Naturreservaten i Hogdalsbygden Framtid Hogdal
Denna informationsskrift har kommit till som en del i det Lokalt Naturvårdsprojektet Hållbart nyttjande av naturreservaten i Hogdalsbygden. Syftet med projektet är att bygga upp kunskap om naturvård hos skolor och allmänheten samt att göra reservaten mer tillgängliga. Projektet är ett samarbete mellan Framtid Hogdal, Härjedalens Kommun och Länsstyrelsen i Jämtland. Ett stort tack till alla som på olika sätt bidragit med sin Förord kunskap, tid och sitt engagemang, och därmed möjliggjort detta projekt. Ytterhogdal 2012 Solveig Haugen Projektledare skogshistoria Bränder berikar Det mesta som sker i naturen fyller en funktion. Det gör även de naturliga skogsbränderna som uppkommer vid till exempel blixtnedslag under åskväder. I branden dör granar och markvegetation, och nytt livsrum skapas för andra arter som länge fått stå tillbaka för granen och dess följeslagare. Äldre tallar, med sina höga kronor och tjocka bark, kan ofta överleva elden och efteråt ge liv åt en ny generation tallar. När marken inte längre skuggas frodas också lövträd, som liksom tallen behöver luft och ljus för att växa. Brandberoende insekter kommer vandrande för att gräva bogångar i den brända veden och föröka sig. Brandnävan, vars frön har legat i marken och väntat på eldens värme, kan nu gro. Tids nog kommer den konkurrenskraftiga granen smygande igen, tränger undan de andra träden och skapar en annan skog där helt andra arter trivs tills det brinner nästa gång. Så underbart finurligt är naturen inrättad, men den moderna människans iver att släcka alla bränder och rädda skogens ekonomiska värden gör att det brinner allt mer sällan. Inom naturreservaten Långsidberget, Råtjärnberget- Djupdalsberget och Västansjöbrännan som alla finns i Hogdalsbygden, har vi sådana förhållanden som beskrivs ovan. Genom de återkommande bränderna i reservaten finns här idag gott om tall i alla livsstadier, brandskadade träd och rikligt med död tallved av rätt kvalitet. Kort sagt goda livsbetingelser för många arter av insekter, fåglar och hotade kryptogamer (svampar, lavar och mossor). För att bevara dessa miljöer, kommer vissa delar av reservaten att naturvårdsbrännas. Nybrända områden kan med lite tur fungera som inflyttningsmagnet på de två varianter av insekten tallkapuschongbagge som hittats i eller strax utanför reservaten. Under senare delen av 1800-talet effektiviserades brandbekämpningen i norra Sverige vilket minskade arealer brandstörd skogsmark och successiva förändringar i skogens struktur. På sikt kan det innebära ett allvarligt hot mot brandberoende och brandgynnade arter. Därför bränns idag en del skogsreservat med tidigare brandprägel i naturvårdssyfte. Ofta görs partiella huggningar innan bränning, med till viss del skilda motiv. Ett motiv kan vara att ta till vara skog av ekonomiska skäl. Vid beskrivningar av skador på träd kan man utläsa att de är av olika ålder. I Långsidbergets naturreservat har man konstaterat att brandintervallet från tidigt 1500-tal till branden 1920 var i medeltal 31 år. långsidberget Återkommande bränder har format detta stycke natur. Här finns ovanligt gott om tall och en artrikedom som rymmer allt från ytterligt sällsynta kryptogamer till ljuvligt doftande orkidéer. Ur askan Inte på många ställen i Härjedalen kan man hitta så stora områden där tallen har fått växa i fred. Den inkräktare som lämnat tydligast spår i detta område är elden. Svartbrända stammar skvallrar om dramatiska händelser i det starkt kuperade landskapet, men det finns tallar som har överlevt brand efter brand och kämpat sig upp till en ålder av 500 år. Tallar som slog rot redan innan Gustav Vasa gjorde sitt intåg i Stockholm. Skogsfrun Hittad vid Långsidberget Varierande natur Gamla knotiga träd, torrakor och grova tallågor ger området något av urskogskaraktär, men naturtyperna varierar. På vissa ställen dominerar istället granen. Bäckar och fuktsänkor skapar egna miljöer där orkidéer och andra örter trivs, och det finns också mindre områden med lövskog, sumpskog och skogbevuxen myr. Dramatisk rapport från 1920 Den 18 juni 1920 utbröt en brand i Kvarnbäckens skog som på grund av kraftig blåst åter blossade upp och spred sig till Känne kronopark. I ett brev till Kungliga Domänstyrelsen beskriver revirförvaltaren Tell Grenander det dramatiska förloppet: En dyrbar tid gick förlorad genom försök att anträffa brandfogden på det vidsträckta området, under vilken folket sorterade. Till slut måste jag dock ingripa, hopsamlade genom de medförda kronojägarne de spridda manskapshoparna samt anlade moteld å norra sidan Långsidberget. Assistent Hj. Cassel från Rätan hade dessförinnan anlagt en moteld mellan Knätten och Storkännberget, och efter ett och ett halvt dygn verkade branden vara under kontroll, men: På onsdag middag kom åskbyar. En ny eld tändes av åskan mellan Känne och Karlstrands kronoparker. En mindre styrka detacherades (avdelades) dit, men släcktes elden före dennas ankomst av bönder från Finnans by. Branden gick över en areal på 700 hektar. (700 hektar motsvarar ett område som rymmer 1 400 fotbollsplaner.) En mängd rariteter Långsidberget bjuder på exklusiva fynd. I slutet av 90-talet hittades här Europas första exemplar av kolticka. Kritporing förekommer på flera ställen och den överraskande upptäckten av en liten aspgelélav gör dess utbredning på kartan betydligt större än man tidigare trott. Den örtintresserade gör klokt i att syna marken kring bäckar och i fuktsänkor, där man kan få se ormbär, trolldruva, skogsnycklar och den bleka, vackra skogsfrun. Bland lövträden finner man kovaller, harsyra, vispstarr, knärot och doftupplevelser som nattvioler och liljekonvalj. I området finns totalt 73 skyddsvärda arter, varav 36 rödlistade (utrotningshotade). 2 3
långsidberget Återkommande bränder har format detta stycke natur. Här finns ovanligt gott om tall och en artrikedom som rymmer allt från ytterligt sällsynta kryptogamer till ljuvligt doftande orkidéer. Föreskrifter för Långsidbergets naturreservat Välkommen att besöka den spännande skogen i naturreservatet Långsidberget! För dig som besökare är det viktigt att känna till att det är förbud mot att: elda, förutom på särskilt angivna platser fånga, störa eller skada däggdjur, fåglar grod- och kräldjur, liksom att skada deras bo och lekplatser eller samla ägg klättra i boträd eller medvetet uppehålla sig närmare rovfågelbo, lya eller gryt än 100 meter göra åverkan på mark, block eller växtlighet, torrträd eller annan död ved plocka och samla in naturprodukter (till exempel vedsvampar, lavar och mossor) med undantag för bär och matsvamp samla in evertebrater (ryggradslösa djur), till exempel skalbaggar och landmollusker framföra motordrivet fordon i terräng inom hela området snitsla spår, anordna orienteringskontroller eller anordna tävlingar anlägga skoterled. Kommentar: Punkt 2 utgör inget hinder för utövande av jakt. Punkt 7 utgör inte heller något hinder för terrängtransport av fälld älg. Detta förutsätter att fordon med lågt marktryck används och att lämpligt körstråk för uttransport väljs. Andra regler gäller om du vill bedriva någon form av verksamhet i området, för fullständiga föreskrifter för området hänvisas till reservatsbeslutet. Det kan också finnas andra lagar att ta hänsyn till, i fjällreservaten till exempel rennäringslagen. Lättillgängligt friluftsområde Långsidbergets naturreservat är både lättillgängligt och lättvandrat och erbjuder många härliga naturupplevelser. Skönhet, spännande arter och björnspår för den uppmärksamma. Trivsamma fikastunder vid Östertjärnen eller i en solig skogsbacke. Skogsbilvägar går ända fram till reservatets gräns, där det också finns tavlor som informerar om området och de skötselåtgärder som pågår. Infoskylt 3 (aspar) Rastplats Infoskylt 1 + 2 Långsidberget Fakta Kommun: Härjedalen Storlek: 3 km 2 (300 hektar) Bildat år: 2005 Vägbeskrivning: Åk väg 314 österut från Ytterhogdal. Ta till höger vid Fåssjö, och vidare till höger där vägen delar sig, mot Känne. Kör rakt fram i Känne. Precis efter tjärnen på höger sida visar en skylt vägen in till reservatet. Infoskylt 4 4 5
råtjärnberget - Djupdalsberget Hackspettar, hönsfåglar och rikligt med rödlistat (utrotningshotade arter) finner man här bland de uråldriga tallarna. Området kan också stoltsera med liten kandelabersvamp, en akut hotad och mycket sällsynt art. Den har endast observerats på tre ställen i Sverige varav detta är ett. Tallarnas kungarike Döda tallar lutar sig tungt mot de stora blocken. De grovgreniga tallarna står ointagliga med sin pansarbark. Enorma torrakor, 37 meter höga och våldsamt grova, pekar mot toppen av Råtjärnberget där 300 år gamla tallar reser sig ur renlaven. Det är inte lättvandrat här, men häftigt! Respektingivande tallar Starkt kuperad och beströdd med block är marken i denna tallnaturskog som bitvis påminner om riktigt urskog. De äldsta tallarna är minst sagt respektingivande med sina 350 år på nacken. Skogen bär tydliga spår av brand. En del tallar är synbart märkta av elden och kolade stubbar vittnar om åtminstone sex olika bränder i området. Tallar finns i alla åldrar, liksom en hel del död tallved. Inslaget av löv är blygsamt och består mest av björk och asp. Av den senare arten finns fläckvis rikligt med träd, mest medelålders men också gamla och grova. Fakta Kommun: Härjedalen Storlek: 1,9 km 2 (189 hektar) Bildat år: 2007 Vägbeskrivning: Reservatet ligger cirka 18 kilometer sydost om Ytterhogdals tätort. Se vägbeskrivningen för Långsidbergets Natureservat. De båda reservaten ligger i närheten av varandra. Rastplats Infotavla 1 reservatsgräns väg skogsmark ungskog/hygge myrmark 6 7
råtjärnberget - Djupdalsberget Unik livsmiljö Området vid Råtjärnberget-Djupdalsberget hyser naturtyper som är av stor betydelse för en mängd arter av kryptogamer (svampar, lavar och mossor), kärlväxter, vedlevande insekter, hönsfåglar och hackspettar. Att tjäder, järpe, spillkråka och tretåig hackspett redan har sin hemvist här, finns det tydliga spår av i skogen. Den brandpräglade tallskogen är en nödvändighet för många arter knutna till tall, men blir allt svårare att finna. Genom noggrant planerade naturvårdsbränningar vill vi bevara och förbättra villkoren för de arter som lever här. Rödlistat, rikligt & riktigt rart Reservatets stolthet heter liten kandelabersvamp. Svampen är en av områdets 31 rödlistade arter (utrotningshotade arter) och räknas som akut hotad. Den är ytterst sällsynt i hela Nordeuropa och har bara påträffats på tre andra ställen i Sverige. Andra sårbara svampar som hittats här är fläckporing, gräddporing, laxporing, laxgröppa, doftticka och kristallticka. Rödlistade lavar som liten aspgelélav, stiftgelélav, brunpudrad nållav och liten blekspik trivs också i området, liksom de missgynnade mossorna vedtrappsmossa och liten hornfliksmossa. västansjöbrännan Söndagen den 24 juni 2001 skapades det som idag kallas Västansjöbrännan under blixt och dunder. Ett blixtnedslag är i alla fall den troliga förklaringen till att ett 16 hektar stort område eldhärjades. Om man vill se hur en skog ser ut och återhämtar sig efter en brand är det här rätta stället! Västansjöbrännan är väldigt stenigt och blockigt men ändå ganska lätt att ta sig fram i. De döende eller döda träden lockar till sig olika hackspettar och trummandet av spillkråka, tretåig hackspett och större hackspett genljuder över skogen. Syftet med reservatet är att skydda brandfältet. Skogen är egentligen ingen brandpräglad tallskog och den är hårt sargad av tidigare skogsbruk och det finns många avverkningsstubbar. Trots det är det otroligt viktigt att skydda Västansjöbrännan. Det är väldigt sällsynt med skog som får utvecklas fritt efter en brand och många brandberoende arter hotas eftersom det finns så ont om brandskadad ved i skogslandskapet. Liten Kandelabersvamp Hittad vid Råtjärnberget - Djupdalsberget Förutom alla rödlistade arter finns 37 signalarter (arter som indikerar att området är mycket värdefullt) och mindre allmänna arter som tyder på höga naturvärden. Bland örterna kan nämnas skogsnycklar, ormbär, fjälltolta, grönpyrola och knärot. 8 9
västansjöbrännan Söndagen den 24 juni 2001 skapades det som idag kallas Västansjöbrännan under blixt och dunder. Ett blixtnedslag är i alla fall den troliga förklaringen till att ett 16 hektar stort område eldhärjades. Om man vill se hur en skog ser ut och återhämtar sig efter en brand är det här rätta stället! Livet efter branden Det egentliga brandfältet ligger i reservatets västligaste del. Under branden 2001 blev marken relativt hårt bränd men nu har fältskiktet (översta lagret) börjat återhämta sig och lingon, blåbär och ljung täcker stora delar av marken som ett mjukt, grönt täcke. Många små tallplantor har också börjat titta upp ur den bara jorden. Skogen är mest tallskog i 70-80 års åldern med enstaka äldre tallar och en del gran. Blandningen av olika dimensioner och åldrar gör att stora delar av brännan har en ganska naturlig struktur. Många träd har överlevt branden, antingen på grund av sin tjocka bark (äldre tall), eller för att branden inte varit så intensiv och het. plattnosbagge har redan invaderat svampen och grävt sina gångar i fruktkroppen. På brandfältet har också slät tallkapuschongbagge och grov tallkapuschongbagge skymtat på några av de brandskadade träden. Den brända veden är perfekt för att bygga gångar och föröka sig. Brandberoende sällsyntheter Västansjöbrännan är ett av flera planerade områden som Länsstyrelse planerar att naturvårdsbränna i framtiden. Med tanke på framtida anlagda bränningar och lämpliga brandgränser ingår också ganska trivial (vanlig) skog i reservatet. Svantjärnen Infotavla 4 Järnframställningsplats Fakta Kommun: Härjedalen Storlek: 0,53 km 2 (52,6 hektar) Bildat år: 2010 Vägbeskrivning: Åk väg E45 norrut, ca 3 km från Ytterhogdals centrum. Liten väg till höger. Informationstavla syns från väg E45. Den är placerad längs avtagsvägen, ca 20-30 m från E 45. Liten parkering ca 50 m från skylten, längs vägen. Därifrån skyltat och spångat till reservatsgränsen. Det är knappt 400 m att gå från parkeringen till reservatsgränsen. Eftersom många arter är beroende av brandskadad ved så är det väldigt bra att mycket av tallen fått brandskador men ändå överlevt. I områdets västligaste och centrala delar har brandintensiteten varit högre och här har fler träd dukat under för hettan. Tallkapuschongbagge Hittad vid Västansjöbrännan Rastplats Infotavla 3 Infotavla 2 Liten bro Brandberoende sällsyntheter På några av de brandskadade björkarna kan den uppmärksamme vandraren se svarta bulliga utväxter på stammarna. Bläckmyrthärnen reservatsgräns väg Det är fruktkropparna av brandskiktdynsvamp. Det är en brandberoende svamp som dels själv är hotad och dels kan utgöra hem åt olika rödlistade (utrotningshotade) brandberoende insekter. Larverna av stor Infotavla 1 P skogsmark ungskog/hygge myrmark 10 11
Källor: Text: Kartor: Illustrationer: Fotografier: Layout & Tryck: Examensarbete Jonas Kling, Umeå 2007 och Länsstyrelsen i Jämtlands Län Länsstyrelsen i Jämtlands län Nathalie Haugen Solveig Haugen Grafiska Huset i Funäsdalen Informationshäftet ingår i ett Lokalt Naturvårdsprojekt (LONA) och utges av Framtid Hogdal i samverkan med Härjedalens Kommun. Framtid Hogdal