kan genom olika forum och givargrupper driva svenska nyckelfrågor. Biståndskoordinering är inte så väl utvecklad. Större, bredare program med många givare fungerar ofta som koordinering inom olika sakområden, ofta med någon multilateral organisation som samordnare, dock i nära samarbete med regeringen. 34 Inget bilateralt bistånd kanaliseras idag via statens budget, inte heller Sverige har stat-till-stat-samarbete utan kanaliserar det bilaterala utvecklingssamarbetet via multilaterala institutioner och civilsamhället. EU har under 2015 återupptagit bilateralt samarbete. 35 Det finns idag ingen uttalad EU-gemensam programmering, fokus ligger istället på programmering och uppföljning av gemensamma insatser. Antalet medlemsstater som är aktiva biståndsgivare är begränsat. 36 Sverige har en tydlig röst i EU-sammanhang och har möjlighet att spela en tongivande och pro-aktiv roll i dialog med andra givare liksom med Zimbabwe. Sammanfattningsvis bedöms en miljömässigt hållbar ekonomisk utveckling och förbättringar i demokratisk samhällsstyrning utgöra hörnstenar för Zimbabwes utveckling och fattigdomsbekämpning. Efter en lång tid av isolering och internationella sanktioner behöver nu landet öppna upp sig för omvärlden och delta i en global ekonomi. Ett svenskt samarbete inom nyckelområden som demokratisk samhällsstyrning, med fokus på jämställdhet och miljö, samt stöd till förbättrad hälsa, stärkt motståndskraft, och förnybar energi bedöms ha goda möjligheter att stödja Zimbabwe i denna utveckling och omställning. Den instabila politiska situationen, förvärrad av en djup ekonomisk kris, ett stundande val 2018, och den pågående torkan som medfört utbredd matosäkerhet innebär dock en ökad risk för förnyade konflikter. Skyddet för mänskliga rättigheter måste stå starkt. Det föreslagna grundläggande stödet inom hälsoområdet spelar en stor roll för fattiga människor, särskilt för barn och ungdomar. Zimbabwe har en ung befolkning och utvecklingssamarbetet kommer därför särskilt beakta ungdomars behov. 34 Strategirapport september 2010-augusti 2011 35 National Indicative Program 2015-2020, omfattande 234 M och med fokus på hälsa, jordbruk samt samhällsstyrning och institutionsuppbyggnad. 36 Utöver EU är Storbritannien och Tyskland större biståndsgivare tillsammans med Sverige. 7

2. Områden Tabell 1. Områden i förhållande till anvisningarna Område Demokrati, jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter. Huvudsakliga inriktningsområde(-n) i anvisningarna - stärkt demokrati - stärkt jämställdhet - ökad respekt för mänskliga rättigheter - stärkta hälsosystem - SRHR - social trygghet 8 Grundläggande hälsa. - förbättrad grundläggande hälsa - stärkta hälsosystem - SRHR Miljö, klimat och motståndskraft - förbättrad miljö - begränsad klimatpåverkan - stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan, klimatförändringar och naturkatastrofer - inkluderande och miljömässigt hållbar ekonomisk utveckling - förnybar energi - produktiva arbetstillfällen - anständiga arbetsvillkor - entreprenörskap Underlaget tar sin utgångspunkt i de fattigas perspektiv och rättighetsperspektivet, där föreslagna resultat bidrar till principerna om ansvarsutkrävande, deltagande, transparens och ickediskriminering. Jämställdhet med fokus på rättigheter och social trygghet liksom miljö och klimat utgör egna programområden samtidigt som de också genomsyrar förslaget i sin helhet. En konfliktkänslig ansats har använts i val av genomförandeparter och resultatformuleringar. Under operationaliseringen kommer detta behöva ses över mer noggrant då spänningarna i samhället antas öka de närmsta åren. Eventuella spänningar präglade av etniska skillnader kommer också att följas. Synergier såväl inom som mellan områdena belyses, och kommer att undersökas närmare vid operationalisering. Föreslagna resultat har formulerats med hänsyn till Zimbabwes egna mål såsom formulerade i visionen ZimAsset 2013-2018, men är mer i enlighet med det senaste resultatramverket för FNs samarbete med landet, ZUNDAF 2016-2020. Förslaget är utformat för att kunna möta olika tänkbara framtida scenarier, varför Sida inte presenterar alternativ utan istället ett strategiunderlag med möjligheter till ett flexibelt förhållningssätt för att svara upp mot landets utveckling. I skrivande stund är situationen svårbedömd och instabil. Det är en stor risk för uppblossande av konflikt, dels till följd av den överskuggande successionsfrågan, interna strider inom ZANU PF och splittrad opposition, men också för det utbredda missnöjet med den ekonomiska politiken som förs. Regimens svar på folkliga protester blir avgörande för landets utveckling liksom biståndsgivarnas välvilja att stötta reformprocessen. Förslaget är utformat för att också kunna hantera en positiv utveckling.