INLEDNING TILL. Det civila veterinärväsendet. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Veterinärstyrelsen. - Stockholm : Norstedt, 1918-1951. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1916-1949. 1916-1945 utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen. 1916-1948 med innehållsförteckning och parallelltitel på franska: Hygiène et service vétérinaire civil en Suède. 1916-1942 även med sammanfattning på franska. - 1949 med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: The civil veterinary service. Föregångare: Veterinärväsendet ingår som ett kapitel i årg. 1911-1915 av: Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, 1913-1982. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1979. Det civila veterinärväsendet. År 1938. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-veter-1938

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DET CIVILA VETERINÄRVÄSENDET ÅR 1938 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1939 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 394610

STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE HYGIÈNE ET SERVICE VÉTÉRINAIRE CIVIL EN SUÈDE EN 1938 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ÉTAT.

Innehållsförteckning. Sid. I. Verksamheten inom medicinalstyrelsens veterinärbyrå 1 1. Ärenden och expeditioner 1 2. Författningar rörande det civila veterinärväsendet 1 3. Statens veterinärbakteriologiska anstalt 3 II. Veterinärernas antal och verksamhet 5 III. Sjukdomar bland husdjuren 7 1. Mul- och klövsjuka 7 2. Mjältbrand 12 3. Frasbrand 12 4. Smittsam kastning hos häst 13 5. Hönstyfus (Vit diarré hos kyckling) 13 6. Tuberkulos hos nötkreatur 13 7. Smittsam kastning hos nötkreatur 18 8. Smittsam blodbrist hos häst 19 IV. Karantänsväsendet 19 V. Sveriges import och export av kreatur 20 VI. Födoämneskontrollen 20 A. Köttkontrollen 20 1. Offentliga slakthus 20 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer 20 3. Kontrollslakterier 20 4. Under offentlig kontroll ställda charkuterifabriker 20 5. Köttimporten 20 6. Köttexporten 21 a. I allmänhet 21 b. Till Norge 21 7. Statsinspektionen över köttkontrollen 21 B. Mjölkkontrollen 23 VII. Pastöriseringskontrollen av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. 24 Tabellbilagor. Tab. 1. Veterinärer och veterinärbefattningar, länsvis vid årets slut 25 Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats eller för olika ändamål besiktigats 26 Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smittsamma husdjurssjukd. etc. 30 Tab. 4. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar 32 Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av smitts. sjukd. bland husdjuren 33 Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och kontrollslakterier slaktade och besiktigade djur 34 Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och kontrollslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar samt vidtagna åtgärder 35 Tab. 8. Antal och vikt av vid offentliga slakthus och kontrollslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art. 36 Tab. 9. Viktigare beslagsorsaker vid offentliga slakthus och kontrollslakterier 37

IV Sid. Tab. 10. Antal vid köttbesiktningsbyråer besiktigade djurkroppar 38 Tab. 11. Antal vid köttbesiktningsbyråer helt eller delvis beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder 41 Tab. 12. Antal och vikt av vid köttbesiktningsbyråer särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art 43 Tab. 13. Viktigare beslagsorsaker vid köttbesiktningsbyråer 44 Tab. 14. Antal vid kontrollcharkuterier besiktigade kött 46 Tab. 15. Uppgift om utförsel av kött 47 Tab. 16. Kontrollen av införda köttvaror och andra födoämnen 48 Table des matières. Page. I. Activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état 1 1. Expéditions 1 2. Ordonnances 1 3. Institut bacteriologico-vétérinaire de l'état 3 II. Nombre et activité des vétérinaires 5 III. Maladies des animaux domestiques 7 1. Fièvre aphteuse 7 2. Charbon bactéridien 12 3. Emphysème du charbon 12 4. Avortement épizootique des juments 13 5. Diarrhée blanche bacillaire 13 6. Tuberculose des bêtes bovines 13 7. Avortement épizootique des vaches 18 8. Anémie infectieuse des chevaux 19 IV. Quarantaine 19 V. Importation et exportation de bétail 20 VI. Contrôle des aliments 20 A. Contrôle des viandes 20 1. Abattoirs publics 20 2. Bureaux municipaux du contrôle des viandes 20 3. Boucheries de contrôle 20 4. Fabriques de charcuteries sous le contrôle officiel 20 5. Importation des viandes 20 6. Exportation des viandes 21 7. Contrôle de l'état sur les viandes 21 B. Contrôle du lait 23 VII. Contrôle de la pasteurisation du lait, destiné à nourriture d'animaux etc. 24 Annexes. Page. Tabl. 1. Vétérinaires et emplois des vétérinaires par département 25 Tabl. 2. Nombre des animaux traités par les vétérinaires pour maladies, castrés ou examinés pour différents buts 26 Tabl. 3. Relevé des rapports des vétérinaires concernant certaines maladies infectieuses des animaux domestiques 30 Tabl. 4. Idem, concernant certaines maladies non infectieuses 32

Page Tabl. 5. Voyages d'office effectués par les vétérinaires pour cause d'épizooties chez les animaux domestiques 33 Tabl. 6. Nombre des animaux abattus et examinés aux abattoirs publics et aux boucheries de contrôle 34 Tabl. 7. Nombre des corps (viandes) saisis aux abattoirs publics et aux boucheries de contrôle et les mesures prises en conséquence 35 Tabl. 8. Nombre et poids des corps entiers traités aux abattoirs publics et aux boucheries de contrôle ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 36 Tabl. 9. Causes importantes de saisie (des viandes examinées) aux abattoirs et aux boucheries de contrôle 37 Tabl. 10. Nombre des corps examinés aux bureaux d'inspection 38 Tabl. 11. Nombre des corps saisis aux bureaux d'inspection et les mesures prises lors des saisies 41 Tabl. 12. Nombre et poids des corps traités aux bureaux d'inspection ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 43 Tabl. 13. Causes importantes de saisie (des viandes examinées) aux bureaux d'inspection 44 Tabl. 14. Nombre des viandes examinées aux charcuteries de contrôle 46 Tabl. 15. Exportation de viandes 47 Tabl. 16. Contrôle des viandes importées et d'autres aliments 48 V Résumé. A un certain degré, on peut juger de l'activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration, médicale de l'etat par le nombre des affaires y traitées. Le nombre des documents, comptes etc. reçus au Bureau s'élevait à 128 912 et ceux expédiés à 21342. Le nombre des vétérinaires était à la fin de l'année de 620. 1 879 178 animaux ont été traités par les vétérinaires. Parmi les maladies infectieuses d'animaux domestiques, lesquelles sont soumises aux mesures officielles, se sont manifestées la fièvre aphteuse, le charbon bactéridien et l'emphysème de charbon, la diarrhée blanche bacillaire, Vavortcment épizootique des juments ainsi que l'anémie infectieuse des chevaux. Le charbon bactéridien a causé 69 décès et l'emphysème charbonneux 13. Par suite de la tuberculose dans les tétines et dans les organes génitaux 1 069 bêtes bovines étaient abattues contre indemnité aux propriétaires. fl 394610. Civila veterinäreätendet år 1938.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet. Kungl. Medicinalstyrelsen får härmed jämlikt 13 i den för styrelsen gällande instruktionen överlämna berättelse angående det civila veterinärväsendet i riket för år 1938. J. AXEL HÖJER. NILS FRYKHOLM. C. Ullman. Stockholm den 17 november 1939.

I. Verksamheten inom medicinalstyrelsens veterinärbyrå. 1. Ärenden och expeditioner. Antalet inkomna ärenden under år 1938 uppgick till 128 912; antalet utgående expeditioner var 21 618. Inkomna ärenden. Utgående expeditioner. 2. Författningar rörande det civila veterinärväsendet. Under året hava utkommit följande författningar av mera allmänt intresse rörande veterinärväsendet, vilka äro intagna i svensk författningssamling eller i medicinalstyrelsens samling, serie B, med nedan angivna nummer: a) Av Kungl. Maj:t utfärdade kungörelser ni. m. Mars 12. Kung. om ändrad lydelse av 2 och 3 kung. den 30 juni 1937 (nr 648) angående reglering av införseln av slaktdjur samt kött och fläsk; (75i; R 5a); April 8. Kung. om ändrad lydelse av 5, 6, 7 och 8 kung. den 30 november 1934 (nr 563) angående kontroll vid utförsel av kött (116; B. 6); Maj 27. Kung. ang. vad som skall iakttagas vid införsel av fodermedel m. ni. från utrikes ort, som förklarats smittad av mul- och klövsjuka (220; B. 13); Juni 3. Kung. om ändrad lydelse av 2 kung. den 28 maj 1937 (nr 323) angående statsbidrag till lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård (348; B. 17); Juni 17. Kung. om ändring i vissa delar av allmänna veterinärinstruktionen den 17 november 1933 (364; B. 21); Juni 17. Kung. om åtgärder mot sjukdomen smittsam kastning hos nötkreatur (402; B. 22); 1 Nummer i svensk författningssamling. 2 Nummer i medicinalstyrelsens författningssamling (M. F. serien B).

2 Juni 17. Kung. med föreskrifter vid tillämpning av epizootilagen å sjukdomen smittsam kastning hos nötkreatur (403; B. 23); Juni 17. Kung. om ändrad lydelse i vissa delar av kung. den 10 november 1933 (nr 607) angående indelning av riket i veterinärdistrikt (476; B. 24); Juni 30. Kung. om ändrad lydelse av 2 och 3 kung. den 30 juni 1937 (nr 648) angående reglering av införseln av slaktdjur samt kött och fläsk (senasto lydelse se 1938: 75) (527; B. 45); Juli 21. Kung. ang. skyddsområde vid utbrott av mul- och klövsjuka m. m. (536; B. 27); Juli 21. Kung. om ändrad lydelse av vissa delar av kung. den 10 november 1933 (nr 607) angående indelningen av riket i veterinärdistrikt (537; B. 28); Juli 21. Kung. ang. tilläggspris för mjölk från vissa nötkreatursbesättningar (539; B. 30); Okt. 28. Kung. ang. ändrad lydelse av 3 kung. den 27 maj 1938 (nr 220) angående vad som skall iakttagas vid införsel av fodermedel m. m. från utrikes ort, som förklarats smittad av mul- och klövsjuka (631; B. 44); Nov. 18. Kung. med vissa bestämmelser angående kringföringshandel med kött och charkuterivaror (658; B. 48); Nov. 18. Kung. om ändring i vissa delar av taxan den 8 december 1933 (nr 630) för arvode åt vissa i civil tjänst anställda veterinärer m. fl. (veterinärtaxa) (659; B. 49); Nov. 25. Kung. ang. ersättning till veterinär för vissa åtgärder mot tuberkulos hos nötkreatur (700; B. 59); Nov. 25. Kung. ang. ändring i vissa delar av kung. den 30 juni 1934 (nr 403) om åtgärder mot tuberkulos i juvret och könsorganen hos nötkreatur (701; B. 60); Dec. 2. Kung. ang. ändrad lydelse av 3 tredje stycket punkt 1 kung. den 12 april 1935 (nr 106) med närmare föreskrifter angående bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (665; B. 52)y Dec. 2. Kung. ang. ändrad lydelse av 3 1 mom. kung. den 30 juni 1934 (nr 402) om vissa åtgärder mot tuberkulos hos nötkreatur (687; B. 58);' Dec. 9. Kung. om. ändring i vissa delar av kung. den 21 juli 1938 (nr 536) angående skyddsområde vid utbrott av mul- och klövsjuka (710; B. 54); Dec. 9. Cirk. till medicinalstyrelsen och samtliga länsstyrelser ang. ersättning av allmänna medel för smittreningsåtgärder vid mul- och klövsjuka (B. 55). b) Av medicinalstyrelsen utfärdade kungörelser och cirkulär m. m. Febr. 12. Cirkulär till samtliga veterinärer rörande åtgärder vid former av kreaturstuberkulos, som kunna antagas orsakade av andra än bovina tuberkelbakterier (B. 3); Febr. 21. Cirkulär ang. fastställande av formulär i enlighet med k. kung. den 10 november 1933 med särskilda föreskrifter rörande verkställigheten och efterlevnaden av förordningen den 27 juni 1930 (nr 247) om utrotande av nötbromsen (B. 4); April 7. Kung. ang. ändrad lydelse av styrelsens kung. den 29 maj 1937 (ser. B. nr 9) angående veterinärintyg för köttexport (B. 7);

Juni 7. Kung. ang. fordringar på hygieniska förhållanden vid framställning av mjölk och grädde, som försäljes i opastöriserat skick (B. 12); Sept. 15. Cirkulär till samtliga legitimerade veterinärer ang. fastställelse av blankett för avgivande av sådan försäkran, som angives i 4 k. kung. den 28 maj 1937, angående statsbidrag till lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård med den 3 juni 1938 (nr 343; M.F. ser. B. nr 17) ändrad lydelse av 2 kungörelsen; (B. 18); Sept. 15. Kung. ang. försäljning av kött efter djur, som för statens räkning nedslaktats på grund av mul- och klövsjuka (B. 32); Nov. 27. Kung. ang. tid för smittrening å gård, där mul- och klövsjuka bekämpas genom isolering samt formulär för intyg härom (B. 46); Dec. 10. Kung. med föreskrifter angående beskaffenhet och utrustning av fordon för kringföringshandel med kött och charkuterivaror (B. 50); Dec. 10. Kung. ang. veterinärintyg beträffande fordon för kringföringshandel med kött och charkuterivaror (B. 51); Dec. 17. Kung. med föreskrifter angående vissa rapporter m. m. rörande bekämpandet av nötkreaturstuberkulosen (B. 61); Dec. 17. Föreskrifter och underrättelser rörande statsunderstödda åtgärder mot sjukdomen smittsam kastning hos nötkreatur (B. 62). 3. Statens veterinärbakteriologiska anstalt. Siffror inom klammer [ ] avse föregående räkenskapsår. Anstalten har under tiden från och med den 1 juli till och med den 15 november 1938 stått under ledning av professor S. D. Wall såsom föreståndare. Från och med den 16 november 1938 till och med den 30 juni 1939 har anstaltens administrativa ledning handhafts av anstaltens nämnd. Sedan år 1926 har anstalten en understation i Vindeln med distriktsveterinären på platsen som föreståndare. Genom k. brev den 26 maj 1939 har anstalten liksom tidigare medgivits rätt att under år 1939 för sitt behov samt för statens bakteriologiska laboratoriums räkning från vissa regementen till ett pris av 150 kr per djur uttaga högst 40 kasserade stamhästar för beredning av skyddssera m. m. Från anstalten hava under räkenskapsåret till offentliga myndigheter utgått 910 [887] skrivelser. Anstaltens personal oberäknat vaktmästare, stallförman, hästskötare och städerskor samt jordbrukspersonal har under räkenskapsåret haft följande sammansättning. Ordinarie befattningshavare enligt stat: 1 föreståndare (vakant), 2 laboratorer och 7 kvinnliga biträden (därav 1 vakant). Icke ordinarie befattningshavare enligt stat: 3 laboratorer, 1 konsulent, 1 sekreterare, 8 assistenter, 1 kontrollant, 1 kemist och 1 redogörare. Andra icke ordinarie befattningshavare: 1 föreståndare för anstaltens understation i Vindeln, 28 kvinnliga biträden, 4 extra och 9 tillfälliga kvinnliga biträden samt 1 manligt extra biträde. 3

4 Anstaltens stat. Summan av anstaltens utgifter under räkenskapsåret uppgick till 606 201 [536 525] kr. Till täckande härav har anstalten disponerat anslag av statsmedel 609 931 [540 619] kr. Anstaltens inkomster uppgingo under räkenskapsåret till 274 931 [331619] kr. Anstaltens verksamhet. Vid diagnostiska avdelningens laboratorier har under räkenskapsåret utförts 3 192 [3 277] patolog-anatomiska undersökningar, 3 433 bakteriologiska undersökningar av organ, sekret- och exkretprov, 493 [409] undersökningar avseende bakteriologisk köttkontroll och 390 [238] avseende bakteriologisk vattenkontroll samt 1 970 [844] parasitologiska undersökningar. Vid avdelningen har vidare utförts 2105 [1665] kemiska och kemisk-fysikaliska undersökningar, av vilka 62 [27] rört sektionsmaterial, 55 [17] urinprov, 30 [37] vatten, födoämnen och handelspreparat samt 1 958 [1 557] blodprov, av vilka 1 754 [1 499] avsett sjukdomen smittsam blodbrist hos häst. Därjämte har undersökts 1 764 [1 848] blodprov och 155 [118] urinprov med avseende på dräktighet hos sto. Vid tuberkuloslaboratoriet har utförts undersökning av 5 217 [11 760] sputumprov, 741 [1 365] livmodersekret, 4 062 [7 729] samlingsmjölkprov, 5 849 [7 937] enskilda mjölkprov och 465 organ eller organdelar. Vid laboratoriet har vidare beretts och utlämnats 82 886 [79 503] kbcm tuberkulin. Eör serologiskt diagnostiska undersökningar hava insänts 58 796 [42 313] prov, nämligen för undersökning på rots 1 459 [1 894], Bångs kastsjuka 48 742 [35 687], smittsam kastning hos häst 47 [64] och hönstyfus 8 548 [4 665] prov. Från serologiska avdelningen har till veterinärer på rekvisition utlämnats på avdelningen beredda vacciner av olika slag bestående av genom kokning dödade smittämnen till en mängd av 176 698 [220 835] kbcm, ympämnen och andra bakteriologiska preparat av olika slag innehållande levande smittämnen till en mängd av 252 666 [278 508] kbcm samt sera dels 997 350 [1 011 060] kbcm av olika slag och dels 87 800 [59 075] antitoxinenheter stelkrampserum. Till karantänsanstalterna hava utlämnats 328 [848] kbcm mallein. Vid avdelningen har därjämte utförts undersökning avseende biologisk äggvitedifferentiering i 20 [3] fall. Liksom förut har tillfälle beretts veterinärer och kandidater vid veterinärhögskolan att deltaga i vid anstalten utförda arbeten. Serumkontrollen har omfattat 1 725 545 [1170 550] kbcm sera av olika slag, som prövats på oskadlighet (sterilitet, fenolhalt och frånvaro av tetanustoxin) samt för vissa sera även på verkningsvärde. Härvid hava kasserats 11000 [214 000] kbcm emedan de befunnits vara förorenade. Vaccinkontrollen har omfattat 179 768 [277 345] kbcm vacciner av olika slag. Taberkulinkontrollen har omfattat 312 100 [285 655] kbcm. På understationen i Vindeln ha utförts 93 [120] diagnostiska undersökningar och bakteriologisk köttkontroll i 42 [33] fall samt utlämnats 215 [90] kbcm vaccin, och 49 785 [54 810] kbcm olika sera jämte 1 100 [2 450] antitoxinenheter stelkrampserum.

II. Veterinärernas antal och verksamhet. Siffror inom klammer [ ] avse föregående år. Veterinärernas antal den 31 dec. 1938 var 620 [630], såsom av Tab. 1 närmare framgår. Av dessa innehade 611 [620] fullständig legitimation, och 9 [10] saknade dylik. Av de sistnämnda voro 6 [7] utexaminerade från veterinärinrättningen i Skara, där utbildning av veterinärer upphörde år 1889, och 3 [3] hade avlagt veterinärexamen i utlandet. 1 [1] veterinär med i utlandet förvärvad examen var tjänsteveterinär distriktsveterinär med inskränkt befogenhet, 1 [1] f. d. sådan med förtidspension och 1 [1] privatpraktiserande. Av de i Skara utexaminerade hade alla upphört att utöva veterinärkonsten. Av veterinärerna med fullständig legitimation innehade 23 [19] befattningar vid den civila veterinäradministrationen, till vilken statens bakteriologiska och veterinärbakteriologiska laboratorier räknas, 21 [20] voro lärare, 28 [28] militärveterinärer 25 [26] i aktiv tjänst och 3 [5] på övergångsstat, 24 [24] ordinarie länsveterinärer, 6 civila veterinärstipendiater, 258 [250] ordinarie distriktsveterinärer, 1 [1] stuteriveterinär, 47 [47] anställda hos hushållningssällskap för bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar och speciellt tuberkulos hos nötkreatur, 19 [17] stadsveterinärer med av medicinalstyrelsen fastställd instruktion, 23 [23] fast anställda vid offentliga slakthus med tillhörande köttbesiktningsbyråer, 51 [47] fast anställda vid kontrollslakterier och 157 [147] anställda som föreståndare för självständiga köttbesiktningsbyråer. Distriktsveterinärerna äro fr. o. m. år 1934 helt statsanställda. I lönehänseende äro tjänsterna fördelade i sju lönegrupper jämlikt kungl. kung. ang. tillämpningen av avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk. tillhörande den civila statsförvaltningen, å distriktsveterinärer, den 10 nov. 1933 (nr 606; B. 15) samt kungl. brevet ang. indelning av riket i veterinärdistrikt och fördelning av distriktsveterinärtjänsterna i lönegrupper, den 10 nov. 1933 (B. 17). Distriktens omfattning framgår av kungl. kung. ang. indelning av riket i veterinärdistrikt den 10 nov. 1933 (nr 607; B. 16) med däri gjorda ändringar den 17 juni 1938 (nr 476; B. 24), den 21 juli 1938 (nr 537; B. 28) samt den 16 dec. 1938 (nr 709; B. 53). Vid de offentliga slakthusen voro 9 [9] veterinärer förordnade som extra besiktningsmän, vid kontrollslakterierna 20 [15] och vid köttbesiktningsbyråerna 7 [9] som andre besiktningsmän. Dessa besiktningsmän tjänstgöra endast tillfälligt. Nu gällande lag angående köttbesiktning och slakthus är utfärdad den 11 maj 1934 (nr 140; B. 13). f2 394610. Civila reterinärväsendet år 1937.

6 Av samtliga veterinärer voro 461 [458] tjänsteveterinärer. 73 [72J tjänsteveterinärer innehade enbart förordnanden vid födoämneskontrollen. Övriga vid densamma tjänstgörande veterinärer innehade samtidigt andra anställningar som tjänsteveterinärer, 96 [105] veterinärer, av vilka 15 [26] uppburo pension i egenskap av f. d. tjänste veterinär er, utövade privatpraktik utan att samtidigt innehava fast anställning eller förordnande inom veterinärstaten. 63 [67] veterinärer hade upphört att utöva veterinär verksamhet. Enär ett flertal befattningar i en del fall innehavas av en och samma person, kan antalet befattningar överstiga antalet innehavare. Årsberättelser hava till medicinalstyrelsen inkommit från kungl. veterinärhögskolan, statens veterinärbakteriologiska anstalt, veterinärinrättningen i Skara, slakthusstyrelserna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping, kontrollanten för ratin m. fl. samt från 25 länsveterinärer (häri inräknad förste stadsveterinären i Stockholm) och 586 [568] övriga veterinärer. Inspektion utav slakterier m. m., jämlikt 8 f) i gällande veterinärinstruktion, har under året företagits av länsveterinärerna i samtliga län utom i Gävleborgs län. Enligt Tab. 2, som utgör en översikt över veterinärernas verksamhet inom de särskilda länen, hava av landets veterinärer för sjukdom behandlats, opererats, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats 1 879 178 [1 841 274] djur. Därvid äro under rubriken hundar inbegripna även rävar och andra pälsdjur. Fördelningen av detta antal på de särskilda djurslagen framgår av nedanstående tabell. Sammandrag av i civil veterinärverksamhet undersökta och behandlade djur år 1938. 1 Därav 121 936 kliniskt.

III. Sjukdomar bland husdjuren. Siffror inom klammer [ ] avse föregående år. Tab. 3 och 4 utgöra sammandrag av veterinärernas uppgifter angående antalet av i vissa sjukdomar insjuknade husdjur i enlighet med Form. 3 och 4 av medicinalstyrelsens cirkulär ang. årsberättelser och rapporter från veterinärer den 14 jan. 1919. Redogörelser för mjältbrand, frasbrand, tuberkulos samt smittsam kastning hos nötkreatur meddelas i särskilda tabeller. Utav de smittsamma husdjurssjukdomar, på vilka skola tillämpas lagen om bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (epizootilag) den 12 april 1935 (nr 105; B. 19) jämte nådiga kung. med närmare föreskrifter angående bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar den 12 april 1935 (nr 106; B. 20), nådiga kung. angående åtgärder mot [hönskolera, hönspest och] hönstyfus den 20 nov. 1931 (nr 402; B. 27), nådiga kung. om vissa åtgärder mot tuberkulos hos nötkreatur den 30 juni 1934 (nr 402; B. 17), nådiga kung. om åtgärder mot tuberkulos i juvret och könsorganen hos nötkreatur den 30 juni 1934 (nr 403; B. 18) samt nådiga kung. om åtgärder mot sjukdomen smittsam kastning hos nötkreatur den 17 juni 1938 (nr 402; B. 22), hava under år 1938 fall förekommit av mul- och klövsjuka, mjältbrand, frasbrand (mjältbrandsemfysem), hönstyfus {vit diarré hos kyckling), smittsam blodbrist hos häst samt smittsam kastning hos nötkreatur, varemot fall av boskapspest, elakartad lungsjuka, svinpest, rots, vattuskräck, koppor hos får, skabb hos får och häst samt hönspest och hönskolera icke förekommit. Förslagsanslaget till övriga utgifter till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren. Detta anslag, som jämlikt riksdagens beslut år 1938 utgår med 200 000 kr. för budgetåret 1938/1939, har, enligt från riksräkenskapsverket lämnad uppgift, haft att täcka ett sammanlagt netto-utgiftsbelopp av 9 719 421-42 kr. Någon specifikation av detta belopp kan emellertid ej av styrelsen förebringas. 1. Mul- och klövsjuka. a. Historik. Sedan vårt land under åren 1934 37 varit förskonat från mul- och klövsjuka, började år 1938 en epizooti med fortsättning in på år 1939, berörande 13 län. Epizootien började med ett fristående utbrott den 20 maj 1938 på gården Borrby 43 i Borrby socken av Kristianstads län. Nästa fall inom länet konstaterades den 8 okt. på gården Skrigstorp i Hovs socken. Vid årets slut hade inom länet inalles förekommit 796 utbrott.

8 Den 30 aug. konstaterades första fallet i Mölmöhus län på gården Årsjö 17 i Sövestads socken. Till årsskiftet hade inom länet inträffat 3,313 fall. I Hallands län uppträdde första fallet den 30 sept, på Fröllinge gård i Getinge socken. Under året förekommo inom länet sammanlagt 131 fall. Den 19 okt. kom första utbrottet i Älvsborgs län på gården Getas i Mjöbäcks socken. Under året inalles 20 fall inom länet. Den 28 okt. konstaterades första fallet i Jönköpings län på gården Ålmhult 1. Under året sammanlagt 13 utbrott. Därpå smittades Göteborgs och Bohus län med utbrott den 10 nov. pa gården Östra Synneröd i Ytterby socken. Inalles under året 19 fall inom länet. Den 11 nov. konstaterades första fallet i Blekinge län på gården Binga 1 i Edestads socken. Sammanlagt under året 10 fall. Den 12 nov. uppträdde första fallet i Kronobergs län på gården Kåraböke i Virestads socken. Inalles under året 17 fall. Den 12 nov. konstaterades första utbrottet även i Skaraborgs län på gården Lilla Kantorp i Ryda socken. Sammanlagt 45 fall under året, därav 29 inom Tråvads socken. I Kalmar län uppträdde första utbrottet den 14 nov. på gården Grämnekulla i Söderåkra socken. Under året inalles 7 fall inom länet. Den 25 nov. konstaterades ett fall i Gotlands län på gården Findarve i Rone socken, det enda under året inom länet. Den 29 nov. uppträdde första fallet inom Östergötlands län på Renstad gård i Svanhals socken. Under året förekommo inalles inom länet 4 fall. Slutligen konstaterades den 7 dec. i Södermanlands län på gården Hinnas i St. Malms socken ett utbrott, det enda inom länet. Vid jultiden nådde farsorten sin största omfattning under året. De vid årets slut inom de olika länen kvarstående smittade besättningarnas antal m. m. framgår av Tab. A. Tab. Å. Mul- och klövsjukeutbrotten, länsvis år 1938. Till sjukdomens bekämpande användes inom Skånelänen i farsotens början samt inom övriga län nästan undantagslöst under hela året nedslaktningsmetoden, varvid dock, där så utan risk för smittans spridande ansågs kunna ske, de friska djuren inom smittad besättning uppslaktades på offentligt slakthus eller kontrollslakteri och köttet efter desamma tillvaratogs.

Även under nedslaktningstiden isolerades ett antal besättningar med ur avelssynpunkt särskilt framstående egenskaper, enär gårdarnas lägen därjämte ansågos gynnsamma härför. Så skedde intill den 16 nov. med 16 besättningar inom Kristianstads och 67 inom Malmöhus län. Några sekundärfall synas med undantag för den först isolerade Klågerupsgården i Malmöhus län ej i större utsträckning hava uppstått från de sålunda isolerade gårdarna. Sedan farsoten tagit större omfattning, övergick man emellertid fr. o. m. den 16 nov. till isoleringsförfarandet inom Malmöhus län och inom Ingelstads, Järrestads, Södra Åsbo och delar av norra Åsbo härad samt tre socknar av Bjäre härad av Kristianstads län. Beträffande sjukdomens införande till riket förmodas fallet den 20 maj på gården Borrby 43 i Borrby socken av Kristianstads län hava orsakats av virusöverföring från Tyskland, inom vilket sistnämnda land mul- och klövsjuka vid denna tid var starkt utbredd. Till den först smittade gården i Malmöhus län, Arsjö 17 i Sövestads socken, varest sjukdomen konstaterades den 30 aug., anses smittan hava kommit från Danmark, varest utbrott av farsoten under sommaren titt och tätt yppat sig. Från Danmark anses en del ytterligare fall, huvudsakligen inom Malmöhus län med särskild talrikhet i trakten av Hälsingborg, härleda sig. I avsikt att minska risken för smittans överförande från Danmark underkastades resande från detta land vissa desinfektionsåtgärder i ankomsthamnarna under tiden 10 nov. 6 dec. Inom landet synes smittan i allmänhet hava förts vidare genom djur- och personberöring. Några mera omfattande utbrott, som stått i orsaksförhållande till otillräckligt upphettad mjölk (mejerismitta), ha ej kunnat konstateras. Hen kontaktsmitta vid mejerierna har däremot iakttagits i viss utsträckning. Efter sjukdomens konstaterande inom de isolerade besättningarna blevo de friska djuren för påskyndande av sjukdomsförloppet nedsmittade, varefter samtliga de friska i regel behandlades med mul- och klövsjukeserum. Sådant anskaffades i början från Tyskland, men framställdes sedermera med inhemska resurser på Statens provisoriska serumlaboratorium, vilket inrymdes i hushållningssällskapets lokaler i Malmö. Sjukdomen synes denna gång ha varit mindre godartad än under föregående farsoter och förlöpte med högre procent dödlighet och följdsjukdomar än tidigare. För ledandet av sjukdomens bekämpande förlades under november månad en särskild avdelning av medicinalstyrelsen till Malmö med till en början medicinalrådet N. Frykholm såsom föreståndare och sedermera chef veterinären S. Jerlov i egenskap av extra byråchef. Redan i februari månad hade dessutom i Skåne tillsatts såsom lokal ledning för bekämpandet en kommission, bestående av professor J. Forssman, landssekreterare Hj. Kjäll och professor H. Magnusson, vilka skulle äga att med sig adjungera vederbörande länsveterinärer. Sedan kommissionen i november månad entledigats, förordnades en rådgivande nämnd, bestående 9

10 av landssekreterare Hj. Kjäll, professor H. Magnusson, länsveterinär L. Lavesson och disponent A. Börjesson såsom ledamöter samt såsom extra ledamöter professor J. Forssman, länsassesor T. Kinnman, förvaltare Hj. Nilsson och direktör P. Kongstad att stå till medicinalstyrelsens förfogande. Efter särskild utredning ingicks under året en överenskommelse mellan svenska och danska regeringarna angående ömsesidigt bidrag för att möjliggöra sjukdomens bekämpande genom nedslaktning under viss tidrymd. Bidragsskyldigheten avsåg av statsmedel utgående ersättning för inlösen av nedslaktade kreatur och inträdde, då den utgivna slaktersättningen översteg visst belopp. Den totala bidragssumman begränsades till högst 500 000 danska kronor. Nedslaktningen vidmakthölls i Danmark något utöver denna gräns. Enär Sverige sedan på likartat sätt och i motsvarande utsträckning bekämpade farsoten, kom något belopp icke att utbetalas. Närmare redogörelse för överenskommelsen och därmed i samband stående frågor lämnas i den berättelse om farsoten i dess helhet, som kommer att utgivas av medicinalstyrelsen. b. Föreskrifter till förhindrande av mul- och klövsjukans införande till, utförande från eller spridande inom riket samt i samband därmed stående bestämmelser. Förutom en del under tidigare epizootier utfärdade kungl. kungörelser och av vederbörande myndigheter utgivna föreskrifter hava nedanstående bestämmelser meddelats att lända till efterrättelse i här åsyftade hänseende. Av Kungl. Maj:t utfärdade kungörelser m. m. 1935. April 12. Lag om bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (epizootilag) (105 1 ; B. 19 2 ); April 12. Kung. med närmare föreskrifter ang. bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (106; B. 20); 1938. Maj 27. Kung. ang. vad som skall iakttagas vid införsel av fodermedel m. m. från utrikes ort, som förklarats smittad av mul- och klövsjuka (220; B. 13); Juni 10. överenskommelse med Danmark ang. svensk-danskt samarbete för bekämpande av mul- och klövsjukan (B. 19); Juli 21. Kung. ang. skyddsområde vid utbrott av mul- och klövsjuka m. m. (536; B. 27); Okt. 28. Kung. ang. ändrad lydelse av 3 kungörelsen den 27 maj 1938 (nr 220) ang. vad som skall iakttagas vid införsel av fodermedel m. m. från utrikes ort, som förklarats smittad av mul- och klövsjuka (631; B. 44); Dec. 2. Kung. ang. ändrad lydelse av 3 tredje stycket punkt 1 kungörel- 1 Nommer i svensk författningssamling. 2 Nummer i medicinalstyrelsens författningssamling (M. F. ser. B).

sen den 12 april 1935 (nr 106) med närmare föreskrifter ang. bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (665; B. 52); Dec. 9. Kung. om ändring i vissa delar av kungörelsen den 21 juli 1938 (nr 536) ang. skyddsområde vid utbrott av mul- och klövsjuka m. m. (710; B. 54); Dec. 9. Cirkulär till medicinalstyrelsen och samtliga länsstyrelser ang. ersättning av allmänna medel för smittreningsåtgärder vid mul- och klövsjuka (B. 55); Dec. 9. Brev till medicinalstyrelsen ang. förskotterande av kostnader för smittrening vid bekämpande av mul- och klövsjuka genom isolering m.m. (B. 56). Av medicinalstyrelsen utfärdade kungörelser och cirkulär. 1937. Nov. 24. Kung. ang. rengöring och smittrening i vissa fall av automobil, som använts för transport av klövbärande djur (B. 32); 1938. Okt. 15. Cirk.-skr. till samtliga veterinärer uti för mul- och klövsjuka smittförklarade län ang. viss inskränkning av undersökningar med tuberkulin (B. 40); Nov. 17. Kung. ang. omfattning av de områden i Kristianstads och Malmöhus län där mul- och klövsjukan skall bekämpas enligt isoleringsmetoden (områdena utökade genom kung. 1 och 23 dec. 1938); Nov. 27. Kung. ang. tid för smittrening å gård, där mul- och klövsjuka bekämpas genom isolering, samt formulär för intyg härom (B. 46); Dec. 6. Cirk. med anvisningar om vad veterinär har att iakttaga vid fall av mul- och klövsjuka inom isoleringsområdena. Tab. B. Förekomsten av mjåltbrantd och frasbrand inom de olika länen år 1938 jämte översikt för åren 1934 1937. 11

12 2. Mjältbrand. År 1938 blevo 67 [82] besättningar smittade av mjältbrand med 69 [98] dödsfall. Av de döda djuren voro 65 nötkreatur, 3 hästar och 1 räv. Av Tab. B framgår, att sjukdomen icke förekommit inom Stockholms stad samt Kronobergs, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län. Det största antalet smittade besättningar (16) finner man i Malmöhus län. Av Tab. C framgår, att de flesta mjältbrandsfallén inträffade under april månad med 13 smittade besättningar. Tab. C. Förekomsten av mjältbrand och frasbrand under de olika månaderna av år 1938. Mjältbrandens utbredning under de olika kvartalen gestaltar sig så, att under 2:a kvartalet det största antalet besättningar eller 24 [43] nysmittats samt under l:a, 3:e och 4:e kvartalen resp. 16, 16 och 11 [6, 20 och 13]. Av veterinärernas rapporter framgår, att 11 [39] av de i mjältbrand döda djuren störtat ute på bete. Vad angår orsaken till mjältbrandsutbrotten, så har denna i en del fall ej kunnat av veterinärerna konstateras. Bland uppgivna och antagna orsaker nämnas i rapporterna utländskt vetekli, mjöl och foderkakor, foderhalm, dricksvatten o. s. v. Dessutom påpekas smitta från föregående mjältbrandsfall å samma gård eller betesmark. Av veterinärer ha tillsammans företagits 132 [190] tjänsteresor för mjältbrand (se Tab. 5). Följande sjukdomar, som misstänkts vara mjältbrand, hava i nedanstående antal fall givit anledning till tjänsteresa av veterinär: 3. Frasbrand. Av denna sjukdom hava under året 13 [13] besättningar varit smittade med 13 [15] dödsfall, samtliga bland nötkreatur. Av de smittade besättningarna tillhörde de flesta eller 4 Kalmar län. Därnäst förekommo de flesta fallen inom Jönköpings och Blekinge län (se

Tab. B). Av Tab. C framgår, att de flesta besättningarna smittades under augusti och oktober månader. Beträffande sjukdomens förekomst under de olika kvartalen, så smittades under 3:e kvartalet de flesta besättningar eller 6 [7] samt under l:a, 2:a och 4:e resp. 1, 3 och 3 [0, 5 och 1] besättningar. Under betesgång störtade 9 [6] av frasbrand angripna djur. Av veterinärer ha tillsammans företagits 24 [24] tjänsteresor för frasbrand. 13 4. Smittsam kastning hos häst. Under året inträffade ett fall av denna sjukdom inom Älvsborgs län. Vid årets slut var landet åter fritt från sjukdomen. Utbrottet föranledde 2 tjänsteresor av veterinär. 5. Hönstyfus (Vit diarré hos kyckling). Under år 1938 ha 9 [10] besättningar angripits av sjukdomen, nämligen 1 i Södermanlands län, 2 i Grotlands, 1 i Kristianstads, 2 i Malmöhus, 2 i Skaraborgs och 1 i Jämtlands län. Sjukdomen har under året föranlett 12 [26] tjänsteresor av veterinär. 6. Tuberkulos hos nötkreatur. a. Statens konsulent vid bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur. Konsulenten har under året förordnats att utföra sammanlagt 78 förrättningar, vilka avsett meddelande av råd och upplysningar, kliniska undersökningar samt obduktioner av för tuberkulos misstänkta nötkreatur. f3 3946t0. Civila rtterinärväsemiet Hr 1938.

14 b. Tuberkulosbekämpandet enligt den Bangska metoden. Tab. D. Översikt av undersökning- De partiella undersökningarna med tuberkulin omfattade 3 374 djur. Termometoden har kommit till användning vid undersökning med tuberkulin av 5 463 djur. Under år 1938 har på rekvisition utdelats sammanlagt 71 314 gram tuberkulin. En översikt av undersökningarna med tuberkulin år 1938 lämnas i Tab. D samt för åren 1897 1938 i Tab. E. Vid klinisk-bakteriologisk undersökning i anslutning till kontrollundersökning med tuberkulin hava under år 1938 påträffats 30 djur med smittfarlig tuberkulos, vilka nedslaktats och ersatts av statsmedel med kr. 2 KÎ3-00. I Tub. F redogöres för vissa hushållningssällskaps (kliniska) tuberkuloskontroll, för det statliga bekämpandet av tuberkulos i juver i Tab. G och H samt i könsorgan i Tab. I och K.

15 arna med tuberkulin år 1938. Tab. E. Tuberkulinundersökningarnas omfattning och resultat 15 okt. 1897 31 dec. 1938.

16 c. Bekämpandet av smittfarlig tuberkulos. a. Bekämpandet enligt den Ostertagska metoden. Tab. F. Översikt över av vissa hushållningssäll- Anm. 1 De med * betecknade anlita S. V. B. A., de övriga hava egna laboratorier. Delvis eget laboratorium. Ympningar â S. V. B. A. 2 Avser besättningar inom områden, där B. Tuberkulos i juver och könsorgan. Tab. G. På grund av juvertuberkulos nedslaktade och av statsmedel ersatta kor. Av år 1938 ersatta 475 [415] kor blevo 35 [32J helt kasserade. Övriga 440 godkändes helt eller delvis till människoföda. Under 1938 uppgick ersättningen för de helt kasserade i medeltal till kr. 49? 9 [49-76] samt för helt eller delvis godkända i medeltal till kr. 86-33 [84-70].

17 skap anordnat tuberkulosbekämpande under år 1938. vederb. hushållningssällskap ej anordnat bekämpande av smittfarlig tuberkulos. 3 Ingå i tabellerna IV och V Tab. H. På grund av juvertnberkulos nedslaktade kor inom olika län.

18 Tab. I. På grund av könstnberkulos nedslaktade och av statsmedel ersatta nötkreatur. Av de 572 på grund av könstuberkulos nedslaktade korna ha 309 påträffats vid undersökning företagen på förordnande av medicinalstyrelsen sedan anmälan gjorts att tuberkulos, som antagits vara medfödd, vid slakt påvisats hos kalv. Av år 1938 ersatta 567 [535] nötkreatur blevo 56 [49] helt kasserade. Övriga 511 [486] godkändes helt eller delvis till människoföda. "Under 1938 uppgick ersättningen för de helt kasserade i medeltal till kr. 49-90 [50-00] samt för helt eller delvis godkända i medeltal till kr. 8088 [8079]. Tab. K. På grand av könstuberkulos nedslaktade nötkreatur inom olika län. 7. Smittsam kastning hos nötkreatur. I veterinärernas årsberättelser äro av denna sjukdom upptagna 7 398 [7 824] fall inom 1 837 [2 129] besättningar. Se i övrigt Tab. 3. På statens veterinärbakteriologiska anstalt hava under året undersökts 36 724 [27 423] blodprov samt 979 efterbördsprov, av vilka 7 357 [7 729] resp. 213 visade reaktion. Sjukdomens utbredning framgår närmare av nedanstående tabell upptagande de fall, som kommit till veterinärernas kännedom. 1 Uppgifterna avse allenast tiden 1 juli 31 dec. 1934, enär knngl. kungörelsen nr 403/1934 trädde i kraft först den 1 jnli 1934.

19 8. Smittsam blodbrist hos häst. På statens veterinärbakteriologiska anstalt samt beträffande Norrbottens län, varest sjukdomen bekämpas efter andra linjer på veterinärhögskolan hava under året undersökts blod- och organprov från 1 856 [1 466] hästar, av vilka 1 187 [759] befunnits smittade av sjukdomen med fördelning länsvis på följande sätt: Stockholms län 1 fall, Värmlands 65, Kopparbergs 18, Gävleborgs 39, Västernorrlands 72, Jämtlands 480, Västerbottens 423 och Norrbottens län 45. IV. Karantänsväsendet. Jämlikt föreskrifterna i 4 mom. 1 av k. kung. den 9 dec. 1898 ang. vad iakttagas bör till förekommande av smittsamma husdjurssjukdomars införande i riket, utfärdade medicinalstyrelsen den 3 januari 1938 kungörelse, att införsel av idisslande djur, svinkreatur och djur hörande till hästsläktet finge vid i övrigt tillåten införsel äga rum till följande städer i riket, nämligen: Göteborg, Haparanda, Hälsingborg, Malmö, Stockholm och Umeå samt djur hörande till hästsläktet även till Härnösand, Trelleborg och Örnsköldsvik.

20 V. Sveriges import och export av kreatur. Se härom Sveriges officiella statistik: Handel. VI. Födoämneskontrollen. A. Köttkontrollen. 1. Offentliga slakthus. Antalet under året inom landet befintliga offentliga slakthus utgjorde 8, nämligen slakthusen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping. Några nya offentliga slakthus hava icke under året tillkommit. Se i övrigt tabellavd. 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer. Köttbesiktningstvång var vid årets slut gällande uti 164 samhällen eller kommuner (med köttbesiktningsbyrå inom sitt område). Uti 55 av dessa tillämpades jämväl s. k. organtvång. Antalet under året nytillkomna dylika områden med köttbesiktningstvång var 20, nämligen Almby, Bollnäs-Björkhamre, Flen, Grästorp, Hofors, Karlskoga, Knista (Fjugesta), Kyrkefalla (Tibro), Lindesberg, Lycksele, Lysekil, Risinge (Finspång), Starrkärr (Älvängen), Stora Kil, Storvik, Töreboda, Ulricehamn, Valbo, Virserum och Örkelljunga. För fem av dessa områden tillämpas organtvång. Köttbesiktningstvång har under året införts i ett avsevärt antal samhällen och kommuner, som erhållit befrielse från skyldigheten att anordna egen köttbesiktningsbyrå. Se i övrigt tabellavd. 3. Kontrollslakterier. Såsom kontrollslakterier voro vid årets utgång 51 slakterier ställda under offentlig kontroll. Se i övrigt tabellavd. 4. Under offentlig kontroll ställda charkuterifabriker. 4 charkuterifabriker voro vid årets utgång ställda under offentlig kontroll. Uti en av dessa fabriker fick för användning i fabriken mottagas kött, som vid fabriken besiktigades av därvarande kontrollveterinär. 5. Köttimporten. Vid årets slut hade 47 samhällen vidtagit åtgärder för erhållande av tillstånd att införa köttvaror och djurfett nämligen: Borås, Eskilstuna, Falkenberg, Falun, Gävle, Göteborg, Halmstad, Haparanda, Hudiksvall, Hälsingborg, Härnösand, Jönköping, Kalix, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Kristinehamn, Köping, Landskrona, Linköping, Luleå, Malmö, Motala, Norrköping, Oskarshamn, Piteå, Ronneby, Simrishamn, Skellefteå, Stockholm,

Sundsvall, Söderhamn, Sölvesborg, Trelleborg, Umeå, Uppsala, Varberg, Västervik, Västerås, Ystad, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund, Storlien och Ahus (Storlien endast för införsel av torrsaltat amerikanskt fläsk och Ahus endast för införsel av djurfett). Se i övrigt Tab. 17. 6. Köttexporten. a. I allmänhet. Vid offentliga slakthus och under offentlig kontroll ställda kontrollslakterier hava under året till utförsel ur riket godkänts 15197 861 kg. kött, varav 187 167 kg. vid offentliga slakthus och 15 010 694 kg. vid kontrollslakterier. Det till utförsel godkända köttet utgjordes av 368 263 kg. färskt kött i vanlig bemärkelse, 12 893 368 kg.»bacon> samt 1 936 230 kg. kött av andra slag och slaktavfall. Närmare uppgifter lämnas i Tab. 18. b. Till Norge. Från 1 [2] person, som jämlikt föreskrifterna i 2 kung. den 15 dec. 1922 (nr 576) angående kontroll vid utförsel av färskt kött till Norge och Finland är berättigad att avgiva bevis vid utförsel av dylikt kött, har inkommit rapport för år 1938. Rapporten är avgiven av 1 [2] gränsstationsföreståndare. Någon utförsel jämlikt nämnda föreskrifter har icke ägt rum. 7. Statsinspektionen över köttkontrollen. Under året till medicinalstyrelsen inkomna månadsrapporter och årsredogörelser från offentliga slakthus, köttbesiktningsbyråer samt under offentlig kontroll ställda slakterier hava genomgåtts och granskats. Månadsrapporterna hava givit anledning till anmärkning i sammanlagt 96 fall, varav 55 fall rört rapporter från köttbesiktningsbyråer, 40 fall rapporter från under offentlig kontroll ställda slakterier och 1 fall rapporter från offentligt slakthus. Arsredogörelserna hava givit anledning till anmärkning i 39 fall, varav 26 fall beträffande redogörelser från köttbesiktningsbyråer, 12 fall beträffande redogörelser från under offentlig kontroll ställda slakterier och 1 fall redogörelse från offentligt slakthus. Av inspektören under året företagna tjänsteresor uppgå till 18. Avsyning har verkställts av fem slakteriinrättningar, avsedda att ställas under offentlig kontroll, nämligen Östergötlands andelsslakteriförenings u. p. a. i Kisa, Västerbottens läns slakteriers centralförenings u. p. a. i Umeå, Jönköpings läns slakteriförenings u. p. a. i Eksjö, Aktiebolaget Kristianstads Kontrollslakteris i Kristianstad samt Aktiebolaget Hultsfreds Kontrollslakteris i Hultsfred. Slakteriinrättningarna hava sedermera ställts under offentlig kontroll såsom kontrollslakteri nr 98 (Kisa), 99 (Umeå), 50 (Eksjö), 100 (Kristianstad) och 102 (Hultsfred). Avsyning har verkställts å om- och tillbyggnadsarbeten vid 4 under offentlig kontroll stående slakterier. Inspektioner hava förrättats å 2 offentliga slakthus, 62 köttbesiktnings- 21

22 Tab. L. Tabellarisk översikt över förhållanden och anordningar, som givit anledning till anmärkning år 1938. I = Offentligt slakthus. II = Köttbesiktningsbyrå. III = Under offentlig kontroll ställt slakteri. byråer och 21 under offentlig kontroll ställda slakterier. Samtliga köttbesiktningsanstalter hava inspekterats endast en gång vardera, vadan således sammanlagda antalet verkställda inspektioner av nämnda slag är 85. En översikt över vid inspektionerna framställda anmärkningar återfinnes i Tab. L. Till inspektören hava under året inkommit 781 diarieförda ärenden. Antalet avlåtna tjänsteskrivelser (brev m. m.) utgjorde 791. Under tiderna mellan inspektionsresorna har inspektören såsom föredragande i styrelsen handlagt slakthus- och köttbesiktningsärenden, ärenden rörande in- och utförsel av köttvaror och djurfett samt ärenden rörande den animala födoämneskontrollen i övrigt. Härvid hava handlagts 2 360 diarieförda ärenden. Av inspektören förberedda, från styrelsen utgångna skrivelser uppgingo till ett antal av 6 041.

23 B. Mjölkkontrollen. Angående inom vissa samhällen under är 1938 utövad kontroll över saluhållen mjölk (och grädde) hänvisas till Tab. M., utgörande sammandrag ur vederbörande veterinärers berättelser. Tab. M. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om mjölkkontrollen år 1938.

24 VII. Pastöriseringskontrollen av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. Kontrollen har utövats av 19 kontrollanter samt 1 032 provtagare. Inom 8 län har överkontrollant förordnats efter framställning från vederbörande hushållningssällskap. Översikt av kontrollen vid mejerierna m. m. under år 1938. 1 Dessutom ett mejeri med dispens från 1, första stycket, i pastöriseringslagen ; mejeriet längtidspastöriserar.

Tab. 1. Veterinärer och veterinärbefattningar, länsvis, d. 31 dec. 1938. 25 Amil. Dä flera av ovan upptagna veterinärbefattningar kunna innehavas av en och samma person, blir antalet befattningar i en del län större än antalet personer. Av veterinärerna hava 611 avlagt avgångsexamen vid veterinärhögsknlan i Stockholm, 6 vid veterinärinrättningen i Skara före är 1890 och 3 vid högskolor i utlandet. Legitimerade äro alla vid veterinärhögskolan utexaminerade samt sådana som efter examen vid utländsk högskola undergått prövning vid veterinärhögskolan i Stockholm. De ej legitimerade äga ej befogenhet att verkställa offentlig förrättning, men hava i flertalet tall genom viss komplettering förvärvat tillstånd att innehava distriktsveterinärtjänst. Les vétérinaires sont examinés à l'ecole vétérinaire supérieure Je Stockholm (légitimés), ou à l'ecole vétérinaire de Skara ou à l'étranger (non légitimés). 1 Se anm. Vr la note. 3 A l'administration vétér. civile et à l'institut bactér.-vétér. de l'etat. 3 Aux établissements d'instruction. 4 Vétér. militaires. 5 Vétér. départementaux et vétér. civils subventionnés- 6 Vétér. des haras et des associations agricoles départementales. ' Vétér. de quarantaine. 8 Inspecteurs des animaux»u des viandes d'exportation. Au contrôle vétér. des aliments.,0 Vétér. de ville. ll Aux abattoirs publics. ls Aux abattoirs d'exportation. ls Aux bureaux de contrite de la viande. u Civila veterinärstipendiater.

26 Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdora, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1938. Anm. Fr. o. tu. Sr 1918 har i Tab. 2 uteslutits det antal djur, som behandlats etc. vid veterinärhögskolans kliniker och från och med år 1919 även vid veterinär-inrättningen i Skara. Se h ii ro m veterinärhögskolans och inrättningens egna årsberättelser. Då flera djur i en kreatursbesättning pä en gång lidit av samma sjukdom samt behandlingen varit likartad, har varje besättning räknats såsom ett sjukdomsfall. 1 Chevaux, 2 Bétail. s Moutons, chèvres. 5 Porcs. 6 Chiens. 7 Traités pour maladies. 7 Opérés. 8 Castrés. 9 Traités de nouveau pour maladies. 10 Vaccinés. n Examinés sur la tuberculose. 12 Examinés pour grossesses. u Inspectés. Häri ingå besiktning for köp, försäkring, slakt eller annat ändamål, dock icke besiktning av slaktdjur vid offentligt slakthus, slakteri o. d. u Soumis à l J autopsie. 15 Examens microscopiques.

Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1938. 27 Note. Pour la note et les alinéaê voir la page précédente.

28 Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1938. Note. Pour la note et les alinéas voir la premi'ere page du tableau.