LBF : s resa till Abisko 2011

BOTANISKA NOTISER 144 : 3 ( 2011 ) LBF : s resa till Abisko 2011 Patrik Engström Bild 1. Abisko fjällstation med Lapporten i bakgrunden. Foto : Åke Svensson. För de deltagare som redan anlänt på söndagen anordnades en mindre kvällsexkursion i området mellan turiststationen och Abisko östra. Under ledning av Erik Ljungstrand som skulle guida oss i den lokala floran under den kommande veckan begav sig ett förväntansfullt gäng ut för att se de första fjällväxterna. Förutom ett antal av de mer allmänna fjällarterna förevisades bland annat vippfryle Luzula parviflora samt jordranunkel Ranunculus hyperboreus. Så småningom kom vi fram till en vackert blommande skogsfru Epipogium aphyllum som några av deltagarna upptäckt någon timme tidigare. Det visade sig att det fanns en känd lokal för skogsfru bara en liten bit från det funna exemplaret. Vi gick dit för att se om det fanns fler exemplar och hittade två till. Efter att ha besökt omgivningarna kring forskningsstationen där det bl. a. växte lappvedel Oxytropis lapponica gick vi tillbaka och dagens exkursion ansågs därmed vara avslutad. Måndag 25 juli Vi samlades klockan åtta vid gräsmattan utanför Abisko turiststations huvudbyggnad där Erik började med att visa de fyra olika gentianor ( fjällgentiana Gentiana nivalis, lappgentiana Gentianella tenella, ängsgentiana Gentianella amarella och blekgentiana Gentianella aurea ) som växte där. Det växte även mångfingerört Potentilla multifida i gräsmattorna. Den ganska stora gruppen botanister, dryga tjugo personer, promenerade vidare mot Abiskojokk för att börja bekanta sig med en del av den mer allmänna fjällfloran. Mycket av det vi såg på denna lägre höjd var överblommat men en del exemplar hade fortfarande stiliga blommor medan andra var snygga ändå. Några av de växter som noterades var norrlandsarv Stellaria borealis, smalviva Primula stricta, klippfingerört Potentilla nivea ssp. chamissonis samt fjällbräcka Saxifraga nivalis. Efter att ha gått en bit längs Abiskojokk och botaniserat på diverse klipphyllor gick vi för att ta 11

ENGSTRÖM liften upp till Nuolja. Torbjörn och Linda valde dock att gå upp för den branta slalombacken istället men kom otroligt nog fram samtidigt som de sista liftåkarna. Nu hade vi lämnat den subalpina regionen och kommit upp på kalfjället. Erik visade vägen uppför fjället och vi fick bl. a. se klippstarr Carex rupestris, dvärgnarv Sagina nivalis, fjälldraba Draba daurica, dvärgdunört Epilobium anagallidifolium, spädbräcka Saxifraga tenuis, polartåg Juncus biglumis, snögräs Phippsia algida, grönkattfot Antennaria porsildii samt många fler. När toppen var nådd beskådades tuvnarv Sagina caespitosa som trots den hårda vinden var lättfotograferad då den låg tätt pressad mot marken i sina små täta tuvor. När vi tagit oss ner från fjället, de flesta via liften, fortsatte vi att botanisera längs Kungsleden intill Abiskojokk. Bland de växter vi såg där kan nämnas polarblära Silene involucrata ssp. tenella, fjällven Agrostis mertensii, dvärglummer Selaginella selaginoides och fjällklubbsporre Pseudorchis straminea. Tisdag 26 juli Denna dag startade vi tidigt för att ta båt över till Jebrenjokk och sedan gå upp på Jeibrentjårro. Väl över på andra sidan Torne träsk lokaliserades torta Cicerbita alpina och röd trolldruva Actaea erythrocarpa i fjällbjörkskogen nära stranden. När samtliga deltagare kommit över, det blev flera turer med den lilla båten, började vi stigningen uppför berget. Gråsälg Salix caprea ssp. sphacelata, lappal Alnus incana ssp. kolaënsis, finnlummer Diphasiastrum complanatum ssp. montellii, brunbinka Erigeron acer ssp. politus samt resans första taggbräken Polystichum lonchitis studerades innan vi kommit upp i den brantare delen. Arter som dvärghällebräken Woodsia glabella, fjällhällebräken Woodsia alpina, grönbräken Asplenium viride, klippveronika Veronica fruticans, klippstarr Carex rupestris, enaxig sävstarr Kobresia myosuroides, dvärgnycklar Chamorchis alpina, lappögontröst Euphrasia salisburgensis ssp. salisburgensis samt vippvedel Astragalus norvegicus gjorde oss nu sällskap i branterna och vi bestämde oss för en liten matpaus. Alldeles intill där vi satt och njöt av floran och den vackra rogivande utsikten fanns en rasbrant som enligt Erik borde innehålla skrednarv Arenaria norvegica. För att inte riskera några olyckor gick vi ut några få åt gången i rasbranten där det fanns flera tuvor med blommande skrednarv och enstaka överblommade exemplar av lappfingerört Potentilla nivea ssp. nivea. Efter denna spännande bergsida kom vi så upp på planare mark där fjällhedarna bredde ut sig framför oss. Här satte vi kurs mot en lokal för polarsmörblomma Ranunculus sulphureus men såg naturligtvis en massa intressanta växter på vägen dit. Fjällbräsma Cardamine bellidifolia, isranunkel Ranunculus glacialis, ripstarr Carex lachenalii, låsbräken Botrychium lunaria, bågfryle Luzula arcuata ssp. arcuata, groddbräcka Saxifraga foliolosa, spädbräcka Saxifraga tenuis, knoppbräcka Saxifraga cernua och krusbräken Cryptogramma crispa för att nämna några. Framme vid målet hittades både dvärgsyra Koenigia islandica och polarsmörblomma Ranunculus sulphureus. Vi fick lära oss karaktärerna hos smörblomman och luppa ett blomfäste för att se hårigheten samt jämföra detta med blomfästet hos fjällsmörblomma Ranunculus nivalis vilket var så gott som kalt. Alltså inga problem att skilja dessa två, åtminstone inte när man hade dem sida vid sida samt en kunnig guide. Bild 2. Dvärgsyra Koenigia islandica. Foto : Åke Svensson. 12

ABISKO 2011 Bild 3. Brokstarr Carex bicolor. Foto : Patrik Engström. Nu började nerstigningen mot båten som skulle hämta upp oss för tillbakafärd över Torne träsk. Nya växter på väg tillbaka blev bland annat isstarr Carex glacialis, svartbinka Erigeron humilis samt sallatsfibbla Hieracium sect. Prenanthoidea. Nere vid stranden väntade båten inklusive kapten som hade medtagit kylda drycker till oss i form av öl och saft. Onsdag 27 juli Dagens exkursionsmål var Kopparåsen och Låktatjåkko. Redan vid Kopparåsens järnvägsstation började botaniserandet komma igång ordentligt med bland annat arter som njurdaggkåpa Alchemilla murbeckiana, källdaggkåpa Alchemilla glomerulans och lappelm Elymus mutabilis. Längre upp i branterna sågs arter som vitbinka Erigeron uniflorus ssp. eriocephalus, fjällsvingel Festuca rubra ssp. arctica, svedstarr Carex atrofusca, svartstarr Carex atrata, hårstarr Carex capillaris, lappstarr Carex parallela, lappvedel Oxytropis lapponica och bergdraba Draba norvegica. När vi kommit upp på fjället styrde vi mot en liten sjö där det blev lunchpaus och sedan botaniserande i närheten. Blekdraba Draba oxycarpa, lappkattfot Antennaria lanata, fjäll- kattfot Antennaria alpina och fjällveronika Veronica alpina ssp. alpina växte där vi satt och åt. Efter lunchen lämnade vi ryggsäckarna för att bege oss ut till ett blött område ovanför stranden på sjöns östra sida. Där växte dvärgstarr Carex rufina, brokstarr Carex bicolor, snögräs Phippsia algida samt snöarv Cerastium nigrescens var. laxum tillsamman med flera andra trevliga fjällväxter. Vi tog på våra ryggsäckar igen och satte kurs mot en lokal för staggstarr Carex nardina ssp. nardina. På vägen dit såg vi ett fint exemplar av nordsmörblomma Ranunculus acris ssp. borealis samt en hel del purpurbräcka Saxifraga oppositifolia, också dessa i vacker blom. Framme vid lokalen hittades åtskilliga brokstarr Carex bicolor men av målarten syntes icke ett strå. Efter kontroll av GPS-koordinater insåg Erik att vi hamnat lite fel och det var bara att börja klättra upp för en närliggande brant. När vi kommit upp för branten fick vi vår belöning i form av ett flertal tuvor med staggstarr. Sedan började nerstigningen för berget som var både blöt och brant. Vi satte kurs mot Abisko men stannade på vägen dit för att titta på lappfela Platanthera obtusata ssp. oligantha. Det växte fyra exemplar i frukt på en klipphylla inte långt från vägen. 13

ENGSTRÖM Torsdag 28 juli Denna dag anordnades återigen båttur över Torne träsk för de som var intresserade. Men målet denna gång var Djupviken och de klippbranter som ligger ovanför samt fjället Lullehatjårro. Detta fjäll är även känt för sina dagfjärilar så Christer hade håven med sig. Vi började med att gå över en ganska blöt myr där vi såg snip Trichophorum alpinum, jolster Salix pentandra, nordmyskgräs Hierochloë odorata ssp. arctica, kärrögontröst Euphrasia frigida ssp. palustris, stagg Nardus stricta samt taggstarr Carex pauciflora för att nämna några av alla växter. Sedan fortsatte vandringen in i fjällbjörkskogen innan vi kom ut på ytterligare en blöt myr. På denna noterades bland annat mossviol Viola epipsila samt lappvide Salix lapponum. Vi fick lära oss att lappvidets blad har en intetsägande, icke otrevlig, smak medan ripvidets ( Salix glauca ) blad har en otrevlig bitter smak. Detta visade sig vara en användbar karaktär vid senare tillfällen då man kände sig osäker på arttillhörigheten mellan dessa två. Återigen in i fjällbjörkskogen och fortsatt stigning uppför berget. Erik gick för att kontrollera en lokal för kalkbräken Gymnocarpium robertianum. När han hittat de rara ormbunkarna fick vi andra komma dit och beskåda plantorna som växte på ett ganska begränsat område i en brant. Vi gick vidare uppför berget mot en brant där det skulle växa sydbergsfibbla Pilosella cymosa ssp. gottlandica var. parviflora. På vägen dit sågs spindelblomster Listera cordata och fjällskallra Rhinanthus minor ssp. groenlandicus. Framme vid den sydbrant vi hade för avsikt att botanisera i sågs många fina växter. Några av dessa var sydbergsfibbla, lappviol Viola rupestris ssp. relicta, lapsk getväppling Anthyllis vulneraria ssp. lapponica, fjällkäringtand Lotus corniculatus var. borealis, norrlandsfibbla Hieracium sect. Foliosa samt purpurknipprot Epipactis atrorubens. Hos den sistnämnda arten fanns förutom exemplar med det klassiska utseendet några med gröna blommor istället för purpurröda. Fortsatt klättring uppför berget tills vi Bild 4. Alpstenbräken Cystopteris alpina. Foto : Åke Svensson. så småningom kom upp på planare mark på kalfjället. Christer hade redan håvat in en fjällhöfjäril Colias werdandi som förevisades för de intresserade i gruppen. Vidare upp på fjället sågs fjällbastardsvärmare Zygaena exulans, fjällgräsfjäril Erebia pandrose, fjällpärlemorfjäril Boloria napaea, högnordisk höfjäril Colias hecla samt högnordisk blåvinge Agriades aquilo. De två sistnämnda sågs med cirka 20 exemplar vardera. Här uppe stod smörbollarna Trollius europaeus fortfarande i blom. Fjällklubbstarr Carex buxbaumii ssp. mutica, lämmelstarr Carex macloviana, styvstarr Carex bigelowii, glansstarr Carex saxatilis, axfryle Luzula spicata, mjölkdunört Epilobium lactiflorum samt fjälldunört Epilobium hornemannii var några av de växter som studerades innan vi var framme på lokalen för alpstenbräken Cystopteris alpina. Det rådde stundom viss förvirring kring hur man skiljde denna art från stenbräken Cystopteris fragilis men Erik förklarade tålmodigt gång på gång för de olika deltagarna. 14

ABISKO 2011 Bild 5. Lappvallmo Papaver radicatum ssp. hyperborea. Foto : Åke Svensson. Efter detta stopp tog vi oss ännu lite högre upp för att leta efter fjällkrassing Braya linearis i en liten rasbrant. Tyvärr så hittade vi ingen Braya så folk började slå sig ner för en välbehövlig lunchpaus och därefter spreds deltagarna över fjället. Plötsligt ropar någon och försöker påkalla deltagarnas uppmärksamhet. Det visade sig vara Jan-Tomas som hittat inte bara ett utan fler exemplar av fjällkrassing. Erik fick kämpa för att få folk att börja nedstigningen från fjället då många var ovilliga att lämna denna underbara plats. Nästan nere vid stranden var deltagarna ganska trötta och det var med jubel som de kastade sig över de mogna hjortron som fanns på en liten myr. Myren var så proppfull av de gyllengula bären att de flesta deltagarna måste fått i sig minst en halvliter. Nere vid stranden väntade som förra gången den trevliga skepparen med kylda drycker till deltagarna. Denna gång hade han även lyckats fiska upp några vattenväxter från Torne träsk efter önskemål från entusiastiska botanister. Det visade sig finnas sköldmöja Ranunculus peltatus samt mattslinke Nitella opaca i den till hälften vattenfyllda hinken. Fredag 29 juli Denna dag hade gruppen delat sig i två. Den ena gruppen skulle gå upp på Nissontjårro via Paddos medan den andra skulle gå en kortare dagstur. Den första gruppen startade kl.06:00 för färd mot helikopterplattan där bilarna lämnades. Längs stigen växte nordlummer Lycopodium annotinum ssp. alpestre, nickstarr Carex brunnescens, renstarr Carex arctogena, huvudstarr Carex capitata och borststarr Carex microglochin. Framme vid den gamla offerplatsen Paddos hörde vi hur en fjällvråk varnade från klippbranten. Vi gick dit för att titta på stickelfrö Lappula deflexa som växte nedanför fjällvråksboet där en nästan flygfärdig unge nyfiket betraktade oss botanister medan modern under gälla klagorop cirklade ovanför våra huvuden. En snabb titt på växten och sedan vidare mot Nissontjårros topp som hägrade med sin speciella flora. Erik visade säterfryle Luzula multiflora ssp. frigida och sa åt oss att lägga utseendet på minnet då vi senare skulle se en annan snarlik art. Lapptåtel Vahlodea atropurpurea, polargröe Poa arctica ssp. arctica, bågfryle Luzula arcuata ssp. arcuata, tuvbräcka Saxifraga cespitosa, fjäll15

ENGSTRÖM blära Silene wahlbergella och sotstarr Carex fuliginosa ssp. misandra växte längs vår väg. Plötsligt hojtar Erik till och vi blir förevisade en växt som inte stod med i floran, snöull Eriophorum vaginatum cf. ssp. spissum. Vi fortsätter att botanisera och hittar bland annat snöfryle Luzula arctica, tundrastarr Carex aquatilis ssp. stans, fjällskråp Petasites frigidus, polartåg Juncus biglumis, dvärgranunkel Ranunculus pygmaeus, fjälltrav Arabis alpina och knoppbräcka Saxifraga cernua. Vi står nu vid foten av Nissontjårro och Erik pekar upp mot ett väldigt brant parti där vi ska leta efter lappvallmo Papaver radicatum ssp. hyperboreum. Växten hittades i fler exemplar där några fortfarande stod i vacker blom. Vi klättrar upp över kanten och befinner oss nu på lite planare mark uppe på Nissontjårro. Där söker vi upp lämplig biotop för polarstjärnblomma Stellaria longipes och börjar leta. Så småningom ses samtliga botanister krypandes omkring för att studera den småvuxna floran. Alpdraba Draba fladnizensis, lappdraba Draba lactea, isdraba Draba nivalis samt tuvnarv Sagina caespitosa ses innan den första polarstjärnblomman hittas. Nu är deltagarna taggade till tusen och vi vill hitta raggdraba Draba subcapitata. Tyvärr så är det ingen som vet exakt var den hittats tidigare men Joakim lyckas ta sig ut på internet och få fram GPS-koordinater från artportalen. På vägen till platsen för de erhållna koordinaterna ses polarfryle Luzula arcuata ssp. confusa och rödnörel Minuartia rubella. Väl framme hittas inte mindre än tre exemplar av raggdraba samt ett antal andra drabor. Nu får vi också reda på att Magnus hittat ett blommande! exemplar av polarstjärnblomma. Efter att alla deltagare beundrat draborna så börjar vi återtåget mot Abisko. Vi hinner inte många steg förrän Åke hojtar och det visar sig att Charlotte hittat ytterligre en blommande polarstjärnblomma. Erik konstaterar att det den här gången rör sig om en blomma med enbart ståndare medan den första blomman som hittades hade både ståndare och pistiller. Några av deltagarna sätter fart nedför berget och kommer en bit före de övriga. Kommunikationen mellan de båda grupperna blir lite förvirrad men man bestämmer att förtruppen ska vänta nere vid den jokk där vi åt lunch på väg upp. Det inte förtruppen förstått är att den bakre gruppen vikit av för att titta på tuvgröe Poa arctica ssp. caespitans. Men när vi åter var samlade nere vid jokken fick vi självklart höra hur stiligt detta gräs hade varit. Efter att ha pausat en liten stund så delade vi in oss i olika grupper då några ville gå snabbare medan andra föredrog ett lugnare tempo. Den snabbaste gruppen var tillbaka vid bilarna kl. 22.25. En lång dag med andra ord, men det var det värt. Lördag 30 juli Dagens första stopp blev Luopakte där vi skulle botanisera i en artrik rasbrant. Vid den gamla järnvägsstationen sågs backruta Thalictrum simplex ssp. simplex. På andra sidan spåret hade man satt upp ett stort viltstängsel men så småningom hittade någon en grind som gick att öppna. Vandringen genom fjällbjörkskogen gav inte särskilt mycket men vi såg åtminstone finnlummer Diphasiastrum complanatum ssp. montellii och nordlummer Lycopodium annotinum ssp. alpestre. När vi kommit ut ur den subalpina zonen vek vi av åt vänster för att leta efter lappblågull Polemonium acutiflorum vid en liten bäck. Förutom ett stiligt blommande exemplar av denna art fanns också källdaggkåpa Alchemilla glomerulans, njurdaggkåpa Alchemilla murbeckiana, sätervide Salix myrsinifolia ssp. borealis, klynnetåg Juncus trifidus med flera trevliga växter. Vidare upp på fjället stannade vi för att titta på skvattram Rhododendron tomentosum. Det kändes lite märkligt att se den växa på kalfjället bland salixbuskarna intill dvärgbjörk Betula nana och nordkråkbär Empetrum nigrum ssp. hermaphroditum. Raskt vidare mot den lockande rasbranten med alla sina växter. Fjällklubbstarr Carex buxbaumii ssp. mutica, lappmaskros Taraxacum tornense, fjällbräsma Cardamine bellidifolia, lappfingerört Potentilla nivea ssp. nivea, rödnörel Minuartia rubella, dvärgnarv Sagina nivalis, is- 16

ABISKO 2011 Bild 6. Raggdraba Draba subcapitata. Foto : Åke Svensson. Bild 7. Kolstarr Carex holostoma. Foto : Patrik Engström. draba Draba nivalis samt sist men inte minst den ståtliga fjällarnikan Arnica angustifolia. Dessa var några av de växter vi såg i branten vid Luopakte. De flesta arnikorna var överblommade men några och speciellt en blommade fortfarande med sina fina gula solar. När vi kommit tillbaka till järnvägsstationen vid Stenbacken upptäcktes en ny lokal för blekgentiana Gentianella aurea samt ett mycket ståtligt exemplar av topplåsbräken Botrychium lanceolatum. När samtliga deltagare tagit sig ner till bilarna satte vi fart mot Bergforsen. Där letade Erik fram ett par exemplar av venhavre Trisetum spicatum ssp. spicatum. Efter att alla sett det rara gräset gick vi en bit längs vägen för att sedan vika av in till några blöta myrar. Vid vägrenen sågs bland annat späd ögontröst Euphrasia stricta var. tenuis, nordisk stormhatt Aconitum lycoctonum och nordgröe Poa pratensis ssp. alpigena. Framme vid den första blötmyren kunde man konstatera att det skulle bli svårt att klara sig torrskodd för de som inte hade höga stövlar. Men vad gör man inte för att få se lite nya växter? Det blev en rad nya arter för resan och som vanligt hittades det mesta av vad vi hade hop- pats få se. Odonvide Salix myrtilloides, strängstarr Carex chordorrhiza, styltstarr Carex nigra var. juncea, rundstarr Carex rotundata, dystarr Carex limosa, vitstarr Carex livida, nordstarr Carex lapponica, rostull Eriophorum russeolum och dvärgtätört Pinguicula villosa för att nämna några. Så var ännu än mycket lyckad dag till ända. Söndag 31 juli Bilfärd till Riksgränsen där vi började ta oss uppför branten till Katteråive. Men vi hann inte särskilt långt innan Erik hittat kolstarr Carex holostoma som dessutom växte på den Svenska sidan. Mer tid åt nästa lokal som var en näst intill lodrät bergvägg vid Råtjuvare där det skulle växa fjällbrud Saxifraga cotyledon. På vägen dit noterades brunrör Calamagrostis purpurea, lapptåtel Vahlodea atropurpurea, sumpstarr Carex magellanica, rundstarr Carex rotundata, hultbräken Phegopteris connectilis samt rikligt med fjällbräken Athyrium distentifolium. Efter en stunds vandring längs leden kunde man betrakta brudarna som satt i klippbranten på Råtjuvare genom kikare. Detta gjorde att tempot ökade något och vi 17

ENGSTRÖM Bild 8. Patrik Engström, Gunilla Tochtermann och Eva Andersson på Nissontjårro. Foto : Åke Svensson. hade svårt att hålla oss när Erik sa att vi måste vänta in de som inte haft lika bråttom. Men till slut fick vi äntligen klartecken att bege oss upp i branterna, vilket inte var så lätt som det såg ut. Det växte gott om blommande fjällbrud samt andra arter som exempelvis blågröe Poa glauca, fjälldunört Epilobium hornemannii, fjällhällebräcka Woodsia alpina, klippfingerört Potentilla nivea ssp. chamissonis och rosenbinka Erigeron borealis. Tillbaka vid bilarna fick vi reda på att Torbjörn och Linda sett ett fint exemplar av någon Botrychium, troligtvis Botrychium boreale på förra lokalen vid Riksgränsen. Vi åkte genast tillbaka för att titta på celebriteten som mycket riktigt visade sig vara ett stiligt exemplar av nordlåsbräken. Alla deltagarna ville naturligtvis se den, särskilt som den var en ny art för resan. Nu var det dags att åka vidare till nästa och för resan sista lokalen. När alla bilarna kommit fram och parkerat började vandringen upp mot Kärketjårro. På vägen mot första lokalen där vi skulle se grizzlybräcka Boykinia richardsonii noterades svedstarr Carex atrofusca, svartstarr Carex atrata, norsknoppa Gnaphalium norvegicum, fjällkvanne Angelica archangelica, fjällveronika Veronica alpina ssp. alpina, svarthö Bartsia alpina, fjälltimotej Phleum alpinum samt en massa andra mer el18 ler mindre vanliga fjällväxter. Grizzlybräckan stod i full blom och var rejält mycket större än de saxifragor som växte i närheten. Nu delades gruppen upp där de mest entusiastiska fortsatte in i dalgången för att titta på rensvingel Festuca prolifera som är en vivipar variant på rödsvingel Festuca rubra. Innan vi nått upp till det rara gräset som växte en bit upp i en rasbrant noterades flera exemplar av fjällkrassing Braya linearis. Rensvingeln växte där den skulle och skiljde sig från Festuca rubra genom sina håriga småax och att den var vivipar. Ett stiligt gräs som man hoppas kan komma med i MoSter (Nya Nordiska Floran) i någon framtida reviderad upplaga. Nu återstod bara den gemensamma avslutningsmiddag som Anna lyckats få till stånd i Abisko östra. Hon hade lyckats få någon lokal förmåga att servera oss rökt Torneträskröding med mandelpotatis och något skum gjort på Kalixlöjrom. Det blev en delikat måltid vid ett långbord där samtliga deltagare satt och pratade om den fantastiska vecka som förflutit. Stort tack till Charlotte Wigermo och Erik Ljungstrand som gjorde det möjligt för oss att få uppleva Torneträskområdets fantastiska kärlväxtflora. Författarens E-post : botanikpatrik@gmail.com