INLEDNING TILL Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Veterinärstyrelsen. - Stockholm : Norstedt, 1918-1951. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1916-1949. 1916-1945 utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen. 1916-1948 med innehållsförteckning och parallelltitel på franska: Hygiène et service vétérinaire civil en Suède. 1916-1942 även med sammanfattning på franska. - 1949 med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: The civil veterinary service. Föregångare: Veterinärväsendet ingår som ett kapitel i årg. 1911-1915 av: Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, 1913-1982. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1979. Det civila veterinärväsendet. År 1940. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-veter-1940
SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DET CIVILA VETERINÄRVÄSENDET ÅR 1940 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1942 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 414448
STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE HYGIÈNE ET SERVICE VÉTÉRINAIRE CIVIL EN SUÈDE EN 1940 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ÉTAT
Innehållsförteckning. Sid. I. Verksamheten inom medicinalstyrelsens veterinärbyrå 1 1. Ärenden och expeditioner. 2. Författningar rörande det civila veterinärväsendet. 3. Statens veterinärbakteriologiska anstalt. II. Veterinärernas antal och verksamhet 4 III. Sjukdomar bland husdjuren 6 1. Mul- och klövsjuka. 2. Mjältbrand. 3. Frasbrand. 4. Svinpest. 5. Hönstyfus (Vit diarré hos kyckling). 6. Tuberkulos hos nötkreatur. 7. Smittsam kastning hos nötkreatur. 8. Smittsam blodbrist hos häst. IV. Karantänsväsendet 17 V. Födoämneskontrollen 17 A. Köttkontrollen 17 1. Offentliga slakthus. 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer. 3. Kontrollslakterier. 4. Under offentlig kontroll ställda charkuterifabriker. 5. Statsinspektionen över köttkontrollen. B. Mjölkkontrollen 19 VI. Pastöriseringskontrollen av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. 21 Tabellbilagor. Tab. 1. Veterinärer och veterinärbefattningar, länsvis, vid årets slut 23 Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats eller för olika ändamål besiktigats 24 Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smittsamma husdjurssjukd. etc. 2 Tab. 4. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar 30 Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av smitts. sjukd. bland husdjuren 31 Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och kontrollslakterier slaktade och besiktigade djur 32 Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och kontrollslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar samt vidtagna åtgärder 33 Tab. 8. Antal och vikt av vid offentliga slakthus och kontrollslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art. 35 Tab. 9. Viktigare beslagsorsaker vid offentliga slakthus och kontrollslakterier 36 Tab. 10. Antal vid köttbesiktningsbyråer besiktigade djurkroppar 38 Tab. 11. Antal vid köttbesiktningsbyråer helt eller delvis beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder 39 Tab. 12. Antal och vikt av vid köttbesiktningsbyråer särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art. 39 Tab. 13. Viktigare beslagsorsaker vid köttbesiktningsbyråer 40 Tab. 14. Antal vid kontrollcharkuterier besiktigade kött 40 Table des matières. Page. I. Activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état. (Expéditions. Ordonnances. Institut bacteriologico-vétérinaire de l'état) 1 II. Nombre et activité des vétérinaires 4 III. Maladies des animaux domestiques. (Fièvre aphteuse. Charbon bactéridien. Emphysème du charbon. Peste de porc. Diarrhée blanche bacillaire. Tuberculose des bêtes bovines. Avortement épizootique des vaches. Anémie infectieuse des chevaux) 6 IV. Quarantaine 17
IV Page. V. Contrôle des aliments 17 A. Contrôle des viandes 17 (Abattoirs publies. Bureaux municipaux du contrôl des viandes. Boucheries de contrôle. Fabriques de charcuteries sous le contrôle officiel. Contrôle de l'état sur les viandes). B. Contrôle du lait 19 VI. Contrôle de la pasteurisation du lait, destiné à nourriture d'animaux etc. 21 Annexes. Tabl. 1. Vétérinaires et emplois des vétérinaires par département 23 Tabl. 2. Nombre des animaux traités par les vétérinaires pour maladies, castrés ou examinés por différents buts 24 Tabl. 3. Relevé des rapports des vétérinaires concernant certaines maladies infectieuses des animaux domestiques 28 Tabl. 4. Idem, concernant certaines maladies non infectieuses 30 Tabl. 5. Voyages d'office effectués par les vétérinaires pour cause d'épizooties chez les animaux domestiques 31 Tabl. 6. Nombre des animaux abattus et examinés aux abattoirs publics et aux boucheries de contrôle 32 Tabl. 7. Nombre des corps (viandes) saisis aux abattoirs publics et aux boucheries de contrôle et les mesures prises en conséquence 33 Tabl. 8. Nombre et poids des corps entiers traités aux abattoirs publics et aux boucheries de contrôle ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 35 Tabl. 9. Causes importantes de saisie (des viandes examinées) aux abattoirs et aux boucheries de contrôle 36 Tabl. 10. Nombre des corps examinés aux bureaux d'inspection 38 Tabl. 11. Nombre des corps saisis aux bureaux d'inspection et les mesures prises lors des saisies 39 Tabl. 12. Nombre et poids des corps traités aux bureaux d'inspection ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 39 Tabl. 13. Causes importantes de saisie (des viandes examinées) aux bureaux d'inspection 40 Tabl. 14. Nombre des viandes examinées aux charcuteries de contrôle 40 Résumé. A un cetain degré, on peut juger de l'activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état par le nombre des affaires y traitées. Le nombre des documents, comptes etc. reçus au Bureau s'élevait à 114000 et ceux expédiés à 18381. Le nombre des vétérinaires était à la fin de l'année de 601. 1553546 animaux ont été traités par les vétérinaires. Parmi les maladies infectieuses d'animaux domestiques, lesquelles sont soumises aux mesures officielles, se sont manifestées la fièvre aphteuse, le charbon bactéridien et l'emphysème de charbon, la peste de porc, la diarrhée blanche bacillaire ainsi que l'anémie infectieuse des chevaux. Le charbon bactéridien a causé 82 décès et l'emphysème charbonneux 14. Par suite de la tuberculose dans les tétines et dans les organes génitaux 816 bétes bovines étaient abattues contre indemnité aux propriétaires.
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet. Kuugl. Medicinalstyrelsen tår härmed jämlikt lo i den för styrelsen gällande instruktionen överlämna berättelse angående det civila veterinärväsendet i riket för år 1940. J. AXEL HÖJER. AXEL ALEGREN. C. Ullman. Stockholm den 22 november 1941.
I. Verksamheten inom medicinalstyrelsens veterinärbyrå. 1. Ärenden och expeditioner. Antalet inkomna ärenden under år 1940 uppgick till 114 000; antalet utgående expeditioner var 18 381. Inkomna ärenden. Utgående expeditioner. 2. Författningar rörande det civila veterinärväsendet. Under år 1940 hava utkommit följande författningar av mera allmänt intresse rörande veterinärväsendet, vilka äro intagna i svensk författningssamling eller i medicinalstyrelsens samling, serie B, med nedan angivna nummer: a) Av Kungl. Maj:t utfärdade kungörelser m. m. Januari 4. Kung. om ändring i vissa delar av allmänna veterinärinstruktionen den 17 november 1933 (nr 616); (25 1 ; B. 3 ä ); Januari 12. Kung. ang. ändrad lydelse av 4 kungörelsen den 10 november 1933 (nr 608) med särskilda föreskrifter rörande verkställigheten och efterlevnaden av förordningen den 27 juni 1930 (nr 247) om utrotande av nötbromsen; (27; B. 5); Januari 4. Transumt av Kungl. Maj:ts instruktion för statens hingstdepåer och stuteri; (11; B. 6); Februari 9. Kung. ang. tillämpning av epizootilagen å en svinpestliknande sjukdom; (64; B. 14); Mars 8. Lag om ändrad lydelse av 8 1 mom. lagen den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning och slakthus; (124; B. 17); Maj 31. Kung. ang. förbud att använda okokt avfall till svinföda, m. m.; (406; B. 27); 1 Nummer i svensk författningssamling. 2 Nummer i medicinalstyrelsens författningssamling (M. F. serien B).
2 Maj 31. Kung. med vissa bestämmelser till förhindrande av spridning av sjukdomen svinpest: (407; B. 28); Maj 10. Förordning ang. bekämpande av tuberkulos hos nötkreatur inom vissa områden; (373; B. 32); Maj 10. Kung. med förordnande jämlikt 1 g förordningen den 10 maj 1940 (nr 373) angående bekämpande av tuberkulos hos nötkreatur inom vissa områden; (374: B. 33); Maj 10. Kung. ang. ändrad lydelse av 11 och 20 kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 402) om vissa åtgärder mot tuberkulos hos nötkreatur: (375; B. 34); Maj 31. Kung. om ändrad lydelse av 13 taxan den 8 december 11)33 (ur 630) för arvode åt vissa i civil tjänst anställda veterinärer m. fl. (veterinärtaxa); (429; B. 36); Juni 21. Kung. om ändrad lydelse av 1 och 2 kungörelsen den 21 juli 1938 (nr 539) angående tilläggspris för mjölk frän vissa nötkreatursbesättningar; (632: B. 41); Augusti 19. Kung. med förordnande jämlikt 1 första stycket förordningen den 10 maj 1940 (nr 373) angående bekämpande av tuberkulos hos nötkreatur inom vissa områden; (769; B. 54); Augusti 31. Förordning om viss tillämpning i fråga om älgkött av lagen den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning och slakthus; (796; B. 56); Augusti 31. Kung. om tillämpning i fråga om älgkött av förordningen den 11 maj 1934 (nr 141) angående förbud mot viss stämpling eller märkning av kött och köttvara; (797; B. 57); Augusti 31. Kung. med föreskrifter om besiktning och stämpling av älgkött m. m.: (798; B. 58); Oktober 4. Kung. ang. importförbud å räv och mink: (859; B. 68); Oktober 11. Kung. ang. statsbidrag för utrensning av tuberkulos inom vissa nötkreatursbesättningar; (868; B. 75); November 15. Brev till medicinalstyrelsen ang. statsbidrag tor utrensning av tuberkulos inom vissa nötkreatursbesättningar; (B. 77). b) Av medicinalstyrelsen utfärdade kungörelser och cirkulär m. m. Januari 27. Kung. ang. inskränkning av antalet provtagningar å till människoföda avsedd, pastöriserad mjölk; (B. 8); Februari 9. Cirkulär ang. transport inom Kristianstads och Malmöhus län av klövbärande djur genom skyddsområde (transitotransport); (B. 16); Juni 27. Kung. med närmare föreskrifter ang. bekämpande av tuberkulos hos nötkreatur inom tuberkulosfria och skyddade områden; (B. 40); Juli 26. Kung. ang. kvalitetsfordringar å viktigare proviantartiklar vid upphandling för statens behov (proviantkungörelse); (B. 52); Augusti 31. Kung. ang. besiktning, bedömning och stämplig av älgkött; (B. 59); Oktober 2. Kung. med upphävande av styrelsens kungörelser med be-
skrivning beträffande stämplar och niärken för köttvaror och djurfett, som utföras från Estland, Lettland, Litauen, Polen och Danzig; (B. 64); November 2. Kung. rör. ändrad lydelse av styrelsens kungörelse den 29 maj 1937 (Ser. B. nr 9) angående veterinärintyg för köttexport; (B. 69); November 2. Kung. ang. användande av lokaler vid offentligt slakthus och kontrollslakteri; (B. 70); November lo. Medicinalstyrelsens och Lantbruksstyrelsens kung. med närmare föreskrifter för tillämpning av Kungl. Maj:ts kungörelse den 11 oktober 1940 (nr 868) ang. statsbidrag för utrensning av tuberkulos inom vissa nötkreatursbesättningar; (B. 76). 3 3. Statens veterinärbakteriologiska anstalt. Siffror inom klämmer [ ] avse föregående räkenskapsår. Anstalten har under budgetåret 1940/41 stått under ledning av anstaltens administrativa nämnd. Den närmaste ledningen har handhafts av nämndens verkställande ledamot professor A. Hjärre. Sedan år 1926 har anstalten en understation i Vindeln med distriktsveterinären på platsen som föreståndare. Anstaltens skriftväxling, med undantag av den som förekommit direkt med anstaltens olika avdelningar, utgjordes under räkenskapsåret av 702 inkomna och 392 avlåtna skrivelser. Anstaltens personal. I statbrevet för anstalten äro upptagna följande befattningar. Ordinarie befattningar: 2 laboratorer och 7 kvinnliga biträden (därav en vakant); 1 vaktmästare o. preparator; 1 vaktmästare och 1 stallförman. Icke ordinarie befattningar: 3 laboratorer, 1 konsulent, 1 sekreterare, 7 assistenter, 1 kontrollant, 1 kemist och 1 redogörare. Utöver de tjänstemän, som innehava de i statbrevet för anstalten angivna befattningarna, finnas vid anstalten sammanlagt 38 extra ordinarie befattningshavare, varav 28 tillhörande den tekniska och kontorsbiträdespersonalen samt 10 tillhörande djurvårdare-, vaktmästare- och städerskepersonalen. Därjämte finnas sammanlagt 39 befattningshavare, vilka äro extra tjänstemän eller inneha arvodesbefattningar. Anstaltens stat. Summan av anstaltens utgifter under räkenskapsåret uppgick till 719 223 [679 901] kr. och dess inkomster till 175 413 [210 751] kr. varav statsmedel 565 000 [694 400] kr. Anstaltens verksamhet. Vid diagnostiska avdelningens laboratorier har under räkenskapsåret utförts 4 055 [4 150] patolog-anatomiska undersökningar. 4065 [4126] bakteriologiska undersökningar av organ, sekret- och exkretprov, 522 [518] undersökningar avseende bakteriologisk köttkontroll, 138 [102] bakteriologisk undersökning av fodermedel och 221 [291] bakteriologisk vattenkontroll samt 2 221 [2 170] parasitologiska undersökningar. Vid avdelningen har vidare utförts 1 537 [1 044] kemiska eller kemisk-fysikaliska undersökfl 41444$
4 ningar, av vilka 106 [95] rört sektionsmaterial, 40 [31] urinprov, 31 [loj vatten, födoämnen och handelspreparat samt 1 454 [786] blodprov, som avsett smittsam blodbrist hos häst. Därjämte har undersökts 1 225 [1416] blodprov och 159 [150] urinprov med avseende på dräktighet hos sto. Vid tuberkuloslaboratoriet har utförts undersökning av 2 866 [2 864] sputumprov, 473 [557] livmodersekret, 2 073 [2 391] samlingsmjölkprov, 3 374 [4 815] enskilda mjölkprov och 515 [328] organ eller organdelar. Vid laboratoriet har vidare beretts och utlämnats 87 298 [70 543] kbcm tuberkulin. För serologiskt diagnostiska undersökningar hava insänts 106 978 [55 474] prov, nämligen för undersökning på rots 539 [485], Bångs kastsjuka 96 013 [51007], smittsam kastning hos häst 48 [24] och hönstyfus 6 803 [3 958] prov, paratyfusinfektion: häst 10; nötkreatur 1 653. För bakteriologiskt diagnostiska undersökningar av efterbördar m. m. hava insänts 1 912 prov. Från serologiska avdelningen har till veterinärer på rekvisition utlämnats på avdelningen beredda vacciner av olika slag bestående av genom kokning dödade smittämnen till en mängd av 130135 [167 239] kbcm, ympämnen och andra bakteriologiska preparat av olika slag innehållande levande smittämnen till en mängd av 285 473 [278 271] samt 970 435 [1232 120] kbcm sera. Till karantänsanstalterna hava utlämnats 201 [2 299] kbcm mallein. Vid avdelningen har därjämte utförts undersökning avseende biologisk äggvitedifferentiering i 21 [13] fall. Serumkontrollen har omfattat 1 304 675 [1 686 855] kbcm sera av olika slag, som prövats på oskadlighet (sterilitet, fenolhalt och frånvaro av tetanustoxin samt för vissa sera även på verkningsvärde). Härvid hava kasserats [9 000] kbcm, emedan de befunnits vara förorenade. Vaccinkontrollen har omfattat 241 895 [189 380] kbcm vacciner av olika slag. Tuberkulinkontrollen har omfattat 282 050 [306 640] kbcm. På understationen i Vindeln ha utförts 58 [61] diagnostiska undersökningar och bakteriologisk köttkontroll i 16 [36] fall samt utlämnats 45 130 [50 500] kbcm olika sera jämte 2 800 [1 650] antitoxinenheter stelkrampserum. II. Veterinärernas antal och verksamhet. Siffror inom klämmer [ ] avse föregående är. Veterinärernas antal den 31 dec. 1940 var 601 [604], såsom av Tab. 1 närmare framgår. Av dessa innehade 595 [596] fullständig legitimation, och 6 [8] saknade dylik. Av de sistnämnda voro 3 [5] utexaminerade från veterinärinrättningen i Skara, där utbildning av veterinärer upphörde år 1889, och 3 [3] hade avlagt veterinärexamen i utlandet. 1 [1] veterinär med i utlandet förvärvad examen var tjänsteveterinär distriktsveterinär med inskränkt befogenhet, 1 [1] f. d. sådan med förtidspension och 1 [1] privatpraktiserande. Av de i Skara utexaminerade hade alla upphört att utöva veterinär kon sten.
Av veterinärerna med fullständig legitimation innehade 20 [20] befattningar vid den civila veterinäradministrationen, till vilken statens bakteriologiska och veterinärbakteriologiska laboratorier räknas, 23 [23] voro lärare, 28 [26] militärveterinärer i aktiv tjänst, 24 [24] ordinarie länsveterinärer, 10 [10] civila veterinärstipendiater, 254 [259] ordinarie distriktsveterinärer, 1 [1] stuteriveterinär, 28 [49] anställda hos hushållningssällskap för bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar och speciellt tuberkulos hos nötkreatur, 20 [20] stadsveterinärer med av medicinalstyrelsen fastställd instruktion, 17 [28] fast anställda vid offentliga slakthus med tillhörande köttbesiktningsbyråer, 64 [67] fast anställda vid kontrollslakterier och 170 [162] anställda som föreståndare för självständiga köttbesiktningsbyråer. Distriktsveterinärerna äro fr. o. m. år 1934 helt statsanställda. I lönehänseende äro tjänsterna fördelade i sju lönegrupper jämlikt kungl. kung. ang. tillämpningen av avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, å distriktsveterinärer, den 10 nov. 1933 (nr 606; B. 15) samt kungl. brevet ang. indelning av riket i veterinärdistrikt och fördelning av distriktsveterinärtjänsterna i lönegrupper, den 10 nov. 1933 (B. 17). Distriktens omfattning framgår av kungl. kung. ang. indelning av riket i veterinärdistrikt den 10 nov. 1933 (nr 607; B. 16) med däri gjorda ändringar den 17 juni 1938 (nr 476; B. 24), den 21 juli 1938 (nr 537; B. 28), den 16 dec 1938 (nr 709; B. 53), den 3 februari 1939 (nr 41; B. 8), den 21 april 1939 (nr 136; B. 12) samt den 9 jnni 1939 (nr 362; B. 32). Nu gällande lag angående köttbesiktning och slakthus är utfärdad den 11 maj 1934 (nr 140; B. 13). Av samtliga veterinärer voro 467 [478] tjänsteveterinärer. 77 [76] tjänsteveterinärer innehade enbart förordnanden vid födoämneskontrollen. Övriga vid densamma tjänstgörande veterinärer innehade samtidigt andra anställningar som tjänsteveterinärer, 83 [94] veterinärer, utövade privatpraktik utan att samtidigt innehava fast anställning eller förordnande inom veterinärstaten. 51 [56] veterinärer hade upphört att utöva veterinär verksamhet. Enär ett flertal befattningar i en del fall innehavas av en och samma person, kan antalet befattningar överstiga antalet innehavare. Årsberättelser hava till medicinalstyrelsen inkommit från kungl. veterinärhögskolan, statens veterinärbakteriologiska anstalt, veterinärinrättningen i Skara, slakthusstyrelserna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping, kontrollanten för ratin m. fl. samt från 25 länsveterinärer (häri inräknad förste stad s veterinären i Stockholm) och 392 [594] övriga veterinärer. Inspektion utav slakterier m. m., jämlikt 8 f) i gällande veterinärinstruktion, har under året företagits av länsveterinärerna i ett fåtal län och i begränsad omfattning. Enligt Tab. 2, som utgör en översikt över veterinärernas verksamhet inom de särskilda länen, hava av landets veterinärer för sjukdom behandlats, opererats, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats 1 553 546 5
6 [1 973 618] djur. Därvid äro under rubriken hundar inbegripna även rävar och andra pälsdjur. Fördelningen av detta antal på de särskilda djurslagen framgår av nedanstående tabell. Sammandrag ar i civil veterinärverksamhet undersökta och behandlade djur år 1940. III. Sjukdomar bland husdjuren. Siffror inom klammer [ ] avse föregående år. Tub. 3 och 4 utgöra sammandrag av veterinärernas uppgifter angående antalet av i vissa sjukdomar insjuknade husdjur i enlighet med Form. 3 och 4 av medicinalstyrelsens cirkulär ang. årsberättelser och rapporter från veterinärer den 14 jan. 1919. Redogörelser för mjältbrand, frasbrand, samt tuberkulos hos nötkreatur meddelas i särskilda tabeller. Utav de smittsamma husdjurssjukdomar, på vilka skola tillämpas lagen om bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (epizootilag) den 12 april 1935 (nr 105; B. 19) jämte nådiga kung. med närmare föreskrifter angående bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar den 12 april 1935 (nr 106; B. 20), nådiga kung. angående åtgärder mot [hönskolera, hönspest och] hönstyfus den 20 no v. 1931 (nr 402; B. 27), nådiga kung. om vissa åtgärder mot tuberkulos hos nötkreatur den 30 juni 1934 (nr 402; B. 17), nådiga kung. om åtgärder mot tuberkulos i juvret och könsorganen hos nötkreatur den 30 juni 1934 (nr 403; B. 18), nådiga förordningen ang. bekämpande av tuberkulos hos nötkreatur inom vissa områden den 10 maj 1940 (nr 373; B 32) samt nådiga kung. om åtgärder mot sjukdomen smittsam kastning hos nötkreatur den 17 juni 1938 (nr 402; B. 22), hava under år 1940 fall förekommit av mul- och klövsjuka, svinpest, mjältbrand, frasbrand (mjältbrandsemfysem), skabb hos häst, hönstyfus {vit diarré hos kyckling), smittsam blodbrist hos häst samt smittsam kastning hos nötkreatur, varemot fall av boskapspest, elakartad lungsjuka, rots, vattuskräck, koppor hos får, skabb hos får. hönspest och hönskolera samt smittsam kastning hos häst icke förekommit. 1 Därav 72036 kliniskt.
Förslagsanslaget till övriga utgifter till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren. Detta anslag, som jämlikt riksdagens beslut år 1940 utgår med 100 000 kr. för budgetåret 1940/41, har, enligt från riksräkenskapsverket lämnad uppgift, haft att täcka ett sammanlagt netto-utgiftsbelopp av 708 896 kr. Någon specifikation av detta belopp kan emellertid ej av styrelsen förebringas. 1. Mul- och klövsjuka. a. Historik. Den i årsberättelsen för 1939 avhandlade, under år 1938 började och under 1939 fortsatta farsoten inom landet, sträckte sig även in på år 1940, under vilket, år den hemsökte Kristianstads, Malmöhus, Hallands och Norbottens län. Det första fallet under året konstaterades inom Malmöhus län den 9 jan. på gården Håstenslöv 6 i Norrviddinge socken. Därefter följde undan för undan nya fall inom länet t. o. m. juni månad, varefter farsoten syntes hava upphört i länet. Men så kom utan rimlig förklaring såsom avslutning ett enstaka fall den 10 dec. Inom Malmöhus län smittades under året 35 besättningar, av vilka 29 nedslaktades. [ Kristianstads län konstaterades det första fallet den 22 jan. på Uörspjäll 1 i Kvidinge socken och det sista den 9 mars på gården Ullstorp 1 i socknen med samma namn. Inalles smittades inom länet under året 4 besättningar, vilka alla nedslaktades. Den 7 febr. smittförklarades Ålderdomshemmet i Nedertornea socken inom Norrbottens län. Inalles förekommo inom länet 3 fall, det sista under maj månad, vilka samtliga nedslaktades. I Hallands län förekommo under året 3 fall. Det första konstaterades den 12 mars på gården Margreteberg i Harplinge socken, sista fallet inträffade den 1 april. Samtliga besättningarna nedslaktades. Inom hela landet smittades således 45 besättningar, av vilka 39 neslaktades. Se närmare nedanstående tabell. Mul- och klövsjukeutbrotten, länsvis år 1940. 7 Ledandet av sjukdomens bekämpande handhades inom medicinalstyrelsen först av chef veterinären S. Jerlov såsom extra byråchef samt därefter i samma egenskap av nuvarande medicinalrådet A. Alegren. För närmare studium av farsoten hänvisas till Jerlovs redogörelse >Muloch klövsjukeepizootin i Sverige 1938 1940..
8 b. Föreskrifter till förhindrande av mul- och klövsjukans införande till, utförande från eller spridande inom riket samt i samband därmed stående bestämmelser. Förutom en del under tidigare epizootier utfärdade kungl. kungörelser och av vederbörande myndigheter utgivna föreskrifter hava nedanstående bestämmelser meddelats att lända till efterrättelse i här åsyftade hänseende. Av medicinalstyrelsen utfärdade kungörelser och cirkulär. Februari 9. Cirkulär ang. transport inom Kristianstads och Malmöhus län av klövbärande djur genom skyddsområde (transitotransport; (B. 16 1 ). 2. Mjältbrand. År 1940 blevo 47 [41] besättningar smittade av mjältbrand med 82 [59] dödsfall. Av de döda djuren voro 74 nötkreatur, 6 hästar och 2 svin. Av Tab. B framgår, att sjukdomen icke förekommit inom Stockholms stad samt Kronobergs, Blekinge, Örebro, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län. Det största antalet smittade besättningar (14) finner man i Malmöhus län. Av Tab. C framgår, att de flesta mjältbrandsfallen inträffade under augusti månad med 9 smittade besättningar. Mjältbrandens utbredning under de olika kvartalen gestaltar sig så, att under 3:e kvartalet det största antalet besättningar eller 19 [9] nysmittats samt under l:a, 2: a och 4:e kvartalen resp. 11, 8 och 9 [10, 10 och 12]. Tab. B. Förekomsten av mjältbrand och frasbrand inom de olika länen år 1940 jämte översikt för åren 1936 1939. 1 Nummer i medicinalstyrelsens författningssamling: (M. V. ser. B).
9 Tab. C. Förekomsten av mjältbrand och frasbrand under de olika månaderna av år 1940. Av veterinärernas rapporter framgår, att 43 [3] av de i mjältbrand döda djuren störtat ute på bete. Vad angår orsaken till mjältbrandsutbrotten, så har denna i en del fall ej kunnat av veterinärerna konstateras. Bland uppgivna och antagna orsaker nämnas i rapporterna utländskt vetekli, mjöl och foderkakor, foderhalm, dricksvatten o. s. v. Dessutom påpekas smitta från föregående mjältbrandsfall å samma gård eller betesmark. Av veterinärer ha tillsammans företagits 94 [132] tjänsteresor för mjältbrand (se Tab. 5). 3. Frasbrand. Av denna sjukdom hava under året 14 [7] besättningar varit smittade med 14 [7] dödsfall, samtliga bland nötkreatur. Av de smittade besättningarna tillhörde de flesta eller (Î Kronobergs län. Därnäst förekommo de flesta fallen inom Kalmar län (se Tab. B). Av Tab. G framgår, att de flesta besättningarna smittades under juni och juli månader. Beträffande sjukdomens förekomst under de olika kvartalen, så smittades under 3:e kvartalet de flesta besättningar eller 7 [3] samt under l:a, 2:a och 4:e resp. 0, 3 och 4 [0, 2 och 2] besättningar. Under betesgång störtade 4 [4] av frasbrand angripna djur. Av veterinärer ha tillsammans företagits 25 [13J tjänsteresor för frasbrand. 4. Svinpest. Under åren 1926 1929, framför allt det förstnämnda året, uppträdde en omfattande svinpestepizooti i Sverige, huvudsakligast lokaliserad till Stockholms län. Därefter har vårt land varit förskonat från sjukdomen till år 1940, då den härjade i ett flertal län, våldsammast inom Kalmar samt Göteborgs och Bohus län med början i det sistnämnda. Kring årsskiftet 1939/40 uppträdde i västra Sverige, företrädesvis inom Gröteborgs och Bohus men även inom Älvsborgs och Hallands län, en synnerligen smittsam, akut förlöpande sjukdom med kraftig utbredningstendens och stor dödlighet. På goda grunder misstänktes svinpest, men diagnosen blev icke fastställd förrän senare. Länsveterinären i Göteborgs och Bohus län förmenade, att sjukdomen till-
10 förts Göteborgstrakten redan under de sista månaderna år 1939. Huru och från vilket land smittämnet tillförts Sverige, har ej kunnat fastställas. Dä emellertid vid tiden ifråga samtliga europeiska stater med undantag av de nordiska och baltiska voro att anse som smittade av svinpest samt dessutom Nordafrika, Brittiska Ostindien samt Förenta Staterna voro smittade av nämnda sjukdom torde det ha varit lätt för densamma att inkomma genom färskt, saltat eller rökt fläsk eller andra livsmedel vari delar av infekterad svinkropp ingått. Den vidare spridningen torde hava skett genom infekterat slaktavfall från Göteborgs slakthus eller genom köksavfall från restauranger, matserveringar, sjukhus o. d. Den 23 januari 1940 förklarades första besättningen misstänkt för smitta av svinpest, men först den 18 februari fastslogs sjukdomens natur på statens veterinärbakteriologiska anstalt, och gården förklarades påföljande dag smittad. Från början och till sistnämnda dag hade ej mindre än 34 besättningar inom Göteborgs och Bohus län, 4 inom Hallands och 5 inom Älvsborgs län ansetts såsom misstänkta att vara smittade av svinpest. Att anteckna är ett oerhört stort antal utbrott under maj månad inom Kalmar län, i det att ända till 140 besättningar då smittförklarades i länet. I en grishandlares stall, till vilket alla hans inköpstransporter fördes, hade under april månad, i synnerhet under tiden 20 24, ett flertal djur dött. Den 29 april förklarades stallet smittat av svinpest, varvid ägaren uppgav, att han sannolikt fått in sjukdomen genom nyanskaffade smågrisar från Västergötland. Under de tre första veckorna av april månad hade ovannämnde handlare försålt 921 grisar till 402 olika besättningar, varigenom sjukdomen fick en omfattande utbredning inom Kalmar län. Då såsom av det ovan anförda framgår, tillståndet under maj månad blivit synnerligen kritiskt för landets folkförsörjning, ansågs avsevärt kraftigare åtgärder än de tidigare tillämpade erfordras för att om möjligt slå ned sjukdomen. Sedan Kungl. Maj:t den 31 maj utfärdat kungörelsen»angående förbud att använda okokt avfall till svinföda m. m.» (S. F. S. nr 406; B. 27, 1940) samt»vissa bestämmelser till förhindrande av spridning av sjukdomen svinpest» (S. F. S. nr 407; B. 28, 1940) jämte tillägg till sistnämnda kungörelse den 14 juni (S. F. S. 514; B. 38, 1940) lät medicinalstyrelsen i samband härmed utfärda kungörelser»med vissa bestämmelser rörande transport av svin m. m. (B. 29, 1940) samt med särskilda föreskrifter med anledning av kungl. kungörelsen den 31 maj (S. F. S. nr 406; B. 27, 1940) angående förbud att använda okokt avfall till svinföda m. m. (B. 30, 1940) samt med närmare bestämmelser till förhindrande av sjukdomen svinpest> (B. 39, 1940). För att få möjligast enhetliga bestämmelser beträffande bekämpandet utsände medicinalstyrelsen dessutom vissa cirkulärskrivelser till överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser med förslag till länskungörelser m. m. jämte cirkulärskrivelser i ämnet till veterinärerna och allmänheten.
Tack vare de rigorösa åtgärderna var farsoten redan i medio av juli månad nedkämpad. Sedan höstmånaderna varit fria, uppträdde dock under november månad helt oförmodat ett fall i Stockholms och tre i Uppsala län. Angående orsakerna till uppträdandet av de 3 novemberfallen inom Uppsala län må anföras följande: Kylhusfläsk hade av en charkuterifabrik i Stockholm uppköpts sannolikt från Kalmar för tillverkning av korv till Arméns underoffieersskola i Uppsala. Härifrån hämtade gården A matavfall varmed svinen utfodrades och det första fallet av svinpest synes hava inträffat just å denna gård. De överlevande och till synes friska djuren lät ägaren nedslakta vid kontrollslakteriet i Uppsala utan att diagnosen svinpest dessförinnan blivit fastställd. Fläsket från dessa djur användes av slakteriets egna samt Svenssons charkuterifabrik i Uppsala. Varor försåldes av dessa firmor till Stadshotellet och Akademiska sjukhuset i Uppsala varifrån matavfall avyttrades till gårdarna B, C och D, inom vilka besättningar sjukdomen konstaterades den 21 november med undantag av D, varest sjukdomen manifesterade sig den 25 i samma månad. Samtliga dessa fall synas hava berott på bristande kokning av matavfallet från djurägarnas sida. Den sista besättningen under farsoten, den i Stockholms län, friförklarades den 13 januari 1941. Av nedanstående sammanställning läns, och månadsvis av under farsoten smittade besättningar inom landet framgår att ej mindre än inalles 229 besättningar varit smittade. Ar svinpest smittade besättningar läns- och månadsvis Ar 1940. 11 Genom att som redan anförts före farsotens konstaterande ett stort antal djur från infekterade besättningar nedslaktats och smitthaltigt fläsk och därav beredda varor kommit ut i marknaden, förelåg stor fara för ytterligare utbredning. Med avsikt att för framtiden undvika en sådan risk beslöt medicinalstyrelsen efter avtal med Sveriges slakteriförbund, att fläsk efter svin
12 från för svinpest misstänkta eller av nämnda sjukdom smittade besättningar icke finge utlämnas till försäljning utan skulle på ett mot smittspridning betryggande sätt levereras till viss fabrik för tillredning av konserver eller dessförinnan upplagras i visst fryshus (B. 24, 1940). Enär man ännu icke med visshet kan avgöra huruvida allt smitthaltigt fläsk som förvarats i kylhus, saltats, rökts eller ingått i vissa charkuterivaror konsumerats inom landet har medicinalstyrelsen funnit sig föranlåten att i en den 18/7 1941 utfärdad kungörelse tillsvidare vidmakthålla det s. k. kokningspåbudet för till svinföda avsett avfall. För sjukdomens bekämpande har under aret av veterinärer företagits 220 tjänsteresor. 5. Hönstyfus (Vit diarré hos kyckling). Under år 1940 ha inga besättningar angripits av sjukdomen. Sjukdomen har under året föranlett 1 [27J tjänsteresor av veterinär. Tab. D. Översikt av undersökning-
6. Tuberkulos hos nötkreatur. a. Statens konsulent vid bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur. Konsulenten har under året förordnats att utföra sammanlagt 30 förrättningar, vilka avsett meddelande av råd och upplysningar, kliniska undersökningar samt obduktioner av för tuberkulos misstänkta nötkreatur. b. Tuberkulosbekämpandet enligt den Bangska metoden. De partiella undersökningarna med tuberkulin omfattade 2 612 djur. Termometoden har kommit till användning vid undersökning med tuberkulin av 402 djur. Under år 1940 har på rekvisition utdelats sammanlagt 71107 gram tuberkulin. En översikt av undersökningarna med tuberkulin år 1940 lämnas i Tab. D samt för åren 1930 1940 i Tab. E arna med tuberkulin år 1910. 13
14 Vid klinisk-bakteriologisk undersökning i anslutning till kontrollundersökniag med tuberkulin hava under år 1940 påträffats 19 djur med smittfarlig tuberkulos, vilka nedslaktats och ersatts av statsmedel med kr. 1 057-60. Tab. E. Tuberkulinundersökningarnas omfattning och resultat 1930 1940. c. Bekämpandet av smittfarlig tuberkulos. a. Bekämpandet enligt den Ostertagska metoden. Tab. F. Översikt över av vissa hushålningssäll- Anm. De med * betecknade anlita S. V. B. A., de övriga hava egna laboratorier. 1 Delvis esret laboratorium. Ympningar â S. V. B. A. - Avser besättningar inom områden, där
I Tab. F redogöres för den kliniska tuberkuloskontrollen och i Tab. G och H för genom bakteriologisk undersökning konstaterad juver- och könstuberkulos. B. Tuberkulos i juver och könsorgan. Tab. G. På grund av juver- och könstuberkulos nedslaktade och av statsmedel ersatta nötkreatur. Av år 1940 pä grund av juvertuberkulos ersatta 310 [382] nötkreatur blevo 26 [49] helt kasserade, övriga 284 godkändes helt eller delvis. Under 1940 uppgick ersättningen för de helt kasserade juvertuberkulosfallen skåp anordnat tnberkulosbekämpande under är 1940. vederbörande hushållningssällskap ej anordnat bekämpande av smittfarlig tuberkulos. 3 Insrår i tabell II.
16 Tab. H. På grund av juver- och könstuberkulos nedslaktade nötkreatur inom olika län. i medeltal till kr. 49: 98 [48: 89] samt för helt eller delvis godkända i medeltal till kr. 85: 92 [86: 99]. Av de på grund av könstuberkulos nedslaktade 490 nötkreaturen ha 357 påträffats vid undersökning, företagen på förordnande av medicinalstyrelsen sedan anmälan gjorts att tuberkulos, som antagits vara medfödd, vid slakt påvisats hos kalv. Av år 1940 ersatta 483 [593] könstuberkulösa nötkreatur blevo 44 [54] helt kasserade, övriga 439 godkändes helt eller delvis. Under 1940 uppgick ersättningen för de helt kasserade könstuberkulosfallen i medeltal till kr. 49: 99 [49: 77] samt för helt eller delvis godkända i medeltal till kr. 77:66 [80:44]. 7. Smittsam kastning hos nötkreatur. I veterinärernas årsberättelser äro av denna sjukdom upptagna 5 625 [6 849] fall inom 1 725 [1 780] besättningar. Se i övrigt Tab. 3. På statens veterinärbakteriologiska anstalt hava under året undersökts 65 857 [57 004] blodprov samt 1 616 andra prov, av vilka 6 351 [6 832] resp. 321 [301] visade reaktion.
8. Smittsam blodbrist hos häst. På statens veterinärbakteriologiska anstalt samt beträffande Norrbottens län, varest sjukdomen bekämpas efter andra linjer på veterinärhögskolan hava under året genom undersökning av organprov 127 [123] hästar befunnits smittade av sjukdomen med fördelning länsvis på följande sätt: Stockholms län 1 fall, Östergötlands 1, Värmlands 1, Örebro 3. Kopparbergs 3, Gävleborgs 12, Västernorrlands 18, Jämtlands 28, Västerbottens 39 och Norrbottens län 21. 1 IV. Karantänsväsendet. Jämlikt föreskrifterna i 4 mom. 1 av k. kung. den 9 dec. 1898 ang. vad iakttagas bör till förekommande av smittsamma husdjurssjukdomars införande i riket, utfärdade medicinalstyrelsen den 2 januari 1941 kungörelse, att införsel av idisslande djur, svinkreatur och djur hörande till hästsläktet finge vid i övrigt tillåten införsel äga rum till följande städer i riket, nämligen: Göteborg, Haparanda, Hälsingborg, Malmö, Stockholm och Umeå samt djur hörande till hästsläktet även till Härnösand, Trelleborg och Örnsköldsvik. 17 V. Födoämneskontrollen. A. Köttkontrollen. 1. Offentliga slakthus. Antalet under året inom landet befintliga offentliga slakthus utgjorde H, nämligen slakthusen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping. Några nya offentliga slakthus hava icke under året tillkommit. Se i övrigt tabellavd. 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer. Köttbesiktningstvång var vid årets slut gällande uti 169 samhällen eller kommuner (med köttbesiktningsbyrå inom sitt område). Uti 57 av dessa tillämpades jämväl s. k. organtvång. Antalet under året nytillkomna dylika områden med köttbesiktningstvång var 3 nämligen Byd, Strömsund och Torsby (Fryksände). För ett av dessa områden tillämpas organtvång. Under året hava köttbesiktningsbyråernas verksamhet nedlagts i två samhällen. I samhällena tillämpas köttbesiktningstvång dock fortfarande. Köttbesiktningstvång har under året liksom under föregående år införts i en del samhällen och kommuner, som erhållit befrielse från skyldigheten att anordna egen köttbesiktningsbyrå. Se i övrigt tabellavd. 1 Vid undersökning av 44 harpunprov uttagna från hästar inom Norrbottens län har sjukdomen konstaterats i 25 fall. Dessutom hava 969 blodprov undersökts f5r misstanke på infektiös anämi.
18 3. Kontrollslakterier. Såsom kontrollslakterier voro vid årets utgång 64 slakterier ställda under offentlig kontroll. Se i övrigt tabellavd. 4. Under offentlig kontroll ställda charkuterifabriker. 3 charkuterifabriker voro vid årets utgång ställda under offentlig kontroll. Uti en av dessa fabriker fick för användning i fabriken mottagas kött, som vid fabriken besiktigades av därvarande kontrollveterinär. 5. Statsinspektionen över köttkontrollen. Under året till medicinalstyrelsen inkomna månadsrapporter och årsredogörelser från offentliga slakthus, köttbesiktningsbyråer samt under offentlig kontroll ställda slakterier hava genomgåtts och granskats. Månadsrapporterna hava givit anledning till anmärkning i sammanlagt 177 fall, varav 67 fall rört rapporter från köttbesiktningsbyråer, 105 fall rapporter från kontrollslakterier och 5 fall rapporter från offentligt slakthus. Arsredogörelserna hava givit anledning till anmärkning i 61 fall, varav 45 fall beträffande redogörelser från köttbesiktningsbyråer, 15 fall beträffande redogörelser från kontrollslakterier och 1 fall redogörelse från offentligt slakthus. Av inspektören under året företagna tjänsteresor uppgå till 9. Avsyning har verkställts av tre slakteriinrättningar, avsedda att ställas under offentlig kontroll, nämligen Södra Alvsborgs läns slakteriförenings i Borås, Katrineholms Kontrollslakteriaktiebolags i Katrineholm och örnsköldsviksortens slaktdjursförsäljningsförenings i Örnsköldsvik. Slakteriinrättningarna hava sedermera ställts under offentlig kontroll såsom kontrollslakteri nr 73 (Borås), 114 (Katrineholm) och 115 (Örnsköldsvik). Avsyning har verkställts a om- och tillbyggnadsarbeten vid 1 offentligt slakthus och 5 kontrollslakterier. Inspektioner hava förrättats à 3 offentliga slakthus, 27 köttbesiktningsbyråer och 11 kontrollslakterier. En översikt över vid inspektionerna framställda anmärkningar återfinnes i Tab. L. Med anledning av inspektionerna har medicinalstyrelsen avlåtit skrivelser i sex fall (till 3 kontroll slakterier och 3 köttbesiktningsbyråer). Till inspektören hava under året inkommit 548 diarieförda ärenden. Antalet avlåtna tjänsteskrivelser (brev m. m.) utgjorde 1 053. Under tiderna mellan inspektionsresorna har inspektören såsom föredragande i styrelsen handlagt slakthus- och köttbesiktningsärenden, ärenden rörande in- och utförsel av köttvaror och djurfett samt ärenden rörande den animala födoämneskontrollen i övrigt. Härvid hava handlagts 2 152 diarieförda ärenden. Av inspektören förberedda, från styrelsen utgångna skrivelser uppgingo till ett antal av 4 551.
Tab. L. Tabellarisk översikt över förhållanden eller anordningar, som givit anledning till anmärkning år 1940. 19 I = Offentligt slakthus. II = Köttbesiktningsbyrå. Ill = Under offentlig kontroll ställt slakteri. B. Mjölkkontrollen. Den 1 juli 1939 började tillämpningen av bestämmelserna uti förordningen den 21 juli 1937 (nr 737) med vissa bestämmelser rörande till människoföda avsedd mjölk och grädde m. m. (pastöriseringsförordningen) samt i samband därmed utfärdade föreskrifter. Det tillkommer i första hand vederbörande hälsovårdsnämnder att övervaka efterlevnaden av förordningens bestämmelser samt att årligen till medicinalstyrelsen avgiva berättelse över sin verksamhet härmed. Vid tiden för årsredogörelsernas avgivande för är 1940 visade det sig emellertid att en del hälsovårdsnämnder även under detta är underlåtit vidtaga åtgärder för övervakande av förordningens efterlevande och icke heller till styrelsen avgivit någon berättelse.
20 Angående inom vissa samhällen under år 1940 utövad kontroll över saluhållen mjölk (och grädde) hänvisas till Tab. M., utgörande sammandrag ur vederbörande veterinärers berättelser. Tab. M. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om mjölkkontrollen år 1940.
21 VI. Pastöriseringskontrollen av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. Kontrollen har utövats av 23 kontrollanter samt 846 provtagare. Inom 8 län har överkontrollant förordnats efter framställning från vederbörande hushållningssällskap. Översikt av kontrollen vid mejerierna m. m. under år 1940.
Tab. 1. Veterinärer och veterinärbefattningar, länsvis, d. 31 dec. 1940. 23 Alllll. Dä flera av ovan upptagna veterinärbefattningar kunna innehavas av en och samma person, blir antalet befattningar i en del län större än antalet personer. Av veterinärerna hava 595 avlagt avgångsexamen vid veterinärhögskolan i Stockholm, 3 vid veteriuärinrättningen i Skara före Sr 1890 och 3 vid högskolor i utlandet. Legitimerade äro alla vid veterinärhögskolan utexaminerade samt sådana som efter examen vid utländsk högskola undergått prövning vid veterinirhögskolan i Stockholm. De ej legitimerade äga ej befogenhet att verkställa offentlig förrättning, men hava i flertalet fall genom viss komplettering förvärvat tillstånd att innehava dutriktsveterinärtjänst. Les vétérinaires sont examinés à l'ecole vétérinaire supérieure de Stockholm {légitimés), ou à l'ecole vétérinaire de Skara ou à l'étranger (non légitimés). 1 Se anm. Vr la note. 2 A VAdministration vétér. civile et à l'institut bactér.-vétér. de l'etat. ' Aux établissements d'instruction. 4 Vétér. militaires. 6 Vétér. départementaux et vétér. civils subventionnés. 6 Vétér. des haras et des associations agricoles départementales. 7 Vétér. de quarantaine. 8 Ins2'ecteurs des animaux ou des viandes d'exportation. 9 Au contrôle vétér. des alimentt. 10 Vétér. de ville. " Aux abattoirs publics. ls Aux abattoirs d'exportation. 13 Aux bureaux de contrôle de la viande. 14 Civila veterinärstipendiater.
24 Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1940. Anm. Fr. o. ra. är 1918 har i Tab. 2 uteslutits det antal djnr, som behandlats etc. vid veterinäriuigskoums kliniker och från och med ar 1919 även vid veterinärinrättuingen i Skara. Se härom veterinärhögskolans och inrättningens egna årsberättelser. DS flera djur i en kreatursbesättning på en gäng lidit av samma sjukdom samt behandlingen varit likartad, har varje besättning räknats såsom ett sjukdomsfall. 1 Chevaux. 2 Bétail. 5 Moutuns, chèvres. 4 Porcs. 6 Chiens. ' Traités pour maladies. 7 Opérés. 8 Castrés. 9 Tritués de nouveau pour maladies. 10 Vaccinés. u Examinés sur la tuberculose. '- Examinés pour grossesses. ls Inspectés. Häri iusrå besiktning för köp. försäkring, slakt eller annat ändamål, dock icke besiktning av slaktdjur vid offentligt slakthus, slakteri o. d. u Soumis a l'autojrsie. 15 Examens microscopiques.
Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1940. 25 Note. Pour la note et tes alinéas voir la page précédente.
26 Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerais, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1940. Note. Pour la note et les alinéas voir la première page du tableau.
Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1940. 27 Note, Pour la note et les alinéas voir la première page du tableau.
28 Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smitt- AllUI. Kol. a angiver antalet smittade besättningar, kol. b antalet sjuka djur och kol. c antalet döda eller dödade Se härom högskolans och inrättningens egna årsberättelser. Ht = häst equus, nt = nöt bos. Notes. Col. a indique le Non compris les données concernant let cliniques de l'ecole supérieure vétérinaire et celles de l'institut vétérinaire à 1 Här angives jämväl antalet djur, som reagerat för tuberkulin. ' Siffrorna för låga, enär veterinären ofta ej erhåller eller dödade djur.
samma husdjurssjukdomar ävensom kräfta och sarkom år 1940. 29 djur. I denna tabell äro uppgiftet från veterinärhögskolans kliniker och frfia reteriaärinriittniagen i Skara uteslutna. nombre des étables infectées, col. b le nombre des animaux malades et col. c. le nombre des animaux décèdes ou abattus. Skara. Voir les rapports de ces instituts. uppgifter om antalet sjuka eller döda djur. Likaså i allmänhet i denna tabell beträffande smittade besättningar och döda
30 Tab. 4. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar år 1940. Anm. Xotes. I denna tabell äro uppgifter från veterinäihögskolans kliniker och från veterinärinrättningen i Skara uteslutna. Se härom dessa anstalters egna årsberättelser. Les données concernant let cliniques de l'ecole supérieure vétérinaire et Us cliniques de l'institut vétérinaire û Skara sont excluses. Voir les ropports de ces instituts. 1 ht. = häst equns. 2 nt. = nöt hos.
31 Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren år 1940. 1 Till varje av sjukdom smittad gård har i allmänhet företagits ruiust tvemie resor, den senare för att konstatera, att sjukdomen upphört. A chaque ferme, contaminé par une maladie. du moins deux voyages s<mt (jénéralement faits, le dernier pour constater la cession de la maladie. " Hos nötkreatur.
32 Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och kontrollslakterier slaktade och besiktigade djur år 1940.
Tab. 6 (forts.). 33 Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och kontrollslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar samt vidtagna åtgärder år 1940.
34 Tab. 7 (forts.). 1 Corps approuvés après V éloignement des organes ou des parties altérées. 2 Idem après traitement spécial. ' Confisqué en entier. 4 Approuvé pour alimentation des animaux.
35 Tab. 8. Antal och vikt av vid offentliga slakthus och kontrollslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art år 1940. Tabellen tryckes ej men finnes (i manuskript) tillgänglig hos medicinalstyrelsen Efter undergången särskild behandling (sterilisering, saltning eller kylhusbehandling) hava godkänts vid offentliga slakthus 235 djurkroppar (37 945 kg), vid kontrollslakterier 526 djurkroppar (44 359 kg) och vid köttbesiktningsbyråer 64 hela djurkroppar (7 049 kg). Såsom otjänliga till människoföda hava kasserats vid offentliga slakthus 3 235 hela djurkroppar med en vikt av 270 081 kg, vid kontrollslakterier 12 344 med en vikt av 1 300 596 kg, samt vid köttbesiktningsbyråer 7 188 hela och 49 halva djurkroppar med en vikt av 533 962 kg. Därjämte hava kasserats en avsevärd mängd kött i mindre delar samt organ (lungor, hjärtan, levrar, njurar, juver, tungor och huvuden). Av kasserat kött och kasserade organ har till djurföda i rått tillstånd utlämnats vid offentliga slakthus 10 862 kg, vid kontrollslakterier 200 665 kg och vid kottbesiktningsbj'râer 106 806 kg. Den bakteriologiska köttkontrollen. Enligt till medicinalstyrelsen lämnade meddelanden har i förekommande fall bakteriologisk köttkontroll medelst kulturförsök under året kommit till användning vid följande av i texten, kap. VI A 1 3 nämnda anstalter: offentliga slakthus med tillhörande köttbesiktningsbyrå i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping och Karlskrona; kontrollslakterierna nr 50 i Eksjö, 51 i Kalmar. 58 i Uppsala, 61 i Ängelholm, 71 i Svenljunga, 73 i Borås, 74 i Västerås, 76 i Borlänge, 83 i Kävlinge. 85 i Norrtälje, 87 i Motala, 88 i Trollhättan, 89 i Västervik. 90 i Örebro. 91 i Kristinehamn, 96 i Valbo, 98 i Kisa, 100 i Kristianstad. 102 i Hultsfred. 106 i Enköping, 109 i Sundsvall, 110 i Östersund och 114 i Katrineholm; köttbesiktningsbyråerna i Arvika, Avesta, Boden, Borås, Eksjö, Enköping, Falköping, Falun, Gävle, Hedemora. Härnösand. Kalmar, Kisa. Kristianstad, Lidköping, Ljungby, Ludvika, Luleå, Lund, Lycksele, Mariestad, Motala, Norra Råda, Nybro, Sandviken, Skövde, Sundsvall, Trollhättan. Umeå stad. Uppsala, Valbo, Västervik. Västerås. Ystad. Åmål och Ängelholm.