FÖRSLAG 2008:7 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:35 av Vivianne Gunnarsson m fl (mp) om att införa en investeringsfond utifrån de årliga avskrivningarna Föredragande landstingsråd: Chris Heister Ärendet Motionärerna föreslår att en investeringsfond inrättas i syfte att mildra framtida investeringars påverkan på kapitalkostnader. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att avslå motionen. Stockholms läns landsting uppnår i budget för 2008 alla långsiktiga finansiella mål. Landstinget har en stabil ekonomi och sunda finanser. Landstinget är utvärderat av Standard & Poor s och har ett betyg, AA+, som innebär att landstinget bedöms ha långsiktigt god finansiell ställning. Landstingsstyrelsen framhåller vidare att det är landstingets beskattningsrätt samt skattekraften i form av länets goda tillväxt som ska bedömas vid en analys av landstingets framtida betalningsförmåga. Detta tillsammans med den analys som framkommer av bilagd tjänsteutlåtande gör att Landstingsstyrelsen inte ser några fördelar med en att införa en finansieringsfond. Bilaga Motion
FÖRSLAG 2008:7 2 Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 19 december 2007. Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 22 januari 2008. Vid behandlingen i landstingsstyrelsen yrkades bifall dels till landstingsrådsberedningens förslag, dels till mp-ledamotens förslag. Landstingsstyrelsens beslut fattades utan omröstning. Mp-ledamoten reserverade sig: Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att bifalla motionen, att därutöver anföra Stabil ekonomi och sunda finanser betyder i dag också stora lån, sammanlagt ca 19 miljarder kronor i år. De kommande åren uppskattas ca 30 miljarder att tillkomma. Denna stora investeringsvolym har uppkommit genom senarelagt underhåll och uppskjutna nyinvesteringar. Det går inte att räkna med att ränteläget alltid ska vara fördelaktigt för landstinget. Andras agerande ändrar såväl konjunkturer som räntelägen. En säkrare ekonomi för nuvarande generation och kommande skulle bli följden om landstinget återkommande avsätter motsvarande det genomsnittliga investeringsbehovet. Det skulle också trycka fram en mer kontinuerlig översyn av investeringarna och en mer långsiktigt inriktad och aktiv investeringsplanering. Ärendet och dess beredning Vivianne Gunnarsson m fl (mp) har i en motion (bilaga), väckt den 12 juni 2007, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att inrätta en investeringsfond som minst motsvarar de årliga avskrivningarna för reinvesteringar för att långsiktigt hållbart kunna göra investeringar utan att inkräkta på framtida genera-tioners ekonomi. Ärendet har remitterats till landstingsdirektören.
FÖRSLAG 2008:7 3 Landstingsdirektören har i tjänsteutlåtande den 18 september 2007 föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att avslå motionen. I motionen föreslås inrättande av investeringsfond i syfte att mildra framtida investeringars påverkan på kapitalkostnader. Ett finansieringsalternativ för framtida investeringar kan vara att regelmässigt fondera och sedan ta fonderade medel i bruk när det är dags att investera. Det finns emellertid andra finansieringsalternativ att beakta, exempelvis vanlig upplåning, eller olika varianter av finansiell leasing. Valet av lämplig finansiering beror bl a på aktuella marknadsförutsättningar, ekonomisk situation, aktuellt investeringsbehov samt långsiktiga finansiella mål. I motionen påpekas att inrättande av en investeringsfond har som främsta syfte att undvika inkräktande på framtida generationers ekonomi. Landstingets långsiktiga finansiella mål för finansiering är att reinvesteringar till fullo ska självfinansieras samt, för skuldsättning, att lån endast används för att finansiera investeringar. Detta beslutade landstingsfullmäktige våren 2005. Utgångspunkten för landstingets antagna långsiktiga finansiella mål är att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Motionen föreslår att ett mildrande av framtida kapitalkostnader kan ske genom att fondera ett givet belopp, som skulle minst motsvara de årliga avskrivningarna dvs för 2007 ca 2,5 miljarder (budgeterat belopp). Enligt delårsbokslutet för juni 2007 uppgick landstingets räntebärande skulder till närmare 19 miljarder kronor. En fondering enligt motionens förslag påkallar således betydande nyupplåning. Mot denna påkallade nyupplåning kan motsvarande möjliga amortering av befintliga skulder ställas. Det är i sammanhanget viktigt att finansiellt jämföra dessa två alternativ (fondering kontra amortering av skuld) med varandra. En icke-amorterad skuld (vid fondering) ger upphov till räntekostnader, vilka måste ställas mot den avkastning som rimligen kan uppnås på de fonderade medlen. Om avkastningen på en fondering skall överstiga räntekostnader för lån av motsvarande belopp måste en aktiv förvaltning till med ett högre risktagande.
FÖRSLAG 2008:7 4 Effekten på framtida generationers ekonomi blir densamma så länge avkastningen av en eventuell fondering inte parerar och dessutom överstiger nivån på räntekostnaderna för lånet. Gällande framtida investeringar och beaktat ovanstående bedömer förvaltningen alternativet att amortera av landstingets räntebärande skulder, som är i linje med de av fullmäktige fastställda långsiktiga finansiella målen, som det mest ekonomiskt fördelaktiga i rådande situation och marknadsläge.
FÖRSLAG 2008:7 5 Bilaga Motionen Under de kommande åren har landstinget mycket tunga investeringsbehov. Dessa har successivt uppstått dels genom ackumulerat underhållsbehov, dels genom att många ersättningsinvesteringar t.ex. inom SL faller ut under en och samma period. Till detta kommer också förändringar i omvärlden som ställer krav på nyinvesteringar i såväl fastigheter som infrastruktur och utrustning. Sammantaget innebär detta investeringsbehov på kring 20 miljarder kr de närmaste 5 åren och skyhögt mer under en ännu längre period. Det årliga investeringsbehovet uppgår till i genomsnitt 5 miljarder kr, vilket är mer än en fördubbling av investeringarna för närmast föregående perioder. Naturligtvis är det mycket svårt för vilken verksamhet som helst att kunna hantera så stora investeringar utan extra kapitaltillskott. I stället sker en upplåning och leasingavtal sluts som omfattar mycket stora belopp. Kapitalkostnadsökningen kan med den investeringstakten knappast täckas av ökningar av skatteintäkterna nu i en högkonjunktur och risken är att det leder till krav på att skattesatsen måste öka för att få budgeten i balans. Om landstinget redan på 70-80-talet hade inrättat en fond motsvarande framtida reinvesteringsbehov hade verkningarna av de kraftiga investeringarna i dag kunnat mildras. Detta hade varit ett sätt att arbeta ekonomiskt långsiktigt hållbart och inte föra över skulder till framtiden. Vi föreslår därför att landstinget inrättar en investeringsfond som minst motsvarar de årliga avskrivningarna för reinvesteringar för att långsiktigt hållbart kunna göra investeringar utan att inkräkta på framtida generationers ekonomi. Stockholm den 12 juni 2007 Vivianne Gunnarsson Åke Askensten Jan Demuth Peter Eller Yvonne Blombäck Michael Solander Lena-Maj Anding Raymond Wigg Helene Sigfridsson Bengt Holwaster